Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85 Uppsala Besöksadress/Visiting address: Akademiska sjukhuset Ingång 17 Uppsala University Hospital Entrance 17 Telefon/Phone: 018-611 98 66 +46 18 611 98 66 Telefax/Fax: 018-50 73 94 +46 18 50 73 94 www.nck.uu.se Kurslitteratur Baianstovu, Í Rúna (2017). Heder: hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. Connell, Raewyn (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos. Council of Europe. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, Istanbul 11 maj 2011, Europarådets fördragsserie nr 210. De los Reyes, Paulina, Molina, Irene, & Mulinari, Diana (2005). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas. Ekström, Veronica (2016) Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Linköping: Linköpings universitet Enander, Viveka (Red.), Eriksson Larsson, Susanne, Fries, Julia, Holmberg, Carin (Red.), Larsdotter, Suzann & Olsson, Hanna (2011). Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, Maria, Cater, K., Åsa, & Näsman, Elisabet (Red.) (2015). Barns röster om våld. Att lyssna, tolka och förstå. ([2. uppl.]) Malmö: Gleerups. Organisationsnr:
2 (5) Gottzén, Lucas, & Jonsson, Rickard (Red.) (2012). Andra män. Maskulinitetsskapande, normskapande och jämställdhet. Malmö: Gleerups. Heimer, Gun, Björck, Annika, & Kunosson, Chrystal (Red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Carin, & Stjernqvist, Ulrika (2008). Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: RFSL. Holmberg, Carin, & Enander, Viveka (2011). Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. ([2.uppl.]) Lund: Studentlitteratur. Kvinnors nätverk (2013). Familjearbete i hederskontext. Stockholm: Linnamottagningen. Laanemets, Leili, Mattsson, Tina & Nordling, Vanna (2013). Frikoppling, sammankoppling och besvärliga maktrelationer i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift, Nr 3-4. Sid 168-184 Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, Nr 1. Sid 47-56 Nationellt centrum för kvinnofrid (2009). Våld i samkönade relationer en kunskaps- och forskningsöversikt. NCK-rapport 2009:2. Uppsala: NCK. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt. NCKrapport 2010:1. Uppsala: NCK. Nationellt centrum för kvinnofrid (2013). Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. NCK-rapport 2013:1. Uppsala: NCK.
3 (5) Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. NCK-rapport 2014:1. Uppsala: NCK. Nationellt centrum för kvinnofrid (2016). Våld mot äldre kvinnor. En forsknings- och kunskapsöversikt. NCK-rapport 2016:1. Uppsala: NCK. Nationellt råd för kvinnofrid (2003). Han var väl inte alltid så snäll. Våld mot äldre kvinnor. Stockholm: Nationellt råd för kvinnofrid. Nilsson, Gabriella, & Lövkrona, Inger (2015). Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Lund: Studentlitteratur. Smirthwaite, Goldina & Holmberg, Carin (2014). Uppbrottstrappan. En modell för intersektionellt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor. Tidskrift för genusvetenskap, 35(2-3). Sid 106-128 Socialstyrelsen (2011). Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Vänd dem inte ryggen: utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2014). Våld i nära relationer. SOSFS 2014:4 (M och S). Föreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialstyrelsen.
4 (5) Sveriges kommuner och landsting (2011). Våldsförebyggande arbete med män, en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. United Nations General Assembly (1993). Declaration on the Elimination of Violence Against Women. New York: United Nations. Referenslitteratur Alinia, Minoo (2013). Honor and violence against women in Iraqi Kurdistan. New York: Palgrave Macmillan. Hearn, Jeff (1998). The Violences of Men. London: SAGE. Mendel-Enk, Stephan (2005). Med uppenbar känsla för stil. Stockholm: Atlas. Nationellt centrum för kvinnofrid (2017). Uppsalamodellen. Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården. NCK-rapport 2017:1. Uppsala: NCK Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport 2010:4. Uppsala: NCK. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Antologi. Sju perspektiv på våldtäkt. NCK-rapport 2010:2. Uppsala: NCK. Nationellt råd för kvinnofrid (2003). Världens sämsta brottsoffer, om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor. Stockholm: Nationellt råd för kvinnofrid. Länsstyrelsen Östergötland (2015). Våga göra skillnad. Länsstyrelsen Östergötland (2016). Underlag för utveckling och implementering.
5 (5) Socialstyrelsen (2011). Sällan sedda utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen. United Nations. Commission on Human Rights (1989). United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC). New York: United Nations