Ett redskap för Hur gör vi jämlikt? växer fram. I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa

Relevanta dokument
Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Uppsala 29 november 2017

Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Mat och Cancer Göteborg 24 januari 2017

Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla?

Handlingsplan för. folkhälsoarbete

Utanförskap, socioekonomi och folkhälsa -

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsopolitiskt program

1 (10) Folkhälsoplan

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Välfärds- och folkhälsoprogram

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Sveriges största tandvårdsorganisation

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Sveriges elva folkhälsomål

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Demokratisatsning med ungt inflytande

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Alingsås folkhälsomål 2019

Nationella ANDT-strategin

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan

Hälsoplan för Årjängs kommun

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Det handlar om jämlik hälsa

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Lokal arbetsplan 14/15

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samverkansavtal avseende Hälsoteket mellan Östra Göteborgs stadsdelsnämnd och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd

Vad kan vi göra för att främja hälsan hos asylsökande och nyanlända barn, unga och vuxna?

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Välfärds- och folkhälsoredovisning

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Det handlar om jämlik hälsa

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kommissionen för jämlik hälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Transkript:

Ett redskap för Hur gör vi jämlikt? växer fram I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa

Våra utgångspunkter 2004 Jämlik hälsa ett överordnat mål En holistisk syn på hälsa Avståndstagande från etnocentrism Behoven och förutsättningarna hos dem vi möter som utgångspunkt

INFLYTANDETRAPPAN - PROBLEMATISERING

Kommissionen för jämlik hälsa (2017) Kommissionen (menar) att åtgärder för att stärka individers och gruppers kontroll, inflytande och delaktighet och att göra förutsättningarna för dessa aspekter mer jämlika är en viktig del av arbetet med en god och jämlik hälsa. s 216

Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm: Carlssons

Helhetsmetodiken Syftar till att kvalitetssäkra folkhälsoinsatser och därmed bidra till Kommissionens för jämlik hälsa övergripande folkhälsomål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen (Nästa steg på vägen mot en jämlik hälsa. SOU 2017:47 s 36)

Teoretisk grund Gedigen ämneskunskap. Väldefinierade begrepp. Uppföljningsbara resultat. Trygghet för deltagare och beslutsfattare. Skapar underlag för kunskapsutveckling. Hälsopedagogisk teori: Social Cognitive Theory. Tio års erfarenhet.

Skall jag verkligen börja med gluten idag tycker ni?

Social Cognitive Theory : strategier för att påverka hälsa Stärka individens tilltro till sin egen förmåga Stärka tilltron till kollektivets förmåga Synliggöra och använda möjligheter att påverka livsvillkor och omgivning. Göra det lättare att leva hälsosamt Påverka förväntningar på utfall Synliggöra positiva förebilder.

Kommissionen för jämlik hälsa (2017) Kommuner och landsting bör verka för att ett icke-diskriminerande förhållningssätt används i vård, skola och omsorg och andra relevanta offentliga verksamheter. Personal som har direktkontakt med medborgare, elever, patienter, brukare osv. bör utbildas och fortbildas i ett sådant förhållningsätt. s 225

Normer

Kritisk reflektion Upplevde du svårigheter att inkludera deltagaren utifrån språk, genus, funktionsvariation, nationell bakgrund eller annan faktor? Tyckte du att det verkade som om alla kände sig delaktiga? Kan du identifiera stereotyper i de exempel som du använde? Var det någon annan som bidrog till fördomar eller exkludering? Utvecklingsarbete i VGR skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. Upplevde du att detta var fallet under träffen?

Det allmänna har, som anges i såväl Regeringsformen som i Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35), ett ansvar för hälsans förutsättningar i meningen att öka människors handlingsutrymme, men också för att stödja enskilda människors beslut. Kommissionen för jämlik hälsa Delbetänkande 1, 2016 Hälsans bestämningsfaktorer - den ekologiska modellen Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead, 1991, modifierad av Angereds Närsjukhus.

Strukturell nivå Hälsocertifiering av skolor Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kostnätverket Nordost Samverkan Gårdstensbostäder; Hälsostugan Stöd till förskrivning av FaR-recept Cellprovtagning Mammografi Stöd av hälsoguider, doulor, kulturtolkar

Grupp- och individnivå Medverkan i föräldragrupper på öppna förskolor och familjecentraler Medverkan i skolornas hälsoarbete Medverkan på träffpunkter för äldre Doulaverksamhet Hälsosamtal på Hälsostugan i Gårdsten Projekt deltagarstyrd forskning; Bra liv i Gårdsten

Några saker vi gjort i närtid:

Matkostnader påverkar matvanorna, de med lägst inkomst äter mer av energitäta, näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel grönsaker och fisk. Variation kostar också mera. (Livsmedelsverkets rapport 9-2016)

NE platsen, Göteborg. Augusti 2013.

25 Indigenous Foods from Around the World Being Replaced by the Western Diet http://www.thecultureist.com/2013/09/03/25-indigenousfoods-around-world-replaced-western-diet/ http://agronigeria.com.ng/canada-invests-n500-million-on-researchon-indigenous-vegetables-in-nigeria/

Vitamin C protein Vitamin A, C Järn Vitamin A Folsyra Järn Zink protein Järn Zink Prot

Formulär nivå 2 Gårdstens Öppna mötesplats 2017 Aktivitet Strategi 1. Stärka individens tilltro till sin egen förmåga. 2. Stärka tilltron till gruppens förmåga. 3. Synliggöra positiva förebilder. 4. Påverka förväntningar på konsekvenser av medvetna val. 5. Synliggöra och använda möjligheter att påverka livsvillkor och omgivning. 6. Göra det lättare att leva hälsosamt Tex: Öppen Förskola Redogörelse Reflektion Upplevde du svårigheter att inkludera deltagaren utifrån språk, genus, funktionsvariation, nationell bakgrund eller annan faktor? Tyckte du att det verkade som om alla kände sig delaktiga? Kan du identifiera stereotyper i de exempel som du använde? Var det någon annan som bidrog till fördomar eller exkludering? Statistik: Inkomna idéer för Indikationer till fortsatt arbete och metodutveckling

Formulär nivå 3 Antal deltagare(ungefär!), alla. Män/kvinnor? Barn? Vad kom det för frågor eller åsikter? Hände det något annat viktigt? Beskriv kort. Tror du att någon kände sig utanför eller ledsen, utifrån någon av diskrimineringsgru nderna, eller andra orsaker? Verkade alla känna sig delaktiga? Fick de svar på sina frågor? Beskriv kort. Övriga reflektioner? Vad kan vi förändra till nästa gång?

Webb applikation Användarvänligt Dela erfarenheter med andra Kunskapsinhämtning Möjliggör samverkan på nya nivåer

Tack för uppmärksamheten!