Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2014:20
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Västarvet Rapport 2014:20
Författare Elinor Gustavsson Grafisk form och Layout Elinor Gustavsson Omslagsbild Foto från NO över Kungsvägen till höger och kallmurad vägbank från 1850-talet till vänster. Foto: Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen 1, 441 73 Lödöse 462 35 Vänersborg Telefon 010-441 42 69 E-post elinor.k.gustavsson@vgregion.se Hemsida www.vastarvet.se
Innehåll Sammanfattning... 8 Bakgrund och landskapsbild... 9 Syfte och metod... 9 Resultat... 10 RAÄ Hemsjö 185:1 och 186:1... 10 Övrigt rörande närområdet... 11 RAÄ Hemsjö 293... 12 Det historiska kartmaterialet... 13 Slutsats... 15 Litteratur... 17 Otryckta källor... 17 Tekniska och administrativa uppgifter... 17 Figurförteckning... 18 Bilagor... 18.
Figur 1. Västra Götalands län med platsen för undersökningen markerad i Alingsås kommun.
Figur 2. Alingsås kommun med undersökningsområdet markerat i sydväst, söder om sjön Sävelången.
Sammanfattning Inför Trafikverkets planerade arbete med vägbyggnation samt gång- och cykelväg i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland, har Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum gjort en arkeologisk förundersökning i enlighet med länsstyrelsens beslut, dnr. 431 10028 2014. Undersökningsområdet omfattade fastigheterna Kärrbogärde 3:12, Kärrbogärde S:4, Hemsjö-Kärret 1:2, Hemsjö-Kärret 1:6, Hemsjö 2:15, Ormås 1:3 och Ormås 1:2 och berörde fornlämningarna RAÄ Hemsjö 185:1, 186:1 och 293 (fig. 3). RAÄ Hemsjö 185:1 och 186:1 är båda delar av den så kallade Kungsvägen, med medeltida anor. Vid förundersökningen mättes vägsträckorna in med GPS och bevarandegraden kontrollerades. Figur 3. Karta med översikt över de fornlämningar som berördes av förundersökningen
Kungsvägen befanns på södra sidan av E20 endast finnas kvar utmed en 50 meter lång sträcka. Där är den kraftigt omformad - breddad och tillplattad - och inget av den ursprungliga karaktären finns kvar. I övrigt är vägen förstörd och ligger under den nuvarande asfalterade vägbanan. Norr om E20 finns Kungsvägen kvar, dess bevarandegrad och storlek varierar dock. Av hela sträckan är det endast en mindre del som kommer att kunna undgå ingrepp vid anläggning av gång- och cykelväg. Den börjar ca 450 meter räknat från nordost och fortsätter ca 150 meter i sydvästlig riktning (se fig. 4). RAÄ Hemsjö 293 var inför förundersökningen en fast fornlämning registrerad som bytomt/gårdstomt. Efter förundersökningen kan, med hjälp av det historiska kartmaterialet, konstateras att byggnaderna på tomten är yngre än 1850-tal. Det finns däremot mer ålderdomliga inslag på platsen bestående av röjningsrösen. Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum anser inte att fornlämningen ska undersökas vidare och konstaterar att det svårligen går att skilja de yngre lämningarna från de äldre. Bakgrund och landskapsbild Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum har efter beslut av länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört arkeologisk förundersökning inför anläggande av gång- och cykelväg inom fastigheten Kärrbogärde 3:12 m fl., Hemsjö socken, Alingsås kommun. Undersökningen genomfördes av personal från Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum 8-9 juli 2014. Förundersökningsområdena var belägna mellan Tollered och Ingared, direkt söder om sjön Sävelången och på båda sidor om E20. De områden som var aktuella, i synnerhet norr om E20, var mycket kuperade och skogbevuxna. Syfte och metod Gällande RAÄ 185:1 och 186:1, som utgörs av äldre färdvägar, var syftet att bedöma förutsättningen för att anlägga gång- och cykelväg jämsides vägsträckningarna med så lite påverkan på dem som möjligt. För fornlämningen RAÄ 293 var syftet att avgränsa fornlämningen samt klargöra dess utbredning, omfattning och innehåll. Fältmedtodiken anpassades efter vilken fornlämning som undersöktes. Vid RAÄ Hemsjö 293 (gårdstomt/bytomt) togs hjälp av en grävmaskin för att dra ett fåtal schakt på öppna ytor i det annars skogbevuxna området. I övrigt inventerades området och de husgrunder och andra intressanta element som påträffades, mättes in med GPS, beskrevs och ritades av. Även vid RAÄ Hemsjö 185:1 och 186:1 (färdväg) användes GPS för att mäta in sträckningen. Okulär besiktning samt digital fotografering skedde parallellt med mätarbetet.
Resultat RAÄ Hemsjö 185:1 och 186:1 De båda fornlämningarna är delar av en äldre färdväg, den s.k. Kungsvägen, med anor bak i järnålder/medeltid. RAÄ 185:1 är 584 meter lång och av varierande bredd och bevarandegrad. Längst i nordost är den ca två meter bred, men smalnar av mer och mer ju längre västerut man kommer och är till slut inte större än en stig. Först efter 450 meter räknat från nordost blir korridoren längs en 150 meter lång sträcka, mellan sjön Sävelången och E20 s vägbank så pass bred att en eventuell gång- och cykelväg skulle kunna anläggas utan påverkan på fornlämningen (fig. 4). Figur 4. Kungsvägens sträckning norr om E20. Den streckade svarta linjen markerar vilken sträckning som en eventuell gång- och cykelväg kan ta utan ingrepp i fornlämningen. En skylt med information om fornlämningsmiljön skulle med fördel kunna placeras i anslutning till den bevarade delen. I och med att terrängen blir brantare och vägen svänger av mot söder är den tre till fem meter bred och förstärkt med sten på östra sidan. Den branta backen kallas Hästabräckan, är 166 meter lång och har fornlämningsnummer 186:1 (fig. 3).
Kungsvägen användes som enda färdväg på sträckan ända fram till 1850-talet. Söder om E20 finns endast en 40 meter lång sträcka (NNO-SSV) bevarad av Kungsvägen. Den har dock blivit breddad och är mycket påverkad av senare tiders trafik, därmed har den också mist sin ursprungliga karaktär. Till stor del blev den förstörd i samband med att en ny väg anlades i dess gamla sträckning. Övrigt rörande närområdet Under 1850-talet hade trafiken på Kungsvägen börjat bli av sådan art att en kompletterande väg behövde byggas, en som kunde klara tyngre och fler transporter, samt så småningom biltrafik. Vägen som byggdes (RAÄ Hemsjö 278) löper parallellt, på södra sidan om Kungsvägen och är en imponerande konstruktion utgörandes av en på vissa platser, närmre fem meter hög kallmurad stenmur (fig. 4 och 5). Här färdades man i bil fram till 1940/50-talet, när riksväg 6 (E20) byggdes. Hästabräckan och RAÄ Hemsjö 278 har sammansmält ungefär i höjd med dagens E20. Vägen omfattas inte av förundersökningen men bidrar starkt till att ge området dess karaktär och mättes även den in med GPS. Figur 5. Foto taget från öst, med Kungsvägen till höger, gränsande mot den kallmurade 1850-talsvägens vägbank till vänster. Foto: Elinor Gustavsson En inventering av närliggande odlingsmarker som finns markerade på Häradsekonomiska kartan (1890-tal) gjordes i samband med förundersökningen. Figur 6 visar vilka som fortfarande kan skönjas i landskapet.
Figur 6. Häradsekonomiska kartan. De röda markeringarna visar vilka odlingsytor som vid förundersökningen fortfarande var synliga i landskapet. RAÄ Hemsjö 293 Området som omfattade RAÄ Hemsjö 293 var ca 70 x 50 meter stort (NO-SV). Det låg i skogsmark och avgränsades i norr av en bergsvägg och i söder av E20 (fig. 7). Inom området påträffades grunderna efter tre hus. Boningshuset/torpet låg längst i sydväst och de två ekonomibyggnaderna ca 40 meter nordost därom. Se bilaga 1 och 2 för planritningar över torpet och ekonomibyggnaderna. Övriga strukturer som kunde kopplas till torpets verksamhet var en röjd yta ca 20 meter norr om boningshuset. Kanske har trädgårdsodlingarna legat här. Kring den röjda ytan fanns sex mindre röjningsrösen. Rösena är av sådan karaktär att de lika gärna kan kopplas till de äldre gårdsstrukturer som legat sydost om det aktuella området (se nedan Det historiska kartmaterialet ).
Figur 7. Inmätningar gjorda vid RAÄ Hemsjö 293 och i dess närmsta omgivning. Drygt 35 meter nordost om boningshuset var två murrester, vilka tjänat som förstärkning i den branta slänten ner mot ekonomibyggnaderna. En stor mängd bruksföremål låg spridda över hela området, med störst koncentrationer kring de båda ekonomibyggnaderna, som förmodligen nyttjats som förråd. Tre schakt med en sammanlagd yta av 35 m 2, drogs med hjälp av grävmaskin norr om boningshuset. Inga spår efter äldre kulturell aktivitet framkom. Direkt öst om den östligast belägna ekonomibyggnaden vidtog ett område (112 x 42 meter, SV-NO) med gammal åkermark. Längs med odlingsytan påträffades en drygt 70 meter lång gropavall, vallen var ca 1 meter bred och 0,2 meter hög. Kring den röjda marken låg sten slängd här och var. Det historiska kartmaterialet På storskifteskartan från 1762 finns ett soldattorp kallat Hogely (fig. 8). På samma plats finns på karta över laga skifte/ägoutbyte från 1851 samma byggnader och på Häradsekonomiska kartan (1890-tal) har Hogely blivit Högelid G, där G står för gård (fig. 6). Någon byggnad finns dock inte utritad,
bara ett namn. Det har antagits att tomten på ovan nämnda kartor är RAÄ Hemsjö 293. När förundersökningens fältarbete och GPS-inmätningar avslutats blev det tydligt att byggnadsresterna som finns på platsen i dag, omöjligt kan vara de som återfinns på de historiska kartorna (fig. 9). Rent lägesmässigt hamnar dessa under vad som idag är E20 s vägbana. De kvarvarande lämningarna efter ett torp och två ekonomibyggnader måste därmed vara uppförda och brukade under en yngre fas. Den ljusgula ytan öst om torpet är idag övergiven åkermark, som på 1851- års karta ännu inte börjat brukas. Ytterligare en tydlig indikation på att stora förändringar skett på platsen i sen tid (fig. 9). Figur 8. Utsnitt ur storskifteskartan från 1762 (ej rektifierad) med soldattorpet Hogely, senare gården Högelid som idag ligger under E20 s vägbana (se fig. 9).
Figur 9. A) Den detaljerade kartan från 1851 visar två byggnader som ligger invid Kungsvägen, varav den västligaste bör ha utgjort soldattorpet i fig. 8. De ljusa fälten är åkermark, vilket innebär att den inmätta odlingsytan på karta B) inte kommit i bruk 1851. På B) lyser fastighetskartan igenom den något transparenta 1850-talskartan och avslöjar byggnadernas läge under E20. Resterna efter det torp som idag finns på platsen markeras med ett kryss och utesluter att det rör sig om samma byggnader som återfinns på de historiska kartorna. Slutsats Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum anser efter genomförd förundersökning av tre fornlämningar i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland att: - RAÄ Hemsjö 185:1 kommer på grund av platsens topografi, endast till mindre del kunna undgå ingrepp vid anläggning av gång- och cykelväg. Sträckan som skulle kunna lämnas orörd på den 750 meter långa Kungsvägen (RAÄ 186:1 inräknad) är ca 150 meter lång (fig. 4). - RAÄ Hemsjö 186:1 kommer till fullo påverkas av en ev. gång- och cykelväg på platsen. Den gränsar till berg i väst och en brant ravin i öst och utgör därmed den enda sträckning längs vilken en gång- och cykelväg kan anläggas. - Förundersökningsområdena söder om E20 kan helt avskrivas inför eventuell fortsatt exploatering, d.v.s inga ytterligare antikvariska åtgärder behövs. - RAÄ Hemsjö 279 utgörs inte av den gårdstomt/torp som i det äldre kartmaterialet kallas Hogely och Högeliden G, utan av boningshus och ekonomibyggnader uppförda under en yngre fas. Inom det aktuella
området återfinns dock mer ålderdomliga lämningar i form av röjningsrösen. Det kan inte uteslutas att dess hör till den äldre gårdstomt som legat strax sydost om RAÄ Hemsjö 293, och därmed blir de äldre och yngre lämningarna svåra att skilja åt. Fornlämningen ska inte undersökas vidare.
Litteratur Otryckta källor - FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem - Lantmäteriets digitala fastighetskarta - Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens diarienummer: 431 10028 2014 Datum för beslut: 2014-06-22 Ansvarig organisation: Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvets projektnummer: 11843 Västarvets diarienummer: VA 522-2014 Typ av undersökning/åtgärd: arkeologisk förundersökning Projektledare: Mats Hellgren Fältansvarig: Mats Hellgren Rapportansvarig: Elinor Gustavsson Uppdragsgivare: Kostnadsansvarig: Orsak till uppdraget: cykelväg. Län: Kommun: Socken: Fastigheter: Fältarbetstid: Antal arbetsdagar i fält: Trafikverket uppdragsgivaren vägbyggnation, anläggning av gång- och Västra Götalands län Alingsås kommun Hemsjö Kärrbogärde 3:12, Kärrbogärde S:4, Hemsjö- Kärret 1:2, Hemsjö-Kärret 1:6, Hemsjö 2:15, Ormås 1:3 och Ormås 1:2 32 h 2 dgr
Figurförteckning Fig. 1 Västra Götalands län med platsen för undersökningarna markerad i Alingsås kommun. Fig. 2 Alingsås kommun med undersökningsområdet markerat i sydväst, söder om sjön Sävelången. Fig. 3 Karta med översikt över de fornlämningar som berördes av förundersökningen Fig. 4 Kungsvägens sträckning norr om E20. Den streckade svarta linjen markerar vilken sträckning som en eventuell gång- och cykelväg kan ta utan ingrepp i fornlämningen. En skylt med information om fornlämningsmiljön skulle med fördel kunna placeras i anslutning till den bevarade delen. Fig. 5 Foto taget från öst, med Kungsvägen till höger, gränsande mot den kallmurade 1850- talsvägens vägbank till vänster. Foto: Elinor Gustavsson Fig. 6 Häradsekonomiska kartan. De röda markeringarna visar vilka odlingsytor som vid förundersökningen fortfarande var synliga i landskapet. Fig. 7 Inmätningar gjorda vid RAÄ Hemsjö 293 och i dess närmsta omgivning. Fig. 8 Utsnitt ur storskifteskartan från 1762 (ej rektifierad) med soldattorpet Hogely, senare gården Högelid, som idag ligger under E20 s vägbana (se fig. 9). Fig. 9 A) Den detaljerade kartan från 1851 visar två byggnader som ligger invid Kungsvägen, varav den västligaste bör ha utgjort soldattorpet i fig. 5. De ljusa fälten är åkermark, vilket innebär att den inmätta odlingsytan på karta B) inte kommit i bruk 1851. På B) lyser fastighetskartan igenom den något transparenta 1850-talskartan och avslöjar byggnadernas läge under E20. Resterna efter det torp som idag finns på platsen markeras med ett kryss och utesluter att det rör sig om samma byggnader som återfinns på de historiska kartorna. Bilagor Bilaga 1. Planritning över boningshus, RAÄ Hemsjö 293. Bilaga 2. Planritning över ekonomibyggnader, RAÄ Hemsjö 293.
Färdigställda rapporter 2014 2014:1 Arkeologisk utredning/förundersökning inför planerad biogasledning i Tumberg, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:2 Köpingen en handelsplats från yngre järnålder. Arkeologisk efterundersökning inom fastigheterna Fors 3:3 och 3:11 i Trollhättans kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:3 Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal inom fastigheten Töftedals-Bön 1:5, Dals-Eds kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:4 Arkeologisk efterundersökning inom fastigheten Oppensten 1:1 gällande RAÄ Södra Åsarp 12, Tranemo kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:5 Arkeologisk utredning inom fastigheten Hägrunga 5:2, Algutstorp socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:6 Röjningsröseområden i Ulricehamn arkeologisk utredning och förundersökning inom fastigheterna Bogesund 1:30 m.fl., Ulricehamns kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:7 Arkeologisk förundersökning inom del av fornlämning RAÄ 239, Kv. Pärlan 4 och 9 i Alingsås. Alingsås kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:8 Arkeologisk utredning inom fastigheten Klockarebolet 1 m.fl. i Kullings- Skövde socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:9 En bosättning från förromersk järnålder vid Öresjön. En förundersökning av Örby RAÄ 458, Marks kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:10 Arkeologisk utredning inför detaljplan inom Vist 10:2, Timmele socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:11 Arkeologisk utredning inför GC-bana längs väg 1972 i Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014:12 Förhistoria vid förundersökningar i Bälinge. Alingsås och Bälinge socken, Alingsås kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:13 Boplatsläge på åsen. Mesolitikum och bronsålder/järnålder. Arkeologisk slutundersökning. Skepplanda RAÄ 249. Ale kommun, Västergötland. Johanna Lega
2014:14 En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Nödinge 18. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014:15 Arkeologisk utredning inom fastigheten Rished 7:1 m.fl. Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:16 Arkeologisk utredning inom fastigheterna Vektorn 1 och 2 Vänersborg socken och kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:17 Arkeologisk utredning inför planerad bergtäkt inom fastigheten Mölneby 3:2, Östra Frölunda socken, Svenljunga kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:18 Arkeologisk utredning inför detaljplanering för bostäder inom fastigheten Viared 5:1, Borås socken, Borås kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:19 Vikingatida gravar. Arkeologisk delundersökning gällande RAÄ 79:6 och 79:7, Dalstorp socken, Tranemo kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2014:20 Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning. Elinor Gustavsson
Bilaga 1. Planritning över boningshus, RAÄ Hemsjö 293.
Bilaga 2. Planritning över ekonomibyggnader, RAÄ Hemsjö 293.