Körprov för förarexamen: klasserna M, A1, A och B

Anvisning 1 (36) Utfärdad: 11.5.2011 Författningsgrund: Körkortslagen 53 Datum för ikraftträdande: 1.6.2011 Gäller fr.o.m.: 18.1.2013 Ändringsuppgifter: Upphäver anvisningen för körprov för förarexamen: klasserna A1, A och B 26/2009 18.8.2009 Tillämpningsområde: Förarexamina Körprov för förarexamen: klasserna M, A1, A och B 1. INTRODUKTION... 2 2. PROV GÄLLANDE KÖRSKICKLIGHET OCH KÖRSÄTT... 3 2.1. Provtid och utrustning... 3 2.2. Fordon... 4 2.3. Före körprovet... 4 2.4. Inledande diskussion... 4 2.5. Körprov... 5 2.6. Slutdiskussion... 7 3. ANTECKNINGAR... 9 3.1. Helhetsbedömning... 9 3.2. Praktiska situationer och grundläggande kunskaper... 10 4. BEDÖMNING AV PROV GÄLLANDE KÖRSKICKLIGHET OCH KÖRSÄTT... 11 4.1. Godkänt körprov... 11 4.2. Underkännande av körprov... 11 4.3. Grundläggande körkunskaper... 12 4.3.1. Observation A... 12 4.3.2. Bedömning B... 13 4.3.3. Hastighetsanpassning C... 14 4.3.4. Samspel D... 15 4.3.5. Fordonets placering E... 16 4.3.6. Iakttagande av trafikreglering F... 17 5. HELHETSBEDÖMNING... 18 6. HANTERINGSPROV: KLASS M... 20 6.1. Område... 20 6.2. Markering... 20 6.3. Uppgifterna och deras utförande... 20 6.4. Bedömning av uppgifterna och beslut... 21 6.5. Uppgifterna i hanteringsprovet för tvåhjulig moped (L1e)... 22 6.6. Uppgifterna i hanteringsprovet för trehjulig moped (L2e)... 25 7. HANTERINGSPROV: KLASSERNA A1, A OCH A > 35 KW... 28 7.1. Område... 28 7.2. Markering... 28 7.3. Hastighetsmätning... 28 7.4. Uppgifterna och deras utförande... 28 7.5. Bedömning av uppgifterna och beslut... 28 7.6. Uppgifterna i hanteringsprovet... 30 Liikenteen turvallisuusvirasto Trafiksäkerhetsverket Finnish Transport Safety Agency Gumtäktsvägen 9, PL/PB/P.O. Box 320, 00101 Helsinki/Helsingfors, Finland. Puh./Tfn/Tel. +358 (0)20 618 500, fax +358 (0)20 618 5095 www.trafi.fi Y-tunnus/FO-nummer/ Busines ID:1031715-9

Anvisning 2 (36) 1. INTRODUKTION Trafiksäkerhetsverket (Trafi) ger examensmottagare dessa anvisningar för utförande av körprov för förarexamen i klasserna M, A1, A och B. Anvisningen beaktar kommissionens direktiv 2000/56/EG angående ändringen av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. Syftet med ett körprov enligt denna anvisning är att kontrollera att sökanden har nått målen för förarutbildningen så som de definierats i den godkända undervisningsplanen säkerhet, socialt och ekologiskt tänkande, samt att sökanden på ett självständigt och säkert sätt kan tillämpa grundläggande körkunskaper i olika trafiksituationer. Med sökandens samtycke får dennes egen lärare och vid behov en tolk och, med examensmottagarens samtycke, även andra personer närvara vid körprovet. Det rekommenderas att läraren deltar i körprovet. En företrädare för den myndighet som övervakar undervisningen eller förarexamina kan alltid närvara vid körprovet om han eller hon så önskar.

Anvisning 3 (36) 2. PROV GÄLLANDE KÖRSKICKLIGHET OCH KÖRSÄTT Angående fordon som ska användas vid körprovet iakttas det som stadgas i 1 i Statsrådets förordning om kraven på fordon som används vid förarexamen samt vissa krav på förarundervisningen och förarexamen. På tiden som fastställts för körning i trafik iakttas bestämmelserna i 33 i Statsrådets förordning om körkort. Tiden som fastställts för körning i trafik får inte underskridas. 2.1. Provtid och utrustning Fördelning av provtiden Två- eller trehjulig moped av klass M hanteringsprov 10 min. inledande diskussion och respons sammanlagt 5 min. Klasserna A1 och A hanteringsprov 15 min. körning i trafik 25 min. inledande diskussion och respons sammanlagt 10 min. Lätt fyrhjuling av klass M samt klass B inledande diskussion 5 min. körning i trafik 30 min. slutdiskussion 10 min. Tillbehör Följande obligatoriska utrustning förutsätts av förare av en två- eller trehjulig moped i körprov för klass M beroende på fordon: en korrekt fäst skyddshjälm som är godkänd för användning i vägtrafik vid behov skyddsglasögon följande kläder som lämpar sig för körning av moped och ökar säkerheten: jacka och långbyxor handskar och skor Följande obligatoriska utrustning förutsätts av motorcyklister i körprovet för klasserna A1 och A: en korrekt fäst skyddshjälm som är godkänd för användning i vägtrafik, och vid behov skyddsglasögon, motorcykelbyxor som är försedda med knäskydd eller gjorda av läder, motorcykeljacka som är försedd med armbågs- och axelskydd eller gjord av läder, motorcykelhandskar som är försedda med skydd eller gjorda av läder och skodon som är stadiga eller försedda med skydd.

Anvisning 4 (36) 2.2. Fordon Vid kör- och hanteringsprovet bör fordonet ha normal konstruktion och vara i sådant skick som reglerna för fordonets konstruktion och utrustning förutsätter. En eventuell besiktning ska vara i kraft. 2.3. Före körprovet Innan det första körprovet körs fyller sökanden i sin egen del i helhetsbedömningskolumnen i AKEs blankett E101. I klasserna för lätt fyrhjuling, A1, A och B bedömer sökanden på en skala från 5 till 1 sin egen körskicklighet och sitt eget körsätt på de områden som anges i tabellen: utmärkt (5), god (4), nöjaktig (3), försvarlig (2) och svag (1). Sökandens självbedömning påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter provet. 2.4. Inledande diskussion Den inledande diskussionen är avsedd att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt körprov. Examensmottagaren skapar kontakt med sökanden: aktiveringsgraden stimuleras vänligt, sakligt och lugnt till en lämplig nivå. Genom frågor och diskussion säkerställer examensmottagaren att sökanden vet vad som förväntas av honom eller henne. Examensmottagaren ska försäkra sig om att sökanden har förberett sig på lämpligt sätt för körningen. Man kan överväga att ändra på det inledande samtalets längd vid ett andra försök att avlägga körprovet eller om körprovet avläggs på nytt inom en kort tid för någon annan körkortsklass. 2.4.1. Inledande diskussion vid hanteringsprov för klass M, A1 och A Vid den inledande diskussionen tas alltid följande frågor upp: målen med hanteringsprovet förhållningsreglerna under körprovet o presentation av uppgifterna o antalet försök o bedömningsgrunderna 2.4.2. Inledande diskussion inför körning i trafik Vid den inledande diskussionen tas alltid följande frågor upp: målen med provet och hur de uppfylls via en helhetsbedömning förhållningsreglerna under provet o givandet av köranvisningar o möjligheten att ställa frågor o att köra vilse och i fel riktning o samtal under provet (undvik eventuella känsliga frågor, bl.a. politik, religion) anteckningar under provet provets längd

Anvisning 5 (36) 2.5. Körprov 2.5.1. Förberedelse och teknisk kontroll av fordonet Innan sökandena ger sig ut trafiken ska de kunna visa att de kan förbereda sig för säker körning genom att uppfylla följande krav: Klass M: Tvåhjulig moped: Fästa skyddshjälmen Justera backspeglarna Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov : Funktionen och användningen av manöveranordningarna Belysningens funktion Reflektorernas funktion Däckens skick Kedjornas skick Trehjulig moped: Fästa skyddshjälmen Justera backspeglarna Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov : Funktionen och användningen av manöveranordningarna Belysningens funktion Reflektorernas funktion Däckens skick Kedjornas skick Lätt fyrhjuling med sitsarna placerade efter varandra: Fästa skyddshjälmen Justera backspeglarna Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov : Funktionen och användningen av manöveranordningarna Belysningens funktion Reflektorernas funktion Däckens skick Kedjornas skick Lätt fyrhjuling med sitsarna bredvid varandra: Vid behov justera sitsen för rätt sittställning Justera backspeglarna Justera eventuella säkerhetsbälten Justeria eventuella nackstöd Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov : Funktionen och användningen av manöveranordningarna Belysningens funktion Reflektorernas funktion Däckens skick

Anvisning 6 (36) Klasserna A1 och A: Justera skyddsutrustning så som skyddshandskar, skyddsskor, skyddskläder och skyddshjälm Justera backspeglarna Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov : Funktionen och användningen av manöveranordningarna Funktionen och användningen av belysningen Reflektorernas funktion Funktionen och användningen av blinkers Funktionen och användningen av ljudsignalanordningen Däckens skick Bromsarnas skick Kedjornas skick Styrningens skick Nödstoppets skick (vid behov) Kontrollera oljenivån Klass B: Vid behov justera sitsen för rätt sittställning Justera backspeglarna Justera säkerhetsbälten Justera eventuella nackstöd Kontrollera att alla dörrar är stängda Dessutom kontrolleras alltid ett av följande med stickprov: Funktionen och användningen av manöveranordningarna Funktionen och användningen av belysningen Reflektorernas funktion Funktionen och användningen av blinkers Funktionen och användningen av ljudsignalanordningen Däckens skick Styrningens skick Bromsarnas skick Olje- eller vätskenivåerna (t.ex. motorolja, kylarvätska, spolarvätska) 2.5.2. Körning i trafiken Körprovet bör motsvara så normal självständig och planmässig körning som möjligt. Vid körning i trafiken ges sökanden självständiga köruppgifter och körning enligt väg- och informationsmärken. Instruktioner av typen "till vänster"/"till höger" med kort varsel bör undvikas. Sökanden förutsätts inte ha någon lokalkännedom av sökanden och således räknas det inte som fel om han eller hon kör vilse. Köranvisningarna ska ges i rätt tid och på ett tydligt och klart sätt. Trafikmiljön ska utnyttjas på ett mångsidigt sätt. Även om sökanden betraktas som förare vid körprovet, ska examensmottagaren i alla situationer sträva efter att förebygga skador.

Anvisning 7 (36) 2.5.3. Hanteringsuppgifter med lätt fyrhjuling i klass M samt i klass B Med lätt fyrhjuling i klass M samt i klass B bedöms förmågan att hantera fordonet i körprovet genom specialåtgärder som testas i trafiken med tanke på trafiksäkerheten. När examensmottagaren väljer var uppgifterna ska utföras måste han eller hon ta hänsyn till trafiksäkerheten. Examensmottagaren väljer minst två av följande hanteringsuppgifter. Den ena av uppgifterna ska utföras med backväxeln. Vid körprov som körs med ett fordon som inte har backväxel utförs en annan hanteringsuppgift i stället för backningsuppgiften. Hanteringsuppgifter: Backstart med eller utan parkeringsbroms Backning rakt bakåt Parkering längs körbanan, i sned eller rak vinkel mot körbanan framåt eller genom backa på jämn mark, i mot- eller medlut U-sväng med framväxel och/eller backväxel 2.6. Slutdiskussion 2.6.1. Beslut Examensmottagaren fattar beslut om godkänt eller underkänt körprov. Beslutet om körprovet meddelas alltid sökanden i början av slutdiskussionen Beslutet bygger på en helhetsbedömning av sökandens prestation. Sökandens självbedömning påverkar inte beslutet, men det har betydelse för responsdiskussionen. 2.6.2. Respons Responsen bygger på en helhetsbedömning av sökandens prestation. Examensmottagaren ska försäkra sig om att responsen har uppfattats rätt. 2.6.3. Respons på godkänt körprov Vid ett godkänt prov innehåller responsen åtminstone följande: examensmottagarens beslut och motiveringar till det sökandens starka och svaga egenskaper som förare enligt helhetsbedömningen (vid första försök: även självbedömningen och överensstämmelserna i bedömningarna utnyttjas) sökandens möjligheter att utvecklas som förare i fortsättningen körrätt med intyg över avlagd förarexamen körrättens giltighetstid avhämtning av körkort mellan- och II-skedet, om det ingår i den ansökta körkortsklassen 2.6.4. Respons på underkänt körprov Vid ett underkänt prov innehåller responsen åtminstone följande: examensmottagarens beslut och motiveringar, samt sökandens starka och svaga egenskaper som förare enligt examensmottagarens helhetsbedömning (vid första försök: även självbedömningen och överensstämmelserna i bedömningarna utnyttjas) extra undervisning (1 10 körlektioner, av särskilda skäl kan man låta bli att föreskriva extra undervisning ) 2.6.5. Respons på hanteringsprov

Anvisning 8 (36) Examensmottagaren meddelar sitt beslut om hanteringsprovet och motiverar det. Examensmottagaren redogör för sökandens svaga och starka sidor gällande dennes förmåga att hantera fordonet.

Anvisning 9 (36) 3. ANTECKNINGAR Under körning i trafik görs inga anteckningar om grundläggande körkunskaper. De praktiska situationer som skall bedömas under körprovet räknas upp på AKE:s blankett E101. De situationer som markerats med ett förhandsifyllt kryss ska bedömas vid varje körprov. Examensmottagaren kryssar för övriga situationer om han eller hon har kunnat bilda sig en uppfattning om sökandens prestation i den aktuella situationen Ritningar och anteckningar som ingår responssamtalet görs på blankett E101. Examensmottagaren antecknar delområdet för extra observation på blankett E101. Anteckningar om körprovet görs på blanketten för bedömning av körprov (E 101) samt i intyget över erhållen förarundervisning och avlagd förarexamen (E 100). Av anteckningarna framgår det vilka handlingssituationer som bedömts vid körprovet. 3.1. Helhetsbedömning Vid det första körprovet med lätt fyrhjuling och i klasserna A1, A och B fyller examensmottagaren i sin egen del av tabellen för helhetsbedömning på AKEs blankett E101. Bedömningsskala: 5 Berömlig, föredömlig aktivitet på det bedömda delområdet 4 God, aktivitet bättre än genomsnittet på det bedömda delområdet 3 Nöjaktig, medelmåttig aktivitet på det bedömda delområdet 2 Försvarlig, aktivitet något under genomsnittet på det bedömda delområdet 1 Svag, klart bristfällig aktivitet på det bedömda delområdet

Anvisning 10 (36) 3.2. Praktiska situationer och grundläggande kunskaper Goda prestationer och observerade fel under körprovet noteras på blankett E101 enligt denna anvisning. När förkryssade praktiska situationer jämförs med grundläggande körkunskaper kan följande anteckningar göras: Ingen anteckning (" ") Om det inte konstateras några fel eller goda prestationer i en handlingssituation lämnas dessa punkter tomma. God prestation ( G ): En god prestation kan noteras om sökanden klarar en handlingssituation bättre än genomsnittet. Anteckningarna om goda prestationer påverkar inte körprovets resultat, men är viktig respons för den som utför provet. Utförandet ökar risken för fara ("F"): En trafikförseelse eller ett handlingsfel som kan bedömas öka risken för olyckor hos föraren eller övriga trafikanter. Det innebär inte att det behöver uppstå farliga situationer. Fel i körprovet leder inte nödvändigtvis till att körprovet underkänns. Om det förekommer ett eller flera fel som ökar risken för fara i de förkryssade praktiska situationerna, antecknas ett "F" för motsvarande grundläggande körkunskap. Utförandet bedöms som konflikt ("K"): Kännetecknen för konflikt uppfylls när sökanden orsakar en situation där han eller hon själv, en annan trafikant eller examensmottagaren hindrar en olycka eller en farlig situation från att uppstå genom att bromsa, väja eller accelerera. Likaså är det frågan fråga om en konflikt om examensmottagaren på annat sätt är tvungen att ingripa i sökandens utförande för att undvika fara, eller om det sker en kollision. Ytterligare antecknas alltid som konflikt de situationer som gäller grundläggande kunskaper och som särskilt nämnts i denna anvisning. En konflikt leder alltid till att körprovet underkänns. Om det förekommer en eller flera konflikter i de förkryssade praktiska situationerna, antecknas ett "K" för motsvarande grundläggande körkunskap.

Anvisning 11 (36) 4. BEDÖMNING AV PROV GÄLLANDE KÖRSKICKLIGHET OCH KÖRSÄTT I bedömningen iakttas det som har sagts i EG:s direktiv om bedömning av provet. (punkt 9. Bedömning av prov gällande körskicklighet och körsätt) 4.1. Godkänt körprov I ett godkänt körprov känner sig examensmottagaren trygg under hela körprovet. Examensmottagaren ska ägna särskild uppmärksamhet åt sökandens förmåga till förutseende och socialt trafikbeteende. Detta bör märkas i körstilen och examensmottagaren bör ta hänsyn till detta i helhetsbilden av sökanden. Ett sådant trafikbeteende är smidig och målmedveten (säker) körning, hänsyn till väg- och väderförhållanden, övrig trafik och andra trafikanter (särskilt de som är mest utsatta för fara) samt förutseende. 4.2. Underkännande av körprov Provet bör underkännas om sökandens körfel eller körsätt omedelbart riskerar säkerheten för provfordonets passagerare eller andra trafikanter. Provet bör underkännas oberoende av om examensmottagaren måste ingripa i körningen eller inte.

Anvisning 12 (36) 4.3. Grundläggande körkunskaper 4.3.1. Observation A Observation handlar om att aktivt söka och välja bland olika företeelser. En erfaren förare upptäcker väsentliga faktorer bättre än en oerfaren. Felaktiga observationer ökar risken för olyckor. Farliga situationer och konflikter är ofta en följd av bristfällig observation. Sökanden ska aktivt rikta sin uppmärksamhet i alla riktningar samt på och i fordonet. Sökandens observation kan bedömas utifrån hur han eller hon riktar blicken och använder speglarna. Exempel på felaktiga handlingar: Blicken riktas för nära framåt, vilket försvårar förutseende körning. Trafiken bakom kontrolleras inte när hastigheten sänks. I regnväder lägger sökanden inte märke till att det bildats imma på rutorna. Den bakifrån kommande trafiken kontrolleras inte vid start från vägkanten. Sökanden vrider inte på huvudet vid kontroll av den s.k. döda vinkeln. Tillräckligt stort avstånd vid körfältsbyte eller omkörning hålls inte. (Sökanden bör kontrollera i backspegeln att inte det bakomliggande fordonet samtidigt tänker flytta sig till samma körfält. Han eller hon bör i sidospegeln kontrollera att körfältet är fritt. Den döda vinkeln kontrolleras genom att man vrider på huvudet. Kontrollerna får inte påverka uppmärksamheten framåt.) Vid körning i korsning lägger sökanden inte märke till vem som är väjningspliktig eller bereder sig inte på de andra trafikanternas eventuella försummelser av väjningsplikt. (Han eller hon bör upptäcka de fordon som finns i korsningsområdet samt se tillräckligt långt längs den korsande vägen. När en järnväg korsas bör sökanden särskilt se till att han eller hon har tillräckligt god sikt.) Vid sväng kontrollerar sökanden inte trafiken på övergångsställe eller separat led för lätt trafik genom att vrida på huvudet. Situationer gällande observation som alltid antecknas som konflikt: Sökanden byter körfält eller glider över till ett annat körfält utan att ge akt på övrig trafik. Försummelse av väjningsplikt till följd av uppmärksamhetsfel, när examensmottagaren ingriper i sökandens körning för att undvika fara, eller en förare med förkörsrätt är tvungen att avstå från sin förkörsrätt. Sökanden lägger inte märke till sikthinder när han eller hon närmar sig en korsning eller liknande situation och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Sökanden ger inte akt på en buss som är på väg att starta från en hållplats vid en hastighetsbegränsning på högst 60 km/h, och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada.

Anvisning 13 (36) 4.3.2. Bedömning B Bedömning bygger på observationer och en lyckad bedömning förutsätter tillräcklig observation. Resultatet av en korrekt bedömning är vanligtvis att föraren lyckas undvika förhastade beslut. Om sökanden har gjort helt korrekta iakttagelser, men sedan bedömer trafiksituationen fel, handlar det om ett bedömningsfel. Oftast försöker föraren korrigera situationen genom förhastade lösningar. Även ändringar i förarens känsloläge kräver bedömning eftersom de kan öka risken för olyckor. Exempel på felaktiga handlingar: Sökanden iakttar inte väjningsplikt. Sökanden kan inte bedöma ett tryggt avstånd till andra trafikanter. Det egna körfältet eller det körfält till vilket sökanden tänker köra över vid körfältsbyte är inte fritt på en tillräckligt lång sträcka. Vid sväng bedömer sökanden tiden som behövs för det fel. Svängningen orsakar olägenhet eller fara för sökanden eller andra trafikanter. Situationer gällande bedömning som alltid antecknas som konflikt: Sökanden har väjningsplikt och upptäcker ett fordon som närmar sig, men bedömer dess hastighet och avstånd fel. Fortsatt utförande skulle leda till en farlig situation eller till att föraren med förkörsrätt skulle vara tvungen att avstå från sin förkörsrätt, varför examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid övergång från accelerationskörfält till ordinarie körfält gör sökanden helt korrekt iakttagelser framåt, åt sidorna och bakåt. Sökanden felbedömer dock hastighetsskillnaden mellan sitt eget fordon och ett fordon som närmar sig bakifrån på körfältet intill. Examensmottagaren är tvungen att förhindra det farliga körfältsbytet. Vid omkörning gör sökanden fel bedömning av situationen, det mötande fordonet är t.ex. för nära eller sikten vid omkörningsstället inte tillräcklig. Examensmottagaren är tvungen att förhindra den farliga omkörningen. När trafikljuset slår om gör sökanden fel bedömning av sin hastighet eller sitt avstånd. En förare får inte köra in i en trafikljusstyrd korsning när trafikljuset visar gult, om det kan undvikas utan att utsätta andra för fara och utan tvärbromsning. Examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid byte av körfält gör sökanden fel bedömning av hastigheten hos fordonet som närmar sig bakifrån. Examensmottagaren bedömer att körfältsbytet skulle leda till en farlig situation och ingriper i körningen.

Anvisning 14 (36) 4.3.3. Hastighetsanpassning C Hastigheten som sökanden använder bör motsvara bestämmelserna, trafiksituationen, trafikmiljön, vädret och förarens skicklighet. I praktiken betyder detta att sökanden kör med en sådan hastighet att han eller hon i tillräcklig utsträckning kan observera den övriga trafiken och behärska sitt fordon. Sökanden bör ha marginaler för att kunna undvika farliga situationer till följd av andras fel och oväntade situationer. I tätorter innebär den högsta tillåtna hastigheten rätt ofta en alltför hög situationshastighet (fotgängare, dålig sikt i korsningar, parkerade fordon osv.). En viss osäkerhet vid hastighetsanpassning tillåts, men tas i varje fall i beaktande vid bedömningen av sökandens fordonshantering. Sökanden bör dock försöka köra i samma rytm som den övriga trafiken. Exempel på felaktiga handlingar: Anslutningen till trafikströmmen sker inte smidigt och sökanden stör andra trafikanter genom sitt sätt att köra ut på vägen. Examensmottagaren avgör om felet berodde på felaktig observation, bedömningsfel eller en otillräcklig acceleration. I det sistnämnda alternativet är det fråga om en felaktigt anpassad hastighet. Ojämn körhastighet, onödiga inbromsningar, sen sänkning av hastigheten. Vid mötessituationer sänker sökanden inte hastigheten även om avståndet är litet. Lindrig fortkörning (5 10 km/h), om sökanden kör för nära ett framförvarande fordon eller om fortkörningen är konstant. Onödigt låg hastighet är ofta ett tecken på sökandens osäkerhet i fordonshantering och olika trafiksituationer. Genom att hålla låg hastighet kompenserar sökanden vanligtvis sin bristande körskicklighet. Om körning med onödigt låg hastighet kombineras med andra brister, till exempel återkommande störning av övrig trafik, kan utförandet anses felaktigt. Sökanden kör om lätt trafik utan att sänka hastigheten. Examensmottagaren bedömer att hastigheten är för hög. (Detta är ofta fallet t.ex. i situationer där väjningsmöjligheterna är begränsade på grund av övrig trafik, smal väg eller andra hinder, eller om motparten är barn eller äldre.) Sökanden kan inte anpassa hastigheten till sikten när han eller hon närmar sig en korsning. Hastigheten sänks inte lugnt, förutseende och förutsägbart. När en järnväg korsas kommer sökanden antingen för fort till plankorsningen eller kör inte tillräckligt snabbt över korsningen. Vid omkörning är accelerationen otillräcklig och det tar för lång tid att komma upp i lämplig hastighetsskillnad. (Omkörning kan göras när det framförvarande fordonets hastighet är väsentligt under den högsta tillåtna hastigheten och den lämpliga situationshastigheten. Om hastighetsskillnaden mellan den som kör om och den som körs om inte från början är tillräcklig, bör accelerationen ske snabbt och på lämplig växel.) Situationer gällande hastighetsanpassning som alltid antecknas som konflikt: Fortkörning med över 10 km/h. För att betona denna aspekt tillräckligt antecknas sådana fall i körprovet som konflikter, oberoende av situationen. Sökanden använder för stor situationshastighet när han eller hon närmar sig en korsning. Det skulle inte vara möjligt att stanna eller väja för andra trafikanter med tanke på vädret, sikten och hastigheten hos mötande fordon, vilket innebär att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Sökanden närmar sig en kurva, ett möte på en trång gata, ett trafikljus eller en annan liknande situation med så stor hastighet att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada. Situationshastigheten ökar så mycket vid backning att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att hindra sökanden från att tappa kontrollen över fordonet eller för att undvika en kollision.

Anvisning 15 (36) 4.3.4. Samspel D Med samspel avses kommunikation mellan trafikanter samt att särdragen hos olika trafikantgrupper beaktas. Hit hör konsekvent och rättidig användning av blinkrar, hastighetsanpassning och val av körfält och körlinje när föraren närmar sig t.ex. en korsning, tecken som ges med handen för att skapa klarhet i vems tur det är att köra samt tecken som ges med körljus och blinkrar vid omkörning. Användningen av ljudsignaler bör inskränkas till varningar för farliga situationer som redan uppstått och varningar i syfte att hindra farliga situationer från att uppstå. Ljudsignaler kan t.ex. användas när en förare varnar ett fordon som närmar sig på en sidoväg eller en cyklist som cyklar på körbanan. Dessutom bör föraren observera och förstå de tecken som ges av övriga trafikanter. Exempel på felaktiga handlingar: Blinkern används för sent eller inte alls vid start från vägkant, sväng i korsning eller före stopp. När sökanden kör ut från en gård eller ett parkeringsområde visar han eller hon inga tecken på att iaktta sin väjningsplikt. Sökanden håller ojämn hastighet när han eller hon kör i trafikströmmen. Sökanden tar inte hänsyn till att den tunga trafiken kör långsamt och behöver mycket utrymme. Sökanden tar inte hänsyn till barns oberäkneliga beteende i trafiken. Sökanden gör onödiga tvärbromsningar när han eller hon närmar sig korsningar. Genom att jämnt och tillräckligt tidigt sänka hastigheten kommunicerar en förare att han eller hon iakttar väjningsplikten och undviker därigenom oklarheter. Sökanden visar inte sin väjningsplikt för trafikanter på övergångsställe eller cykelväg genom att sänka hastigheten tillräckligt tidigt och jämnt. Särskilt i situationer där ett övergångsställe eller en cykelväg korsas av minst två körfält i samma riktning är en korrekt hastighetsanpassning viktig för att varna trafikanter som närmar sig bakifrån på körfältet intill. I den ovan beskrivna situationen räknas det som fel att visa tecken som uppmanar fotgängare eller cyklister att korsa vägen, om sökanden inte först kontrollerar trafiken på körfältet intill. Situationer gällande samspel som alltid antecknas som konflikt: Sökanden tvärbromsar onödigt i ett repetitivt trafikljus och examensmottagaren är tvungen att hindra honom eller henne från att stanna för att undvika en påkörning bakifrån. Sökanden visar inte sin väjningsplikt genom att sänka hastigheten och situationen leder till en sådan fara att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Likgiltighet för vissa fotgängargrupper, t.ex.: barn, äldre, handikappade.

Anvisning 16 (36) 4.3.5. Fordonets placering E Fordonets placering bedöms utgående från körlinjen och avståndet till övriga trafikanter. Faktorer i anslutning till val av körlinje och användning av körbana framkommer speciellt i följande situationer: val av körfält, körning i trafikströmmen, gruppering, svängning, körning från korsning samt omkörning/att bli omkörd. Exempel på felaktiga handlingar: Vid mötessituationer på smala vägar och när sikten är begränsad kör sökanden inte så nära den högra kanten av körbanan som det är möjligt utan att riskera säkerheten. Kontinuerlig onödig körning i vänster körfält. Vid ankomst till en korsning grupperar sökanden inte tillräckligt tidigt, tydligt och i enlighet med trafikreglerna. Sökanden kör från en korsning mot reglerna utan att följa vald körlinje. Till exempel vid vänstersväng kör sökanden slarvigt från korsningen in på körfältet för mötande trafik som samtidigt skall svänga till höger. Sökanden stannar i onödan på övergångsställe/cykelväg. Parkering av fordonet långt från vägkanten eller utanför parkeringsrutan så att den övriga trafiken är tvungen att väja. (Lindrigare brister leder till ett sämre betyg för hanteringen.) Sökanden förmår inte bibehålla den egna körlinjen på ett säkert sätt. Sökanden håller inte ett tryggt avstånd till andra trafikanter. Sökanden kan inte hålla ett tryggt avstånd till andra trafikanter. Situationer gällande fordonets placering som alltid antecknas som konflikt: Sökanden svänger till vänster från höger körfält på en gata där det finns minst två parallella körfält och på ett ställe där det inte finns påbjuden körriktning markerad med ett vägmärke. Sökanden hamnar i körfältet för mötande trafik vid sväng eller av någon annan orsak och situationen är sådan att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada. Användning av busskörfält för annat än gruppering, om det stör den övriga trafiken. Sökanden kör för nära det framför körande fordonet (t.ex. på under 1 sekunds avstånd) eller för nära parkerade bilar och situationen är sådan att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid sväng i en korsning där det finns påbjuden körriktning för två parallella körfält åt samma håll markerade med ett vägmärke, ser sökanden inte att han eller hon kör till fel körfält från korsningen. Examensmottagaren är tvungen att ingripa i sökandens utförande vid backning för att undvika kollision. Sökanden håller inte tillräckligt avstånd när han eller hon passerar en cyklist eller fotgängare och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen.

Anvisning 17 (36) 4.3.6. Iakttagande av trafikreglering F Med iakttagande av trafikreglering avses här att föraren följer trafikdirigerares anvisningar och iakttar trafikregleringsanordningar och trafikregler. Det är också oftast lätt att avgöra körordningen i korsningar utgående från trafikreglerna. Sökanden bör visa säkerhet i vanliga körordningssituationer. Att avstå från sin förkörsrätt räknas inte som fel om det är ändamålsenligt. Exempel på felaktiga handlingar: Sökanden väntar i onödan på att det skall bli grönt i ett separat trafikljus för dem som skall svänga. Sökanden parkerar eller stannar på ett sätt som orsakar svårigheter eller fara för den övriga trafiken. Sökanden visar inte genom sitt handlande att han eller hon ger cyklister och mopedister som kör med i trafiken eller trafikanter på övergångsställen de rättigheter som tillhör dem enligt reglerna för körordning. Framför allt vid sväng eller när väjningsplikten mot cykelvägen har markerats. Att se upp för väjningspliktig lätt trafik räknas inte som fel i någon situation. Feltolkning av körordning när situationen inte orsakar fara. Situationer gällande iakttagande av trafikreglering som alltid antecknas som konflikt och i vilka examensmottagaren i mån av möjlighet bör ingripa i sökandens utförande: Feltolkning av körordning när situationen orsakar fara. Sökanden passerar en bil som stannat framför ett övergångsställe utan att stanna. Sökanden kör mot rött ljus. Sökanden försummar att stanna trots att det är obligatoriskt. Sökanden kör i strid med påbjuden körriktning. Sökanden kör i strid med märket förbjuden körriktning. Sökanden kör i strid med märket fordonstrafik förbjuden. Sökanden iakttar inte märket väjningsplikt vid möte. Sökanden passerar trafikdelare på fel sida. Sökanden iakttar inte polisens stopptecken. Sökanden kör i strid med märket motorfordonstrafik förbjuden. Sökanden kör i strid med märket sväng förbjuden.

Anvisning 18 (36) 5. HELHETSBEDÖMNING Responsen på körprovet bygger på helhetsbedömningen. En svag helhetsbedömning (1) skall alltid leda till att körprovet underkänns med undantag av ekonomisk körning och bedömningarnas överensstämmelse. 5.1. Hantering av fordonet Sökanden bör behärska självständig hantering av fordonet i mångsidiga trafiksituationer. Exempelvis: Säkerhet: Förberedelse för körning, justering av körställning, användning av instrument, start, stopp, krypkörning, hantering av ratten, fordonets dimensioner och kännedom om fordonets rörelsebanor, backning, växling, hastighetsanpassning samt behärskande av backstart Socialt tänkande: hastighetsanpassning, iakttagande, synlighet och signalering Ekologiskt tänkande: växling, acceleration, sänkning av hastighet och val av växel 5.2. Behärskande av trafiksituationer Sökanden bör visa att han eller hon kan köra självständigt i mångsidiga trafiksituationer. Vanliga brister är till exempel situationer där sökanden ägnar uppmärksamhet åt vissa trafikanters handlingar på bekostnad av andra trafikanter (uppmärksamhets- eller bedömningsfel). Bristerna i behärskandet av trafiksituationer avspeglar vanligen även osäkerhet i tolkningen av trafikregler. Exempelvis: Säkerhet: korrekta iakttagelser och iakttagande av trafikregler Socialt tänkande: aktivt hänsynstagande till övriga trafikanter Ekologiskt tänkande: förutseende av situationer 5.3. Hänsyn till lätt trafik Sökanden bör i tid upptäcka och ta hänsyn till fotgängare och cyklister. Exempelvis: Säkerhet: sökanden bör ta hänsyn till den lätta trafikens utsatthet och alltid hålla tillräckligt säkerhetsavstånd Socialt tänkande: sökanden bör kunna samspela med den lätta trafiken Ekologiskt tänkande: sökanden bör kunna förutse den lätta trafikens beteende 5.4. Smidighet/planmässighet Det är inte alltid möjligt att mäta smidighet/planmässighet i körprovet, t.ex. planera hela rutten i förväg för att undvika rusningstider eller ställen med rusningstrafik. Det viktiga är att examensmottagaren med körinstruktioner försöker möjliggöra utförandet av självständiga små köruppgifter. Exempelvis: Säkerhet: körning enligt väg- och informationsmärken Socialt tänkande: körordning och signalering Ekologiskt tänkande: val av körlinje och rutt 5.5. Identifiering/undvikande av risker Sökanden bör visa att han eller hon kan igenkänna och undvika olika risker. Riskerna kan vara förknippade med t.ex. fordonet och dess hantering, behärskandet av trafiksituationer eller med smidigheten och planmässigheten.

Anvisning 19 (36) 5.6. Sociala färdigheter Sociala färdigheter ingår i både undervisningsmålen och helhetsbedömningen. Socialt tänkande bedöms vid körprovet t.ex. i anknytning till fordonet och dess hantering eller som en del av behärskandet av trafiksituationer, smidigheten eller planmässigheten. 5.7. Ekonomisk körning Sökanden bör behärska grundläggande kunskaper i ekonomisk körning. Betyget svag (1) i ekonomisk körning påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter körprovet. Ekonomisk körning kan exempelvis ha anknytning till fordonet och dess hantering, behärskandet av trafiksituationer eller till smidigheten och planmässigheten. 5.8. Bedömningarnas överensstämmelse Examensmottagaren jämför till slut sökandens självbedömning med sin egen bedömning och bedömer hur väl de stämmer överens. Betyget svag (1) påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter körprovet.

Anvisning 20 (36) 6. HANTERINGSPROV: KLASS M Till följd av hanteringsprovets natur flera sökande delta i provet samtidigt. 6.1. Område Hanteringsprovet bör i mån av möjlighet utföras på ett ändamålsenligt område som är stängt för övrig trafik. Uppgifterna utförs på hårt underlag, helst på permanentbeläggning. Innan sökanden utför hanteringsprovet ska han eller hon få göra en testkörning för att kontrollera friktionen på inbromsningsstället. 6.2. Markering Längden och bredden på de banor som används vid uppgifterna ska mätas mellan mittpunkten på de koner som banorna markeras med. I svåra förhållanden kan examensmottagaren enligt prövning ändra måtten för uppgifterna. Uppgifterna ska märkas ut med runda markeringar (t.ex. koner), högst 60 mm höga och högst 200 mm i diameter. Märkningen ska göras på det sätt som visas i figurerna, och annan märkningsutrustning får inte användas. 6.3. Uppgifterna och deras utförande Hanteringsprovet för en tvåhjulig moped består av tre uppgifter och ledning av mopeden: Långsam körning Portar Nödbromsning En av uppgifterna ska inledas så, att mopeden vid utgångssituationen vilar mot sitt stöd med avslagen motor. Sökanden tar mopeden från stödet och leder den i en U-sväng till startpunkten för uppgiften som ska utföras. Med en tvåhjulig moped ska föraren utföra alla uppgifter sittande, med fötterna på fotstöden eller på de platser som är avsedda för fötterna. Sökanden ska kunna ställa den tvåhjuliga mopeden på och från stödet samt leda den. Hanteringsprovet för en trehjulig moped består av tre uppgifter: Inbromsning Slalomkörning Backning

Anvisning 21 (36) 6.4. Bedömning av uppgifterna och beslut Om examensmottagaren bedömer att sökanden under utförandet utgör en fara för sig själv eller andra, bör provet omedelbart avbrytas. Avbrytandet leder alltid till att provet underkänns. Sökanden får göra två försök per uppgift. Om båda försöken misslyckas ska hanteringsprovet underkännas. Undantagsvis tillåts ett tredje försök, om det enda problemet är att sökanden inte hittar lämplig hastighet för att utföra uppgiften. Utöver felen ovan underkänns hanteringsprovet om: Fordonet eller föraren vidrör banmarkeringarna eller överskrider området för uppgiften Föraren rör i marken med foten under utförandet av andra uppgifter än inbromsningsuppgiften Detta gäller inte avstigning från trehjulig moped under en uppgift. De uppgiftsspecifika grunderna för underkännande uppfylls Examensmottagaren berättar muntligen för sökanden om sitt beslut och om sina motiveringar och ger den skriftliga responsen på blanketten E101.

Anvisning 22 (36) 6.5. Uppgifterna i hanteringsprovet för tvåhjulig moped (L1e) 6.5.1. Långsam körning Uppgiften mäter sökandens förmåga att behärska fordonet vid låg hastighet. Under uppgiften ska sökanden köra i lägsta växeln och använda erforderliga reglage. Hastigheten ska vara så låg att föraren måste "söka" efter balans med hjälp av styrningen. 1 m 20 m Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta styrningen, hur sökanden använder en eventuell koppling tillsammans med bromsen samt balans, blickens riktning, fordonets ställning och fötternas ställning på fotstöden. Prestationen godkänns inte om fordonet rusar fram okontrollerat.

Anvisning 23 (36) 6.5.2. Portar Uppgiften mäter sökandens förmåga att behärska fordonet vid körning i kurvor. Sökanden reserveras en tillräckligt lång sträcka, så att uppgiften kan utföras tryggt. Uppgiften utförs med en jämn hastighet om 30 km/h fram till den sista porten. 6,5 m 1,5 m 1,5 m 5 m 17 m 17 m 5 m Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta fordonets ställning, blickens riktning samt balans och styrteknik. Prestationen godkänns inte om hastigheten är under 30 km/h eller om den varierar mycket.

Anvisning 24 (36) 6.5.3. Nödbromsning Uppgiften mäter sökandens förmåga att stanna fordonet effektivt och kontrollerat. Sökanden reserveras en tillräckligt lång sträcka så att uppgiften kan utföras tryggt. Vid regn eller då friktionen av annan orsak är låg, bör hastigheten för utförandet av uppgiften sänkas. Sökanden accelererar från startplatsen till 35 km/h och stannar därefter fordonet på bromsningsområdet med hjälp av fram- och bakbromsen. Fordonet bör stanna kontrollerat på en 9 meters sträcka på permanentbeläggning och på en 12 meters sträcka på grus. I uppgiften bedöms sträckan som används för inbromsning, inte platsen där inbromsningen inleds. Markeringen där bromssträckan upphör placeras längre ut mot sidan, utanför bromsspåret. Acceleration: 35 Bromssträcka: 9 m på permanentbeläggning 12 m på grus Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta användningen av fram- och bakbromsen samt blickens riktning, körställningen och fordonets ställning. Prestationen godkänns inte om hastigheten när inbromsningen inleds är under 35 km/h Bakhjulet kan låsa sig eller lyfta från marken även då fordonet stannas kontrollerat.

Anvisning 25 (36) 6.6. Uppgifterna i hanteringsprovet för trehjulig moped (L2e) 6.6.1. Inbromsning (L2e) Uppgiften mäter sökandens förmåga att stanna fordonet effektivt och väja för ett hinder kontrollerat. Sökanden reserveras en tillräckligt lång sträcka så att uppgiften kan utföras tryggt. Vid regn eller då friktionen av annan orsak är låg, bör hastigheten för utförandet av uppgiften sänkas. Sökanden accelererar till en hastighet på 35 km/h, då inbromsningen inleds. Föraren måste kunna stanna fordonet kontrollerat på en 9 meters sträcka på permanentbeläggning och på en 12 meters sträcka på grus. Hindrets bredd är 1 meter och den är placerad tvärs över körlinjen. I inbromsningens slutskede visar examensmottagaren via backspegeln på vilken sida hindret ska passeras. Därefter fortsätter sökanden omedelbart till väjningen så som figuren visar. Efter väjningen återvänder sökanden till den körlinje som han eller hon hade före väjningen. Bredden på alla portar är 2 m. 2 m 2 m 1 m 2 m 9 12 m 6 m 8 m 5 m Under uppgiften iakttar examensmottagaren särskilt bromsningens effektivitet och blickens riktning. Prestationen godkänns inte om hastigheten då inbromsningen börjar är under 35 km/h eller om motorn stannar på grund av föraren då fordonet sätts i rörelse.

Anvisning 26 (36) 6.6.2. Slalomkörning (L2e) Uppgiften mäter sökandens förmåga att behärska fordonets dimensioner. Sökanden kör slalom mellan 4 koner i bägge riktningarna så som figuren visar. Sökanden får vid behov rätta fordonets position bakåt. Avståndet mellan märkena är 8 meter. Portarnas bredd är 2 meter. Sökanden ska ha minst 3 meter på banans bredd till sitt förfogande för slalomåkning, mätt från banans mittlinje. Sökanden får välja från vilken sida om konen han eller hon vill inleda utförandet. 2 m 8 m 8 8 8 m 8 m Under uppgiften iakttar examensmottagaren särskilt styrtekniken och blickens riktning.

Anvisning 27 (36) 6.6.3. Backning (L2e) Uppgiften mäter sökandens förmåga att vända fordonet vid backning. I uppgiften vänder sökanden fordonet i ankomstriktningen med hjälp av backväxeln. Sökanden får vid behov rätta fordonets position framåt eller bakåt under utförandet. Denna uppgift utförs inte om fordonet saknar backväxel. 3 m 4 m 4 m 2 m 2 m 2 m 2 m 2 m Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta blickens riktning och styrtekniken.

Anvisning 28 (36) 7. HANTERINGSPROV: KLASSERNA A1, A OCH A > 35 KW Det separata hanteringsprovet är en del av körprovet också när man ansöker om övningstillstånd. Sökanden ska avlägga hanteringsprovet med godkänt resultat före den del av provet som genomförs i trafik. Till följd av hanteringsprovets natur kan flera sökande delta i provet samtidigt. Ett separat hanteringsprov ingår alltid i provet för klasserna A1 och A. 7.1. Område Hanteringsprovet bör i mån av möjlighet utföras på ett ändamålsenligt område som är stängt för övrig trafik. Uppgifterna utförs på hårt underlag, helst på permanentbeläggning. Innan sökanden utför hanteringsprovet ska han eller hon få göra en testkörning för att kontrollera friktionen på inbromsningsstället. 7.2. Markering Längden och bredden på de banor som används vid uppgifterna ska mätas mellan mittpunkten på de koner som banorna markeras med. I svåra förhållanden kan examensmottagaren enligt prövning ändra måtten för uppgifterna. Uppgifterna ska märkas ut med runda markeringar (t.ex. koner), högst 60 mm höga och högst 200 mm i diameter. Märkningen ska göras på det sätt som visas i figurerna, och annan märkningsutrustning får inte användas. 7.3. Hastighetsmätning Minimihastigheten som krävs i uppgiften mäts vid behov med en anordning avsedd för hastighetsmätning. 7.4. Uppgifterna och deras utförande Hanteringsprovet består av sex uppgifter: Långsam körning Slalomkörning Väjning Portar Inbromsning Nödbromsning Alla uppgifter ska utföras sittande, med fötterna på fotstöden. Sökanden ska kunna ställa motorcykeln på och från stödet samt leda den. En av uppgifterna ska inledas så, att motorcykeln vid utgångssituationen vilar mot sitt stöd med avslagen motor. Sökanden tar motorcykeln från stödet och leder den i en U-sväng till startpunkten för uppgiften som ska utföras. 7.5. Bedömning av uppgifterna och beslut Om examensmottagaren bedömer att sökanden under utförandet utgör en fara för sig själv eller andra, bör provet omedelbart avbrytas. Avbrytandet leder alltid till att provet underkänns. Sökanden får göra två försök per uppgift. Om båda försöken misslyckas ska hanteringsprovet underkännas. Undantagsvis tillåts ett tredje försök, om det enda problemet är att sökanden inte hittar lämplig hastighet för att utföra uppgiften. Ett godkänt hanteringsprov förutsätter att sökanden inte till någon del vidrör konerna. Med undantag för inbromsningsuppgiften får sökanden inte röra i marken med foten under utförandet, inte heller får motorcykeln röra i områdets kant.

Anvisning 29 (36) Beslutet om hanteringsprovet ska meddelas sökanden före provdelen som utförs i trafiken. Ett underkänt hanteringsprov kommenteras skriftligen på blankett E101.

Anvisning 30 (36) 7.6. Uppgifterna i hanteringsprovet 7.6.1. Långsam körning Uppgiften mäter sökandens förmåga att behärska motorcykeln vid låg hastighet. Start Slut 1 m 20 m Under uppgiften ska sökanden köra i lägsta växeln och använda erforderliga reglage för att köra med lägre hastighet än om motorcykeln som används i uppgiften skulle rulla på tomgång med kopplingen frånkopplad. Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta hur sökanden använder kopplingen tillsammans med bromsen samt balans, blickens riktning, motorcykelns ställning och fötternas ställning på fotstöden.

Anvisning 31 (36) 7.6.2. Slalomkörning Uppgiften mäter sökandens förmåga att svänga motorcykeln vid låg hastighet. 10 m 3 10 m Banans bredd är 5 meter, dock alltid diametern på motorcykelns vändcirkel +1 Sökanden kör slalom mellan 4 koner så som figuren visar. Avståndet mellan märkena är 3 meter. Konerna står med 5 meters mellanrum, för andra än den obegränsade A-klassen dock alltid minst diametern på vändcirkeln för den motorcykel som används i uppgiften +1 meter. I den obegränsade A-klassen vändcirkelns diameter + 2 meter. Vid behov kontrollerar examensmottagaren banans bredd genom att själv testa den. Sökanden får välja från vilken sida om konen han eller hon vill inleda utförandet. Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta hur sökanden använder kopplingen tillsammans med bromsen samt balans, blickens riktning, motorcykelns ställning och fötternas ställning på fotstöden.

Anvisning 32 (36) 7.6.3. Väjning Uppgiften mäter sökandens förmåga att säkert väja för hinder. 2 m 0,5 m 2 m 2 1 m 1 m 9 18 Sökanden accelererar från startplatsen till 50 km/h. Sträckan som reserveras för ändamålet ska vara så lång att sökanden kan accelerera säkert. Sökanden väjer för hindret och återvänder till den körlinje som han eller hon hade före väjningen. Examensmottagaren bestämmer före provet på vilken sida hindret ska passeras. Portarnas bredd är 1 meter. Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta motorcykelns ställning, blickens riktning samt balans, styrteknik och användningen av växlar. Prestationen godkänns inte om hastigheten vid porten är under 50 km/h. Väjningen ska göras utan inbromsning.

Anvisning 33 (36) 7.6.4. Portar Uppgiften mäter sökandens förmåga att behärska motorcykeln vid körning i kurvor. Sökanden ska köra i andra eller tredje växeln och med en jämn hastighet om 30 km/h fram till sista porten i uppgiften. Om hastigheten mäts med en anordning avsedd för hastighetsmätning, utförs mätningen endast vid den mellersta porten. Sträckan som reserveras för ändamålet ska vara så lång att sökanden kan accelerera säkert. Portarnas bredd är 1,5 meter. 6,5 m 5 m 5 m 1,5 m 17 m 17 m Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta motorcykelns ställning, blickens riktning samt balans, styrteknik och användningen av växlar. Prestationen godkänns inte om hastigheten är under 30 km/h eller om den varierar mycket.

Anvisning 34 (36) 7.6.5. Inbromsning Uppgiften mäter sökandens förmåga att göra en kontrollerad väjning för ett hinder och stanna motorcykeln effektivt. Sökanden ska accelerera i minst andra eller tredje växeln. Sträckan som reserveras för ändamålet ska vara så lång att sökanden kan accelerera säkert. Inbromsningen inleds vid 40 km/h. Vid regn eller då friktionen av annan orsak är låg bör bromssträckan förlängas. Under inbromsningen ska sökanden växla till den lägsta växeln och stanna motorcykeln. Sökanden för foten till marken för att markera att han eller hon stannat. Därefter fortsätter sökanden omedelbart till väjningen så som figuren visar. Sökanden väjer för hindret och återvänder till den körlinje som han eller hon hade före väjningen. Portarnas bredd är 1 meter. Bromssträcka: 12 m på permanentbeläggning 15 m på grus 1,5 m 1 m 0,5 m 7 m 7 m Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta användningen av fram- och bakbromsen samt blickens riktning och motorcykelns ställning. Prestationen godkänns inte om hastigheten då inbromsningen börjar är under 40 km/h eller om motorn stannar då motorcykeln sätts i rörelse.

Anvisning 35 (36) 7.6.6. Nödbromsning Uppgiften mäter sökandens förmåga att stanna motorcykeln effektivt och kontrollerat. Sökanden accelererar från startplatsen till 50 km/h och stannar därefter fordonet på bromsningsområdet med hjälp av fram- och bakbromsen. Sträckan som reserveras för ändamålet ska vara så lång att sökanden kan accelerera säkert. Motorcykeln bör stanna kontrollerat på en 14 meters sträcka på permanentbeläggning och på en 17 meters sträcka på grus. I uppgiften bedöms sträckan som används för inbromsning, inte platsen där inbromsningen inleds. Vid regn eller då friktionen av annan orsak är låg bör bromssträckan förlängas. Markeringen där bromssträckan upphör placeras längre ut mot sidan, utanför bromsspåret. Acceleration: 50 km/h Bromssträcka: 14 m på permanentbeläggning 17 m på grus Under uppgiften ska examensmottagaren särskilt iaktta användningen av fram- och bakbromsen samt blickens riktning och motorcykelns ställning. Prestationen godkänns inte om hastigheten när bromsningen inleds är under 50 km/h. Bakhjulet kan låsa sig eller lyfta från marken även då fordonet stannas kontrollerat. Avdelningschef Kari Hakuli Enhetschef Veijo Tuononen FÖR KÄNNEDOM Kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsenheten Finlands Bilskoleförbund rf Suomen Tieliikenneopettajien liitto ry Trafikskyddet Yrkespedagogiska lärarhögskolan i Tavastehus, trafikundervisningscentralen Jyväskylä vuxeninstitut Helsingfors läroanstalt för den tekniska sektorn Huvudstaben, materielavdelningen