Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kungsbacka kommun. Grundläggande granskning 2017

Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2018 Kungsbacka kommun Grundläggande granskning 2017

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte och revisionsfrågor... 5 1.3. Avgränsningar... 5 1.4. Revisionskriterier... 5 1.5. Ansvarig nämnd... 5 1.6. Metod och genomförande... 6 2. Kungsbacka kommuns styrmodell... 7 2.1. Styrning i Kungsbacka kommun... 7 2.2. Uppföljning och rapportering... 8 2.3. Ekonomistyrprinciper... 9 2.4. Intern kontroll... 9 3. Kommunstyrelsen...11 3.1. Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...11 3.2. Uppföljning och rapportering...12 3.3. Intern kontroll...14 3.4. Vår bedömning...15 4. Byggnadsnämnden...16 4.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...16 4.2. Uppföljning och rapportering...16 4.3. Intern kontroll...17 4.4. Vår bedömning...17 5. Nämnden för fritid och folkhälsa...19 5.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...19 5.2. Uppföljning och rapportering...19 5.3. Intern kontroll...21 5.4. Vår bedömning...21 6. Nämnden för funktionsstöd...22 6.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...22 6.2. Uppföljning och rapportering...22 6.3. Intern kontroll...23 6.4. Vår bedömning...23 7. Nämnden för förskola och grundskola...24 7.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...24 7.2. Uppföljning och rapportering...24 7.3. Intern kontroll...25 7.4. Vår bedömning...25 8. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning...26 1

8.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...26 8.2. Uppföljning och rapportering...26 8.3. Intern kontroll...27 8.4. Vår bedömning...27 9. Nämnden för individ- och familjeomsorg...28 9.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...28 9.2. Uppföljning och rapportering...28 9.3. Intern kontroll...29 9.4. Vår bedömning...29 10. Nämnden för kultur och turism...31 10.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...31 10.2. Uppföljning och rapportering...31 10.3. Intern kontroll...32 10.4. Vår bedömning...32 11. Nämnden för miljö- och hälsoskydd...33 11.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...33 11.2. Uppföljning och rapportering...33 11.3. Intern kontroll...34 11.4. Vår bedömning...34 12. Nämnden för teknik...36 12.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...36 12.2. Uppföljning och rapportering...36 12.3. Intern kontroll...37 12.4. Vår bedömning...37 13. Nämnden för service...38 13.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...38 13.2. Uppföljning och rapportering...38 13.3. Intern kontroll...39 13.4. Vår bedömning...40 14. Nämnden för vård och omsorg...41 14.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...41 14.2. Uppföljning och rapportering...41 14.3. Intern kontroll...42 14.4. Vår bedömning...42 15. Överförmyndarnämnden...43 15.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv...43 15.2. Uppföljning och rapportering...43 15.3. Intern kontroll...44 15.4. Vår bedömning...44 16. Samlad bedömning...45 16.1. Slutsatser...45 16.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna...45 16.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer...46 2

Bilaga 1: Bakgrund till granskningen Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål 3

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY genomfört en grundläggande granskning. Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Kommunrevisionen har under 2017 även genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. Granskningen visar att kommunfullmäktige för 2017 antagit 16 prioriterade mål. De 16 prioriterade målen är riktade till en eller flera nämnder. Av granskningen framkommer att kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges mål under året. Därtill har kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning utarbetat egna resultatmål utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. Kommunstyrelsen och nämnderna har under året erhållit uppföljningar vad gäller ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen och nämnderna har behandlat respektive delårsrapport per augusti samt årsredovisning där det utöver ekonomiuppföljning även finns en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Av granskningen framgår att byggnadsnämnden beslutade att uppdra till nämndens arbetsutskott att godkänna nämndens delårsrapport per augusti. Enligt kommunallagen får inte beslutanderätten delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vidare visar granskningen att vissa nämnder prognostiserade ett underskott för helåret 2017. Enligt kommunfullmäktiges ekonomistyrprinciper ska respektive förvaltningschef vid ett befarat underskott utarbeta förslag till åtgärder som ska presenteras för berörd nämnd. Utifrån merparten av nämndernas protokoll framgår inte om förvaltningschef i enlighet med ekonomistyrprinciperna utarbetade förslag till åtgärder som därefter presenterades för berörda nämnder. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna i nämndbudget 2017 utarbetat internkontrollplaner. I granskningen konstateras att kommunstyrelsen och nämnderna i stort följer de anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Kommunrevisionen har dock i tidigare granskningar bedömt att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. I granskningen framgår dock att det inför 2018 genomförts ett kommunövergripande utvecklingsarbete avseende arbetet med intern kontroll. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Byggnadsnämnden bör säkerställa att nämnden fattar beslut om delårsrapporten per augusti. Kommunstyrelsen bör säkerställa att nämnderna följer anvisningarna i ekonomistyrprinciperna avseende hur ett befarat underskott ska hanteras. Kommunstyrelsen bör likt rekommendationen föregående år utveckla de kommunövergripande anvisningarna för intern kontroll i enlighet med kommunrevisionens tidigare rekommendationer. 4

1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Bakgrunden till denna granskning beskrivs närmare i bilaga 1. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed 1. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt? Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt kommunala anvisningar. 1.3. Avgränsningar Granskningen avser verksamhetsår 2017 och avgränsas i enlighet med ställda revisionsfrågor. Granskningen omfattar inte granskning av säkerhet i redovisningssystem. Detta granskar revisorerna i den löpande granskningen som är den del av redovisningsrevisionen. 1.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga två. 1.5. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för funktionsstöd, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, nämnden för individ och familjeomsorg, nämnden för kultur och turism, nämnden för miljö- och hälsoskydd, nämnden för teknik, nämnden för service, nämnden för vård och omsorg samt överförmyndarnämnden. 2 1 Kommunrevisionen har under 2017 utöver den grundläggande granskningen genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. 2 Krisledningsnämnden och valnämnden ingår inte i granskningen. 5

1.6. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom löpande insamling av fakta och iakttagelser. Insamling sker genom att revisorerna: Löpande tar del av grundläggande dokument såsom mål- och budgetdokument, ekonomioch verksamhetsrapporter, delårsrapporter, bokslut och protokoll. Löpande för en dialog med kommunstyrelse, nämnder och tjänstepersoner. Inom ramen för föreliggande granskning har en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål till kommunstyrelsen och nämnderna genomförts. Utgångspunkten för uppföljningen är kommunens årsredovisning 2017 samt kommunstyrelsens och nämndernas egna årsredovisningar. I årsredovisningarna beskrivs bland annat hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetat med att uppfylla kommunfullmäktiges mål under året. I uppföljningen av målen under kommunstyrelsen och respektive nämnd beskrivs enbart de mål som är på väg att uppnås (gula) och ej uppnåtts (röda). De mål som per helåret uppnåtts beskrivs inte i denna rapport. I bilaga 4 framkommer en översikt avseende samordnande och adresserade nämnder för de olika målen. Protokollgranskning Inom ramen för denna granskning har en genomgång av kommunstyrelsens och nämndernas samtliga protokoll samt mål- och ekonomiuppföljningar avseende 2017 genomförts. Protokollgranskningen har i huvudsak syftat till att följa hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med styrning, uppföljning och kontroll samt att granska tydlighet i protokoll och beslutsunderlag. Dialoger Kommunrevisionen har inom ramen för den grundläggande granskningen genomfört dialoger med kommunstyrelsen, nämnden för service, nämnden för miljö- och hälsoskydd, byggnadsnämnden samt nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning. Till dialogerna har respektive presidium i kommunstyrelsen och nämnderna bjudits in. Dialogerna har utgått från kommunrevisionens risk- och väsentlighetsanalys samt övriga iakttagelser som uppmärksammats under året. Vid dialogerna har presidierna även haft möjlighet att lyfta väsentliga frågor under året. Skriftliga frågor Kommunrevisionen har inom ramen för den grundläggande granskningen ställt skriftliga frågor till kommunledningskontoret samt förvaltningen för kultur och fritid. De skriftliga frågorna har utgått från kommunrevisionens risk- och väsentlighetsanalys samt aktuella händelser som uppmärksammats under året. Svaren på de skriftliga frågorna redovisas i rapporten. Samtliga som deltagit i dialogerna och besvarat de skriftliga frågorna har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6

2. Kungsbacka kommuns styrmodell 2.1. Styrning i Kungsbacka kommun Kommunfullmäktige antog i juni 2016 kommunbudget 2017 med plan för 2018-2019. Därtill beslutade kommunfullmäktige att anta en ny vision för kommunen, Vision 2030. Av budget 2017 framgår att visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Visionen beskriver hur kommunen ska utvecklas fram till 2030 och lyfter fram ett antal utvecklingsområden. Utifrån visionen antar kommunfullmäktige prioriterade mål, strategiska inriktningar och direktiv som därefter nämnderna och respektive förvaltning konkretiserar. Nedan beskrivs på en övergripande nivå kommunens styrmodell: Figur: Kungsbacka kommuns styrmodell. 2.1.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål och nämndernas resultatmål Målkedjan utgår från kommunens vision som ska återspeglas i kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har för 2017 antagit 16 prioriterade mål. Målen riktar sig antingen till samtliga nämnder alternativt enskilda nämnder. När ett mål riktar sig till flera nämnder finns angivet en nämnd som är utsedd att vara samordningsansvarig. Samordnande nämnder med förvaltningar ansvarar enligt kommunbudget 2017 för att: Arbetet med målet samordnas inom kommunen. Bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till målet. Följa upp arbetet och göra en samlad analys. Kommunfullmäktige kan även adressera mål till nämnder vilket innebär att nämnderna med tillhörande förvaltningar ansvarar för att: Aktivt arbete med att bidra till måluppfyllelse. Samverka med övriga berörda nämnder. Ta fram en genomförandeplan med aktiviteter som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås. 7

Följa upp genomförandeplanerna och redovisa för nämnden. Enligt kommunbudget för 2017 är kommunfullmäktiges prioriterade mål formulerade som den effekt som önskas att uppnås. Till varje mål finns mätetal som syftar till att följa upp målen. Vid bedömning av måluppfyllelse i samband med delårsrapport och årsredovisning vägs utfallen utifrån mätetalen och övriga insatser samman för att bedöma måluppfyllelsen. Nämnderna har enligt kommunbudget 2017 möjlighet att styra verksamheterna med resultatmål. I nämndernas resultatmål har respektive nämnd översatt kommunfullmäktiges prioriterade mål till sin verksamhet. Utöver att bryta ned kommunfullmäktiges mål kan nämnderna även välja att utarbeta egna mål utöver det som kommunfullmäktige angett. Både de mål som nämnderna brutit ned och själva utarbetat kallas för resultatmål. 2.1.2. Kommunfullmäktiges och nämndernas inriktningar och direktiv Utöver mål har kommunfullmäktige och nämnderna möjlighet att utarbeta inriktningar och direktiv. Med inriktning avses enligt budget 2017 verksamheternas förhållningssätt gentemot kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens värdegrund BITT 3 ska utgöra kommunens inriktning. Samtliga verksamheter ska arbeta utifrån värdegrunden. Kommunfullmäktige och nämnderna har även möjlighet att formulera direktiv. Enligt budget 2017 är direktiv ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv ska beskriva vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstepersoner har därefter en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt direktiven genomförts. I kommunfullmäktiges budget 2017 framgår fem direktiv. 2.1.3. Genomförandeplaner och överenskommelser Förvaltningarna ska utifrån nämndernas budgetar - där bland annat mål, inriktningar och direktiv framgår - utarbeta genomförandeplaner samt överenskommelser mellan chef och medarbetare. Genomförandeplanerna ska beskriva hur de politiskt fastställda målen och övriga utvecklingsinsatser ska genomföras och uppnås. Genomförandeplanerna ska brytas ned i aktiviteter som ska genomföras under året. Förvaltningarna ska utarbeta genomförandeplanerna i samband med förvaltningsbudgeten. Aktiviteterna i genomförandeplanen ska därefter vid behov brytas ned och skrivas in i de överenskommelser som görs mellan medarbetare och närmaste chef. 2.2. Uppföljning och rapportering Kommunbudgeten ska följas upp i samband med kommunens årsredovisning samt den samlade uppföljningsrapporten per april och delårsrapporten per augusti. I den samlade uppföljningsrapporten per april, kallad Uppföljning och prognos, sker en uppföljning och prognos av kommunstyrelsens och nämndernas ekonomi. Vad gäller kommunfullmäktiges mål sker endast en genomgång av om målen är omhändertagna av respektive adresserad nämnd i uppföljningsrapporten per april. I delårsrapporten per augusti genomförs däremot en uppföljning av både ekonomi och mål. 3 BITT står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. 8

Kommunstyrelsens och nämndernas egna budgetar ska följas upp i samband med nämndernas uppföljningsrapport per april, delårsrapport per augusti samt i respektive årsredovisning. Kommunstyrelsen och nämnderna kan enligt ekonomistyrningsprinciperna själva besluta om ytterligare uppföljning under året. Av riktlinjerna framkommer inga krav på att styrelsens och nämndernas uppföljningsrapport per april ska behandlas av respektive nämnd. Kommunstyrelsen och nämnderna ska däremot behandla respektive delårsrapport per augusti samt årsredovisning. 2.3. Ekonomistyrprinciper I kommunbudget 2017 framgår ekonomistyrprinciper för kommunstyrelsen och nämnderna. Ekonomistyrprinciperna beskriver bland annat kommunstyrelsens och nämndernas ekonomiska ansvar, budgetansvar, taxor och avgifter samt hur resultatfonder kan användas. Av principerna framgår att kommunfullmäktige tilldelar kommunstyrelsen och nämnderna en nettoram för driften. Kommunstyrelsen och nämnderna ska enligt principerna ta ett självständigt ansvar för ekonomin. Nämnderna ska själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vidare framgår att vid ett befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är enligt principerna skyldiga att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser klara verksamheten inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Därtill ska nämnderna göra uppföljningar med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Enligt ekonomistyrprinciperna i kommunbudget 2017 ska uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per april och augusti. Rapporten per augusti är enligt principerna att betrakta som kommunens delårsrapport. I kommunbudget 2018 har ekonomistyrprinciperna reviderats. Revideringen innebär att uppföljning och prognos per april inte ska lämnas till kommunfullmäktige utan enbart kommunstyrelsen. Däremot ska delårsrapporten per augusti lämnas till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2.4. Intern kontroll Av kommunens anvisningar för intern kontroll framkommer att respektive nämnd i samband med nämndbudgeten ska ange några väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna uppstår. Därtill framkommer att åtgärderna och kontrollaktiviteterna ska sammanfattas i en tabell i nämndbudgeten. Vidare framkommer att nämndernas internkontrollplaner bör bygga på en risk- och väsentlighetsanalys. I risk- och väsentlighetsanalysen bör enligt anvisningarna en skala om 0-4 tillämpas avseende sannolikhet och konsekvens. Kommunrevisionen har i samband med Granskning av intern kontroll (2014), Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (2014) samt Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) granskat arbetet med intern kontroll i kommunen och identifierat ett antal utvecklingsområden. Under 2016 genomförde kommunrevisionen en uppföljning av 2014 års 9

granskningar. Uppföljningen visade att kommunstyrelsen inte beaktat kommunrevisionens rekommendationer vad gäller att skapa en tydlig modell för arbetet med intern kontroll som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill visade uppföljningen att det fortsatt saknades krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Inför 2018 har det genomförts ett kommunövergripande arbete med att utveckla arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen och nämnderna ska senast i november varje år anta en intern kontrollplan. Intern kontrollplanen ska baseras på en riskanalys. I kommunstyrelsen och nämndernas planer återfinns nämndspecifika och ett antal kommungemensamma kontroller som är utarbetade av processägare inom bland annat HR och ekonomi. Resultatet av kontrollerna i kommunstyrelsen och nämndernas interna kontrollplaner ska återrapporteras till styrelsen och nämnderna i samband med respektive årsredovisning. 10

3. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är enligt reglementet kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Under 2017 har kommunstyrelsen haft elva sammanträden. 3.1. Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat tolv prioriterade mål till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har samordningsansvar för tio av dessa mål. Kommunstyrelsen har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat ett resultatmål. Av de tio mål kommunstyrelsen har samordningsansvar för bedöms tre mål att uppnås samt sju mål vara på rätt väg enligt kommunens samlade årsredovisning. Nedan framgår en uppföljning av de sju mål som bedöms vara på rätt väg utifrån kommunens årsredovisning. Prioriterat mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka. Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka. Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska. Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka. Måluppfyllelse i årsredovisning Uppföljning av mätetal till målet med målvärdet för 2017 inom parantes Till målet finns ett mätetal som utgår från Nöjdinflytande-index (NII) i SCB:s 4 medborgarundersökning (50). Utfallet för 2017 var ett index om 46. Till målet finns tre mätetal som avser index för bemötande och tillgänglighet utifrån SCB:s medborgarundersökning (63) samt index bemötande (73) respektive myndighetsutövning (73) utifrån SKL:s servicemätning Insikt. Utfallet för 2017 var 61, 71 och 66. Till målet finns tre mätetal som bygger på andel inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel (15 %), andel varor i det upphandlade sortimentet som uppfyller miljökrav (20 %) samt andel förskolor med plastgolv innehållande ftalater 5 (39 förskolor). Utfallet för 2017 var 17 % respektive 10 % samt 38 förskolor. Till målet finns ett mätetal som utgår från SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor trygghet (68). Utfallet för 2017 var 63. 4 Statistiska Centralbyrån (SCB). 5 Ftalater är ett kemiskt ämne. 11

Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 %. Till målet finns två mätetal som avser företagares nöjdhet vad gäller kommunens myndighetsutövning utifrån SKL:s servicemätning Insikt (68). Det andra mätetalet avser medelvärde utifrån Svenskt Näringslivs undersökning Företagsklimat (3,7). Utfallet för 2017 var 64 samt 3,0. Till målet finns ett mätetal som avser resandestatistik vad gäller flyg- och tågresor samt kommunens egen mätning avseende resande med egen bil i tjänsten (2,5 %). Utfallet för 2017 var 0 %. Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). I kommunstyrelsens årsredovisning för 2017 beskrivs på en övergripande nivå hur kommunstyrelsen arbetat med tio av de tolv mål kommunfullmäktige adresserat till styrelsen. Av kommunstyrelsens årsredovisning framgår ingen beskrivning av hur kommunstyrelsen arbetat med nedanstående två mål: Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. De två målen följs dock upp i kommunens samlade årsredovisning. Till målet finns fyra mätetal som utgår från kommunens medarbetarenkät. I årsredovisningen framgår enbart utfallet för ett mätetal som avser index för medarbetarnas samlade uppfattning av områdena motivation, ledarskap och styrning (84). Utfallet för 2017 var 77. I årsredovisningen framgår att utfallet för övriga tre mätetal inte har kunnat mätas som planerat då mätning enbart sker vartannat år. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt fyra direktiv som avser kommunstyrelsen. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i kommunstyrelsens årsredovisning. 3.2. Uppföljning och rapportering Kommunstyrelsen har under 2017 fått ta del av ekonomiska uppföljningar som avser kommunstyrelsen samt kommunen som helhet per april och augusti. Den egna uppföljningen för kommunstyrelsen avser uppföljning per april samt kommunstyrelsens delårsrapport per augusti. Uppföljningarna avseende kommunen som helhet avser Uppföljning och prognos per april samt Delårsrapport per augusti. Utöver nämnda uppföljningar ska kommunstyrelsen få en samlad uppföljning av ekonomi och mål genom årsbokslutet 2017. Under sammanträdet i maj behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade uppföljning och prognos per april 2017. I uppföljningsrapporten framkommer ett prognostiserat positivt resultat för helåret om 95 mnkr för kommunen som helhet. I uppföljningsrapporten framgår vidare att det sker ett aktivt arbete i organisationen för att bidra till måluppfyllelse vad gäller 12

kommunfullmäktiges prioriterade mål. Av kommunfullmäktiges 16 prioriterade mål prognostiserades fem mål att uppnås, nio mål att vara på rätt väg och två mål att inte uppnås. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningen per april 6. Vid sammanträdet behandlade kommunstyrelsen även uppföljning per april för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen prognostiserade en positiv budgetavvikelse om cirka 2,3 mnkr för helåret. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningen per april. Vid sammanträdet i maj beslutade kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige föreslå att fastställa kommunbudget 2018 samt plan för 2019-2020. Kommunfullmäktige antog budget och plan vid sammanträdet i juni. Vid sammanträdet i september behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade delårsrapport samt den egna delårsrapporten per augusti. Av den samlade delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott om cirka 124 mnkr för helåret. Kommunstyrelsen beslutade att till kommunfullmäktige föreslå att godkänna kommunens samlade delårsrapport. Därtill beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge nämnden för miljö- och hälsoskydd 1 mnkr av 2017 års prognostiserade underskott i ersättning från kommunledningskontorets förvaltningsbudget. Detta mot bakgrund av merkostnader nämnden haft med anledning av ärendehanteringssystemet LEX. Kommunstyrelsen föreslog även till kommunfullmäktige att nämnden skulle uppdras att arbeta för att nå en budget i balans för 2017. Kommunfullmäktige beslutade i oktober i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens egen delårsrapport som behandlades i september visade ett prognostiserat överskott om cirka 46,5 mnkr för 2017. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna den egna delårsrapporten. Under sammanträdet i november beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommunstyrelsens budget för 2018. Kommunstyrelsen har vid varje sammanträde under året fått information avseende aktuella händelser i förvaltningen, nämnder och kommunala bolag. Av kommunens samlade årsredovisning för 2017 framgår att kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat om cirka 45 mnkr. 3.2.1. Dialog med kommunstyrelsens presidium Under kommunrevisionens dialog med presidiet i kommunstyrelsen fördes en dialog om bland annat aktuella händelser, risker och utmaningar. Enligt presidiet återfinns nedanstående aktuella händelser och utmaningar: Flyktingmottagandet, bostadsbyggandet och arbetet med informationssäkerhet är enligt presidiet de största nuvarande utmaningarna för kommunen. Kommunens styrmodell vad gäller bland annat antalet mål har reviderats inför 2018. Under 2018 kommer fem kommunövergripande mål att finnas. Införandet av dataskyddsförordningen (GDPR) är en utmaning. Exempelvis behöver befintlig digital information klassificeras i linje med den nya lagstiftningen. 6 Kommunstyrelsen beslutade även att ge nämnden för individ- och familjeomsorg i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att nå en budget i balans (se avsnitt 9.2). 13

3.2.2. Resultat av skriftliga frågor till kommunledningskontoret Kommunrevisionen har under året ställt skriftliga frågor till kommunledningskontoret. De skriftliga frågorna avser förvaltningarnas genomförandeplaner, innebörden av samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål samt nettokostnader för näringslivsfrämjande åtgärder i Kungsbacka. Av kommunledningskontorets svar framgår att förvaltningarna utarbetar genomförandeplaner som beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges mål. Förvaltningarna ska senast den sista december informera respektive nämnd om förvaltningsbudget och genomförandeplan. Av det skriftliga svaret framgår att flera förvaltningar dokumenterar genomförandeplanerna i Stratsys 7. Vidare framgår att flera förvaltningar inför 2018 valt att koppla aktiviteterna i genomförandeplanen till kommunfullmäktiges beslutade fokusområden och kommunstyrelsens samt nämndernas egna resultatmål. I kommunens samlade budget för 2018 framgår att kommunstyrelsen har samordningsansvar för de kommunövergripande målen. Därtill framgår att kommunstyrelsen inom ramen för samordningsansvaret tar fram underlag för utveckling och förbättring av målen. Utifrån det skriftliga svaret framgår att kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa nämndernas arbete med kommunfullmäktiges mål. Kommunledningskontoret ska därefter upprätta en samlad analys av arbetet. Analysen ska enligt svaret återrapporteras till kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Kommunrevisionen har under året noterat att statistik från kommun- och landstingsdatabasen Kolada visar att Kungsbacka har väsentligt lägre nettokostnader (kr/inv.) för näringslivsfrämjande åtgärder (2012-2016). Utifrån det skriftliga svaret framgår att fler satsade kronor per invånare inte alltid innebär att kommunen hamnar högre i olika typer av företagsklimatundersökningar. Därtill framgår att kommunen baserat på andra nyckeltal såsom nettoinvesteringar i bostäder har en högre placering än till exempel övriga kommuner i Halland och inom Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR). Vidare framgår att kommunen till exempel investerar i bostadsbyggande i form av exploaterings- och verksamhetsområden. Därtill arbetar förvaltningarna med olika insatser i syfte att förenkla för näringslivet. Exempelvis har förvaltningen för miljö- och hälsoskydd en SMS-tjänst för företagare där företagaren bland annat erhåller information om ny lagstiftning. 3.3. Intern kontroll Kommunstyrelsen har fastställt en internkontrollplan för 2017 som framkommer i kommunstyrelsens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser att styrdokument uppdateras, att krisberedskapsarbetet säkerställs samt att politiska beslut verkställs. Därtill framkommer tre kontroller inom ekonomiområdet som avser efterlevnad av ramavtal och attestrutiner samt att regelverket avseende representation följs. 7 Stratsys är ett digitalt system för verksamhetsstyrning avseende planering och uppföljning. 14

3.4. Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat tolv prioriterade mål och fyra direktiv till kommunstyrelsen. Av kommunstyrelsens årsredovisning för 2017 framkommer att kommunstyrelsen i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen visar att kommunstyrelsen erhållit ekonomiska uppföljningar per april och augusti. Kommunstyrelsen har även behandlat kommunens samlade uppföljningsrapport per april samt delårsrapport per augusti. Vår bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Vi noterar att kommunstyrelsen inte lämnade uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige i enlighet med ekonomistyrprinciperna i kommunbudget 2017. Vi kan samtidigt konstatera att ekonomistyrprinciperna reviderats inför 2018 och att uppföljning och prognos per april framöver inte ska lämnas till kommunfullmäktige. Enligt kommunfullmäktiges ekonomistyrprinciper ska respektive förvaltningschef vid ett befarat underskott utarbeta förslag till åtgärder som ska presenteras för berörd nämnd. Uppföljningen av nämndernas ekonomiuppföljning (se avsnitt 4-15) visar att vissa nämnder under 2017 prognostiserade underskott för helåret. Utifrån nämndernas protokoll framgår inte om förvaltningschef i enlighet med ekonomistyrprinciperna utarbetade förslag till åtgärder som därefter presenterades för berörda nämnder. Detta noterades även i föregående års Grundläggande granskning 2016. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör säkerställa att nämnderna följer anvisningarna i ekonomistyrprinciperna avseende hur ett befarat underskott ska hanteras. Kommunstyrelsen har fastställt en intern kontrollplan för 2017. Av kommunens anvisningar avseende 2017 för intern kontroll framkommer att respektive nämnd i nämndbudgeten ska ange väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna inträffar. Utifrån tidigare års granskningar (se avsnitt 2.4) framgår att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Vi konstaterar att kommunstyrelsen följer de befintliga anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Vi noterar dock att det inför 2018 genomförts ett kommunövergripande utvecklingsarbete avseende arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen har under 2017 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 15

4. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar enligt reglemente för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Detta innebär att nämnden framförallt ansvarar för frågor om förhandsbesked, bygglov och rivningslov. Nämnden utövar även tillsyn över byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande. Under 2017 har nämnden haft tolv sammanträden. 4.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat åtta prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Byggnadsnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat sex resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens årsredovisning i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga åtta mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tolv direktiv som avser byggnadsnämnden. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i nämndens årsredovisning. 4.2. Uppföljning och rapportering Utifrån protokoll framkommer att nämnden under 2017 fått ta del av ekonomiska uppföljningar genom delårsrapporterna per april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de åtta prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit verksamhetsinformation från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått verksamhetsinformation i form av ärendestatus, pågående projekt, avslutade ärenden samt statistik för bygglovsavdelningen. Under sammanträdet i maj behandlade nämnden delårsrapport med prognos per april. Av uppföljningen framkommer en prognostiserad negativ budgetavvikelse för helåret om cirka 590 tkr. Byggnadsnämnden beslutade att godkänna delårsrapporten per april. Vid sammanträdet i september beslutade nämnden att delegera godkännande av delårsrapporten per augusti till byggnadsnämndens arbetsutskott. Av beslutet framgår därtill att byggnadsnämnden skulle erhålla information om delårsrapporten vid sammanträdet i oktober. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade i september att lägga delårsrapporten till handlingarna. Av protokoll framgår att nämnden prognostiserade en negativ budgetavvikelse för delåret om cirka 5,2 mnkr. I nämndens protokoll från oktober framgår att nämnden under punkten Information från förvaltningen erhöll information om delårsrapporten. Nämnden beslutade att anteckna informationen till protokollet. Under sammanträdet i november beslutade nämnden att godkänna nämndbudget 2018. Av kommunens samlade årsredovisning för 2017 framgår att byggnadsnämnden redovisar ett negativt resultat om cirka 7 mnkr. 16

4.2.1. Dialog med nämndens presidium Under kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande fördes en dialog om bland annat aktuella händelser, risker och utmaningar. Enligt ordföranden återfinns nedanstående aktuella händelser och utmaningar: Arbetet med att rekrytera och bibehålla personal på förvaltningen är en utmaning. Förvaltningen har arbetat med att utveckla kundbemötandet. Det pågår ett arbete med att åtgärda den kritik Justitieombudsmannen (JO) riktade till nämnden under 2016. Nämnden arbetar med att avsluta äldre ärenden. Det har anställts en stadsarkitekt i kommunen med placering på förvaltningen. 4.3. Intern kontroll Byggnadsnämnden har fastställt en internkontrollplan för 2017 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser okritisk tolkning av digital information i förvaltningens kartsystem, att styrdokument är otydliga samt att Kungsbacka Direkt lämnar felaktig information. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser konjunktursvängningar och arbetsmarknad. 4.4. Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat åtta prioriterade mål till byggnadsnämnden. Därtill finns tolv direktiv riktade till förvaltningen. Av nämndens årsredovisning för 2017 framkommer att byggnadsnämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att byggnadsnämnden i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Byggnadsnämnden har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april och augusti. Utifrån protokoll framgår inte om förvaltningschef med anledning av det prognostiserade underskottet per april utarbetade förslag till åtgärder som presenterades för nämnden i enlighet med ekonomistyrprinciperna. Granskningen visar att nämnden i september beslutade att delegera till arbetsutskottet att godkänna delårsrapporten per augusti. Enligt kommunallagen får en nämnd uppdra till ett utskott att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Däremot framgår att beslutanderätten inte får delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Delårsrapporten per augusti innehåller bland annat en uppföljning av de mål kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att byggnadsnämnden bör säkerställa att nämnden fattar beslut om delårsrapporten per augusti. Vi noterar dock att nämnden erhöll information om delårsrapporten per augusti under sammanträdet i oktober. Granskningen visar att byggnadsnämnden fastställt en internkontrollplan för 2017. Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar avseende 2017 för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att byggnadsnämnden följer kommunens anvisningar för intern kontroll. 17

Byggnadsnämnden har under 2017 haft tolv sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 18

5. Nämnden för fritid och folkhälsa Nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar enligt reglementet för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet. Därtill ansvarar nämnden för att samordna, driva och utveckla kommunens folkhälsoarbete samt det brotts- och drogförebyggande arbetet. Nämnden har under 2017 haft elva sammanträden. 5.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har samordningsansvar för två av dessa mål. Nämnden för fritid och folkhälsa har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Av de två mål nämnden har samordningsansvar för bedöms båda målen vara på rätt väg utifrån kommunens samlade årsredovisning. Nedan framgår en uppföljning av de två mål som bedöms vara på rätt väg utifrån kommunens samlade årsredovisning. Prioriterat mål Användningen av droger bland ungdomar ska minska i kommunen. Måluppfyllelse i årsredovisning Uppföljning av mätetal till målet med målvärdet för 2017 inom parantes Till målet finns tre mätetal som avser andel ungdomar i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol (90 %), andel ungdomar i årskurs 8 som uppger att de inte röker (92 %) samt andel ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika (93 %). Utfallet för 2017 var 92 %, 94 % respektive 85 %. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). Till målet finns fyra mätetal som avser andel ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid (80 %) ungdomsenkäten och Luppen 8 (91 %). De två övriga mätetalen avser nöjdhet med fritiden hos kommuninvånarna (91 %) samt synen på möjligheten att kunna utöva fritidsintressen (80 %). Utfallet för 2017 var 79 %, 91 %, 89 % samt 77 %. I nämndens årsredovisning för 2017 beskrivs på en övergripande nivå hur nämnden arbetat med de nio mål kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt nio direktiv som avser nämnden för fritid och folkhälsa. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i nämndens årsredovisning. 5.2. Uppföljning och rapportering Utifrån protokoll framkommer att nämnden under 2017 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per april och augusti samt en ekonomisk lägesrapport vid sammanträdet i november. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit 8 LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitik) är en enkätundersökning. 19

information från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information. Nämnden har bland annat fått information om gymnastikhallen, delegationsförteckning, Stättared, Teknikens hus, badhuset, kommunens vision, kartläggning av lokaler, bidragsöversyn samt rekrytering av förvaltningschef. Vid sammanträdet i maj erhöll nämnden information om uppföljning per april 2017. Av protokoll framgår att nämnden prognostiserade ett negativt resultat för helåret om cirka 1,5 mnkr. Avvikelsen beror enligt protokoll på införandet av komponentavskrivning. Nämnden beslutade att lägga uppföljningen per april till handlingarna. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av protokollet framkommer ett prognostiserat underskott om cirka 800 tkr. Avvikelsen består enligt protokoll av hyreskostnader för gymnastikhall, avskrivningar samt satsningar på att utveckla bemötandet. Nämnden beslutade att lägga delårsrapporten till handlingarna samt att begära att kommunstyrelsen godkänner prognostiserat underskott om 300 tkr avseende införandet av komponentavskrivning. Därtill beslutade nämnden att det resterande underskottet om 500 tkr finansieras ur resultatfonden. Vid sammanträdet beslutade nämnden även att godkänna nämndbudget för 2018. Vid sammanträdet i november erhöll nämnden under den stående punkten Information rapportering avseende Ekonomiskt läge 2017. Utifrån protokoll och handlingar framkommer ingen information om vad som redovisades. Av kommunens samlade årsredovisning för 2017 framgår att nämnden för fritid och folkhälsa redovisar ett positivt resultat om cirka 2 mnkr. 5.2.1. Resultat av skriftliga frågor till förvaltningen för kultur och fritid Kommunrevisionen har under året ställt skriftliga frågor till förvaltningen för kultur och fritid. De skriftliga frågorna avser arbetet mot våldsbejakande extremism, uppföljning av bidrag utifrån kön, fördelning av halltider mellan föreningar samt kontroller av utbetalda ekonomiska bidrag. Kommunrevisionen har noterat att nämnden för fritid och folkhälsa mottagit 600 tkr för arbetet mot våldsbejakande extremism. Av de skriftliga svaren framgår att förvaltningen använt medlen genom att projektanställa en samordnare på heltid. Samordnaren har utifrån de skriftliga svaret bland annat arbetat med att anordna utbildningar samt genomföra en lokal, nationell och global omvärldsanalys inom området. Därtill har samordnaren arbetat med att kommunicera den handlingsplan som kommunstyrelsen antog under 2016 vad gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Förvaltningen följer upp deltagartillfällen i föreningsaktiviteter uppdelat på flickor och pojkar. Av de skriftliga svaret framgår att pojkar i genomsnitt har tio procent fler aktivitetstillfällen jämfört med flickor. Nämnden för fritid och folkhälsa arbetar utifrån ett direktiv avseende jämställd resursfördelning. Utifrån direktivet redovisas fördelningen mellan kön i exempelvis simskolan. Därtill redovisar förvaltningen även den totala bidragsbudgeten utifrån kön. Redovisningar visar att av den totala bidragsbudgeten om cirka 10 mnkr fördelas cirka 44 procent till flickor och cirka 56 procent till pojkar. Vad gäller fördelning av lokal- och halltider mellan föreningar framgår av det skriftliga svaret att fördelningen sker utifrån en fördelningsmodell. Fördelningen utgår från föreningarnas rapportering av antal lag och/eller träningsgrupper samt antal aktiva i varje åldersgrupp. Utifrån 20

fördelningen tilldelar därefter förvaltningen föreningen tider som föreningen därefter får fördela inom föreningen. Utöver detta finns en riktlinje som innebär att tider mellan kl. 17-21 ska prioriteras till åldersgruppen 7-20 år. För att en förening ska erhålla bidrag ska föreningen årligen redovisa årsmöteshandlingar med verksamhetsberättelse, ekonomisk redogörelse, årsmötesprotokoll samt revisionsberättelse. Om en förening inte kan uppvisa detta betalas enligt det skriftliga svaret inga bidrag ut till föreningen. Utöver ovanstående kontroll gör förvaltningen innan en bidragsutbetalning en rimlighetsbedömning av beloppets storlek. Därefter granskar en annan föreningsadministratör utbetalningen och godkänner denna. När föreningsadministratören godkänt ansökan skickas utbetalningen till en redovisningsekonom samt budgetansvarig som godkänner utbetalningen. 5.3. Intern kontroll Nämnden för fritid och folkhälsa har fastställt en internkontrollplan för 2017 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer två kontroller inom verksamhetsområdet som avser personuppgiftslagen och kontroll av teknisk utrustning i simhallar och ishallar. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som avser avtalstrohet mot ramavtal, föreningsbidrag samt attestrutiner och representation. 5.4. Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2017 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för fritid och folkhälsa. Därtill finns nio direktiv riktade till förvaltningen. Av nämndens årsredovisning för 2017 framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för fritid och folkhälsa har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april och augusti samt en ekonomisk lägesrapport vid sammanträdet i november. Utifrån protokoll framgår inte om förvaltningschef med anledning av det prognostiserade underskottet per april utarbetade förslag till åtgärder som presenterades för nämnden i enlighet med ekonomistyrprinciperna. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti som även innehåller en uppföljning av de mål kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för fritid och folkhälsa i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för fritid och folkhälsa fastställt en internkontrollplan för 2017. Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar avseende 2017 för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för fritid och folkhälsa följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Nämnden för fritid och folkhälsa har under 2017 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 21