Bin i betongdjungeln?

Bin i betongdjungeln? Behov och förutsättningar för pollineringstjänster i stadsdelen Högsbo, Göteborg. Sofia Kapla Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 2011

Sammanfattning Ekosystemtjänster är tjänster som ekosystem och de arter som bygger upp dessa ger oss och som gör våra liv möjliga och lättare att leva. Det här arbetet fokuserar på ekosystemtjänsten pollinering. Med pollinering menas transport av pollen från en planta till en annan. Av de fruktoch bärsorter som odlas i Sverige är det endast vindruva, havtorn, hassel och valnöt som klarar sig utan insektspollinering. Bin är de viktigaste pollinatörerna för blomväxter. I Sverige finns vildbin (humlor och solitära bin) samt det odlade honungsbiet. Kraven på miljön varierar stort mellan arterna. Syftet med arbetet är att undersöka behovet av pollinering för stadsjordbrukare och att undersöka hur lämpad stadsmiljön är idag som habitat för bin. Området Högsbo, Göteborg, undersöktes genom inventering av stadsdelen och de odlingslotter som finns där, samt genom en enkät som skickades ut till odlarföreningen Grön Kultur Högsbo. Området valdes på grund av dess satsning på stadsjordbruk i en relativt odlingsfattig stadsdel bestående nästan uteslutande av flerbostadshus. Resultaten visar att majoriteten av odlarna i Högsbo odlar växter som är beroende av pollinering för en fullgod skörd, samt att koncentrationen av bärbuskar, jordgubbar/smultron och kryddväxter som gynnar pollinatörer ökar avsevärt på odlingsfält. De visar även att området kan försörja åtminstone ett odlat bisamhälle, att området inte har några riktigt goda potentiella boplatser för solitära bin samt att man för att få bättre pollineringstjänster kan tillverka boplatser för bin och i högre utsträckning odla goda bifoderväxter. Summary Ecosystem services are services that ecosystems, and the species making up them, give us and make our lives possible and easier to live. This study focuses on the ecosystem service pollination. Pollination is the transportation of pollen from one plant to another. Among the fruitand berry species grown in Sweden, only grape, sea buckthorn, hazel and walnut don t need insect pollinators. Bees are the most important pollinators for flowering plants. The bee species in Sweden include wild bees (bumblebees and solitary bees) and the cultivated honey bee. The environmental demands vary among the species. The purpose of this study was to investigate the need for pollination services for urban farmers and also to investigate how good the urban environment is today as a habitat for bees. Högsbo, Gothenburg was used as study area and the method was inventory of the neighborhood and the allotments in the area. An enquiery was also sent to the urban agricultural association Grön Kultur Högsbo. The area was chosen for its urban agriculture project in a non-green urban neighborhood. The results showed that the majority of the urban farmers grow plants that need insect pollination for a good yield and that the concentration of berries and herbs that bees benefit from increase on allotments. They also showed that the area can support at least one hive with honey bees, that the area does not have any good potential nests for solitary bees, and that people, to get more pollination services, can construct artificial nests for bees and grow good bee fodder plants. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Innehållsförteckning...2 1. Inledning...3 1.1 Vad är en ekosystemtjänst?...3 1.2 Bin och pollinering...3 1.3 Urbanisering och stadsjordbruk...4 1.4 Stadsjordbruk och pollinering...5 1.5 Syfte...5 2. Metodik...6 2.1 Undersökningsområde...6 2.2 Inventering stadsdelen...7 2.3 Inventering odlingslotterna...7 2.4 Enkät...8 3. Resultat...8 3.1 Högsbo...8 3.2 Odlingslotterna...12 3.3 Enkätsvar Grön Kultur Högsbo...13 3.4 Biodlingen...13 4. Diskussion...14 5. Slutsatser...16 Tackord...17 Referenser...18 Skriftliga källor...18 Mailkontakt...20 Bilaga A: Mail till medlemmar med odlingslott i Grön Kultur Högsbo...21 Bilaga B: Karta över inventeringsområdet med anteckningspunkterna...22 Bilaga C: Inventeringsanteckningar Högsbo...23 Bilaga D: Inventeringsanteckningar odlingslotterna...31 Bilaga E: Sammanställning av enkät...36 2

1. Inledning 1.1 Vad är en ekosystemtjänst? Ekosystemtjänster är enligt Daily (1997) / / the conditions and processes through which natural ecosystems, and the species that make them up, sustain and fulfill human life. Det kan alltså både vara direkt livsuppehållande tjänster som ekosystem och arter ger oss, men även tjänster som gör våra liv enklare och bättre att leva. Exempel på ekosystemtjänster är luftfiltrering, organisk nedbrytning av vårt avfall, ljuddämpning och rekreationsvärden. Begreppet ekosystemtjänst är relativt nytt och har spritt sig genom den akademiska världen efter att boken Nature s services (Daily 1997) publicerats. Kunskapen om ekosystem och ekosystemtjänster varierar stort. Majoriteten av de forskningsprojekt som drivs fokuserar på våtmarker och skogar och när det gäller ekosystemtjänster finns den största kunskapen kring vatten och kol (Searle och Cox 2009). Det här arbetet fokuserar på ekosystemtjänsten pollinering. 1.2 Bin och pollinering Med pollinering menas transport av pollen från en planta till en annan. Många av våra grödor är beroende av insektsburen pollinering för sin reproduktion. Det finns data om pollinering för två tredjedelar av de grödor som odlas i Europa. Av dessa är 84 % beroende eller drar fördel av insektsburen pollinering (Williams 2002). Många av de grödor som vi odlar i våra trädgårdar är i stor utsträckning beroende av pollinering. Av de frukt- och bärsorter som odlas i Sverige är det endast vindruva, havtorn, hassel och valnöt som klarar sig utan insektspollinering (Jensen 2008). Vissa växter får bättre fruktsättning med insektspollinering, men kan sätta frukt även utan. Ett sådant exempel är hallon (Rubus idaeus), där graden av beroende av pollinatörer varierar beroende av sort, men där skörden och bärkvalitén generellt blir bättre med insektspollinering, se figur 1 (USDA-ARS 2009). 3

Figur 1. Hallon efter olika grad av pollinering. Det vänstra hallonet är stort och välbildat genom en god insektspollinering medan de två till höger är mindre och deformerade på grund av otillräcklig pollinering (USDA-ARS 2009). Bin är de viktigaste pollinatörerna för blomväxter. I Sverige omfattar begreppet vildbin humlor och solitära bin. Förutom dessa finns i Sverige även honungsbiet (Apis mellifera), det sociala bi som vi människor håller i våra bikupor (Linkowski et al. 2004). När bin som grupp nämns nedan innefattas alltså även humlor om inget annat specificeras. De två viktigaste faktorerna som spelar in för biarters etablering i ett område är boplatstillgång och födotillgång. Solitära bin bygger bo främst i solexponerad, sandig jord eller i håligheter i träd, exempelvis kläckhål efter vedinsekter. Blommande träd som exempelvis äppelträd, rönn och hagtorn är viktiga både ur födo- och boplatsperspektiv, men lämpliga som boplats är främst äldre och döda träd med håligheter. Bärris och blommande kärlväxter är andra viktiga foderväxter. Ofta odlas i våra trädgårdar blommor som är värdefulla för bin. Här kan exempelvis kryddväxter och lavendel nämnas. En konstant födotillgång är avgörande för en lyckad etablering, särskilt för vissa arter (Linkowski et al. 2004). De solitära bina är känsligare än humlorna när det gäller en konstant födotillgång, då en ensam hona samlar pollen och nektar till sina larver som ska bli färdiga bin först nästa år. Humlorna lever i samhällen som kan producera flera omgångar arbetare under en säsong och de kan därför svara på variationer i födotillgång på ett bättre sätt (Risberg 2001). 1.3 Urbanisering och stadsjordbruk Idag, år 2010, lever ungefär 6,9 miljarder människor på jorden. Drygt hälften av dessa bor i stadsområden och andelen stadsbor ökar för varje dag som går. År 1950 var 29 % av världens befolkning bosatt i urbana områden och hundra år senare, år 2050, förväntas nästan 70 % av alla människor bo i städer (FN 2007). Eftersom människor traditionellt har bosatt sig i landskap lämpade för jordbruk, sker städernas utbredning ofta på odlingsbar mark (Johansson 2005). Stadsjordbruk är främst ett sätt för människor i utvecklingsländer att dryga ut sin matförsörjning, men man kan se en växande trend med stadsjordbruk även i västvärlden. Den tydliga uppdelningen där mat endast produceras på landsbygden är ett relativt nytt fenomen, kopplat till de rika ländernas livsstil och levnadssätt (Queiroz 2010). Det finns ett flertal exempel på initiativ som på senare år startats runt om i landet som arbetar för ökad odling i staden. Det internationella nätverket Transition Towns, driver frågor om ett mer hållbart och mindre oljeberoende samhälle, i Sverige under namnet Omställning i samverkan med Hela Sverige Ska Leva. De har 1916 medlemmar på sin nätverkssida (Transition Sweden 2010 a och b). Tillväxt är ett nätverk som jobbar för att öka odlingen av ätbara växter och frukter i Stockholm (Hörnstein 2010). I Göteborg finns Plantera staden, ett initiativ som startades av forskarstudenter på Chalmers och påverkar stadens planerare och arbetar mot att allmänheten i större grad ska bli intresserad och ha möjlighet att påverka det offentliga rummets utformning. Stadsjord, ett annat exempel från Göteborg, med ett mer entreprenörsinriktat koncept startades 2008 av Niklas Wennberg i samverkan med olika organisationer, företag och personer som i Stadsjords namn gemensamt arbetar för ökat stadsjordbrukande och levande stadsdelar. Svenska 4

Kyrkan, Göteborgs stad, Familjebostäder och Göteborgs botaniska trädgård är exempel på aktörer i Stadsjords arbete i Göteborg. Även Grön Kultur Högsbo, den odlarförening vars odlingar delar av detta arbete baseras på, är del i Stadsjords arbete. Från statligt håll har regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer som har som uppdrag att främja hållbar stadsutveckling i Sverige och världen. Delegationen delar ut ekonomiskt stöd till olika initiativ som går i linje med uppdraget och flera projekt som inkluderar stadsjordbruk har fått bidrag (Delegationen för hållbara städer 2009 a och b). Begreppet hållbarhet har Riokonventionens mål om hållbar utveckling som grund (FN 1992). Ingen tydlig definition finns av vad som räknas som stadsodling och stadsjordbruk, men Veenhuizen (2006) definierar det engelska begreppet urban agriculture som växtodling och djurhållning i staden och dess närområde, för mat och andra ändamål. Nedan kommer begreppet stadsjordbruk att användas som en svensk översättning på urban agriculture och innefatta såväl växtodling som djur- och bihållning i stadsmiljö. En stadsjordbrukare är här en person som ägnar sig åt stadsjordbruk, oavsett om jordbruket är en liten odlingslott för privat konsumtion av potatis, en kommersiell odling, grisar eller en bikupa. 1.4 Stadsjordbruk och pollinering Som tidigare nämnts är nästan alla bär och frukter som odlas i Sverige beroende av pollinering för en tillfredställande skörd. Även grönsaker som tomater, ärter, bönor samt vissa pumpor och gurkor behöver pollinering för en god fruktsättning (Svanfeldt 2004). I hur stor utsträckning stadsjordbruk är beroende av insektspollinatörer beror alltså på vad som odlas. Om pollineringstjänsterna utförs av tambin krävs endast att resurserna är tillräckliga i närheten av bikupan. Födosökningsavståndet för tambin ligger någonstans mellan några hundra meter och 5 km (Beekman och Ratnieks 2000). För vildbin krävs däremot även att lämpliga boplatser finns i närhet till födoresurserna. Maximalt födosökningsavstånd varierar mellan arter, med en övre gräns kring 600 m (Linkowski et al. 2004). Det finns många publicerade studier om bins ekologi, men de allra flesta är kopplade till jordbrukslandskapet och naturmiljöer. Långt färre studier är gjorda på bin i stadsmiljö och de som finns fokuserar framför allt på bevarandeaspekter (Hernandez et al. 2009). Ett samhälle med hållbara städer och stadsodling som en integrerad del, kräver också att de ekosystemtjänster som stadsodlingen är beroende av fungerar. Därför behövs också studier som undersöker vilka förutsättningar som finns och var behoven ligger. 1.5 Syfte Syftet med arbetet var att undersöka behovet av ekosystemtjänsten pollinering för stadsjordbrukare och att undersöka hur lämpad stadsmiljön är idag som habitat för bin. 5

Undersökningen syftar även till att belysa hur en ökad stadsodling i framtiden skulle kunna påverka möjligheter för bipopulationer att etablera sig i staden. Stadsmiljö exemplifieras i arbetet med stadsdelen Högsbo i Göteborg. För att uppfylla syftet specificerades följande frågeställningar: Hur ser tillgången till bifoderväxter ut på odlingslotterna och i stadsdelen? Finns det tillgång till möjliga boplatser för bin i stadsmiljö? Finns tillgänglig odlingsmark i stadsdelen? Hur beroende är stadsjordbrukare av insektspollinatörer? 2. Metodik 2.1 Undersökningsområde Undersökningarna utfördes i Högsbo i Göteborg (se figur 2). Vid Högsbo kyrka har odlarföreningen Grön Kultur Högsbo 54 odlingslotter på två odlingsfält. På det ena fältet har föreningen odlat i två säsonger och på det andra var 2010 första odlingssäsongen. Under sommaren 2010 hade Ingegerd Johansson en biodling på området. Bebyggelsen kring kyrkan består nästan uteslutande av flerbostadshus. I närheten finns också några skolor och förskolor samt ett sjukhus. 6

2.2 Inventering stadsdelen På ett område, en kilometer i diameter, inventerades grönytor, träd och möjliga boplatser för vildbin. Området utgick från odlingarna och sedan ungefär 500 meter i vardera riktning, något kortare där motortrafikleden blev en naturlig avgränsning. Total yta på området var cirka 0,7 km 2. Områdets storlek baserades på maximalt avstånd mellan boplats och födokälla för vildbin som uppskattas till 500-600 m (Linkowski et al. 2004). Flygfotografier över området användes som hjälpmedel vid inventeringen. Flygfotografierna hämtades från Eniro (2010). Ute i fält bedömdes området utifrån följande kriterier: Var ser det ut att vara möjlig odlingsmark? Hur mycket träd och buskar finns det? Finns det fruktträd, hagtorn, bärbuskar eller bärris? Finns det: tuvig gräsmark, gråfibbleslänter, sydexponerad sandig mark, murken ved, gamla träd med kläckhål från vedinsekter, hålor (träd, murar etc.) Figur 2. Undersökningsområdets placering Kriterierna togs fram med hjälp av litteratursökning och mailkontakt med Björn Cederberg på Artdatabanken (Cederberg 2010). Efterhand som inventeringarna utfördes kontrollerades också kartans överensstämmelse med verkligheten. Inventeringen av stadsdelen utfördes 17-19 och 22-24 november 2010 i halvdagarspass, totalt cirka 30 timmar. Totalt gjordes anteckningar på 230 punkter. Punkterna valdes i fält och en punkt avgränsades av ett sammanhängande område med liknande struktur. På de punkter som inte bedömdes vara skog- eller skogsdungar räknades antalet träd, medan skogstyp angavs på de punkter som var skogsklädda. 2.3 Inventering odlingslotterna På odlarföreningen Grön Kultur Högsbos odlingar vid Högsbo Kyrka användes ett tio meters rep med halvmetermarkeringar för att mäta de två odlingsfälten. Kanterna på de yttersta lotterna mättes och de som uppenbart skilde sig åt i storlek. Odlingslotterna inventerades sedan avseende de växter som ännu fanns på platsen i november, med fokus på kryddväxter och bärbuskar. Inventeringen av odlingslotterna utfördes 12, 15 och 16 november 2010 under totalt cirka tolv timmar. 7

2.4 Enkät En enkät skickade ut till alla medlemmar med odlingslott i föreningen Grön Kultur Högsbo. Syftet med enkäten var att få reda på vad föreningen odlar på sina lotter och ungefärligen vilka mängder. Enkäten innehöll följande frågor: På vilket av de två odlingsområdena ligger din lott? Vad har du odlat på lotten den här säsongen och hur mycket av varje gröda? (ange i procent av odlingsytan och/eller antal plantor) Vilka perenna växter har du på lotten (bärbuskar, kryddväxter, blomväxter etc.)? Hur mycket av varje perenn växt? Anser du att storleken på din odlingsyta lagom eller skulle du önska en mindre eller större odlingslott? Hela mailet som skickades till föreningen redovisas i Bilaga A. 3. Resultat 3.1 Högsbo För fullständig redovisning av inventeringspunkterna och -anteckningarna se bilaga B och C. I figur 3 på sidan 12 visas flygbilden över undersökningsområdet som användes i inventeringarna. Flygbilden stämmer i huvudsak med verkligheten, men på tre platser hade förändringar skett från det att bilden tagits. På ett ställe hade ett flerbostadsområde ersatt en skogsdunge och på ett annat hade en parkeringsplats ersatts av ett flerbostadshus. Inne på Högsbo sjukhusområde hade en byggnad rivits och ersatts av en gräsmatta. 8

3.1.1 Odlingsmark Den västra delen av området är relativt bergig och har överlag ett tunnare jordlager än de östra delarna. Den plattare delen i sydöst består å andra sidan till större del av hårdgjorda ytor och har i mindre utsträckning skogsområden. De områden som är skoglika är överlag bergiga och med en stor andel berg i dagen. Överlag finns få större ytor som är lämpliga för odling, men eftersom jordlagret är ojämnt fördelat finns många små ytor som skulle kunna odlas upp. Runt de flesta husen finns häckar och buskrabatter som skulle kunna göras om till grönsaks- eller blomsterodlingar i större utsträckning. Hustakens potential för odling i området eller möjliga balkongodlingar har inte undersökts. 3.1.2 Träd, buskar, fruktträd och bärris På de punkter som inte bedömdes vara skog eller skogsdungar räknades till cirka 1000 träd, mestadels lövträd. Arterna har inte bestämts förutom för fruktträd och hagtorn (Crataegus ssp.), men björk (Betula ssp.), lönn (Acer platanoides), lind (Tilia cordata) och oxel (Sorbus intermedia) var mycket vanliga träd. Även en del aspar (Populus tremulus), almar (Ulmus glabra) och rönnar (Sorbus aucuparia) fanns i området. Det var i vissa fall svårt att bedöma arten på trädet beroende på årstiden. Där punkten bedömdes vara skog eller skogsdungar, 60 av de 230 punkterna, räknades inte antalet träd. Hos åtta av dessa 60 punkter var marken helt eller delvis täckt av blåbärsris (Vaccinium myrtillus) och ljung (Calluna vulgaris). På området fanns 132 träd som bedömdes vara fruktträd så som prydnadsäpple och äpple (Malus ssp.), plommon och körsbär (Prunus ssp.) och 23 hagtornsträd. Där fanns 37 buskar av vinbär och krusbär (Ribes ssp.) samt hallon och björnbär (Rubus ssp.) och en liten hallonplantering (1,5*2,5 m), förutom de 36 buskar som fanns på Grön Kultur Högsbos odlingslotter (se 3.2) och de fyra platser där hallon (Rubus idaeus) utgjorde buskskikt i skogsområden (se figur 3, sid 12). 3.1.3 Övriga möjliga boplatser Som skogsområden bedömdes 60 av 230 beskrivna punkter. Hos 54/60 punkter var marken helt eller delvis täckt av tuvigt gräs. Skogsområdena karaktäriserades i allmänhet av kuperad mark med mycket berg i dagen. På tio av de 230 beskrivna punkterna fanns ett eller flera döda träd. De stod eller låg i de allra flesta fallen skuggigt inne i ett skogsområde. På ett ställe stod ett nästan dött äppelträd i en mer öppen miljö. Inga platser med sydexponerad sandig mark hittades. På två ställen fanns sandig mark: en kant mot en löpbana och en slänt från en väg ned till en gräsyta. Båda låg i skuggigt läge och bedömdes inte vara troliga biboplatser. I övrigt fanns sand endast i anslutning till lekplatser. Inga gråfibbleslänter hittades heller. 9

Hål i murar och liknande hittades på sex ställen. Ett hål i sydläge i en trasig sandbehållare, en låg stenmur med springor mot väst och nordöst, en mur med stora stenar och sprickor i östläge, en mur med sprickor i nord och östläge, en stenmur bestående av stenblock på rad mot öster samt ett plank med stenmurad grund med sprickor i väst-/östläge. Förutom dessa fanns också rikligt med sprickor av olika storlek och riktningar på platser med mycket berg i dagen. 10

Figur 3. Fruktträd, hagtorn och bärbuskar på inventeringsområdet. Fruktträd visas med gröna äppelsymboler, hagtorn med vit blomma och bärbuskar (vinbär, krusbär, hallon och björnbär) med röda vinbärssymboler. Siffran i symbolen visar antal träd eller buskar på punkten. Där siffra ej är angiven växer hallon eller hagtorn som buskskikt i skog förutom den sydligaste punkten som är en liten hallonplantering. 11

3.2 Odlingslotterna Figur 4. Skiss över odlingslotterna. Fältet till vänster, fält B, är det längst bort från kyrkan, och det till höger, fält A, närmast kyrkan. Skisserna är inte helt skalenliga, men stämmer i huvudsak med hur områdena ser ut. Numreringen av lotterna är min egen och kopplad till anteckningarna i bilaga D. Sammantaget båda odlingsfälten hittades 57 odlingslotter varav två endast odlades i mycket liten utsträckning (nr 25 och 26 på odlingsfält A). Enligt odlarföreningen finns 54 odlingslotter, så det skiljer en lott jämfört med inventeringsresultaten vilket troligtvis betyder att en lott har uppfattats som två någonstans på området (Johansson 2010 a). På 26 av lotterna odlades minst en kryddväxt. Vanligast var citronmeliss (Melissa officinalis) följt av olika myntasorter (Mentha ssp.) och timjan (Thymus ssp.). I figur 5 visas fördelningen av de kryddväxter som hittades. Lavendel (Lavendula angustifolia) hittades på fem lotter och på en lott hittades isop (Hyssopus officinalis). 12

Figur 5. Kryddväxter, lavendel och isop på odlingarna, siffrorna anger totala antalet funna plantor. På 16 lotter odlades bärbuskar. Totalt fanns 36 bärbuskar på området. Många av bärbuskarna var mycket små, särskilt på område B. På 25 lotter odlades jordgubbar eller smultron (Fragraria ssp.). Antalet plantor räknades inte. Sammantaget hade 31/55 odlingslotter (56%) antingen jordgubbar, smultron eller bärbuskar. I huvudsak verkar de flesta odlarna ha satsat på grönsaker, kryddväxter och bär, med största betoningen på grönsaker. På många av lotterna fanns dock några perenner eller andra blomväxter. Årstiden gjorde det svårt att bedöma i hur stor utsträckning rena blomväxter hade odlats. Av de blomväxter som noterades var solrosor och ringblommor de vanligaste. En odlingslott hade i större utsträckning satsat på att odla perenna blomväxter. Anteckningarna från inventeringen redovisas i bilaga D. 3.3 Enkätsvar Grön Kultur Högsbo Enkätundersökningen skickades ut till alla personer i föreningen Grön Kultur Högsbo som har en odlingslott vilket, om man utgår från att varje person har en lott, är 54 personer. Av dessa svarade nio personer, vilket ger en svarsfrekvens på 16,7%. För fullständig sammanställning av enkäten, se bilaga E. Huvuddelen av ytan ägnas åt grönsaksodling. Återstoden av lotten vigs främst åt kryddor och bär, men även en del blomväxter. En av lotterna har 15 % blommande perenner. Två av lottägarna odlar lavendel på sin lott och 6/9 odlar perenna kryddväxter. Av de som svarat på enkäten är det endast två (22 %) som inte odlar någon typ av bär som pollineras av bin. Återstående sju personer (78 %) odlar antingen någon bärbuske, jordgubbar/smultron eller både och. Majoriteten av de som svarat, fem personer, skulle gärna odla på en större yta. Övriga fyra anser att dagens odlingsyta är lagom stor. Tabell 1 visar en sammanställning av enkätsvaren avseende dessa aspekter. 3.4 Biodlingen Bisamhället gav en skörd på 18 kg honung (Johansson 2010 b). Under sommaren fanns vissa problem med att bipopulationen var argsint, med åtgärden att lämna dem ifred så att de inte blev störda. Detta ledde till att samhället svärmade och att många produktiva bin försvann från kupan. Troligt är alltså att skörden kunnat bli ännu större om bisamhället hade varit frommare. 13

Tabell 1. Sammanställning av enkätundersökningen. I två fall har andel grönsaker givits i antal plantor. Procent av lotten har i de fallen uppskattats och cirkavärde anges i tabellen. Område Andel grönsaker Bärbuskar Jordgubbar/smultron Önskad lottstorlek A 75% En vinbärsbuske Nej Mycket större A Cirka 60% En vinbärsbuske Nej Större B 99% Två havtornsbuskar (ej beroende av pollinering) Nej Lagom (för två personer) A 90% Nej Nej Större på sikt B 50% Nej Ja Lagom B Cirka 60% Nej Ja Lagom B 80% Nej Ja Större A 100% En björnbärsbuske Nej Större B 40% En vinbärsbuske Ja Lagom Genomsnitt: 73% 4. Diskussion Den här undersökningen är gjord i november, ett år när vintern kom tidigt till Göteborg. Det påverkar naturligtvis vilka undersökningar som jag har kunnat göra. Det hade varit önskvärt att komplettera de här inventeringarna med studier av vilka bin som faktiskt finns i området och var de har etablerat sig. Ett område som detta med många flerbostadshus och få villaträdgårdar skulle, om man bortser från odlarföreningens lotter, kunna beskrivas som en boplats- och födoöken för bin. Det finns vissa oaser i form av blommande träd och buskar, men som mina undersökningar visar, så ökar koncentrationen av växter som gynnar bin kraftigt på området med odlingslotter. Att området på 14

grund av årstiden och tidsbrist inte har kunnat inventeras på alla blommande växter och träd samt att snöfall kan ha dolt odlingar ger en viss osäkerhet, men mina resultat stämmer bra med de resultat som Ahrné (2008) har fått när hon jämfört olika grönområden i staden. Odlingslottsområden hade en högre koncentration av humlor jämfört med parker och kyrkogårdar (Ahrné 2008). Eftersom pollinatörerna har en begränsad flygsträcka från boplats till foderväxter, maximalt 600 meter för vildbin (Linkowski et al. 2004) och någon eller några kilometer för honungsbin (Beekman och Ratnieks 2000) kan en ökad odling i stadsmiljön bidra till att skapa ett nätverk som bin kan etablera och röra sig i. Om ett flerbostadshusområde som det i Högsbo skulle bli bivänligare skulle det kunna fungera som en brygga mellan områden med bättre boplats- och födomöjligheter, som de villaträdgårdar som ligger mellan 700 och 1500 meter från dagens odlingslotter, men också mellan skogspartier med bärris, platser som både ger tillgång till möjliga foderväxter och boplater. I den sammanställning som Linkowski et al. (2004) har gjort över flygavstånd framgår inte i vilka miljöer undersökningarna är utförda, men det är rimligt att anta att de har gjorts i jordbrukslandskap eller motsvarande miljö och ej i stadsmiljö. Inga studier finns som undersöker flygdistanser i stadsmiljö, där höga hus och andra hinder möjligtvis begränsar framkomligheten. Ytterligare studier skulle behövas för att kunna uttala sig i det ämnet. Generellt är forskning om städers ekosystem och ekosystemtjänste precis i startskedet. Enligt Mayer (2010) har forskningen om urbana ekosystem ökat lavinartat de senaste två åren, men fortfarande är kunskapen om de urbana ekosystemen bristfällig. Utan kunskap om ekosystem finns heller ingen kunskap om ekosystemtjänster. Urbana miljöer sågs inte som ekosystem förrän nyligen (Mayer 2010). När allt fler människor lever i städer krävs också mer kunskap om hur mänskliga bosättningar påverkar miljön och begreppet ekosystemtjänster används för att tydliggöra människans beroende av naturen runtomkring. När jag under arbetets gång har berättat om mitt arbete för människor i min närhet, har en första fråga ofta varit Vill vi ha mer bin i staden?. Det är en intressant fråga som väcker tankar kring människan i allmänhet och stadsbon i synnerhet och dennes förhållande till naturen. Har vi valt att bo i staden för att slippa naturen i de former som vi tycker mindre om? Jag har inte hittat några undersökningar på hur stadsbor ställer sig bin och andra djur i närmiljön. Däremot finns flera undersökningar som visar på att människor mår bättre i en grön miljö. Maas et al. (2006) ser ett tydligt samband mellan mer grönområden och bättre upplevd hälsa i Nederländerna. Jordbruksområden är de som ger tydligast samband med bättre upplevd hälsa. Bin är en naturlig del av en blommande jordbruksmiljö. Sveriges biodlares riksförbund ger på sin hemsida tips till de som vill odla bin i stadsmiljö och påtalar vikten av att skaffa bin som är framavlade för att vara fromma. Dessutom finns en rad andra åtgärder som bör vidtas för att minska eventuell olägenhet för närboende (Sveriges biodlares riksförbund 2010 a). De svårigheter som Ingegerd Johansson hade med bisamhället i Högsbo visar på att det kan bli problem med bin i stadsmiljö, men samtidigt fick hon en god skörd och planerar att fortsätta nästa år, så problemen var troligtvis hanterbara. En sammanställning av hur många biodlingar som finns i tätort i relation till hur många klagomål som har inkommit på dessa hade varit intressant i detta sammanhang för att se om det är något egentligt problem med biodlingar i stadsmiljö. 15

Bikupan i Högsbos skörd på 18 kg honung kan sättas i relation till medelskörden på ett bisamhälle som är 30 kg/år (Sveriges biodlares riksförbund 2010 b). Eftersom det var flera problem med bisamhället under säsongen kan skörden ändå ses som god, och i området fanns tillräckliga födoresurser för åtminstone ett bisamhälle. Solitära vildbin har ofta specifika krav på sin boplatsmiljö och resultatet av mina inventeringar visar att bristen på potentiella boplatsmöjligheter är stor. Stadmiljö minskar artvariationen hos bin överlag enligt tidigare undersökningar, men det verkar som att humlor klarar av stadmiljö bättre än solitära bin (Ahrné 2008; Hernandez et al. 2009). Eftersom de bygger bo i håligheter i bland annat tuvig gräsmark har de fler möjligheter att hitta bra boplatser. Humlor är inte heller lika specifika när det gäller foderväxter som många solitära vildbin. För att bevara de pollinatörer som redan är etablerade krävs att de miljöer som redan finns bevaras. Möjliga boplatser som exempelvis solexponerade, döda fruktträd bör få stå kvar. Det finns också stora möjligheter att plantera mer bifoderväxter. Det finns en stor mängd med rabatter med buskplanteringar längs husväggar i flerbostadshusområden. I dessa finns stora möjligheter att plantera exempelvis lavendel eller kryddväxter som är goda bifoderväxter. I Sussex i England har ett projekt startats som undersöker vilka växter som är de mest värdefulla för bin och en odlare helst ska välja att plantera för att gynna bin. Lavendel har valt som studieväxt för den sena blomningens skull. Slutet på säsongen är en kritisk period där många foderväxter har slutat att blomma. Sent blommande bifoderväxter är därför viktiga (University of Sussex 2010). Även den tidiga säsongen kan vara en kritisk period och där är vide och sälg (Salix ssp.) viktiga växter (Linkowski et al. 2004). Det är också möjligt att producera boplatser för solitära bin i form av exempelvis bibatterier eller sandhögar. För humlor kan humleholkar anläggas, även om det kan vara svårt att få humlor att använda det artificiella boet. Solitära bin är inte aggressiva och flera arter har så svaga gaddar att de inte kan tränga igenom människohud (Linkowski et al. 2004). Flera vildbiarter är hotade och minskar över hela landet. Vi har allt att vinna på att utnyttja de möjligheter vi har för att gynna dem, både ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv men också för att bevara möjligheterna för goda skördar av frukt och grönt även i framtiden. Om stadsjordbruken får en större plats i våra städer är det viktigt att tänka på dessa frågor och fler biodlingar i tätorter är en väg att gå, men även de vilda bina har en viktig roll att spela och möjligheterna för deras etablering bör vägas in i planeringen i framtiden. 5. Slutsatser Majoriteten av odlarna i Högsbo har planterat bärplantor eller buskar som är beroende av pollinering för en fullgod skörd (enkäten ger 78 % och inventeringsresultaten ger 56 %). Det är troligt att procentsatsen från inventeringsresultaten är en låg uppskattning eftersom flera grönsakssorter gynnas av en god pollinering och enkäten visar att odling av sådana grönsaker förekommer. 16

Koncentrationen av bärbuskar, jordgubbar/smultron och kryddväxter som gynnar pollinatörer ökar avsevärt på odlingsfält som de i Högsbo, jämfört med omkringliggande områden. Biodlingens skörd på 18 kg honung, trots problem med svärmning och skötsel, visar att åtminstone ett odlat bisamhälle kan försörjas på de resurser som finns i närområdet. Inga riktigt goda potentiella boplatser för solitära bin hittades på inventeringsområdet. Det är troligt att bristen på boplatser är det som i hög grad begränsar solitära bins etablering i stadsmiljö, men eftersom de ofta också är mer specialiserade när det gäller foderväxer så är det också en möjlig begränsande faktor. För att i högre utsträckning få bra pollinationstjänster kan boplatser produceras i form av bibatterier, sandhögar eller humleholkar. Bifoderväxter som täcker in kritiska delar av säsongen, framförallt sensommarblommande växter kan medvetet odlas. En ökad stadsodling skulle kunna bilda ett nätverk som binder ihop möjliga boplatser med goda fodermöjligheter. Tackord Tack till: Mina handledare Marcus Hedblom och Bengt Gunnarsson för hjälp, råd och bollande av tankar. De odlare i Grön Kultur Högsbo som hjälpte mig att skicka ut och svara på enkäten. Högsbo bibliotek för värmen. Kajsa och Henrik för kaffet, sällskapet och peppandet. 17

Referenser Skriftliga källor Ahrné, K. (2008) Local Management and Landscape Effects on Diversity of Bees, Wasps and Birds in Urban Green Areas. Doktorsavhandling, Institutionen för ekologi, SLU. Tillgänglig: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00001766/01/kappan.pdf Beekman, M., Ratnieks, F.L.W. (2000) Long-range foraging by the honey-bee, Apis mellifera L. Functional Ecology 14 s. 490 496 Tillgänglig: http://www.lasi.group.shef.ac.uk/pdf/brfuncecol2000.pdf Daily, GC. (1997) Nature s services: societal dependence on natural ecosystems. Island Press. Tillgänglig: http://books.google.se/books?id=jyxzbqo3xq0c&printsec=frontcover&dq=nature%e2%80%9 9s+services:+Societal+dependence+on+natural+ecosystems&hl=sv&ei=cPgATZ3xKcrGswazn_ XyDg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCsQ6AEwAA#v=onepage&q&f= false Delegationen för hållbara städer. (2009) a) Delegationen för hållbara städer. http://www.hallbarastader.gov.se/bazment/hallbarastader/sv/delegationen.aspx b) Projekt 2010 som fick ekonomiskt stöd. http://www.hallbarastader.gov.se/bazment/hallbarastader/sv/ansokan.aspx Förenta Nationerna. (2008) World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database. http://esa.un.org/unup/ Val: Urban population, world 18

Förenta Nationerna. (1992) Riodeklarationen. Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/86/84/42a35d54.pdf Hernandez J.L., Frankie G.W., Thorp R.W. (2009). Ecology of Urban Bees: A Review of Current Knowledge and Directions for Future Study. Cities and the Environment Volume 2, Issue 1 Article 3. Tillgänglig: http://escholarship.bc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1036&context=cate Hörnstein, K. (2010) Stadsodling som begrepp i Sverige -bakgrund, nulägesbeskrivning och tänkbar utveckling. Självständigt arbete, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU. Tillgänglig: http://stud.epsilon.slu.se/954/1/hornstein_k_100322.pdf Jensen, K. (2008) Pollinering i ekologisk frukt och bärodling. Jordbruksinformation 6, Jordbruksverket. Tillgänglig: http://www2.sjv.se/webdav/files/sjv/trycksaker/pdf_jo/jo08_6.pdf Johansson, S. (2005) The Swedish Foodprint, An Agroecological Study of Food Consumption. Doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillgänglig: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00000843/01/foodprint.pdf Linkowski, W., Pettersson, MW., Cederberg, B. & Nilsson, AL. (2004) Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Svenska Vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://www.sjv.se/download/18.51c5369e120aee363f080002060/vildbin+livsmilj%c3%b6er.pdf Maas, J.,Verheij, R.A., Groenewegen, P.P., Vries, S.d. & Spreeuwenberg, P. (2006) Green space, urbanity, and health: how strong is the relation? J Epidemiol Community Health 60 s. 587-592 Tillgänglig: http://jech.bmj.com/content/60/7/587.full Mayer, P. (2010) Urban ecosystems research joins mainstream ecology. Nature 467 s. 153 Tillgänglig: http://www.nature.com/nature/journal/v467/n7312/full/467153b.html Queiroz, M. (2010) Urban agriculture/agricultural urbanity. Examensarbete, Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillgänglig: http://stud.epsilon.slu.se/765/1/queiroz_m_100114.pdf Risberg, J. (2001) Åtgärder för att skapa ett mångfaldsjordbruk med naturliga pollinatörer i fokus. Studentprojekt, Centrum för uthålligt lantbruk. Tillgänglig: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/studentprojekt_ekhaga_gard/seh01-04/seh01-04.pdf 19

Searle, B., Cox S. (2009) The State of Ecosystem Services. The Bridgespan Group. http://www.bridgespan.org/workarea/linkit.aspx?linkidentifier=id&itemid=7708 Svanfeldt, G. (2004) Bättre skörd med fler bin och humlor. Faktablad om ekologisk odling nr 23, Riksförbundet Svensk Trädgård. Tillgänglig: http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/23_pollinatorer.pdf Sveriges biodlares riksförbund. (2010) a) Om du har bin i tätort. http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/32/1/ b) Statistik. http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/144/1/ Transition Sweden. (2010) a) Om oss, http://transitionsweden.ning.com/page/om-oss b) Alla medlemmar, http://transitionsweden.ning.com/profiles/members/ United states department of agriculture agricultural research service. (2009) Research raspberries. http://www.ars.usda.gov/research/docs.htm?docid=18366 University of Sussex. (2010) The lavender project. Laboratory of Apiculture and Social Insects. http://www.sussex.ac.uk/lasi/sussexplan/urbanbees/lavenderproject Veenhuizen, Rv. (2006) Cities Farming for the Future. Cities Farming for the Future - Urban Agriculture for Green and Productive Cities, RUAF foundation. Tillgänglig: http://www.ruaf.org/sites/default/files/chapter%201.pdf Williams, I. (2002) Insect pollination and crop production: a European perspective. Pollinating Bees - The Conservation Link Between Agriculture and Nature - Ministry of Environment/ Brasília. s.59-65. Tillgänglig: http://www.webbee.org.br/bpi/pdfs/livro_02_willians.pdf Alla länkarna hämtade i december 2010. Mailkontakt Cederberg, Björn Artdatabanken SLU Bjorn.Cederberg@ArtData.slu.se Johansson, Karl Grön Kultur Högsbo gronkultur.hogsbo@gmail.com (Johansson 2010 a) Johansson, Ingegerd johanssoningegerd@yahoo.se via Wennberg, Niklas niklas@hylapond.se (Johansson 2010 b) 20

Kartor/flygbilder Österlund, Mikael (2010) Eniro/Krak. Karttakeskus. Lantmäteriet/Metria. http://kartor.eniro.se/ Bilaga A: Mail till medlemmar med odlingslott i Grön Kultur Högsbo Hej odlare i Grön Kultur Högsbo! Jag håller på med mitt examensarbete inom miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Arbetet handlar om staden som livsmiljö för humlor och bin och om hur stadsodling kan påverka denna livsmiljö. Jag skulle bli mycket tacksam om du tog dig tid några minuter för att fylla i ett formulär om din odlingslott: På vilket av de två odlingsområdena ligger din lott? Vad har du odlat på lotten den här säsongen och hur mycket av varje gröda? (ange i procent av odlingsytan och/eller antal plantor) Vilka perenna växter har du på lotten (bärbuskar, kryddväxter, blomväxter etc.)? Hur mycket av varje perenn växt? Anser du att storleken på din odlingsyta är lagom eller skulle du önska en mindre eller större odlingslott? Då jag gör mitt arbete i en säsong där det är svårt för mig att själv se vad ni odlar, är era svar mycket värdefulla för mig i mitt arbete. Skicka ditt svar till min mailadress: sofia@kapla.se Vänliga Hälsningar Sofia Kapla tel: 073-6711025 21

Bilaga B: Karta över inventeringsområdet med anteckningspunkterna 22

Bilaga C: Inventeringsanteckningar Högsbo 23

1. Tuvig grässlänt sydläge. Lite berg i dagen. Ej odlingslämpad. Småträd oxel. Har blommat gullris. Ett tiotal nyponbuskar. 2. Skog ganska gles. Dominerad av björk och en. En del ek, asp, oxel, lönn. Några rosbuskar och snöbär. Bottenskikt: Gräs mest. En del berg i dagen. Små öar med blåbärsris(ganska mycket under enarna) och ljung. (bild) 3. Smultronslänt. Hela området är ett berg. 4. Gräsmatta möjlig odling 5. Rabatt längs husväggen. Nedklippta buskar västra långsidan. Sydsidan: taggig buske med bär (bild) 6. Parkering med 6 lövträd (5 lind). En häck. 7. Dagis med trädgård. Ett tiotal träd (alm, lind, lönn). +Äpple? 3 nedklippta Syrén 3 mfl. buskar. Sandslänt i sydläge, men vid sandlåda. 8. 3 gräsmattor odlingsbara. Träd: konstig ekliknande. Häckar längs huskanten. (Rhododendron/azalea, spirea?) 9. Gräsmatta möjlig att odla på. En del buskar. Häckar även längs andra sidan huset, bla snöbär. 10. Ett trettiotal träd och större buskar. Mest lind, ngn lönn och alm. Mer lönn och ek åt söder. Bottenskikt: kal jord under lövtäcke med en del grästuvor + lite blommor typ johannesört. En del busksnår bla. slånbär, 2 nyponbuskar, stort syrénsnår i söder. 1 äppelträd (bild) 11. Gräsmatta möjlig att odla 12. Parkering träd: hägg, ek, björk, lönn. Häckar runt huset, ros mot söder. 13. Lönnar 14. Hamlade träd. Ganska gott om buskage och häckar. Små mer varierade rabatter vid huset: rosor, olika perenner, små träd, benved. Syréner på nordsidan. 15. 11 lövträd (lönn?) buskar längs huset ( Rhododendron/azalea, spirea?, forsythia) 16. 11 träd + sju hamlade forsythia mot östra sidan av huset 17. 24 träd (ek, lind, alm, lönn, oxel) 3 äppelträd Buskar: snöbär + den med små röda bär ca 30 st. Gräsmatta ev odlingsbar (dagis) ganska skyddad sandlåda, ej i bruk ev biboplats 18. 16 träd (50/50 lind lönn) 19. 4 rönnar, buskage, grusig barmark i söderläge 20. 6 träd almar, lite äldre ev håligheter. Gräsmatta möjlig för odling 21. Asfaltplan m lite gräs, 4 pilar 2 rosbuskar, några andra buskar, ev. möjlig boplats under träsarg söderläge 22. 8 träd (1 rönn, 2 björkar, lönn, alm) ett 20-tal rosbuskar 23. hamlade träd 24. 3 prydnadsäpplen, Gräsmattan uppbruten av stenlagda gångar, häckar (buxbom, rhododendron, något mer) häckar längs huskanten i nordläge inga tydliga boplatsmöjligheter 25. 2 hamlade träd, bokhäck längs husen hela gatan 26. Hamlade träd 5 st 27. 1 prydnadsäpple 2 större björkar, 3 små buskar, liten blomsterrabatt, gräsmattan avdelad på ett ställe med stengång, ca 20m bokhäck 28. Stenlagda gångar i gräsmattan, lägenheterna på bottenplan i sydläge små altanstora trädgårdar/uteplatser oftast stenlagda, 4 björkar, 12 nyplanterade småträd, 10-tal rosbuskar, häckar runt alla väggar och vid gångarna (bild) 29. 5 björkar, 1 lind, 1 litet träd(rönn?), gräsmatta uppdelad i två lika stora delad med stengång, häckar längs husväggarna och längs sidorna på gräsmattan, 9 rosbuskr, 1 blomsterrabatt i mitten(1*2,5 m) 30. 4 hamlade träd + bokhäckar 31. här tar bokhäckarna längs vägen slut, 1 lind vid ingången, hela gården håller på att grävas om, 2 björk, 2 lind, 1 alm, 1 prydnadsäpple, ca. 6 rosbuskar, egna uteplatser i nordläge (1 trädgårdsodlad) 32. ca 13 träd, troligtvis mest alm, ca 50 buskar varav 5 rosor och några magnolia. 33. Asfalterad skolgård, någon ligten gräsyta, 8 mindre träd, 1 större buskö ca 3+15 m 34. 9 oxlar, 1 häck, 1 rosbuske 35. Allé 15 träd (lind, rönn) 36. Stor gräsyta, möjlig odling, ej välklippt, tuvig. 1 prydnadsäpple, 3 hagtorn (bild) 24

37. 8 stora popplar 38. Stenlagd tvärs, tujahäck längs hela nordsidan, uteplatser bakom, En del andra häckar. Odlingsbar gräsmatta, 3 björkar, 1 rönn, 1 till träd, inget blomster (1 kruka) 39. 1 björk, 1 plommonträd, 6 vinbärsbuskar, 7 blomsterodlingar (2*3m), 10 andra småträd, 5 hamlade träd, övriga häckar bok, rhododendron/azalea 40. 4 jordhögar m högt gräs, rölleka, vitklöver mm. (bild) 41. ca 35 träd ca ⅔ hamlade, 1 dött träd, ett 40-tal rosbuskar, andra häckar motsvarande husets längd, en del perenner, trasig sandbehållare med hål mot syd, 1 aronia 42. Forsythia längs huset i öster, 1 aronia, 14 lövträd (oxel?) + 2 hamlade träd, ett 50-tal rosbuskar, 5 vinbärsbuskar, 8 perennöar (1*1m), 20 träd (rönn/oxel), 3 äppelträd 43. Träd- och buskdunge mot motorvägen, någon rosbuske, någon annan buske med bär, mindre träd (mycket lönn, även björk, hägg) 44. 17 mindre träd, buskage (pil? ca 10*40 m), ytterligare 5 träd varav 1 lärk, lite andra buskar (ca. 20) 45. ca 20 träd, 4 prydnadsäpple/äpple 46. 38 träd (mest rönnar, 8 björkar, 2 stora pilar med håligheter), krukor med ljung, 12 kortare häckar, 5 aronia 47. bergig trädbeklädd och buskig bakgård, mest björk och lönn, buskar (den med röda bär som ser ut som rönn) lite odlingsbar gräsmatta, kärleksört, sandlåda ej i bruk 48. Tuvig och stenig slänt i sydväst, en del blåbärsris, björk, ek, tall, en. skogsbryn 49. Talldunge. Markskikt en del ljung, mossa. 1 död tall med kläckhål. En del sly, främst ek. Ned mot huset lövträd, häckar 50. Lönn-/björkskog med inslag av tall och ek, en del döda grenar på marken, några döda stående träd, markskickt: mossa, löv, lite gräs, geum ssp. En del sly, glest. 1 rosbuske, ca. 10 syrénbuskar. Ligger på ett berg. 51. Tallskog med mycket en och ek i mellanskiktet. Bottenskikt mest blåbär, en del ljung. 52. Lövslänt med en del fina döda träd, lövsly och en i mellanskiktet, bottenskikt ca ½ blåbär, resten mossa med lövtäcke och gräs 53. Asfalt, ingen växtlighet 54. 6 prydnadsäpple, en del buskar, 2 lövträd 55. 17 blomsterlådor (1,5*0.3 m) 12 träd bland annat oxel. 56. Träddunge med ett tiotal träd på en kulle (mest löv, björk, lönn, ek och en gran) buskar i buskskiktet (1 hallon, 1 rosbuske, någon annan taggig som det är mest av) Botten: Sluttning mot öst med en del grästuvor och en del bar sandig jord, cirka ½ kalt berg. Mot spårområdet (sydsidan) hallon, ros, slån. Bergsida med en del sprickor 57. Spårvagnsspår, grus. Nordsidan av kullen på andra sidan spåren: Grusslänt och bergssida med sprickor 58. En del perenner och buskar. Nypon längs husväggen. (2 bilder på okänd buske med orangea bär) 59. Skogsdunge blandat löv och tall, ett par döda träd, en del busksly i mellanskiktet, lite hallon. Marken: en del gräs, en del bar jord, liten öppen gräsyta i syd, Känsla: hela sydsluttningen mot spårområdet känns mest boplatslämpligt hittills. 60. Fel på fotot. Nybyggda hyreshus längs hela gatan. Ny gångbana bakom husen och grovt grus vid utsprängd bergssida. En del planerade mycket små gräsytor. 5 nyplanterade träd. 61. Byggbaracker 62. Kala sluttningar i nord och öst under lövträd (bild) 63. Ganska gles blandskog (björk/gran/lönn/hägg) en del sly i mellanskiktet, botten: tuvigt gräs 64. 1 ev. 2 äppelträd, rosbuskage och lite andra buskar, en björk. Odlingsbar gräsmatta. Berg med sprickor i sydöst. 65. Dunge blandad (gran, tall, björk mm) rosor, hallon och sly i mellanskikt. en del smultron och geum ssp. Marken ganska mycket kal men tuvigt gräs i slänt mot sydväst. 1 äppelträd 66. Relativt nyplanterat fruktträd + ett annat småträd. Gräsmatta odlingsbar 67. Parkering med häck runt (bärbuske rönnlik röd). Längs huset mest buskar, en del perenner. 68. 1 äppelträd, Buskar bland annat nypon 69. Rabatter längs huset och rosor + andra buskar 25

70. Liten gräsyta ev. odlingsbar 71. Dunge blandat löv, en tall. Buskskikt: ros, hagtorn, sly, Mark: Tuvig gräsmark, kalt berg. 1 äppelträd (bild) 72. Öppen gräsyta direkt på berget, mycket tunt jordlager. 73. Lövdunge i grässlänt. Någon rosbuske 74. Blandad skogsdunge i lutning (tall/björk/lönn). Mellanskikt: en del sly Mark: Gräs 75. 3 äppelträd Ganska täta buskage, övriga träd mest rönn. Botten: tufsigt gräs och sten (bild äpple) 76. Grusslänt i väst 77. 2 äpple, 1 hagtorn 78. 1 äpple, 3 prydnadsäpple, gräsmatta eventuellt odlingsbar (nära väg) kantat av häck (taggig buske smala röda bär bild) Rosbuskar vid huskanten. 2 andra träd ev äpple vid husknuten. 79. Ekar mot leden. 80. Kulle med buskage bland annat hagtorn, 1 äpple 81. Större buskar (mest sälg?) Några större träd mest björk och rönn, 3 äppelträd, ev 4. asfalterade gångar in emelllan, mark: mossigt gräs. Längs den nordliga husväggen rosrabatter. Öst och sydöst buskar (rhododendron/azalea och någon mer). 3 vinbärsbuskar, 1 hagtorn 82. Lite buskar längs huskanten. 1 träd. Mycket lite gräsmatta i övrigt betong och asfalt. 83. 3 äppelträd vid kanten av en liten gräsyta bevuxen med träd(ek, alm, lönn, björk), några halvdöda lövträd. Sluttningn mot öster. Vid kanten till 84 död tall med kläckhål. 84. Blandskog tall-löv (lönn, ek) med ett par döda stående träd och ett liggande. Området är en kulle. En del sly i mellanskiktet inte tätt. Botten ganska tjockt barr-/lövtäcke under bar jord. En hel del kalt berg. Uppe på kullen grästuvigt och blåbärsris. bilder på kläckhålstallarna 85. Lite som 83, gammal trädgård? 1 äppelträd ett tiotal rosbuskar. Mycket tuvigt gräs i botten. I slänten som 84, men mest löv. Längre upp mot kyrkan syrénsnår, 1 äppelträd och 1 plommonträd. 86. Buskage i botten (mest snöbär även slån) Blandade lövträd. Mark mest bar jord. 87. Parkering lite buskar mot huset. 88. Buskar: Syrén och andra. Träd några björkar. Tunt jordlager, berg framme på flera ställen. Liten kryddväxtodling (9 myntaplantor) En del andra perenner. 89. Tätt bevuxet med buskage, mest snöbär. Ett tiotal lövträd. Backe mot sydöst. Mark: Glest med tuvigt gräs. 90. Gräsmatta. 6 buskar med lite rabatt under (kryddväxt och daggkåpa) 1 hagtorn, ca 5 lövträd. Berg framme delvis. 91. Vanligt hyreshus: liten gräsplätt, en del buskar, 2 björkar. ca ½ berg i dagen. 92. Konstig buske bilder. 2 småträd med perennöar runt. Buskar 3 öar. Lite gräsmatta. 93. Halva uppgrävd. 2 rundlar med perenner och buskar, bland annat 3 rosbuskar. 1 hamlat träd. resten gräsmatta odlingsbar. 94. P-plats med tuvigt gräs i bord runt. Buskar bot fotbollsplan ca ⅓ rosor. 95. Fotbollsplan grus. Längs nordvästra kanten 8 oxlar med gräsmatta under. Längs sydöstra kanten 15 björkar med gräsmatta och asfalterad löpbana under. 96. Skogsdunge (mest björk, lite småek och oxel) Mellanskikt: rosor, hallon Mark: berg med tuvigt gräs där det är mer jord. 1 död liggande björk. Sprickig bergkant mot öster. 97. Lite blottad sand 98. Bergig glest med träd (asp+björk), Tuvigt mellan hällarna. Väldigt lite sly. 99. Asfalterad skolgård med en del busköar. En av dem har låg stenmur med stora springor mot väst. Liknande mot nordöst. 100. Sluttning med blandat löv (mest ek+björk) Bar mark och berg under och glest gräs. 101. Ca 2 meter mur med stora stenar. Sprickor mellan. Riktning öst. Rosbuskar under. 102. Bergigt. Tuvigt gräs mellan. 1 stor hagtorn. Ett par rosbuskar. Sly. 103. Ett tiotal aspar, 1 rotvälta. I övrigt bergigt i botten med tuvigt gräs. En del buskar bland annat ros. 104. Successiv övergång till gräsmatta. Träd, mest björk. Buskar längs husväggen. 105. Liten gräsmatta vid huset. Rhododendron/azalea längs husväggen. 26