BU D G ET O C H PL LOKALRESURSPLAN 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 AN ER 20 15 2 01 9
Avsnitt Del Lokalresursplanering i Härryda kommun 1 Befintliga lokaler år 2014 1 Lokalplan för: Sektorn för Utbildning och kultur 2 Sektorn för Socialtjänst 3 Sektorn för Samhällsbyggnad (ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för Teknik och förvaltningsstöd 4 (Fritid/förening ingår i LRP, övriga funktioner ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för administrativt stöd (ingår i investeringsbudgeten)
Sektorn för administrativt stöd 2014-11-17 DEL 1 (1-10) LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. Lokalresursplanen redovisar: Redovisning av verksamheter under respektive sektor Behovet av lokaler inom respektive sektor under planperioden Utifrån att antalet tillkommande lokaler varierar så mycket mellan sektorerna har förvaltningen valt att redovisa lokalerna i nedanstående dokument. Sektor Lokalresursplan Investeringsbudget Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd LOKALER Politiska inriktningsmål Alla verksamhetslokaler Alla verksamhetslokaler Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Verksamhetslokaler fritid/förening Övriga investeringar Övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. I inriktningsmålen redovisas ägande, förvaltning och lokalförsörjning/lokalrevision. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Befintliga lokaler år 2014 I materialet under avsnitt 1 redovisas de befintliga lokaler som finns för förskola, skola, särskilt boende samt övriga verksamhetslokaler inom socialtjänst.
Kostnader och ytor Kommunens kostnad för lokaler uppgick 2013 till 222 mkr och motsvarar 12 % av bruttokostnaderna. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem (88%) eller om de är förhyrda (12%). Andelen lokalkostnaderna varierar inom sektorerna. För Utbildning och kultur är 11% lokalkostnader och motsvarande andel för Socialtjänst är 8%. För den kommunala verksamheten finns 193 239 m 2. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av lokalerna som används av respektive kategori. Siffrorna avser 2013. social service 8% övrigt 4% kultur 3% adm. 4% skola 45% idrott 6% föreningar 5% särskilt boende 13% förskola 12% BEFOLKNINGSPROGNOSER Faktorer som påverkar befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, inoch utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i kommunen. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde på de tre senaste åren. Uppföljning, antagande och startår Prognosen följs upp och jämförs med verkligt utfall månadsvis. Genom en regelbunden uppföljning av befolkningsstatistik får förvaltningen/sektorerna veta om de eventuella avvikelserna som har uppstått under en viss tid är en trend eller bara en tillfällighet. Allt detta görs för att kunna ändra och sammanställa på bästa sätt olika prognosantaganden som in- och utflyttning, antal födda och döda, bostadsbyggandet eller total befolkningsutveckling, när prognosen årligen revideras.
Startår för första året i en ny prognosperiod är folkmängdens verkliga utfall vid förgående års slut. Sedan blir det prognoserade första året startår för nästa, etc. Alltså bara första året i en prognosperiod bygger på verkligt utfall vid föregående års slut. Ju mindre avvikelser mellan prognosen och verkliga utfallet desto bättre blir samstämmigheten mellan prognoserna, den gamla och den nya. Verkligt utfall som avviker mycket från prognosen för föregående år, samt nya antagande, får starkt genomslag i prognosen för kommande prognosperiod och då stämmer den mindre med den gamla prognosen. Det finns dock inget annat sätt att upprätta prognoser på utan den årliga revideringen och månadsuppföljningarna ger en möjlighet till förändringar/korrigeringar i samband med upprättande av budget/plan. SEKTORERNAS LOKALPLANER I del 2-4 redovisas lokalplaner för sektorerna Utbildning och kultur, Socialtjänst och fritid/förening inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Texten avslutas med en lokalplan som visar behovet av utbyggnad. Av texten framgår vad som ingår i utbyggnadsplanen alternativt fortsatt utredning av förvaltningen för att eventuellt ingå i nästa års plan. Utbyggnadsplanerna är direkt kopplade till sektorns drift- och investeringsbudget enligt nedanstående flöde. ARBETSSÄTT I materialet under avsnitt 1 redovisas kommunens arbetssätt/handläggning av upprättande av lokalresursplanen och lokalärenden.
BEFINTLIGA LOKALER 2014-MÖLNLYCKE 0 0 LINDBACKENS GRB Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC
BEFINTLIGA LOKALER 2014-LANDVETTER 0 0 Skola Förskola Skola, paviljong Förskola, paviljong Särskilt boende Adm. lokaler Verksamh.lokal,SOC
BEFINTLIGA LOKALER 2014-HÄRRYDA 0 0 LINDBACKENS GRB Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC
BEFINTLIGA LOKALER 2014-HINDÅS 0 0 Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC
BEFINTLIGA LOKALER 2014-RÄVLANDA 0 0 Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC
BEFINTLIGA LOKALER 2014-HÄLLINGSJÖ 0 0 Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC
LRP Planering i Härryda kommun Funktion Aktivitet/tid Mars-Apr Maj Maj-Jun Jun-Sep Okt Nov- VERKSAMH LG-SEKTOR Behov o prioritering av behov Återkoppling till sektorn Planering av enskilt projekt LRP-GRUPP Förslag till lösningar utifr behov Avstämning förslag LRP o budget Förslag till LRP LRP verkställs FASTIGHET Beräkning av investering o lokalkostn EKONOMI Beräkn av inv o lokalkostn (TOFekonom) Investering o driftkostn i budget LG FÖRVALTN Förslag till budg/plan inkl LRP POLITISK ORG Eku bereder LRP KSföreslår LRP KF fastställer 2012-09-12 Administrativa sektorn
Sektorn för utbildning och kultur 2014-11-17 DEL 3 (1-14) LOKALPLAN 2015-2019 INOM UTBILDNING OCH KULTUR IInnehål llsfförrtteckni ing:: IInnehål lll och arrbettssätttt Måll och inrri i ikttni ing Beffol lkningsprrognos Berräknatt behov av uttbyggnad Uttbyggnadspl lan 1
1 INNEHÅLL OCH ARBETSSÄTT Den samlade lokalplanen för UTK beskriver behovet av lokaler under planperioden 2015-2019. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler under planperioden. För att tydliggöra hur behoven är framräknade finns det därför hos sektorn ett detaljerat underlag avseende förskola/grundskola inklusive särskola. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antagit politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Inriktningsmålen har konkretiserats av kommunstyrelsen som antagit verksamhetsmål. Utifrån målen och de nationella dokumenten skall sektorsledningen utarbeta en övergripande planering för kommande läsår. En del i denna planering är lokalresurserna som redovisas i denna lokalresursplan. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Behoven utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstagande och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa lokalresursplan göra eventuella justeringar. 4 BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 4.1 Förskola Allmän beskrivning Förskolan är reglerad i skollag och läroplan. Inom denna ram styrs verksamheten politiskt genom inriktningsmål och verksamhetsmål i Härryda kommun. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg dvs. familjedaghem och öppen förskola. Förskola och om så önskas pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas alla barn från ett års ålder där föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande eller studerar. Barn vars föräldrar är föräldralediga för vård av syskon ska erbjudas plats under 15 timmar per vecka. För barn vars föräldrar är aktivt arbetssökande ska plats erbjudas under 20 timmar per vecka. I annat fall är det omsorgsbehovet som styr hur många timmar som ska erbjudas. I vissa fall är det barnets eget behov som styr. Avgift debiteras utifrån hushållets inkomst upp till ett maxbelopp. Förskoleverksamhet ska erbjudas inom fyra månader enligt Skollagen. Den avgiftsfria allmänna förskolan ska erbjudas barn från höstterminen det år de fyller 3 år. Vård- 2
nadsbidrag finns för barn i åldern 1-3 år som inte nyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. Förskolorna har i snitt ca 18 inskrivna barn per avdelning. Avdelningarna är indelade i åldern 1-5 år alternativt uppdelade på 1-3 år eller 3-5 år. Pedagogisk omsorg/familjedaghem bedrivs i respektive dagbarnvårdares hem. Antalet barn varierar beroende på ålder, vistelsetid mm. Vanligt är att en dagbarnvårdare har 4-5 barn i åldern 1-5 år. Dagbarnvårdarna samordnar sig områdesvis där en gemensam lokal finns för gruppverksamhet. Lokalen kan ibland användas av flera grupper samt sambrukas med andra verksamheter. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskola som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller familjedaghem. I varje öppen förskola finns personal som organiserar verksamheten och finns till hands. Det finns fyra Öppna förskolor i kommunen; i Mölnlycke, Landvetter, Hindås och i Rävlanda. I Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i en familjecentral. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan visas en prognos över totalt antal barn i åldersgruppen 0-5 år fram till år 2019. Befolkningsprognosen visar på betydligt färre barn än förra årets prognos. Under prognosperioden kommer antalet barn, 0-5 år att öka med 131 (från 3 281 barn år 2014 och till 3 412 barn år 2019). Ökningen av antalet barn sker från 2017 och framåt och främst i Landvetter. Antal barn 0-5 år i kommunen 3600 3550 3500 3450 3400 3350 Prognos -14 Prognos -13 Prognos -12 3300 3250 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Beräkningsgrunder för förskola Efterfrågan på plats i förskola baseras på den genomsnittliga efterfrågan från september 2013 till februari 2014. I beräkningsgrunderna är hänsyn tagen till vårdnadsbidrag samt allmän förskola från 3 års ålder. Efterfrågansgraden är för åldersgrupperna 3-5 år 100 % samt för 1-åringar 82 % och för 2-åringar 97 %. Sektorn gör kontinuerligt fördjupade analyser, både av kommunal och fristående verksamhet samt över antalet köpta och sålda platser. Efterfrågan på plats i familjedaghem minskar generellt i kommunen, framförallt i de områden där utbyggnaden av förskoleplatser är tillräcklig. Enligt skollagen 3
har kommunen skyldighet att erbjuda förskola om vårdnadshavarna önskar det. Önskar vårdnadshavarna plats i familjedaghem ska det enligt skollagen finnas en strävan i kommunen att erbjuda familjedaghem. Antalet familjer som utnyttjar vårdnadsbidraget är i genomsnitt 30. Redovisning av förskoleverksamhetens behov per område finns under nedanstående rubrik. Respektive objekt redovisas i utbyggnadsplanen sist i UTK:s plan. Behov av lokaler för förskola inom respektive område MÖLNLYCKE I Mölnlycke minskar antalet barn i åldersgruppen 1-5 år och har år 2019 minskat med 73 barn. År 2014 öppnade Rullstenen och år 2015 öppnar Tallgården. De nya förskolorna kommer att ersätta Örtagårdens och Säteriets förskola som avvecklas. År 2016 sker en utbyggnad med två avdelningar på Barrskogens förskola och år 2017 ska Hulelyckan byggas ut med fyra avdelningar. Utbyggnaden beror på att några äldre förskolor behöver ersättas på grund av dagens högre krav på ventilation. Sektorn utreder vidare vilka förskolor som ska lämnas. LANDVETTER/ESKILSBY Prognosen för Landvetter visar att antalet barn i åldersgruppen 1-5 år ökar med 87 barn 2014-2019. En ny förskola med 6 avdelningar i Södra Önneröd och en tillbyggnad av Salmereds förskola med 2 avdelningar ligger i planen ht 2016. Utbyggnaden beror dels på det ökade barnantalet, dels på att tillfälliga lokaler i skolor lämnas och dels på att hyrda lokaler lämnas. I plan finns 2019 inlagt en förskola med 6 avdelningar i Östra Backa. I avvaktan på den förskolan kommer det att finnas förskola i skolans lokaler. HÄRRYDA I Härryda visar prognosen för barn 1-5 år på en ökning med cirka 31 barn under perioden. Från 2016 kommer det att behövas en till två avdelningar ytterligare. Eftersom boende i Härryda ofta väljer förskola i Landvetter erbjuds barn från Härryda plats på de nya förskolorna i Landvetter. HINDÅS Barnantalet i Hindås ökar med 44 barn i åldern 1-5 år under perioden 2014-2019. Förskolan disponerar lokaler i skolan motsvarande två förskoleavdelningar fram till höstterminen 2015. År 2015 är utbyggnaden av Fagerhults förskola med tre avdelningar klar. Bollebygd köper ca 20 förskoleplatser i Hindås sedan lagen om barnomsorgspeng infördes. Familjedaghemsverksamheten består av fyra dagbarnvårdare. Sektorn kommer att följa upp om efterfrågan av familjedaghem påverkas när en ny förskola startar 2015. Sektorn utreder behov av ytterligare en förskoleavdelning hösten 2017. HÄLLINGSJÖ Barnantalet i Hällingsjö är stabilt under perioden. Inga förändringar föreslås. RÄVLANDA Barnantalet är stabilt under perioden och platserna räcker om efterfrågan på plats i familjedaghem fortsätter att vara stor. En paviljong i skolan används idag av en avdelning förskola, öppen förskola, familjedaghem och skolans fritidsklubb. Denna paviljong ersätts hösten 2017 med en ny permanent byggnad. 4
4.2 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Allmän beskrivning Grundskolan är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Undervisningsgrupperna kan organiseras åldershomogent eller åldersblandat. När elevantalet är för litet för att göra åldershomogena klasser görs åldersblandade med t ex årskurs 1-2 i samma klass. Åldersblandade klasser kan även skapas av pedagogiska skäl. Förskoleklass är en egen skolform som omfattar 525 timmar per år. Kommunen ska erbjuda alla 6-åringar en plats i förskoleklass. Skolformen är inte obligatorisk vilket betyder att föräldrar kan välja om deras barn ska delta eller inte. Kommunen har dock skyldighet enligt skollagen att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen. Förskoleklasserna finns i skolans lokaler och verksamheten är avgiftsfri. Fritidshem ska erbjudas alla skolbarn och barn i förskoleklass upp till 12 års ålder. I fritidshemsverksamheten är barnen inskrivna och betalar en avgift upp till årskurs 3. Fritidshemmen finns i skolornas lokaler. Från årskurs 4 till årskurs 6 skall kommunen erbjuda plats men fritidshemsverksamheten kan organiseras som en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar utan att vara inskrivna. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mellanmål och material. Befolkningsutveckling Från 2014 till 2019 ökar antalet barn i åldern 6-15 år i hela kommunen från 5267 till 6090. I Mölnlycke ökar antalet barn i skolåldern med 255, i Landvetter med 374 och i Björketorp med 194. Årets prognos 6-15 år sammanfaller i stort med föregående års prognos. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 6-15 år totalt samt uppdelat i åldersgruppen 6-11 år respektive 12-15 år. Under prognosperioden ökar antalet barn i skolåldern med 823. Ökningen mot slutet av prognosperioden är större i åldergruppen 12-15 år och de senaste årens kraftiga ökning i åldersgruppen 6-11 år avtar. 5
Antal barn 6-15 år i kommunen 7000 6000 5000 4000 3000 6-15 år 2014 6-11 år 2014 12-15 år 2014 6-15 år 2013 2000 1000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Beräkningsgrunder Vid planeringen av skolorna har hänsyn tagits till att lokalerna måste utformas utifrån åldersgrupperna och att fritidshemsverksamheten också skall inrymmas i byggnaderna. Antal kvadratmeter per skola utgår från total bruksarea. Bruksarean i genomsnitt för alla kommunens skolor är 14 kvm per elev läsåret 2013/2014. Fristående skolor Under läsåret 2013/2014 har 14 % av kommunens elever valt att gå i fristående grundskola eller i grundskola i annan kommun vilket är en något högre andel än föregående år. Fridaskolan är fullt utbyggd från hösten 2014 och om ingen ny etablering sker påverkas inte planeringsförutsättningarna nämnvärt. Behovet av lokaler för grundskolan i respektive område Samutnyttjandet av lokaler fortsätter men elevökningen särskilt på tidigareskolorna gör att förskoleavdelningar som finns i skollokaler successivt kommer att avvecklas. Detta finns inlagt i planen. På grund av det fria skolvalet är elevströmmarna mellan skolorna i främst Mölnlycke svåra att förutse. Därför redovisas det samlade lokalbehovet för grundskolan i Mölnlycke och inte enskilda skolprognoser. I Landvetter och Björketorp redovisas behovet för respektive skola. Behovet av utbyggnad redovisas sist i UTK:s plan. 6
MÖLNLYCKE Prognosen över antalet barn i ålder 6-15 år i Mölnlycke är något högre än föregående års prognos. Antal barn i Mölnlycke 6-15 år 2950 2900 2850 2800 2750 2700 2014 2013 2650 2600 2550 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos för antalet barn i Mölnlycke 2014-2019 6-15 år och föregående prognos 2013-2018. Antalet barn i grundskoleålder i Mölnlycke ökar med ca 75 barn per år fram till 2017 då ökningen avtar. Elevökningen sker till största del i åldersgruppen 12-15 år. Ökningen innebär att framförallt Ekdala- och Djupedalsskolan kommer att ta emot fler elever. Antal barn i Mölnlycke 6-11 år och 12-15 år 2000 1800 1600 1400 1200 6-11 12-15 1000 800 600 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Prognosen visar antal barn i Mölnlycke 2014-2019 i åldern 6-11 år respektive 12-15 år 7
Åldersgruppen 6-11 år ökar men kulmen nås 2018. Tidigareskolorna i Mölnlycke är väl utnyttjade men bedöms klara elevökningen genom att förskoleavdelningar flyttar ut. I plan finns 2016 inlagt en nybyggnad på Furuhällsskolan som ersätter en paviljong. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med ca 200 elever. Utrymme för ökningen finns på Djupedalsskolan och Ekdalaskolan. Under perioden 2013-2015 renoveras Säteriskolans lokaler och årskurs 4-5 är då placerade på Ekdalaskolan. LANDVETTER Antalet elever i Landvetter ökar kraftigt under prognosperioden i alla åldersgrupper. Totalt växer området med 374 barn under perioden 2014-2019. Det är 10-20 barn färre jämfört med föregående års prognos. En ny skola i Östra Backa finns inlagt i planen 2017. Antal barn i Landvetter 6-11 år och 12-15 år 1600 1400 1200 1000 6-11 12-15 800 600 400 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Lunnaskolan Lunnaskolan är en F-3-skola planerad för fyra paralleller. Lunnaskolans elevantal ökar kraftigt i åldersgruppen 6-9 år. Läsåret 2014/2015 tar skolan emot fem förskoleklasser. Under vårterminen 2014 till höstterminen 2015 kommer två förskoleavdelningar att nyttja skolans lokaler. Landvetterskolan Antalet elever i Landvetterskolans upptagningsområde fortsätter att öka i enlighet med tidigare prognos. Under läsåret 2016/2017 behöver grundskolan använda förskolelokaler motsvarande tre klassrum. På Landvetterskolan lämnar Kulturskolan sina lokaler och flyttar till det nya Kulturhuset. Grundsärskolans verksamhet på Landvetterskolan kommer att minskas med start läsåret 2014/2015. Genom dessa åtgärder klaras elevökningen fram till att den nya skolan i Östra Backa står klar. 8
Önnerödsskolan Flertalet av eleverna på Önnerödsskolan bor i norra delen av Landvetter. Nu erbjuds alla elever i åk 3 på Lunnskolan en plats på Önneröd. Skolan klarar detta fram till 2016. Hösten 2016 kommer ett skolval införas efter åk 3 för att fördela elever mellan Landvetterskolan och Önnerödsskolan. Härrydaskolan Elevantalet för Härrydaskolan ökar under prognosperioden. Skolans lokaler bedöms klara ökningen fram till 2018. När skolan i Östra backa byggs 2017 kommer förändringar bli nödvändiga i Härrydaskolans upptagningsområde. Det gör att skolan kommer att klara elevökningen under prognosens senare år. Eskilsbyskolan Eskilsbyskolan rymmer elever i förskoleklass till åk 2. Antalet barn i åldersgruppen 6-8 år varierar mellan 15 och 20 elever under prognosperioden. Några vårdnadshavare har valt att placera sina barn på Landvetterskolan redan från förskoleklass. BJÖRKETORP Hindåsskolan Elevantalet på Hindåsskolan ökar under hela perioden, men skolan kan fortsätta vara tvåparallellig fram till 2016. Hällingsjöskolan Hällingsjöskolans elevantal ökar något under perioden. Skolan bedöms klara ökningen. Rävlandaskolan Befolkningsprognosen visar en ökning av antalet elever i åldersgruppen 12-15 år i Rävlandaskolans upptagningsområde. Lokalerna bedöms dock klara ökningen över prognosperioden. Hösten 2017 ersätts paviljonger på Rävlandaskolan då bygglovet går ut. Gemensamt stöd Allmän beskrivning Utvecklings- och Stödenheten utgör en plattform för ett kommunalt helhetsperspektiv där man samordnar resurser och utarbetar nya arbets- och verksamhetsformer för barn i behov av särskilt stöd. I ansvarsområdet ingår även köpta platser för elever i kommunexterna utbildningar. Ambitionen är att ge elever i behov av särskilt stöd det stödet på sin egen skola och inom ramen för sin egen klass. De kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna finns idag integrerade på två grundskolor i kommunen. De grupper som finns är riktade mot elever med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. 9
Grundsärskola Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge barn och ungdomar med utvecklingsstörning en till varje elev anpassad utbildning, som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Elever inom grundsärskolan följer grundsärskolans kursplaner för ämnen och de som inte uppfyller kunskapskraven för dessa följer kursplaner för ämnesområden. Mottagande i grundsärskolan görs på vårdnadshavarnas begäran i samverkan mellan förskola/skola, barnhälsovård/skolhälsovård samt barnhabilitering i Västra Götaland. Vårdnadshavarnas medgivande är en förutsättning för ett mottagande. Grundsärskolans verksamhet ska så långt som möjligt inkluderas i kommunens övriga skolverksamhet. Ambitionen är att ordna egen verksamhet i kommunen utifrån elevernas behov och därmed minska behovet av köpta platser. Grundsärskola med tillhörande fritidshem/lss-verksamhet finns i Landvetter och i Mölnlycke. Elever i grundsärskolan har skolplikt i nio år. Om de inte når målen erbjuds de möjligheten att förlänga sin skolgång med 1-2 år. Elevutveckling för grundsärskolan Vårterminen 2014 är det 37 elever inom grundsärskolan i Härryda. Antalet elever antas sjunka något. Inom inriktning träningsskola förväntas elevantalet bli relativt oförändrat under perioden medan gruppen elever inom övriga grundsärskolan väntas minska. Beräkning av tillkommande elever inom särskolan är alltid osäker eftersom det finns barn som före skolåldern inte har någon kontakt med barnhabilitering, LSS-handläggare eller barn- och ungdomsmedicin. Behov av lokaler Då elevtalen sjunker utreder sektorn hur en samordning av särskolan i Landvetter ska ske. Verksamheten i Mölnlycke berörs inte. 4.3 Gymnasieskola Elevutveckling Antalet elever i gymnasieålder i Härryda kommun ökade fram till 2010 för att därefter minska. Inom Göteborgsregionen startade minskningen tidigare vilket påverkar Hulebäcksgymnasiet genom det fria skolvalet inom regionen. Beräkningsgrunder Läsåret 2013/2014 beräknas totalt 1705 elever studera på Hulebäcksgymnasiet, inklusive introduktionsprogrammen som omfattar ca 70 elever. Därtill kommer gymnasiesärskolans 25 elever. Av eleverna kommer 57,1 %, 974 elever, från andra kommuner och 42,9 % 731 elever från Härryda. Härryda kommun har köpt 744 platser under 2013 hos annan huvudman. 10
Av antalet mantalsskrivna ungdomar i aktuella åldrar i Härryda kommun, dvs egna elever, går 49,6 % på Hulebäcksgymnasiet. Av nedanstående tabell framgår gymnasiet yta och en jämförelse av ytan per elev med riksgenomsnittet år 2008: Text Yta m 2 (BRA Gymnasiet (inkl Rörsvängen 4) 14541 Bäckv 5 + paviljong 702 Gymnasiets andel av: Idrottshall 1400 Bibliotek 500 Aula 500 Summa yta 17643 Yta per elev, m2 Budgetåret 2013 10,2 Yta per elev, m2 i riket enligt Skolverket 2008 16,0 Efter år 2008 rapporterar kommunerna inte längre in yta per elev Behov av lokaler Kommunstyrelsen fastställde 2003 volymen för Hulebäcksgymnasiet till 1600 platser exklusive introduktionsprogrammet, vilket beräknas motsvara kommunens behov av gymnasieplatser för Härryda elever. Elevantalet kommer att pendla runt det fastställda platsantalet och är årligen beroende av hur många elever som söker samt relationen köpta/sålda platser. Behovet av lokaler baseras på att Hulebäcksgymnasiet har 1700 elever inklusive elever på Introduktionsprogrammet. Avgörande är om skolan kan behålla sin attraktivitet. 4.4 Vuxenutbildning Allmän beskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen i Härryda kommun finns följande utbildningar. Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv samt möjliggöra fortsatta studier. Svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Särvux, syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i särskolan. I samverkan med Göteborgsregionen, GR, erbjuds ett stort antal yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen bedriver också yrkeshögskole-utbildningar, YH. Dessa utbildningar är eftergymnasiala och finansieras i sin helhet av statsbidrag. Uppdragsutbildningen skräddarsyr kurser för personal inom privat och offentlig tjänst. 11
4.5 Kultur Studerandeutveckling Elevantalet inom vuxenutbildningen har minskat under senare år. I april 2014 studerade ca 500 individer vid vuxenutbildningen eller vid Yrkeshögskolan. Denna minskning beror till största delen på minskningen på YH. Beräkningsgrunder Varje år ansöker Vuxenutbildningen om att få tillstånd att bedriva YHutbildningar. Antalet beviljade utbildningar har varierat kraftigt mellan åren vilket försvårar elevprognoserna. Platserna på Yrkeshögskolan har minskat något under de senaste åren men under hösten ökar antalet klasser inom YH med 5 nya utbildningar. Från hösten 2014 beräknas 700-750 elever delta i vuxenutbildningens kurser. Från 2015 förväntas ytterligare en ökning då YH har igång 10-13 klasser vilket resulterar i en utökning med 60-80 elever. Behov av lokaler Vuxenutbildningen har permanenta lokaler på tre platser centralt i Mölnlycke med en sammanlagd yta på 2300 m 2. Lokalerna fördelar sig enligt nedanstående tabell: Lokal m 2 Verksamhet Långenäsvägen 5 1700 Sfi, gruv, gy, yh, adm. Rörsvängen 9 600 Gymnasial utbildning, yh, särvux, regionrekryterande utbildningar Hulebäcksgymnasiet (A-C- avdelningarna) Sambruk med Gy Gymnasial (NO-ämnen) Vuxenutbildningen har expanderat kraftigt sedan inflyttningen till Långenäsvägen 5, år 2004. Ökningen av antalet studerande har möjliggjorts genom att Rörsvängen 9 har byggts om så lokalerna kan utnyttjas bättre för undervisning. Allmän beskrivning Kulturverksamheten består av bibliotek, kulturskola samt enheten för konst och program. Bibliotekets uppdrag är att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning samt kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2). Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, Internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Biblioteket ger service och hjälp i informationssökning i bibliotekets utbud och databaser samt via nätverk med alla bibliotek i landet. Folkbiblioteken ska också verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Biblioteken är oftast det mindre samhällets mötesplats. Mölnlycke bibliotek har ett uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Hulebäcksgymnasiet och Vuxenutbildningen. Utöver huvudbiblioteket i Kulturhuset i Mölnlycke, finns tre närbibliotek i Landvetter, Hindås och Rävlanda. 12
Kulturskolan ska erbjuda alla elever som önskar tillgång till en plats i kulturskolan. Flest elever finns inom instrumentalundervisning. Kulturskolans verksamhet har enligt politiska beslut breddats de senaste åren med undervisning även i drama, dans och bild samt korta kurser inom ytterligare fler konstformer. Skolan har egna lokaler i Ekdalaskolan i Mölnlycke men en stor del av undervisningen äger rum i skolor och lokaler över hela kommunen. Enheten för konst och program arbetar med programverksamhet som konserter, bio, föreläsningar och teater, utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. I Mölnlycke kulturhus äger merparten av evenemangen rum, men även lokaler runtom i kommunen används eftersom målet är att erbjuda kultur i alla kommundelar. Behov av lokaler Ett nytt kulturhus i Landvetter centrum kommer att stå klart årskiftet 2014/2015. Det kommer att rymma bibliotek, undervisningsrum i musik och dans, ateljé, rum för uthyrning samt en stor sal för program och aktiviteter. 4.6 Planering, Fritid ungdom och Folkhälsa Allmän beskrivning Verksamheten består av tre enheter. Planering och tillsyn arbetar med administration och projektledning inom UTK och utövar tillsyn över fristående förskolor. Personalen är lokaliserad till Kommunhuset. Fritid ungdoms huvuduppdrag är att på olika sätt svara för och stödja fritidsverksamhet för barn- och ungdomar 7-20 år. Det handlar bland annat om verksamheter som Öppen skola eller andra mötesplatser för unga i kommunen. Enheten har också i uppdrag att arbeta med att öka ungdomars inflytande. Folkhälsoenheten samordnar kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoarbetet ingår övergripande folkhälsofrågor som politiskt styrs av Folkhälsorådet och förebyggande arbete bland barn och ungdomar där arbetet oftast sker tillsammans med andra verksamheter. Enheten är även en metod- och resursenhet. Behov av lokaler Fritid ungdom har en fritidslokal i Mölnlycke men är i behov av en lokal som är anpassad för personer med rörelsehinder. Sektorn utreder olika alternativ. 13
HÄRRYDA KOMMUN 2014-11-17 LOKALPLAN 2015-2019 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/åtLokal: Kommentar Av- Om- Till- Nyveck-byggfällig byggling bef lokal nad byggn 15 16 17 18 19 FÖRSKOLEVERKSAMHET Mölnlycke Tallgården 6 avdelningar x vt Ersätter befintliga avd Barrskogen 2 avdelningar x ht Ersätter befintliga avd Hulelyckan 4 avdelningar x ht Tillbyggnad med 2 avd o ersätter befintliga avd Landvetter Södra Önneröd 6 avdelningar x ht Ny och ersätter befintliga avd, inkl. 3 förskoleklasser Salmered 2 avdelningar x ht Tillbyggnad 2 avd o ersätter befintliga avd Östra Backa 3 avdelningar x ht I skolans lokaler i Östra Backa under ht 2017 till vt 2019 Östra Backa 6 avdelningar x ht Ny och ersätter befintliga avd Hindås Fagerhult 3 avdelningar x ht Tillbyggnad; ersätter avd i skolan Hindås 1 avdelning ht Utreds av UTK Rävlanda Rävlandaskolan 2 avdelningar x x ht Ersätter paviljong, 1 avd fsk, öppen förskola och lokal för dagbarnvårdare GRUNDSKOLA/FÖRSKOLEKLASS/FRITIDSHEM Mölnlycke Säteriskolan x ht Evakuering ht 13-ht 15 i Ekdalaskolan Furuhällskolan x x ht Ersätter paviljonger, sex klassrum Landvetter I förskola 75 elever x ht 3 förskoleklasser i förskola Södra Önneröd under ett år Östra Backa 320 elever x ht Ny skola, F-3, 12 klasser Rävlanda Rävlandaskolan 1 klassrum x x ht Ersätter paviljong KULTUR Kulturhus Landvetter x vt
Sektorn för socialtjänst 2014-11-17 DEL 3 (1-13) PLAN FÖR LOKALER OCH SÄRSKILT BOENDE (PSB) 2015-2019 INOM SOCIALTJÄNSTEN
Innehåll Sida 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 3 1.1 Samhällets mål för bostadspolitiken 3 1.2 Kommunens ansvar för särskilt boende 3 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN 3 3 BEFOLKNINGSPROGNOS 4 4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE 5 5 BERÄKNAT BEHOV AV BOENDE FÖR PERSONER 6 MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 6 BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 7 6.1 Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet 7 6.2 Särskilt boende för äldre 7 6.3 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning 8 6.4 Korttidsboende/korttidshem 9 6.5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning 10 6.6 Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorgen 10 6.7 Plan för flykting- och invandrarmottagande 10 7 PLANERADE BGT-LÄGENHETER 11 8 PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE 11 9 PLANERADE LÄGENHETER FÖR PERSONER MED 12 FUNKTIONSNEDSÄTTNING 10 UTBYGGNADSPLAN/FÖRÄNDRINGAR I BEFINTLIG 13 VERKSAMHET 2015-2019 2
1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Samhällets mål för bostadspolitiken Samhällets mål för bostadspolitiken är att hela befolkningen skall beredas bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs (1 ). Eftersom alla behöver en god bostad genom hela livet måste kommunernas planering beakta behoven hos människor i livets alla åldrar och i olika livssituationer. 1.2 Kommunens ansvar för särskilt boende Socialtjänsten har grundläggande ansvar för att människor med särskilda behov får bra bostäder. Ansvaret har förtydligats i socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 3 kap 1 SoL. Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 3 kap 2 SoL. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 5 SoL. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. 5 kap 7 SoL. Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av ovan nämnda svårigheter behöver ett sådant boende. 9 LSS. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skall tillförsäkras lämplig bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ett av verksamhetsmålen är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. 3
Kommunfullmäktige antog i mars 2013 politiska inriktningsmål för vård och omsorg i Härryda kommun. Ett av inriktningsmålen är att alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Politiska inriktningsmål för område funktionshinder antogs av kommunfullmäktige 2009/2010. De politiska inriktningsmålen är komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service. Möjligheten att bo kvar i det egna hemmet är beroende av den fysiska inomhusoch utomhusmiljön samt av de insatser hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och rehabilitering kan bistå med. Möjlighet till gemenskap och stimulans har också betydelse för den enskildes förmåga att klara eget boende. För att stimulera och möjliggöra kvarboende i det egna hemmet behöver den fysiska miljön i och utanför hemmet hos äldre människor förbättras. Etiskt och juridiskt har den enskilde möjlighet att välja kvarboende i eget hem, men när omsorgsbehovet blir omfattande förenklas samhällets möjligheter att tillgodose den enskildes behov om en flyttning till särskilt boende sker. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 1a: Befolkningsökning mellan 2013-2019, antal personer Ålder 2013-12-31 2019-12-31 Ökning 2013-2019 65-74 3 334 3 397 63 75-79 912 1 298 386 80-84 705 832 127 85-89 377 493 116 90-204 266 62 65-5 532 6 286 754 Tabell 1b: Befolkningsökning mellan 2013-2019 per kommundel, 65 år och äldre Kommundel 2013-12-31 2019-12-31 Ökning 2013-2019 Råda 2 823 3 138 315 Landvetter/Härryda 1 684 1 995 311 Björketorp 1 025 1 153 128 Härryda kommun 5 532 6 286 754 Antalet äldre ökar och andelen äldre av befolkningen blir större. Av tabellerna ovan framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 754 personer, 4
d v s 13,6 %, fram till år 2019 och att den största ökningen sker i Landvetter/Härryda samt i Råda. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med 9,1 %. 4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter de olika åldersgruppernas behov de tre senaste åren och framgår av tabell 2. Beräkningarna av behovet (tabell 3) utgår ifrån kommunens befolkningsprognos. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet och genom förekomsten av bostäder med god tillgänglighet (BGTlägenheter) samt genom ökad tillgänglighet i både nyproduktion och i befintliga bostäder och bostadsområden på den ordinarie bostadsmarknaden. I "Underlag för samhällsplanering för sociala sektorns verksamhetsområde på längre sikt med start 2020" (dnr 2013KS87) lyfts även faktorer som ökad digitalisering, förändringar i den ekonomiska situationen för vissa grupper samt förändringar i den statliga styrningen fram som ytterligare faktorer som kan påverka behovsbilden. Tabell 2: Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende Åldersgrupp Andel (%) 65-74 0,7 75-79 3,2 80-84 7,4 85-89 17,3 90-. 37,9 Tabell 3: Beräknat behov av särskilt boende för äldre i kommunen Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Befintliga lgh (januari): Varav: - särskilt boende - korttidsboende Planerad utbyggnad: Tillbyggnad Bygården Etapp 1 Etapp 2 Särskilt boende, Mölnlycke 2014 2015 2016 2017 2018 2019 255 268 278 291 301 313 267 240 27 267 240 27 276 249 27 276 249 27 288 261 27 Kvarstående behov -12-8 2 3 13 1 9 12 288 261 27 24 5
5 BERÄKNAT BEHOV AV BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKT- IONSNEDSÄTTNING Kommunen skall tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning i enlighet med LSS. Målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning och den enskilde skall ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. Personer som beräknas vara i behov av lägenhet är bedömt utifrån varje enskild individ. Behovet av antal lägenheter bygger på bedömningar av säkra behov och kan vara lågt räknat. Kommunen är skyldig att tillhandahålla boende enligt LSS när den enskilde begär detta och en svårighet i planeringen av bostäder är att bedöma när den enskilde kommer att begära detta. Tabell 4a: Beräknat behov av gruppbostad för personer med funktionsnedsättning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Personer som är i behov av bostad 38 42 43 45 45 46 Befintliga lägenheter (januari): 34 34 39 39 45 45 Planerad utbyggnad: Båtmanstorpet Östra Backa Kvarstående behov 4 3 4 0 0 1 Tabell 4b: Beräknat behov av servicebostad eller särskilt anpassad bostad för personer med funktionsnedsättning 5 6 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Personer som är i behov av bostad 55 62 68 74 79 84 Befintliga lägenheter (januari) Varav servicebostäder (sb) Varav särskilt anpassad bostad (sab) Planerad utbyggnad: Enebacken (sb) Landvetter (sb) Mölnlycke (sb) Mölnlycke/Landvetter (sb) Kvarstående behov 4 3 1-1 -4 1 51 42 9 51 42 9 8 59 50 9 8 67 58 9 8 75 66 9 8 83 74 9 6
6 BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 6.1 Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är dåligt lämpad för kvarboende när man blir beroende av hjälp och vård. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är ett problem då förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara dåliga. Bostadsåtgärder är i många fall nödvändiga. Ett annat bekymmer är kontakt- och tillsynsdelen som finns för många ensamboende och som inte automatiskt bör leda till särskilt boende. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna skall vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affärer, kommunal service och kulturutbud är betydelsefullt. Träffpunkter och dagverksamheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Former av bostäder med god tillgänglighet och naturliga mötesplatser (BGT) har utvecklats i Härryda kommun och finns idag i både Mölnlycke och Landvetter. Ett antal lägenheter knyts till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fördelas utifrån biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 4.2 och kan minska eller fördröja behovet av särkskilt boende. Ett nytt BGT-boende med ca 25 lägenheter planeras i Hindås och beräknas vara klart hösten 2016. Plan 2016 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Hindås, ca 25 lägenheter 6.2 Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov att de inte längre kan klara av sin livsföring i ordinärt boende eller på BGT. Särskilt boende för äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda boenden i kommunen skall flexibelt kunna vara tillgängliga och i första hand användas av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov. Till ett permanentboende flyttar man för ett stadigvarande boende. Den boende har ett eget hyreskontrakt och hyreslagstiftningen gäller. Man har rätt att söka BTP, bostadstillägg för pensionärer. På flera av kommunens särskilda boenden finns avdelningar eller enheter med inriktning mot demens. Med demens menas ett sjukligt psykiskt tillstånd där minne och tankeförmåga är störda. Förutom minnet skall ytterligare en psykisk funktion vara nedsatt eller att en personlighetsförändring inträffat. När insatser av anhöriga, hemtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård inte längre räcker för att dämpa oro och inte ger tillräckligt stöd och hjälp är särskilt boende nästa alternativ. 7
Korttidsboende har som syfte att ta emot personer som har socialt och/eller somatiskt omvårdnadsbehov vilka är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i annat särskilt boende. Korttidsplatser underlättar och främjar möjligheten till kvarboende och avlastning för anhöriga och merparten av kommunens korttidsplatser finns på Hönekulla gård i Mölnlycke. Rehabilitering syftar bl a till att stärka den enskildes förmågor att leva ett självständigt liv och möjlighet till kvarboende. Former för funktionsträning och aktiv rehabilitering behöver vidareutvecklas. Enheten för rehabilitering är samlad på Hönekulla gård för att bättre samordna och planera rehabiliteringsinsatserna. På Hönekulla gård finns även sjuksköterskeenhet och hemtjänst, vilket ger ytterligare samordningsfördelar. Behovet av särskilt boende för äldre fortsätter att öka och i lokalresursplanen ligger både en utbyggnad av Bygården i Landvetter samt ett nytt boende i Mölnlycke. Plan 2015 Särskilt boende Bygården Landvetter, etapp 1, 9 lägenheter 2017 Särskilt boende Bygården Landvetter, etapp 2, 12 lägenheter 2019 Särskilt boende, Mölnlycke, 24 lägenheter 6.3 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns två former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Dessa är gruppbostad och servicebostad. Utöver dessa boendeformer finns som insats inom LSS även annan särskilt anpassad bostad. Behovet av bostäder är stort och i plan finns en fortsatt utbyggnad under planperioden. Under våren 2014 genomförs en medborgardialog i Härryda kommun om boende för personer med funktionsnedsättning. Genom en enkät och därpå följande e- panel inhämtas åsikter och synpunkter från berörda målgrupper som ska bidra till ökad kunskap om behov och önskemål kring framtida boenden. Resultatet av medborgardialogen kommer att behandlas av kommunstyrelsen tidig höst 2014 och ska ingå som ett av underlagen för den fysiska planeringen i lokalresursplanen. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden består av en enskild lägenhet och tillgång till gemensamma utrymmen som kök, matrum, vardagsrum och tvättstuga. Antalet lägenheter i gruppbostaden anpassas efter målgruppens behov. Det finns 7 gruppbostäder i kommunen med sammanlagt 39 lägenheter. Båtmanstorpets gruppbostad används tillfälligt till andra bostadsändamål men kommer att tas i bruk som gruppbostad igen under 2015. 8
Plan 2015 Båtmanstorpets gruppbostad tas åter i drift 2017 Ny gruppbostad i Landvetter (Östra Backa) Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men till viss del klarar ett enskilt boende. Personerna har vanligen inget behov av tillsyn nattetid. Servicebostaden är en lägenhet som ofta ligger i ett vanligt hyreshus. Gemensamma utrymmen saknas eller finns i annan form än i gruppbostaden t ex som en träffpunkt eller en lägenhet med kök och sällskapsrum. I nuläget finns det sammanlagt 42 lägenheter i servicebostad i kommunen. Plan 2015 Servicebostad, Enebacken (Mölnlycke) 2016 Servicebostad, Landvetter (Centrum kv 2) 2017 Servicebostad, Mölnlycke 2018 Servicebostad, Mölnlycke eller Landvetter Annan särskilt anpassad bostad erbjuder en grundanpassad bostad. I lägenheten får man ett tillräckligt och anpassat stöd som vanligen ges av personlig assistans eller hemtjänsten. I nuläget finns 9 lägenheter i kommunen inom boendeformen. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 6.4 Korttidsboende/korttidshem Jourboende/korttidsboende är en tillfällig boendeform som används i avvaktan på en ordinarie bostad eller som avlastning för anhöriga. Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att personen med funktionsnedsättning skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Lägerverksamhet är ytterligare en form av korttidsvistelse. Inom kommunen finns ett korttidshem, Björkhaga, som har 6 platser och vänder sig till barn, ungdomar och yngre vuxna. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 9
6.5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet skall erbjuda en meningsfull sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Daglig verksamhet erbjuds inom Härryda kommun både som en rättighet för de personer som tillhör målgrupperna inom LSS och för dem som beviljats insatsen som bistånd enligt SoL. Ett flertal brukare tillkommer och ny bostäder beräknas tas i drift under de kommande åren vilket medför ytterligare behov av platser inom daglig verksamhet. Plan 2016 Ny daglig verksamhet med plats för 15 personer 6.6 Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorg Vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen är lokaliserad i Pontus Hus, Mölnlycke. Förutom verksamhetslokaler finns här 4 lägenheter för träningsboende för vuxna missbrukare som har svårigheter att få boende på den reguljära bostadsmarknaden. Ytterligare 4 lägenheter för träningsboende finns i anslutning till Solstensgärdet som ligger inom gångavstånd från Pontus Hus. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 6.7 Plan för flykting- och invandrarmottagande Kommunfullmäktige beslutade i 204/2010 att plan för flykting- och invandrarmottagande ska arbetas in i lokalresursplanen för sektorn för socialtjänst. Sektorn för socialtjänst är inom kommunen ansvarig för flykting- och invandrarmottagandet och kommunen får tillgång till lägenheter för flykting- och invandrarmottagande på i huvudsak tre sätt: 1. Avtal med fastighetsägare om att erhålla hyresrätter i befintligt bostadsbestånd. 2. Avtal med fastighetsägare om att erhålla hyresrätter i nybyggnation. 3. Frigöra lägenheter genom att kommunal verksamhet flyttar från lägenheter till lokaler. För perioden 2015-2019 finns 4 lägenheter för flyktingar per år i nybyggnation. Plan 2015-2019 4 lgh per år i nybyggnadsområden 10
7 PLANERADE BGT-LÄGENHETER Tabell 5: Planerade lägenheter inom bostäder med god tillgänglighet BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BGT-lägenheter Landvetter 28 28 28 28 28 28 BGT-lägenheter Mölnlycke 30 30 30 30 30 30 BGT-lägenheter Hindås 25 25 25 25 Summa BGT-lägenheter 58 58 83 83 83 83 8 PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Tabell 6: Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre SÄRSKILT BOENDE 2014 2015 2016 2017 2018 2019 PERMANENTBOENDE Rådahemmet 46 46 46 46 46 46 Bygården 22 31 31 43 43 43 Östra Bygården 10 10 10 10 10 10 Ekdalagården 65 65 65 65 65 65 Björkelid 45 45 45 45 45 45 Säterigården 32 32 32 32 32 32 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Mölnlycke 24 Summa äldreboende 240 249 249 261 261 285 KORTTIDSBOENDE Ekdalagården 7 7 7 7 7 7 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Summa korttidsboende 27 27 27 27 27 27 TOTALT 267 267 276 288 288 312 11
9 PLANERADE LÄGENHETER FÖR PERSONER MED FUNKT- IONSNEDSÄTTNING 10 Tabell 7: Planerade lägenheter för personer med funktionsnedsättning Gruppbostad 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Båtsmanstorpet, Mölnlycke 5 5 5 5 5 Hjorten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Orrekullen, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Solsten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Älmhult, Hindås 6 6 6 6 6 6 Önneröd Sand, Landvetter 6 6 6 6 6 6 Hedgården, Rävlanda 6 6 6 6 6 6 Östra Backa, Landvetter 6 6 6 SUMMA 34 39 39 45 45 45 Servicebostad Kindbogården, Mölnlycke 8 8 8 8 8 8 Lindbacken, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Lindska*, Mölnlycke 13 13 13 13 13 13 Idrottsvägen, Landvetter 7 7 7 7 7 7 Guldsmedsgården, Landvetter 8 8 8 8 8 8 Enebacken, Mölnlycke 8 8 8 8 8 Landvetter, Centrum kv 2 8 8 8 8 Mölnlycke 8 8 8 Mölnlycke eller Landvetter 8 8 SUMMA 42 50 58 66 74 74 Särskilt anpassad bostad Biblioteksgatan, Mölnlycke 3 3 3 3 3 3 Lindbacken, Mölnlycke 3 3 3 3 3 3 Långetjärnshöjd, Mölnlycke 3 3 3 3 3 3 SUMMA 9 9 9 9 9 9 Korttidsboende/korttidshem 8 8 8 8 8 8 SUMMA 8 8 8 8 8 8 TOTALT ANTAL LGH 93 106 114 128 136 136 *) Inklusive satellitboende 12
HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för socialtjänst 2014-11-17 UNDERLAG LOKALPLAN 2015-2019 FÖR SEKTORN SOCIALTJÄNST Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet OBJEKT Ant. Lokal: pl/lgh Bef. Nybyggnad KOMMENTAR lo- Eget Annan Hyrd kaler 14 15 16 17 18 19 ORDINÄRT BOENDE OCH BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET Roskullen, Hindås 25 lgh X 16 BGT-lägenheter i Hindås SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Bygården Tillbyggnad Bygården, Landvetter Etapp 1 9 lgh X 15 April 2015 Etapp 2 12 lgh X 17 April 2017 Mölnlycke 24 lgh X 19 Nybyggnad, juli BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enebacken servicebostad 8(+1) lgh X 15 Mölnlycke, november Landvetter servicebostad 8(+1) lgh X 16 Landvetter centrum kv 2, juli Servicebostad 8(+1) lgh X 17 Mölnlycke, juli Servicebostad 8(+1) lgh X 18 Mölnlycke eller Landvetter, juli Gruppbostad 6 lgh X 17 Östra Backa, helår DAGLIG VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Daglig verksamhet 15 pl X X 16 Mölnlycke, Juli ÖVRIGT Flyktingbostäder X 14 15 16 17 18 19 4 lgh/år i nybyggnadsområden, hyresrätter 13
Sektorn för teknik och förvaltningsstöd 2014-11-17 DEL 4 (1-4) LOKALPLAN 2015-2019 INOM TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD IInnehål llsfförrtteckni ing:: Berräknatt behov av uttbyggnad Uttbyggnadspl lan 1
Sektorn för teknik och förvaltningsstöd 2014-11-17 DEL 4 (1-4) 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Den samlade lokalplanen för TOF redovisar verksamheterna och behovet av lokaler under planperioden 2015-2019. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt inom mark och anläggningar som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. 2 BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 2.1 Mark och anläggningar Allmän beskrivning Yttre verksamhetsservice Enheten arbetar på uppdrag av trafikverksamheten och svarar den kommunala delen av drift och underhåll av vägar, gång- och cykelbanor, parkområden renhållning mm. Kommunen har ansvar för och sköter de flesta kommunala anläggningar som idrottsplatser, grus- och gräsbollplaner, badplatser, spår och leder, diverse lokaler, friluftsområden mm. Idrottslokaler i form av gymnastiksalar och idrottshallar hyrs ut till föreningslivet under icke-skoltid. Det finns också avtal med föreningslivet som påtagit sig vissa delar i skötseln. Det gäller alla typer av anläggningar och kan röra sig om små åtaganden till skötsel och ansvar för en hel anläggning. Fordonscentralen Enheten hanterar genom inhyrning av bilar verksamheternas behov, dels av verksamhetsbilar, dels av tillfälliga behov som hanteras genom bilpoolen. Fritid Förening Föreningslivet står för de stora insatserna när det gäller fritidsverksamhet för alla åldrar och det innebär att en viktig uppgift för kommunen är att stödja och underlätta för föreningslivet. Fritid Förening svarar stödet i form av föreningsbidrag och genom att kommunen upplåter fritidsanläggningar och lokaler till subventionerade priser. Enheten arbetar också tillsammans med SISU och Västsvenska Idrottsförbundet kring ledarförsörjning och utveckling av föreningslivet. Bristen på idrottshallar är påtaglig i Mölnlycke och Landvetter. 2
Sektorn för teknik och förvaltningsstöd 2014-11-17 DEL 4 (1-4) Behov av lokaler I Mölnlycke planeras för en sporthall samt en träningshall i Mölnlycke fabriker. Anläggningen beräknas stå klar 2017. 3
HÄRRYDA KOMMUN 2014-11-17 LOKALPLAN 2015-2019 FÖR SEKTORN TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/åtLokal: Kommentar Av- Om- Till- Nyveck-byggfällig byggling bef lokal nad byggn 15 16 17 18 19 Mölnlycke fabriker Sporthall x x Januari
Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031-724 61 00 harryda.se