Stöd till anhöriga och närstående

Relevanta dokument
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Stöd till dig som är anhörig

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Blandade lärande nätverk Sörmland

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Är du anhörig eller vän till någon som är beroende av droger?

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Kan man bli sjuk av ord?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Att ställa frågor om våld

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Det handlar om närhet..

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

När mamma eller pappa dör

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

otrygg, kränkt eller hotad

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Anhörigprogrammet. tel

Det påverkar dig och andra

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Psykosociala metoder och stöd

Till föräldrar och viktiga vuxna:

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Definition av våld. Per Isdal

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Välkommen till Skärholmens stödenhet med aktivitetscenter

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Ungas möte med socialtjänsten

Anhörigcenters program våren 2019

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Att vara sin egen fiende

Verksamhetsbeskrivning

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Verksamhetsuppföljning, Beroendemottagningen och förstärkt öppenvård

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Samverkan ger effektiv och snabb behandling

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Barn som är närstående

Studieguide till boken. Mitt ibland oss Kyrkans utmaning kring nätpornografi Ulrica Stigberg, Libris förlag

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen

Psykosociala stödinsatser

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Psykosociala stödinsatser

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Definition av våld och utsatthet

Ungdoms- och vuxencentralen Ungvux

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Transkript:

Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen

Några citat från deltagare i våra grupper Att träffa människor i samma situation. Kunna prata utan att bli dömd Att inte längre känna mig ensam Höra andras reaktion, tips och berättelse. Hur de får hjälp, kraft och går vidare Ser på saker med andra ögon. Har lättare att fatta beslut Skapar mer tid för mig själv! Tar hand om mig själv Betydligt lugnare, mindre oro. Bättre kommunikation. Att sätta gräns och hantera situation Det har överlag varit en fantastisk grupp, gruppdynamiken fungerade jättebra och det är härligt att både kunna skratta och gråta vid samma tillfälle 10/24/2018 2 2

Varför (sam)arbeta med anhöriga? Systemiskt och familjeorienterat perspektiv Anhöriga finns där lång tid före och efter behandling Anhöriga har oftast mer kontakt och därför större möjlighet att påverka Personer som söker behandling uppger ofta familj och anhöriga som orsak till varför de vill göra en förändring Anhöriga har behov av stöd för egen del (skam och skuld, psykisk ohälsa, hot och våld, ekonomiska problem, isolering, splittring av familjer etc) Finns risk att anhöriga oavsiktligt underlättar fortsatt missbruk. Skyddar den med problem från naturliga negativa konsekvenser av missbruket och därmed hindrar denne från att se och acceptera problemet. 10/24/2018 3 3

Stänga dörren? Anhöriga får ofta rådet att stänga dörren och bryta kontakten Enligt forskning i USA lever 90% av alla som har missbruksproblem med sina familjer Många anhöriga kommer aldrig att bryta kontakten - så hur kan vi hjälpa dessa anhöriga på bästa sätt? Familjen och positiva relationer är ofta en stark motivation för förändring 10/24/2018 4 4

Vilka anhöriga är det som kommer till oss? Alla typer av relationer, föräldrar, partner, barn, syskon, mostrar, morföräldrar, vänner etc etc.. Mödrar till vuxna söner vanligast, därefter partners (kvinnor) Men vi upplever att fler män söker stöd 10/24/2018 5 5

Vad vi erbjuder? Telefonrådgivning Stödsamtal Parsamtal Familjesamtal Stödgrupper för anhöriga 10/24/2018 6 6

Några viktiga inslag i anhörigstöd Barnperspektivet (omsorg, skydd, förutsägbarhet, orosanmälan vid behov) Vara uppmärksam på förekomst av hot och våld. Riskbedömning. Normalisera. Du är inte ensam! (särskilt verksamt i våra grupper) Avlasta skuld och skam. Du har gjort så gott du kan Lyfta fram styrkor och det man gjort bra Hitta mer funktionella copingstrategier (om det inte redan finns) Skifta fokus till den anhöriges egna behov och situation Hitta tillbaka till en relation som handlar om mer än drogproblemet Alltid utgå ifrån vad som känns rätt för den anhörige, dvs inte tvinga på dom förhållningssätt som de ej själva kan stå för och leva med. Undantag då det handlar om barn som far illa och/eller förekomst av våld. 10/24/2018 7 7

Metoder På enheten finns kompetens i familjeterapi, KBT, PDT m.m. CRAFT (Community reinforcement approach and family training) Ersta Vändpunkten anhörigprogram (grupp) Egen gruppmetod : Social mobilisering, reflekterande samtal och delning 10/24/2018 8 8

CRAFT Mål: Öka den anhöriges välmående Mål: Förbättra relationer i familjen Mål: Påverka den med problem att minska/sluta missbruka och söka behandling Nationella riktlinjer (nivå 3, hög prioritet) Del i CRA familjen Bygger på inlärningsteori och KBT Handlar huvudsakligen om att ändra beteende- och kommunikationsmönster och därmed ändra dynamiken i familjen/relationerna 10/24/2018 9 9

Frågor?????????! 10/24/2018 10 10

Kontakt Pia Björklund 031-367 93 10 pia.bjorklund@socialresurs.goteborg.se Mattias Boije 031-367 93 11 mattias.boije@socialresurs.goteborg.se