SE Innehåll 8 Södra Skogsägarna Södra 28 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Södra Skog Region Väst Södra Skog 43 24 Väröbacka 34-62 8 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Region Syd Södra Skog 375 86 Mörrum 454-55 Södra Skåne Nordvästra Skåne Ljungby Snapphanebygden Mörrum Tingsryd-Linneryd Karlskrona-Ronneby Dackebygden Alvesta-Växjö Norra Värend 45-48 5 435-549 8 372-674 4 479-86 5 454-55 477-95 85 455-3 9 6 47-694 92 472-437 7 474-287 8 Region Öst Södra Skog Box 59 383 25 Mönsterås 499-59 8 Kalmarsund Mönsterås Vimmerby-Hultsfred Skänninge Östgöta Södra Tjustbygden Norrköping Njudung Höglandet Eksjö-Ydre Södra Timber Södra Halland Norra Halland Mark Kind Vårgårda Ulricehamn-Skaraborg Vänerbygden Norra Skaraborg Finnveden Vätterbygden Bohus-Dal Övriga Södra Skogsenergi Södra Odlarna Mönsterås Hamn Södra Eesti, Estland Sodra Latvia, Lettland Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 35-499 9 346-37 8 32-67 325-6 9 322-66 66 5 32-278 7 52-79 74 8 56-69 5 37-37 88 5 36-333 5 5 522-64 25 3 47-89 346-7 43 3 499-5 78 372 65 43 4 372 65 43 4 Södra Cell 48-422 6 499-59 6 495-78 78 42-29 32 9 2-292 2 49-25 66-32 93 9 383-55 38 3 36-85 8 38-2 6 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Södra Cell International 47 89 Södra Cell Mönsterås 499 5 Södra Cell Mörrum 454 55 Södra Cell Värö 34-62 8 Södra Cell Tofte 47 32 79 9 Södra Cell Folla 47 74 2 36 Södra Cell, Storbritannien 44 7 32 84 22 86 Södra Cell, Frankrike 33 4 22 97 2 Södra Cell, Schweiz 4 62 7 2 2 Södra Cell, Italien 39 2 72 9 38 32 Södra Cell, Tyskland 49 4 3 68 3 Södra Cell, Norge 47 22 9 8 7 Södra Timber Kinda Södra Timber Långasjö Södra Timber Mönsterås Södra Timber Orrefors Södra Timber Ramkvilla Södra Timber Torsås Södra Timber Traryd Södra Timber Unnefors Södra Timber Värö Södra Timber Åtvidaberg Södra Timber Billingsfors 494-79 47-59 499-59 48-39 2 474-66 486-442 433-726 8 36-232 34-62 8 2-292 53-3 7 SÖDRA Detta är Södra Flik Södra i korthet Sammanfattning 2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 6 Koncernekonomi i sammandrag 8 Femårsöversikt Detta driver Södra 2 Omvärld och marknad 6 Södra skapar värden 22 Södras strategier och mål 24 Medlemmar Verksamhet 3 Södra Skog 35 Södra Cell 4 Södra Timber 45 Gapro Gapro 49 Södra Vindkraft Verkstadsvägen 372 52 Kallinge 457-38 Hållbar utveckling Gapro Kallinge Gapro Ronneby Gapro Grimslöv Gapro Mälardalen Gapro Umeå Gapro Jokkmokk Gapro Våxtorp Gapro Wernerträ Gapro Wernerträ Gapro Norge AS Gapro Norge, Brumunddal Gapro Norge, Skodje Gapro Norge, Arendal Gapro Norge, Flisa Sunds Gapro Danmark 457-38 457-38 47-74 6 224-373 3 9-253 5 97-559 43-323 8 492-232 492-232 47 63 94 35 5 47 63 94 35 5 47 63 94 35 5 47 37 3 64 3 47 62 95 3 46 45 97 4 4 66 Södra Vindkraft Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 SÖDRA Skogsudden, 35 89 Växjö Tel 47-89, Fax 47-894 7 (Info-avd), Fax 47-894 84 (Medlemsavd.) E-post: info@sodra.com eller medlemsinfo@sodra.com www.sodra.com Energieffektivisering är ett grundtema för Södras verksamhet. 52 Medarbetare 54 Forskning och utveckling 57 Produktivitet 62 Miljö Årsredovisning Skog, trä, massa, energi i förening 7 Förvaltningsberättelse 74 Resultaträkning 76 Balansräkning 78 Förändring av eget kapital 79 Kassaflödesanalys 8 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 85 Noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Södra ska vara en attraktiv arbetsplats, både för dagens och framtida medarbetare. Koncernens styrning 2 Så styrs Södra 5 Förvaltningsråd 6 Styrelse 8 Koncernledning Solberg Foto: Peter Bartholdsson, Ola Kjelbye m.fl. Tryck: Falk Graphic Media, tryckt på G-print, ett certifierat papper. En aktiv skogsskötsel bidrar till minskade halter av växthusgaser i atmosfären.
SE Innehåll 8 Södra Skogsägarna Södra 28 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Södra Skog Region Väst Södra Skog 43 24 Väröbacka 34-62 8 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Region Syd Södra Skog 375 86 Mörrum 454-55 Södra Skåne Nordvästra Skåne Ljungby Snapphanebygden Mörrum Tingsryd-Linneryd Karlskrona-Ronneby Dackebygden Alvesta-Växjö Norra Värend 45-48 5 435-549 8 372-674 4 479-86 5 454-55 477-95 85 455-3 9 6 47-694 92 472-437 7 474-287 8 Region Öst Södra Skog Box 59 383 25 Mönsterås 499-59 8 Kalmarsund Mönsterås Vimmerby-Hultsfred Skänninge Östgöta Södra Tjustbygden Norrköping Njudung Höglandet Eksjö-Ydre Södra Timber Södra Halland Norra Halland Mark Kind Vårgårda Ulricehamn-Skaraborg Vänerbygden Norra Skaraborg Finnveden Vätterbygden Bohus-Dal Övriga Södra Skogsenergi Södra Odlarna Mönsterås Hamn Södra Eesti, Estland Sodra Latvia, Lettland Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 35-499 9 346-37 8 32-67 325-6 9 322-66 66 5 32-278 7 52-79 74 8 56-69 5 37-37 88 5 36-333 5 5 522-64 25 3 47-89 346-7 43 3 499-5 78 372 65 43 4 372 65 43 4 Södra Cell 48-422 6 499-59 6 495-78 78 42-29 32 9 2-292 2 49-25 66-32 93 9 383-55 38 3 36-85 8 38-2 6 Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 Södra Cell International 47 89 Södra Cell Mönsterås 499 5 Södra Cell Mörrum 454 55 Södra Cell Värö 34-62 8 Södra Cell Tofte 47 32 79 9 Södra Cell Folla 47 74 2 36 Södra Cell, Storbritannien 44 7 32 84 22 86 Södra Cell, Frankrike 33 4 22 97 2 Södra Cell, Schweiz 4 62 7 2 2 Södra Cell, Italien 39 2 72 9 38 32 Södra Cell, Tyskland 49 4 3 68 3 Södra Cell, Norge 47 22 9 8 7 Södra Timber Kinda Södra Timber Långasjö Södra Timber Mönsterås Södra Timber Orrefors Södra Timber Ramkvilla Södra Timber Torsås Södra Timber Traryd Södra Timber Unnefors Södra Timber Värö Södra Timber Åtvidaberg Södra Timber Billingsfors 494-79 47-59 499-59 48-39 2 474-66 486-442 433-726 8 36-232 34-62 8 2-292 53-3 7 SÖDRA Detta är Södra Flik Södra i korthet Sammanfattning 2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 6 Koncernekonomi i sammandrag 8 Femårsöversikt Detta driver Södra 2 Omvärld och marknad 6 Södra skapar värden 22 Södras strategier och mål 24 Medlemmar Verksamhet 3 Södra Skog 35 Södra Cell 4 Södra Timber 45 Gapro Gapro 49 Södra Vindkraft Verkstadsvägen 372 52 Kallinge 457-38 Hållbar utveckling Gapro Kallinge Gapro Ronneby Gapro Grimslöv Gapro Mälardalen Gapro Umeå Gapro Jokkmokk Gapro Våxtorp Gapro Wernerträ Gapro Wernerträ Gapro Norge AS Gapro Norge, Brumunddal Gapro Norge, Skodje Gapro Norge, Arendal Gapro Norge, Flisa Sunds Gapro Danmark 457-38 457-38 47-74 6 224-373 3 9-253 5 97-559 43-323 8 492-232 492-232 47 63 94 35 5 47 63 94 35 5 47 63 94 35 5 47 37 3 64 3 47 62 95 3 46 45 97 4 4 66 Södra Vindkraft Skogsudden 35 89 Växjö 47-89 SÖDRA Skogsudden, 35 89 Växjö Tel 47-89, Fax 47-894 7 (Info-avd), Fax 47-894 84 (Medlemsavd.) E-post: info@sodra.com eller medlemsinfo@sodra.com www.sodra.com Energieffektivisering är ett grundtema för Södras verksamhet. 52 Medarbetare 54 Forskning och utveckling 57 Produktivitet 62 Miljö Årsredovisning Skog, trä, massa, energi i förening 7 Förvaltningsberättelse 74 Resultaträkning 76 Balansräkning 78 Förändring av eget kapital 79 Kassaflödesanalys 8 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 85 Noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Södra ska vara en attraktiv arbetsplats, både för dagens och framtida medarbetare. Koncernens styrning 2 Så styrs Södra 5 Förvaltningsråd 6 Styrelse 8 Koncernledning Solberg Foto: Peter Bartholdsson, Ola Kjelbye m.fl. Tryck: Falk Graphic Media, tryckt på G-print, ett certifierat papper. En aktiv skogsskötsel bidrar till minskade halter av växthusgaser i atmosfären.
Södra i korthet Affärsområde Verksamhet Produkter/Kunder Södra är en ekonomisk förening med 52 syd svenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Medlemmarna äger tillsammans 37 skogsgårdar med drygt hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. De är också ägare till en skogsindustrikoncern som verkar både på den svenska och internationella marknaden. Södrakoncernen har fem affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber, Gapro och Södra Vind kraft. De förädlar medlemmarnas skogs råvara till sågade och hyvlade trävaror, interiör produkter, pappersmassa och energi. Södra är också en stor arbetsgivare med 3 6 anställda. De arbetar med allt från skogsskötsel och miljövård till produk tion, produktutveckling, ekonomi och försäljning. Södra Skog Södra Skog försörjer koncernens industrier och energibolag med skogsråvara. Virket från medlemmarna motsvarade under året 6 procent av den totala avverkningen i Sverige. Södra Skogs huvudprodukter är massaved, timmer och biobränslen. Merparten av leveranserna går internt till Södras indu strier. Biobränslen levereras till bland annat värmeverk, pelletsfabriker och industrier. Olika former av skoglig service utförs åt medlemmarna. Jokkmokk Södra Cell Södra Cell är världens tredje största producent av pappersmassa för avsalumarknaden. Tillverk ningen sker vid tre massabruk i Sverige och två i Norge. Södra Cell producerar blekt sulfatmassa och CTMP-massa. Massan säljs främst till europe iska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och special papper.. Beatrice Kämpe-Nikolausson 3. Anica Kabbenäs Inköpsdirektör Sekreterare f. 972. Anställd 996. Ingår f. 956. Anställd 972. Ingår i i ledningsgruppen sedan 26. ledningsgruppen sedan 26.. Gunilla Saltin 4. Mikael Staffas VD i Södra Cell Ekonomi- och finansdirektör f. 965. Anställd 2. Ingår i f. 965. Anställd 25. Ingår i ledningsgruppen sedan 28. ledningsgruppen sedan 25. 2. Mattias Johansson Administrativ direktör och chefsjurist f. 972. Anställd 27. Ingår i ledningsgruppen sedan 27. Umeå (Sävar) Södra Timber Södra Timber producerar och levererar konstruk tionsträ. Tillverkningen sker vid tio sågverk i södra Sverige. Sågverksrörelsen är landets tredje största. Södra Timbers produkter är sågade och hyvlade trävaror av gran och furu för konstruktions ändamål och annan byggverk samhet. Största marknader är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, USA och Japan. Gapro Gapro bedriver verksamhet på åtta platser i Sverige, fem i Norge och en i Danmark. Företaget är en av Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter i trä. Gapro tillverkar ett brett sortiment interiör produkter i trä och MDF, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer. Kunderna finns främst inom byggvaruhandeln och olika trä industrier. Södra Vindkraft Vindkraften är en helt ny verksamhet i Södra för produktion av förnybar energi. Södra Vindkrafts uppgift är att utveckla vindkraft på såväl medlemsmark som i anslutning till de egna industrierna. Södra Vindkraft driver projekt för vindkraft produktion. Den gröna el som produceras kommer att säljas till kunder runt om i landet. Follafoss Skodje Brumunddal Flisa Hedåker Gardermoen Tofte Andelar av koncernen Arendal Åtvidaberg Kisa Unnefors Huvudkontor Sågverk Regionkontor Gapro Massabruk Plantskolor Ramkvilla Värö Södras medlemsområde Sunds Rörelseresultat 28 Sysselsatt kapital 28 Anställda 28 Södra Vi Mönsterås Orrefors Växjö Grimslöv Långasjö Flåboda Torsås Traryd Våxtorp Kallinge Ronneby Mörrum Falkenberg Nettoomsättning 28 Södra Cell 57% Södra Cell 96% Södra Cell 62% Södra Cell 48% Södra Timber 9% Gapro 4% Södra Timber 6% Södra Timber 23% Södra Timber neg Södra Skog 9% Södra Skog 5% Södra Skog neg Gapro 3% Gapro 9% Södra Skog 9% Gapro 5% Övrigt 5% Totalt 6 834 MSEK Totalt 762 MSEK Totalt 9 MSEK Totalt 3 62 Avser genomsnittligt sysselsatt kapital. I andelarna av nettoomsättningen ingår inte internleveranser. Andelarna av rörelseresultatet baseras på affärsområdenas samlade resultat. 7 8 9 2 3 4
Södra i korthet Affärsområde Verksamhet Produkter/Kunder Södra är en ekonomisk förening med 52 syd svenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Medlemmarna äger tillsammans 37 skogsgårdar med drygt hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. De är också ägare till en skogsindustrikoncern som verkar både på den svenska och internationella marknaden. Södrakoncernen har fem affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber, Gapro och Södra Vind kraft. De förädlar medlemmarnas skogs råvara till sågade och hyvlade trävaror, interiör produkter, pappersmassa och energi. Södra är också en stor arbetsgivare med 3 6 anställda. De arbetar med allt från skogsskötsel och miljövård till produk tion, produktutveckling, ekonomi och försäljning. Södra Skog Södra Skog försörjer koncernens industrier och energibolag med skogsråvara. Virket från medlemmarna motsvarade under året 6 procent av den totala avverkningen i Sverige. Södra Skogs huvudprodukter är massaved, timmer och biobränslen. Merparten av leveranserna går internt till Södras indu strier. Biobränslen levereras till bland annat värmeverk, pelletsfabriker och industrier. Olika former av skoglig service utförs åt medlemmarna. Jokkmokk Södra Cell Södra Cell är världens tredje största producent av pappersmassa för avsalumarknaden. Tillverk ningen sker vid tre massabruk i Sverige och två i Norge. Södra Cell producerar blekt sulfatmassa och CTMP-massa. Massan säljs främst till europe iska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och special papper.. Beatrice Kämpe-Nikolausson 3. Anica Kabbenäs Inköpsdirektör Sekreterare f. 972. Anställd 996. Ingår f. 956. Anställd 972. Ingår i i ledningsgruppen sedan 26. ledningsgruppen sedan 26.. Gunilla Saltin 4. Mikael Staffas VD i Södra Cell Ekonomi- och finansdirektör f. 965. Anställd 2. Ingår i f. 965. Anställd 25. Ingår i ledningsgruppen sedan 28. ledningsgruppen sedan 25. 2. Mattias Johansson Administrativ direktör och chefsjurist f. 972. Anställd 27. Ingår i ledningsgruppen sedan 27. Umeå (Sävar) Södra Timber Södra Timber producerar och levererar konstruk tionsträ. Tillverkningen sker vid tio sågverk i södra Sverige. Sågverksrörelsen är landets tredje största. Södra Timbers produkter är sågade och hyvlade trävaror av gran och furu för konstruktions ändamål och annan byggverk samhet. Största marknader är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, USA och Japan. Gapro Gapro bedriver verksamhet på åtta platser i Sverige, fem i Norge och en i Danmark. Företaget är en av Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter i trä. Gapro tillverkar ett brett sortiment interiör produkter i trä och MDF, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer. Kunderna finns främst inom byggvaruhandeln och olika trä industrier. Södra Vindkraft Vindkraften är en helt ny verksamhet i Södra för produktion av förnybar energi. Södra Vindkrafts uppgift är att utveckla vindkraft på såväl medlemsmark som i anslutning till de egna industrierna. Södra Vindkraft driver projekt för vindkraft produktion. Den gröna el som produceras kommer att säljas till kunder runt om i landet. Follafoss Skodje Brumunddal Flisa Hedåker Gardermoen Tofte Andelar av koncernen Arendal Åtvidaberg Kisa Unnefors Huvudkontor Sågverk Regionkontor Gapro Massabruk Plantskolor Ramkvilla Värö Södras medlemsområde Sunds Rörelseresultat 28 Sysselsatt kapital 28 Anställda 28 Södra Vi Mönsterås Orrefors Växjö Grimslöv Långasjö Flåboda Torsås Traryd Våxtorp Kallinge Ronneby Mörrum Falkenberg Nettoomsättning 28 Södra Cell 57% Södra Cell 96% Södra Cell 62% Södra Cell 48% Södra Timber 9% Gapro 4% Södra Timber 6% Södra Timber 23% Södra Timber neg Södra Skog 9% Södra Skog 5% Södra Skog neg Gapro 3% Gapro 9% Södra Skog 9% Gapro 5% Övrigt 5% Totalt 6 834 MSEK Totalt 762 MSEK Totalt 9 MSEK Totalt 3 62 Avser genomsnittligt sysselsatt kapital. I andelarna av nettoomsättningen ingår inte internleveranser. Andelarna av rörelseresultatet baseras på affärsområdenas samlade resultat. 7 8 9 2 3 4
Detta är Södra Sammanfattning Sammanfattning Siffror och kommentarer nedan avser kalenderår om ej annat anges. Nettoomsättning Nettoomsättningen minskade med 5 procent eller 96 MSEK, främst som en följd av en svagare marknad för sågade trävaror. Resultat Det lägre resultatet är en följd av finanskrisen och konjunkturavmattningen som bidragit till minskad efterfrågan och sjunkande priser. Avkastning på sysselsatt kapital Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7 procent. Målet är att avkastningen ska uppgå till minst procent över en konjunkturcykel. Soliditet Soliditeten var 6 procent vid räkenskapsårets slut. Målet är 5 procent för att Södra ska kunna stå emot konjunktursvackor och andra påfrestningar. Antal anställda Vid periodens utgång hade Södra 3 62 anställda, varav 534 utanför Sverige. Många medarbetare pensioneras de närmaste åren och ett målmedvetet rekryteringsarbete pågår mot utvalda högskolor och universitet. Virkesvolym Virkesvolymerna minskade jämfört med rekordvolymerna efter stormarna Gudrun och Per. Självverksamheten bland medlemmarna var fortsatt hög. Södras klimatavtryck Södras engagemang för hållbar utveckling är långsiktigt och omfattar hela produktionskedjan från frö till färdig produkt. Södra bidrar till en minskad klimatpåverkan. Medlemmarnas skogar binder koldioxid och verksamheten bidrar till minskade utsläpp av koldioxid genom leveranser av biobränslen, fjärrvärme och andra biprodukter som ersätter olja. Läs mer på sidorna 52 68. Utdelningsförslag Styrelsen föreslår en utdelning med 4 procent på insatskapitalet och 5 procent på virkesleveranserna, sammanlagt 255 MSEK. På förlagsinsatser utdelas 7 MSEK enligt avtal. Dessutom föreslås en insatsemission med procent på innestående insatskapital. Styrelsens förslag till vinstdisposition återfinns på sidan. Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, % Antal anställda Ansluten medlemsareal, ha Virkesvolym, milj m3fub 28 27 26 25 24 6 834 762 7 6 3 62 2 33 7,8 7 794 669 7 63 3 675 2 34 9,2 5 89 55 6 58 3 678 2 23 8,2 5 935 829 59 3 687 2 23 24, 3 65 865 63 3 599 2 97 5,5 SÖDRA 28
Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 28 var ännu ett år som inleddes med hårda vindar. Stormarnas omfattning var dock blygsam i jämförelse med stormarna 25 och 27. Det var mer på marknaden och mindre i skogen som blåsten tog fart ordentligt under året. Var blåste det mest under 28? Leif Brodén: I inledningen mest på trävarumarknaden. Priset på sågade varor vek snabbt från den toppnivå som nåddes under 27. Marknadsförsvagningen höll i sig under hela 28 och har fortsatt in i 29. Vad har gjorts för att möta utvecklingen? Leif: Under året tvingades Södra parera genom bemanningsminskning med totalt cirka 5 personer på sågverken i Traryd, Kinda och Åtvidaberg samt en månads produktions stopp under sommaren på i princip samtliga sågverk. Utökade marknadsstopp genomfördes under jul- och nyårsveckorna för andra året i rad. Ytterligare åtgärder har vidtagits under inledningen av 29. Successivt ökade också oron på massamarknaden, en oro som späddes på när finanskrisen löste ut under hösten. Massapriset nådde toppnivån 9 dollar per ton under våren, men har sedan sommaren fallit tillbaka. Prisutvecklingen i kronor har dock varit stabilare eftersom kronan samtidigt har försvagats mot dollarn. Ett marknadsstopp i Tofte under tio dagar i oktober följdes av ytterligare marknadsstopp vid massabruken i Tofte och Folla under jul- och nyårshelgerna. På massabruket Södra Cell Värö: Styrelseordföranden Lars-Eric Åström och koncernchefen Leif Brodén i samtal om året då det stormade mer på marknaden än i skogen. SÖDRA 28 2
Detta är Södra Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Men det blåste i skogen också. Hur omfattande var stormarna? Lars-Eric Åström: Stormarna, framför allt under januari och februari, orsakade inte lika stora fällningar som 27 års storm, Per. Den största stormen i februari fällde dock nära,5 miljoner kubikmeter på Södra medlemmarnas marker. Den blev en abrupt upptakt i kampen mot granbarkborren där vi såg stora risker för att tappa kontrollen i skyddsarbetet. Hur allvarliga blev insektsangreppen i medlems skogarna i spåren av stormarna? Lars-Eric: Ett stort engagemang bland medlemmar och Södraanställda, och en svag utveckling av granbarkborre populationen tack vare borreovänligt väder och andra orsaker, dämpade angreppen som blev mindre än befarat. Kan man säga att finanskrisen slagit hårt mot Södra? Lars-Eric: Vi är drabbade precis som våra kunder och andra aktörer. Om det är hårt eller inte i jämförelse med andra kan jag inte uttala mig om. Men klart är att Södra uppvisat en relativ styrka i ett starkt försvagat marknadsläge. Under 28 nådde Södra en avkastning på sysselsatt kapital på 7 procent. Vad är orsaken till att det inte blivit värre? Leif: En stor del av orsaken till Södras relativa motstånds kraft under ett så pass turbulent år är medarbetarnas mångåriga starka bidrag i produktivitetsarbetet. 28 var ett rekordår då nära 3 idéer från medarbetarna genomfördes. Produktivitetsförbättringen för koncernen som helhet var totalt 3,8 procent, vilket är en mycket god siffra. Under året togs historiska steg för Södras medlemmar. Vad är det som hänt? Lars-Eric: Energiaffären blir en allt större del av verksamheten. Ett stort steg togs vid årsskiftet när Södra inledde försäljning av grön el till medlemmar och anställda. Därmed bryter koncernen ny mark, då medlemmarna för första gången kan försörja sig med el från sina egna skogar. Har Södra el så det räcker till alla som vill köpa? Lars-Eric: Det räknar vi med. I ett första skede säljs el som produceras vid massabruken och utökas senare med el från vindkraften. Det andra steget är att medlemmarna medges större flexibilitet när det gäller insatskapitalet. Hur fungerar det? Lars-Eric: I början av juni inledde Södra organiserad handel med emitterat insatskapital. Det ger Södra medlemmar möjlighet att när som helst under sitt medlemskap frigöra kapital eller investera mer kapital i Södra. Handeln sker transparent till ett pris som marknaden sätter. Jag tror att fler och fler medlemmar med intresse och behov kommer att upptäcka nyttan av denna handel. I förlängningen hoppas jag att det samtidigt innebär att övervärdet i insatskapitalet synliggörs. Södra är väl rustat för lågkonjunkturen med en stark balansräkning och effektiva industrier. Det ger också utrymme för offensiva steg. Leif Brodén och Lars-Eric Åström Södra fokuserar på energiområdet i investeringarna. Vilket var årets största beslut på området? Leif: Det var satsningen på ny indunstningsanläggning vid massabruket i Värö för 5 miljoner kronor. Investeringen frigör 2 GWh energi för extern försäljning och banar väg för att köra bruket helt fritt från fossil baserad energi. Energieffektivisering fortsätter att vara ett grundtema. Under de senaste åren har koncernen byggt ut elproduktionen vid de svenska massabruken och därmed blivit landets största producent av grön el. Vad finns kvar att göra på energiområdet i Södras verksamhet? Leif: Det finns mycket, inte minst vid massabruken. Från dessa levereras redan fjärrvärme till intilliggande samhällen och industrier. Trots det producerar våra anläggningar stora mängder energi som vi tvingas kyla bort till ingen nytta. Vi har kapacitet att leverera mer restvärme till fjärrvärmenäten och därmed ytterligare tränga bort fossilbaserad energi ur energisystemen. 3 SÖDRA 28
Detta är Södra Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Det låter inte vettigt att elda för kråkorna med hållbart producerad energi? Leif: Nej, det är naturligtvis inte bra för samhällshushållningen. Men det pågår diskussioner eller förhandlingar med flera ägare av fjärrvärmenät om utvidgning av Södras hållbart producerade värme leveranser. Samtidigt ser vi med intresse på det politiska arbete som bedrivs för att underlätta för tredje part att bidra med värme i befintliga nät. Södra planlägger dessutom för fortsatt utbyggd elproduktion. Berätta! Leif: Södra har ett omfattande program för att investera i ny elproduktion. Inom affärsområdet Södra Vindkraft arbetar vi nu med projekt om totalt 25 3 vindkraftverk. Under året har vi arbetat intensivt med samråd, tillstånds ansökningar, vindmätningar, upphandlingsförberedelser och annat som är avgörande för projekten. En liten del av dessa verk ska byggas på Södras egen mark, men merparten byggs på medlemmarnas marker. Produktivitetsförbättringen var 3,8 procent och 3 genomförda idéer innebar ett rekordår. Leif Brodén, koncernchef Kommer något nytt vindkraftverk på plats redan 29? Leif: Hastigheten på utbyggnaden avgörs av hanteringen av tillståndsärendena. Det styr vi inte själva över så det vågar jag inte uttala mig om. Lars-Eric: För Södra innebär stora energi investeringar inte bara den normala konjunkturbetingade risken, utan även en stor politisk risk eftersom våra beslut förutsätter förut sägbarhet. Risken är framför allt kopplad till de olika styrmedel som varit avgörande för våra investerings beslut och hur länge dessa finns kvar. SÖDRA 28 4 Inom Södra är forskning och utveckling traditionellt i fokus och bland annat finns ett FoU-center med 5 anställda i Värö. Hur tror du i korthet att framtiden ser ut? Leif: I Södras massabruk är huvudprodukten massa med en växande energiaffär som kompletterar koncernens övriga energiförsäljning. Även i framtiden blir massan en huvudprodukt men effekterna av forskning och utveckling pekar mot en allt större användning av förädlad massa till allt mer avancerade tillämpningar inom exempelvis kemiindustrin. Den energi som produceras vid massabruken kan även levereras i nya former och komplettera exempelvis varm vatten till fjärrvärme och el. Vad hände inom forsknings- och utvecklings området 28? Leif: Det blev ett ganska spännande år då många nya projekt tog fart. Bland annat skedde den första disputationen inom Södras och Chalmers samarbetsprogram, Avancell. Vi presenterade även nya samarbeten inom forskningen. Till exempel ett projekt om formbar cellulosa, Formulosa, tillsammans med Tetra Pak och inom superabsorbenter, Woodi, tillsammans med SCA. Vi investerade dessutom i utveckling och produktion av talldiesel. Vad är talldiesel och vilken är Södras roll? Leif: Södra investerade under året i Sunpine tillsammans med Preem och Sveaskog.
Detta är Södra Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Det möjliggör en stor satsning på produktion av talldiesel, ett förnybart fordonsbränsle baserat på massabrukens tallolja som kan ersätta fossila bränslen. Sunpine investerar 25 miljoner i en första anläggning i Piteå. Sverige blir därmed först i världen med att producera grön diesel från skogsråvara i industriell skala. Hur kommer finanskris och konjunkturnedgång att påverka Södra under 29? Leif: Vi vet inte bättre än någon annan aktör hur hårt inbromsningen på marknaden slår. Men Södra är väl rustat med en stark balansräkning och effektiva industrier och vi ser utrymme även för offensiva steg om tillfälle ges. Exempelvis har Södras affärsområde Gapro fortsatt att växa genom förvärv. Liknande intressanta möjligheter finns inom samtliga affärsområden framöver. Utdelningarna har varit mycket stora under stormåren. Vad är det långsiktiga målet? Lars-Eric: Vi har en inriktning som innebär att utdelningen i genomsnitt ska motsvara minst en tredjedel av resultatet. Samtidigt ska det finnas utrymme för fortsatta insatsemissioner. Av den samlade vinstutdelningen har hälften baserats på insatskapitalet och hälften på årets virkesleveranser. Tanken med denna modell är att premiera medlemmar som lång siktigt väljer att leverera till sitt Södra. Insatskapitalet speglar de leveranser som medlemmarna gjort under åren. Det innebär att den samlade utdelningen blir större ju fler gånger man levererat. Finns det faktorer som kan påverka utdelningen på sikt? Lars-Eric: Beroende på utvecklingen kan det naturligtvis ske förändringar. Ytterst styrs vi av hur vi klarar den långsiktiga lönsamheten. Sedan är det viktigt att våra ägare får en marknadsmässig ersättning för både virket och riskkapitalet. Här finns en skillnad eftersom vi utöver utdelning måste betala ett marknadspris för virket, medan ersättningen för insatskapitalet enbart sker genom utdelning. Därför finns en nedre gräns för utdelningen på insatskapitalet. Beroende på utvecklingen och exempelvis stigande marknadspriser på virke kan det medföra att en större del av utdelningen baseras på insatskapitalet. Hur ser du annars på möjligheterna att förbättra lönsamheten på skogsgården? Lars-Eric: Den viktigaste faktorn för lönsamheten på gården styr vi över själva som ansvariga för vårt skogsbruk. Det gäller att ta tillvara de faktiska produktions- Försäljningen av grön el till medlemmar och anställda är en del i den allt större energiaffären. Lars-Eric Åström, styrelseordförande möjligheterna. Skogsstyrelsen och SLU presenterade nyligen sin skogliga konsekvensanalys SKA 8. Den visar att om vi tar tillvara dagens kunskaper om skogsskötsel och klimateffekten kommer skogs tillväxten inom en femtioårsperiod att öka med 25 5 procent. En fastighet på hektar kan alltså produktionsmässigt växa till 5 hektar. Ta tillvara de möjligheter som den pågående kampanjen Kraftsamling skog visar på och skapa förbättringar som ökar lönsamheten på din fastighet! 5 SÖDRA 28
Koncernekonomi i sammandrag Ett omfattande investerings program och en hög utdelnings nivå har finansierats med medel från årets verksamhet. Resultat Koncernens nettoomsättning minskade med 96 MSEK till 6 834 MSEK, främst som följd av en svagare marknad för sågade trävaror. Prissänkningar på pappersmassa kompenserades till större delen av effekterna av en starkare dollar under slutet av året. Rörelseresultatet blev 762 MSEK ( 669). Försämringen av marknaden för sågade trävaror medförde att priserna föll med nästan 25 procent. Södra Timbers rekordresultat föregående år vände till ett negativt resultat. Södra Cell och Gapro uppvisade tillfredsställande lönsamhet trots besvärliga konjunkturförhållanden under främst andra halvåret. Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7 procent. Under den senaste femårsperioden har avkastningen i snitt varit 2 procent. Balansräkningen Balansomslutningen minskade med 5 MSEK och uppgick vid årets slut till 6 24 MSEK (6 625). Föregående verksamhetsår omfattade 8 månader. Den under året lämnade och utbetalade utdelningen för denna period uppgick till 3 MSEK. Utbetalningen av utdelningen bidrog till att eget kapital minskade till 9 86 MSEK ( 48). I eget kapital ingår inbetalt och emitterat insatskapital med 2 3 MSEK ( 85). Vid årsskiftet bestod Södras externa upplåning enbart av lån från medlemmarna. Stormlagren av timmer och massaved fortsatte att minska, vilket bidrog till att varulagrets värde sjönk till 3 54 MSEK (3 623). Soliditeten vid årets slut uppgick till 6 procent (63). Kassaflödet uppgick till 329 MSEK (289). Ett omfattande investeringsprogram på 242 MSEK (988) och en hög utdelningsnivå har finansierats med medel från årets verksamhet och reducerad kapitalbindning i rörelse kapital. Investeringarna avsåg främst massa bruken och sågverken samt förvärv av skogsmark i Baltikum. Styrelsens förslag till vinstdisposition innebär att 33 MSEK överförs till medlemmarna. På förlagsin satser sker utdelning enligt avtal. Produktion sågade trävaror Produktion massa m3 ton 2 2 6 5 2 8 5 4 99 2 5 8 Odolenim dolore facincidui te faci blam acin ulput praesequate magna ad tis et SÖDRA 28 6 99 2 5 8 Odolenim dolore facincidui te faci blam acin ulput praesequate magna ad tis et
Detta är Södra Koncernekonomi i sammandrag Anmärkning: Kommentarerna och siffrorna i tabellerna avser kalenderåren och inte räkenskapsperioderna. Resultaträkning Balansräkning MSEK Nettoomsättning Resultat före avskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto 28 27 6 834 742 98 762 54 78 7 794 2 83 44 669 6 663 Nettoomsättning och resultat per verksamhet Nettoomsättning Södra Skog Södra Timber Gapro Södra Cell Södra Vindkraft Övrigt/elimineringar Koncernen Rörelseresultat 28 27 28 27 9 55 3 6 87 9 563 6 3 6 834 9 437 3 696 849 9 398 5 586 7 794 25 49 38 885 4 73 762 5 586 43 27 2 669 MSEK 28-2-3 27-2-3 Tillgångar Anläggningstillgångar 7 79 Varulager 3 54 Rörelsefordringar 3 78 Kassa, bank, korta placeringar 786 Summa tillgångar 6 24 7 493 3 623 2 967 2 542 6 625 Eget kapital och skulder Eget kapital 9 86 Minoritetsintressen 6 Avsättningar 46 Räntebärande skulder 2 38 Ej räntebärande skulder (inkl skatteskuld) 2 588 Summa eget kapital och skulder 6 24 48 3 55 2 77 2 476 6 625 MSEK Kassaflöde 28 MSEK 27 Medel från årets verksamhet 363 Förändring av rörelsekapital 228 Kassaflöde från den löpande verksamheten 59 Kassaflöde från investeringsverksamheten 242 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 678 Periodens kassaflöde 329 Virkesleveranser 2 7 38 2 382 988 5 289 Nettoomsättning Milj m fub MSEK 25 2 3 2 5 5 5 5 99 2 5 8 Odolenim dolore facincidui te faci blam acin ulput praesequate magna ad tis et 99 2 5 8 Odolenim dolore facincidui te faci blam acin ulput praesequate magna ad tis et 7 SÖDRA 28
Femårsöversikt 28 27 26 25 24 6 834 7 794 5 89 5 935 3 65 742 2 83 2 645 88 2 72 98 44 94 979 26 Rörelseresultat 762 669 55 829 865 Finansiella intäkter och kostnader 54 6 7 25 46 Resultat efter finansnetto 78 663 544 854 9 Balansomslutning 6 24 6 625 5 8 5 269 3 668 Sysselsatt kapital 9 9 943 9 497 8 675 8 35 Eget kapital 9 86 48 8 79 8 979 8 589 Investeringar 242 89 42 773 722 349 394 476 68 92 Avkastning på sysselsatt kapital 7 7 6 Avkastning på eget kapital 5 3 3 7 7 Soliditet 6 63 58 59 63 Skuldsättningsgrad, ggr,2,2,3,2,2 Försäljning och resultat, MSEK Nettoomsättning Resultat före avskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar Kapital, MSEK Kassaflöde efter investeringar Nyckeltal, % Volymer 7,8 9,2 8,2 24, 5,5 Leveranser biobränslen, m3s Virkesvolym, milj m3fub 3 742 3 33 3 29 3 237 2 6 Produktion trävaror, m3 6 72 55 524 423 87 849 727 554 499 Produktion massa, ton 2 58 2 7 2 5 2 53 2 36 Elproduktion, GWh 696 582 399 425 4 2 33 2 34 2 23 2 23 2 97 8,7 2, 2, 6,8 7,9 3 62 3 675 3 678 3 659 3 599 Gapros försäljning, MSEK Övrigt Ansluten medlemsareal, ha Medlemmarnas virkesleveranser, milj m3fub Antal anställda Valutakurser Massapriser Trävarupriser USD/ton SEK, 85 9, 75 8, 65 7, 55 6, 45 SEK/ton 7 3 6 8 6 3 5 EUR/SEK 6 7 8 5 2 Källa: ECB 6 7 8 USD/ton SEK/ton USD/SEK Dollarn var utsatt för snabba och stora förändringar under 28. Noteringen mot den svenska kronan var 6,4 i början av året och 8, vid årets slut. SÖDRA 28 3 8 5 8 8 5 3 4 8 4 2 5 8 4 3 4 SEK/m3 Källa: RISI USD-listpriser barrsulfat till Europa (kvartalsgenomsnitt) De dollarbaserade massapriserna fortsatte att stiga under inledningen av 28 för att under andra halvåret falla kraftigt. Kronförsvagningen medförde att ökningen i svenska kronor fortsatte. Listpriserna under årets sista dagar var dock så låga att de även i SEK visade en minskning. 9 6 4 5 6 7 8 Genomsnittliga leveranspriser, sydsvenska sågverk Priserna på trävaror steg kraftigt under 27 från att dessförinnan ha varit ganska stabila under flera år. Under 28 har dock priserna minskat kraftigt.
Detta är Södra Femårsöversikt Definitioner Sysselsatt kapital Genomsnitt av balansräkningens anläggningstillgångar och nettorörelsekapital minskat med långfristiga skulder och skatteskulder (netto) Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat Genomsnittligt sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto minus 28% schablonskatt Genomsnittligt eget kapital Operativt kassaflöde Kassaflöde efter investeringar Soliditet Eget kapital Balansomslutning Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder Eget kapital Nettolåneskuld Skillnad mellan likvida medel och räntebärande skulder plus räntebärande avsättningar 9 SÖDRA 28
Avsnittsnamn SÖDRA 28
Avsnittsnamn I Södras värld utgår allt från skogen. Att vara medlem är ett sätt att både äga skog och få del av vinsten från en effektiv skogsindustri. SÖDRA 28
Detta driver Södra Omvärld och marknad En marknad i förändring Södras verksamhet är baserad på vedråvara och förädling av denna. De förädlade produkterna har olika marknadsförutsättningar. Skogsindustrin svarar för 2 procent av den svenska industrins hela saluvärde, förädlingsvärde och sysselsättning i Sverige. Drygt procent av den svenska varuexporten utgörs av skogsindustriprodukter. Av Södras omsättning kommer två tredjedelar från export. Priset på skogsmark har stigit med ungefär 6 procent de senaste fem åren. Skogsbranschen anses vara konjunkturkänslig och ligger tidigt i konjunkturcykeln. Lönsamheten påverkas inte enbart av efterfrågan, utan även av kostnaderna för framför allt vedråvara och energi. prognos är att byggandet i Sverige under 29 blir 4 procent lägre än 26. Det återinförda ROT-avdraget tros få begränsad effekt på byggsektorn då det endast berör privatpersoners befintliga boende. Konjunkturen Bolånekrisen i USA har utvecklats till en global finanskris och recession vars varaktighet är svår att förutsäga. Ökande arbetslöshet och lägre BNP-tillväxt minskar investeringsviljan i näringslivet liksom hushållens konsumtion. Detta påverkar bland annat byggandet och annonseringen i tryckta medier. Samtidigt pågår en långsiktig utveckling att använda skogsråvara som ersättning för oljebaserade produkter. BNP-prognoserna pekar på avstannad tillväxt i Europa och USA samtidigt som tillväxten minskar till ensiffriga tal i BRIC-länderna (de fyra största tillväxtmarknaderna: Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) under 29 och troligtvis också 2. Prissättning av timmer Sågtimmer är en del av råvarumarknaden som till skillnad från andra råvaror i högre grad prissätts lokalt/regionalt än globalt. Södras medlemsområde är en region, men med lokala skillnader beroende på närheten till sågverk. Timmerförsörjning Genom den höga förädlingsgraden i den svenska skogsindustrin sker avsättningen av det svenska timret främst lokalt och regionalt. Import av timmer förkommer i begränsad omfattning. Inom Södras område finns just nu ett överskott av timmer. Minskad avverkning Skogsmark I Sverige har priset på skogsmark stigit med ungefär 6 procent under de senaste fem åren. I Sydsverige har priserna ökat från 3 SEK/m3sk skog i början av 24 till 44 SEK/m3sk skog hösten 28. Drivkrafterna har varit stigande virkespriser och möjligheterna till finansiering. Skogsägare är generellt sett lågt skuldsatta och inte alltid konjunkturstyrda. Enligt LRF Konsult är den viktigaste orsaken till att skogsägare äger skog själva känslan i ägandet och den långsiktiga investeringen. Enbart nio procent anger att avkastningen är viktigast. I mer än 7 procent av försäljningarna är köparen en granne som redan äger skog. Prognosen för skogsmark är oförändrade prisnivåer under första halvan av 29. Den låga skuldsättningen ger möjlighet att avvakta med försäljning och därmed begränsas utbudet av mark. På fem års sikt tros priserna fortsätta att stiga. Timmer och trävaror Den huvudsakliga drivkraften för efterfrågan på timmer och förädlade trävaror är byggmarknadens utveckling. Inbromsningen av byggandet i både Europa och USA påbörjades 27 och blev kraftig under 28. Boverkets SÖDRA 28 2 I Sydsverige är stormlagren av timmer fortfarande stora samtidigt som skillnaden mellan timmer- och massaveds pris har minskat. Detta antas medföra minskad avverkning av timmer under 29. Enligt Danske Banks prognos för en femårsperiod antas denna situation vara kortsiktig och på sikt förutses brist på timmer. Ryska exporttullen inte längre ett hot Ryssland införde exporttull på virke 27 för att säkra tillgång till råvara för den egna skogsindustrin. En planerad höjning med 5 euro/m3fub vid årsskiftet har skjutits fram då den avsedda effekten blev den motsatta; minskad efterfrågan ökade arbetslösheten inom den ryska skogsnäringen. De ryska exporttullarna har inte utgjort ett reellt hot för Södra som medvetet gjort sig oberoende av rysk skogsråvara. Tillgången på ryskt virke kan dock utgöra en press på virkespriserna. Fragmenterad trävarumarknad med stora lager Trävarumarknaden i Sverige är förhållandevis fragmenterad med många mindre, lokala sågverk och några få större. De tio största sågverksföretagen svarar för cirka 6 procent av produktionen i Sverige. Totalt producerades drygt 7 miljoner m3 i Sverige och cirka miljoner m3 i Europa (exklusive europeiska Ryssland).
Detta driver Södra Omvärld och marknad I en krympande marknad finns överkapacitet vid såg verken. Under 28 har timmerpriserna inte sjunkit i samma takt som priserna på sågade trävaror och många sågverk har stora lönsamhetsproblem. Lagren är stora till följd av det minskade byggandet. För 29 förutses fortsatta kapacitetsneddragningar samtidigt som de stora lagren måste omsättas. Det medför ytterligare prispress på sågade trävaror. Under helgerna över årsskiftet har flertalet svenska sågverk stått stilla under en historiskt lång period, vilket minskat produktionen med cirka 4 m3, motsvarande ett par procent av års produktionen i Sverige. Prissättning av sågade varor Prissättningen av sågade trävaror varierar mellan olika marknader från att vara global till regional, beroende på närheten till produktionen. Virkesanskaffning och förädling sker lokalt och det ger för närvarande svenska sågade trävaror en valutamässig fördel i såväl euro som dollar. Marknaden är prispressad av den minskade efterfrågan och de höga lagernivåerna. Massa och massaved Efterfrågan på pappersmassa är direkt relaterad till konsumtionen av papper och andra produkter med massa som insatsvara. Massaanvändningen kan översiktligt delas in i fyra områden: tryckpapper, förpackningspapper, tissue (mjukpapper för hygienändamål) och specialpapper (till exempel olika typer av filter). Den kraftiga inbromsningen på byggmarknaden var mycket negativ för efterfrågan på timmer och förädlade trävaror. Tryckpappersanvändningen minskar i Europa Användningen av tryckpapper har stagnerat eller minskat, beroende på typ av tryck. Tidningspapper produceras av returpapper och mekanisk massa och den minskade konsumtionen av dagstidningar påverkar därför inte Södras affär med massa, som lämpar sig för högre kvalitet av grafiskt papper. Pappersmarknaden i Europa har stor betydelse för Södra, men marknaden är mogen. Med överkapaciteten i papperstillverkningen hade producenterna svårt att höja priserna även i den passerade högkonjunkturen. Samtidigt har massapriserna stigit. Denna pressade situation bidrar till en struktur- Stefan Gamberg och Nils Franzén framför vattenridån på kyltornet vid Södra Cell Mönsterås. 3 SÖDRA 28
Detta driver Södra Omvärld och marknad Massaproduktionen har ökat, men marknads läget och finanskrisen fördröjer fortsatt kapacitets tillväxt. förändring med nedläggningar av papperskapacitet i Europa. Trögheten i förändringen beror på pappersproduktionens natur: en processindustri där produktionsstopp är omständliga samtidigt som avkastning krävs för att finansiera de höga kapitalinvesteringarna. I framför allt Kina, som är en stor producent av finpapper, är produktionen i hög grad lånefinansierad. För att klara räntekostnaderna fortsätter de kinesiska bolagen att producera. Risken är stor för ett överutbud, vilket kan drabba tillverkare i andra länder med fortsatt prispress. Den rådande finanskrisen, höga energiåtgången och minskande efterfrågan påskyndar dock förändringarna. På fem års sikt antas konsumtionen av grafiskt papper minska i Europa. Prisutveckling för massa Södras massaprodukter är huvudsakligen baserade på blekt långfibrig barrsulfatmassa, kallad NBSK Northern Bleached Softwood Kraft som produceras i Kanada och i Norden. Prissättningen är global med två tariffer, en för Nordamerika och en för Europa. Under 28 föll marknadsnoteringen på NBSK med nära 24 procent till 662 USD/ton. Samtidigt steg dollarn med över 3 procent från dess lägsta notering, vilket var en faktisk prisökning mätt i SEK. Efter en period av kontinuerligt uppåtgående pris sedan 23 förutses den rådande recessionen ge en fortsatt fallande pristrend. Produktionen av blekt sulfatmassa för avsalu under 28 uppskattas till 46 miljoner ton, varav Södra Cell svarade för 2 miljoner ton. Förpackningspapper drivs av ökad internethandel Med ökad handel, inte minst via internet, växer också behovet av förpackningspapper vid distributionen. Papper ersätter i allt högre grad oljebaserad plast, men lågkonjunkturen innebär en stagnerande marknad. Tissue mindre konjunkturkänsligt Den globala ekonomiska tillväxten har skapat nya tillväxtmarknader inte bara för tryckpapper, utan även för tissue (mjukpapper). Med ökad levnadsstandard ökar också användningen av papper för hygien, som därför är mindre konjunkturkänsligt. Specialpapper vedfiber allt mer substitut för syntetiska fiber Även inom segmentet specialpapper växer behovet av massa. Här ryms ett brett spektrum från kaffefilter till luftfilter för motorer. Vedfiberns ekonomiska fördelar har drivit utveckling och tillämpning för att ersätta syntetiska fibrer eller kombineras med dessa. Även inom detta heterogena segment blir tillväxten liten under kommande år. Massavedspriset steg Under 28 steg priset på barrmassaved med 7 procent och på björkmassaved med 6 procent. Avverkningen av massaved bedöms fortsätta i oförändrad takt, bland annat till följd av ökad gallring. Prissättningen sker regionalt. SÖDRA 28 4 Konkurrenter, produktionskapacitet, förbrukning Södra Cell är den marknadsledande tillverkaren i världen av blekt långfibrig sulfatmassa och nummer tre på totalmarknaden för blekt sulfatmassa. Till konkurrenterna räknas också tillverkare av kortfibrig blekt sulfatmassa, då denna konkurrerar som insatsvara i vidare förädlingen. Produktions kapaciteten för massa har ökat, framför allt i Sydamerika men även i Sydostasien. Under den senaste tioårsperioden har produktionskapaciteten för blekt barrsulfatmassa ökat från 9,6 miljoner ton till 24,6 miljoner ton. Marknadsläget och finanskrisen fördröjer en fortsatt kapacitetstillväxt bland annat har Aracruz beslutat att skjuta upp investeringar på 2,2 miljarder USD. Trenden går mot konsolidering till färre massabruk med större kapacitet. Förnybar energi Med effektivare elproduktion och elanvändning på Södras anläggningar kan mer grön el levereras till öppna marknaden. Ökade energikostnader, minskat oljeberoende och klimatförändringar är starka drivkrafter bakom Södras energistrategi. En ekonomisk drivkraft som ger affärsmöjligheter är produktion av förnybar el som berättigar till elcertifikat.
Detta driver Södra Omvärld och marknad Biomassa Konkurrens Biobränslen kommer från skogsavverkningar och sågverk. Södra levererar biobränsle till i huvudsak värme- och kraftvärmeverk, industrier och pelletsfabriker. Marknaden har de senaste åren vuxit snabbt. Totalt motsvarar leveranserna från Södra Skogsenergi uppvärmningen av villor och står därmed för en femtedel av den sydsvenska marknaden för biobränslen. Efterfrågan på el ökar. Konkurrensen gäller snarare markresurserna. Södra konkurrerar om mark med andra vindkraftsexploatörer. Sedan 27 har 9 företag gett sig in i vindkraftsmarknaden. En sammanställning visar att det 28 fanns projekt motsvarande 3,35 TWh per år. Ytterligare planer om 8,98 TWh miljöprövas. Ökade energi kostnader, minskat oljeberoende och klimatförändringar är starka drivkrafter bakom Södras energi strategi. Fjärrvärme och egen elproduktion Överskottsvärme från massabruken levereras som fjärrvärme på de lokala marknaderna. Fjärrvärmeproduktionen byggs ut kontinuerligt och Södra bidrar med 4 GWh (,4 TWh). Energiåtgången för uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige ligger runt 85 TWh, varav fjärrvärmen svarar för drygt hälften. Mellan 22 och 27 ökade fjärrvärmepriserna mellan två och sex procent årligen. Prissättningen är lokal och prisskillnaderna hos fjärrvärmedistributörerna är betydande. Södra är i dagsläget landets största tillverkare av grön el från biobränsle med en årlig produktion om,8 TWh. Massabruken i Mönsterås, Värö och Mörrum är självförsörjande på el och tar dessutom fram ett överskott. Vindkraft efterfrågan större än utbudet Riksdagen har beslutat om ett nationellt planeringsmål för vindkraften på TWh till år 25. Det innebär att länen och kommunerna ska reservera mark- och vattenområden, som motsvarar de ytor som behövs för denna satsning. 28 producerades,4 TWh från vindkraft i Sverige, en procent av den totala elproduktionen på drygt 4 TWh. Energimyndigheten vill öka produktionen till 3 TWh, något som riksdagen inte tagit ställning till. Utbyggnaden av vindkraften tar lång tid av olika skäl som vindmätning, ansökan om tillstånd, vägdragning och långa leveranstider. Etableringen av en vindkraftpark tar i snitt tre år från projektering till igångsättning. Ett vindkraftverk är en investering på cirka 3 miljoner kronor i dagsläget. För att uppnå tillräcklig lönsamhet krävs som regel en vindkraftpark på 3 kraftverk. Med dagens energipriser väntas en investering i vindkraft vara återbetald på 2 3 år. Resning av master för vindmätning pågår på många håll. Den här masten finns mellan Malmbäck och Bodafors i Småland. 5 SÖDRA 28
Detta driver Södra Södra skapar värden Södra skapar värden Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för allt värdeskapande inom Södra. Värden skapas i flera steg genom god skogsvård, avsättning av virke, ägarskapet i egen industri och näringspolitisk påverkan. Som delägare i en modern skogs industri koncern får medlemmarna lokal avsättning för sin skogsråvara, vilken används till produkter som säljs på en internationell marknad. Medlemmarna har tillgång till rådgivning och utbildning om sitt skogsbruk. Södra erbjuder också skogliga tjänster från skogsvård till slutavverkning, tjänster som skapar värden i skogen. Ägare av en internationell skogsindustrikoncern Som medlemmar i den ekonomiska föreningen äger skogsägarna de industrier som vidareförädlar virket. Södra arbetar långsiktigt för att vara konkurrenskraftigt på en global marknad. Idag är Södra en av världens ledande leverantörer av pappersmassa och en av Europas ledande producenter av trävaror. Som delägare i en modern skogsindustrikoncern får medlemmarna lokal avsättning för sin skogsråvara. Den används till produkter som säljs på en internationell marknad. Förfoganderätten en central fråga Södra värnar medlemmarnas intressen och rättigheter genom aktiv näringspolitik och opinionsskapande. Utgångspunkten för de näringspolitiska insatserna är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin skog. SÖDRA 28 6 Det näringspolitiska arbetet drivs ofta tillsammans med övriga skogsägarföreningar och LRF Skogsägarna. Insatskapital är ett riskkapital Det kostar inget att bli medlem i Södra. I stället deltar man med riskkapital, så kallade insatser, vilka dras från medlemmens likvid vid virkesförsäljning till Södra. Insatsen är 6 kronor för varje hektar produktiv skogsmark. Ingen behöver betala insats för mer än 2 hektar. Medlemmarna har dock möjlighet att betala in mer om de vill. Allt fler väljer att göra detta, eftersom insatskapitalet är underlag för vinstutdelning. Insatserna tillhör medlemmarna, men föreningen disponerar pengarna under medlemskapet och betalar utdelning på insatskapitalet. Vinstens fördelningsgrunder Intäkten för en skogsbrukare är främst betalning för sålt virke. Södras medlemmar får på olika sätt även del av industrins vinst. Målet är att vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet mätt över en konjunkturcykel. Föreningsstämman beslutar om vinstutdelningen efter varje verksamhetsår.