Kallelse Utbildningsnämnden

Kallelse Utbildningsnämnden Tid: torsdag 7 mars 2019 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Informationsärenden 4 Fokusområde förskola Marit Foss Fredriksson, verksamhetschef, Esther Ivarsbo, förskolechef 5 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden 2019 2019/68 Ingela Flodin, nämndsamordnare Beslutsärenden 6 Årsrapport 2018 för utbildningsnämnden 2019/65 Leif Gardtman, förvaltningschef, Henrik Boqvist, ekonom, Jörgen Karlsson, ekonomichef 7 Systematiskt kvalitetsarbete 2018/2019 2018/435 Anders Nordgren, verksamhetschef 8 Uppföljning av internkontrollplan 2018 2018/103 Leif Gardtman, förvaltningschef 9 Internkontroll 2019 2019/77 Leif Gardtman, förvaltningschef 10 Riktlinjer för kontaktpolitiker 11 Rapport från kontaktpolitiker 1

12 Information 13 Anmälan av inkomna skrivelser 14 Redovisning av delegeringsbeslut Kamilla Nilsson (M) Ordförande 2

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-02-14 UN 2019/68 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden mars 2019 Dnr UN 2019/68 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-07 142 att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från utbildningsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-12-14 Beslutsuppföljning mars 2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon 3

Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Utbildningsnämnden Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum 2018-03-01 24 Information Leif Gardtman 2018-05-24 2018/202 Byggnation av F-6-skola Norra Gossagården Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att upphandla om skolskjuts inför höstterminen 2019 och i samband med detta utreda möjligheten och kostnaden att använda Västtrafik för alla högstadieelever som bor utmed deras trafiklinjer. Detta skulle öka flexibiliteten för många ungdomar att stanna kvar efter skolan för att exempelvis vara med på kulturskolans aktiviteter, fritidsgården och socialt umgänge. Pågår augusti 2020 augusti 2020 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att inleda projektering av skola F-6 för 500-600 elever förlagd på området Norra Gossagården i Lödöse. Projektet syftar till att ha skolan färdigställd för inflyttning till ht 2022. Pågår 2022 4

Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum 2018-05-24 2018/210 2018-12-13 2018/469 86 Behov av fler förskolplatser i Lilla Edets kommun Behov av barnomsorg på ebekväm arbetstid Marit Foss Fredriksson Marit Foss Fredriksson Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att planera för projektering av fler förskoleavdelningar i Lilla Edets kommun. Pågår 2019 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att göra en kartläggning av behov av barnomsorg på oregelbundna arbetstider. Pågår maj 2019 5

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-02-13 UN 2019/65 Årsrapport 2018 för Utbildningsnämnden Dnr UN 2019/65 Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Lilla Edets kommun ska stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Målet är att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ska öka jämfört med 2017. Det målet är uppnått. Nämndens nettobudget är 331,7 mnkr för verksamhetsåret 2018. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 1,9 mnkr. Barn- och elevantalet i Utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren. Enligt beslut från fullmäktige i maj månad så förstärktes utbildningsnämndens budgetram med 10 mnkr, varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero. Ärendet Barnomsorgen För 2018 redovisar barnomsorgen ett överskott på 2,9 mkr jämfört med budget. Överskottet är framförallt hänförligt till köpta platser. Intäkterna 2018 har ökat med 775 tkr jämfört med 2017. Vilket dels förklaras av ökat antal barn inom förskolan som leder till ökade barnomsorgsavgifter samt fler tilläggsbelopp. Kostnaderna ökade med 3,8 mkr 2018 i jämförelse med 2017. Under året har personalkostnaderna ökat med 6,5 mkr (10,1%) varav 1,8 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Resterande beror på volymökningar. Lokalkostnader ökat med drygt 1 mkr. Ökningen beror på att Ryrsjöns gamla förskola har ersatts av en ny förskola och utökats från två till fyra avdelningar. Grundskolan Grundskolan visar ett underskott på -5,5 mkr på totalen, vilket till stor del beror på högre kostnader för köpta platser än vad som är budgeterat. Intäkterna för grundskolan som till största delen består av riktade statsbidrag samt ersättningar från migrationsverket ligger kvar på ungefär samma nivå 2018 som 2017. Kostnaderna för grundskolan har under 2018 ökat med 14,9 mkr (8,3%) i jämförelse med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 11,1 mkr (10,5%) varav 2,9 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Övriga personalkostnadsökningar är kopplade till volymökningar och ökade behov inom grundsärskola och grundskola. 6

Gymnasiet För 2018 redovisar gymnasiet ett överskott i jämförelse med budget på sin verksamhet med 2,1 mkr. Överskottet beror på lägre kostnader för köpta platser än vad som budgeterats. Intäkterna under året har minskat med 3,5 mkr i jämförelse med 2017 vilket beror på lägre ersättning från migrationsverket än föregående år. Kostnaderna har minskat med 7,9 mkr vilket förklaras av nedläggningen av Elfhems gymnasium. Övergripande De övergripande kostnaderna visar ett underskott på -1,4 mkr vilket förklaras av högre kostnader för tilläggsbelopp än vad som budgeterats. Beslutsunderlag Årsrapport 2018 för utbildningsnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt. Förslag till beslut Årsrapport 2018 för utbildningsnämnden godkänns. Leif Gardtman Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se Beslut expedieras till Kommunstyrelsen 7 sid 2/2

Årsrapport 2018 1 Årsrapport 2018 Utbildningsnämnden Period: januari december, 2018 Datum: 2019-02-21 Dnr UN2019/65 8

Innehåll Årsrapport 2018 2 1. Sammanfattning...3 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag...4 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen...4 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag...4 3. Särskilt prioriterat arbete...4 4. Uppföljning av mål...6 5. Ekonomisk analys...10 5.1. Resultat...10 5.1.1 Barnomsorg...10 5.1.2 Grundskolan...11 5.1.3 Gymnasiet...11 5.1.4 Övergripande...11 5.2. Investeringar...11 5.3. Utfall och prognos...12 9

Årsrapport 2018 3 1. Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Lilla Edets kommun ska stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Målet är att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ska öka jämfört med 2017. Det målet är uppnått. Nämndens nettobudget är 331,7 mnkr för verksamhetsåret 2018. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 1,9 mnkr. Barn- och elevantalet i Utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren. Enligt beslut från fullmäktige i maj månad så förstärktes utbildningsnämndens budgetram med 10 mnkr, varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero. Barnomsorgen För 2018 redovisar barnomsorgen ett överskott på 2,9 mkr jämfört med budget. Överskottet är framförallt hänförligt till köpta platser. Intäkterna 2018 har ökat med 775 tkr jämfört med 2017. Vilket dels förklaras av ökat antal barn inom förskolan som leder till ökade barnomsorgsavgifter samt fler tilläggsbelopp. Kostnaderna ökade med 3,8 mkr 2018 i jämförelse med 2017. Under året har personalkostnaderna ökat med 6,5 mkr (10,1%) varav 1,8 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Resterande beror på volymökningar. Lokalkostnader ökat med drygt 1 mkr. Ökningen beror på att Ryrsjöns gamla förskola har ersatts av en ny förskola och utökats från två till fyra avdelningar. Grundskolan Grundskolan visar ett underskott på -5,5 mkr på totalen, vilket till stor del beror på högre kostnader för köpta platser än vad som är budgeterat. Intäkterna för grundskolan som till största delen består av riktade statsbidrag samt ersättningar från migrationsverket ligger kvar på ungefär samma nivå 2018 som 2017. Kostnaderna för grundskolan har under 2018 ökat med 14,9 mkr (8,3%) i jämförelse med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 11,1 mkr (10,5%) varav 2,9 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Övriga personalkostnadsökningar är kopplade till volymökningar och ökade behov inom grundsärskola och grundskola. Gymnasiet För 2018 redovisar gymnasiet ett överskott i jämförelse med budget på sin verksamhet med 2,1 mkr. Överskottet beror på lägre kostnader för köpta platser än vad som budgeterats. Intäkterna under året har minskat med 3,5 mkr i jämförelse med 2017 vilket beror på lägre ersättning från migrationsverket än föregående år. Kostnaderna har minskat med 7,9 mkr vilket förklaras av nedläggningen av Elfhems gymnasium. Övergripande De övergripande kostnaderna visar ett underskott på -1,4 mkr vilket förklaras av högre kostnader för tilläggsbelopp än vad som budgeterats. 10

Årsrapport 2018 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag. 4 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola årkurs 1-9 samt grundsärskola. 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag Förskolorna i Lilla Edet håller god kvalitet. Det framkommer i nämndens systematiska kvalitetsarbete. En årlig regionsgemensam enkät (GR) mäter vårdnadshavares upplevelse av förskolan. Vårdnadshavare bedömer genom att svara på 14 områden hämtade från förskolans läroplan. Frågorna har sedan slagits samman i fem frågeområden. Resultatet mäts i en skala från 1 7 där 1 betyder otillräckligt och 7 betyder utmärkt. 2018 års resultat visar att vårdnadshavare är nöjda med förskolorna i Lilla Edets kommun och inom alla områden visar resultatet mellan 5,2 och 5,8 på den sjugradiga skalan. Alla barn som behöver förskoleplats erbjuds detta inom den lagstadgade 4-månadersperioden. Detta ställer i nuläget utbildningsnämnden inför utmaningar då efterfrågan på plats i förskola ökar. Ett antal familjer har valt att tacka nej till erbjuden plats, då platsen som erbjudits inte varit på den förskola de önskat i första hand. Kvaliteten i skola och fritidshem följs upp med fokus på flera olika indikatorer. Betyg och elevernas kunskapsnivåer i förhållande till läroplanernas kunskapskrav är en del i detta. Betygen i årskurs 9 har förbättrats jämfört med 2017. Fler elever var behöriga till gymnasiet, fler elever hade betyg i samtliga ämnen och meritvärdet är högre 2018 än 2017. Samtidigt minskar skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. Elevernas upplevelse av sin skolgång mäts i årliga elevenkäter. 2018 års resultat visar att eleverna i årskurs 2 skattar sin skola högt. Även eleverna i årskurs 5 är relativt nöjda med sin skola. I årskurs 9 är upplevelsen betydligt sämre. 3. Särskilt prioriterat arbete Utbildningsnämnden har inspirerats av SKL:s rapport 1 om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner, vid beslutet om särskilt prioriterat arbete. Goda förutsättningar för, samt kvalitativt arbete i följande processer ska leda till höga resultat samt trivsel och trygghet i Lilla Edets kommuns förskolor och skolor. a) Pedagogiskt ledarskap Förskolechefer och rektorer arbetar både på gruppnivå och individnivå med pedagogernas ledarskap. Verksamhetschefer har löpande avstämningar med förskolechefer och rektorer, där fokus ligger på hur de arbetar med Utbildningsnämndens grunduppdrag. Förskolechefernas och rektorernas systematiska 1 Analys öppna jämförelser grundskola 2009: Konsten att nå resultat - erfarenheter från framgångsrika skolkommuner 11

Årsrapport 2018 kvalitetsarbete har utvecklats, vilket gör att det pedagogiska ledarskapet utvecklats. Förskolechefernas och rektorerna arbetar mer fokuserat med insatser som är kopplade till uppföljningar och analyser. b) Gemensamt förhållningssätt till lärande Kommunens Bedömningspolicy gäller och ska vara aktuell hos alla pedagoger och skolledare. Uppföljningarna av hur skolorna arbetar med bedömning och betygssättning visar att det finns behov av insatser för att öka bedömarkompetensen hos pedagogerna och likvärdigheten i bedömningarna i kommunens skolor. Flera skolor arbetar med att utveckla formerna för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningens mål och upplägg. c) Tät uppföljning på individnivå Förutom betygssättning och genomförande av nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 används avstämningstillfällen då lärarna markerar i Unikum om eleverna har godtagbara kunskaper eller om någon form av insatser behövs. Med insatser avses extra anpassningar eller eventuellt särskilt stöd. I 2018 års uppföljningar granskar rektor och verksamhetschef elevers, ämnens och gruppers status i Unikum. Utifrån uppföljningarna görs fokuserade insatser på individnivå, och ämnesnivå. d) Särskilt stöd och Tidiga insatser Verksamhetschef har tillsammans med alla rektorer arbetat med case och rutiner utifrån Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Fortsatt arbete behövs där även elevhälsans kompetenser involveras. Målsättningen är att undervisningen ska utvecklas och anpassas så att behovet av extra anpassningar och särskilt stöd minskar. I rektorernas uppföljningar märks ett ökat fokus på de mest omfattande insatserna, de som handlar om att alla eleverna ska få ledning och stimulans i undervisningen. Det handlar om att läraren strukturerar och genomför undervisningen så att alla elevers behov fångas upp och möts. Det är ett grundläggande arbete som är avgörande för hur många elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd. e) Förebyggande och främjande arbete för jämställdhet, trygghet och studiero. Samtliga förskole- och skolenheter har planer mot diskriminering och kränkande. Läsåret 2018/2019 har jämställdhet beaktats extra. I förskolan har särskild vikt lagts vid att skapa trygg omsorg och goda lärmiljöer. Samverkan mellan skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och ungdomscoacher har utvecklats under 2018. f) Aktivt arbete med kompetensutveckling En plan för digitalisering av Utbildningsnämndens verksamheter har tagits fram. I planen är kompetensutveckling en stor och viktig del. Samtliga förskolechefer och rektorer har genomgått kompetensutveckling med fokus på att Leda Digitalisering. I takt med att rektorers och förskolechefers systematiska kvalitetsarbete utvecklas märks även en utveckling av kompetensutvecklingsinsatserna. Det finns en tydligare koppling mellan resultat, analys och insatser 2018 än tidigare år. g) Politiskt ledarskap Det politiska ledarskapet ska vara tydligt. Det ska klart framgå att politiken styr med mål och ekonomiska resurser. För 2018 har målen i verksamhetsplanen för utbildningsnämnden varit tydligt länkade till målen från kommunfullmäktige. Förbättringsarbetet som pågår fokuserar på dessa prioriterade områden. Genom kontinuerlig ekonomisk rapportering och systematisk uppföljning har kontrollen stärkts och utbildningsnämnden kunde tidigt identifiera behovet av en ökad budgetram om 9 Mkr, samt en riktad satsning på trygghet och studiero om 1 Mkr. h) Samsyn och kontinuitet om mål och inriktning för verksamheten De grundläggande målen för verksamheten bör vara sådana att de är giltiga över tid och oavsett majoritet. Utbildningsnämndens arbete för att bli en framgångsrik skolkommun baseras på överenskommelsen att långsiktigt fokusera på områdena a-f ovan. 12 5

Årsrapport 2018 4. Uppföljning av mål Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. Visionen är att kommunen präglas av dessa fyra tillstånd år 2020. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna och till dessa finns inriktningsmål och prioriterade mål kopplade. Dessa strategiska områden, inriktningsmål samt prioriterade mål är beslutade av kommunfullmäktige och nämndens åtagande framgår genom konkretiseringar av de prioriterade målen, vilka framgår av nedanstående tabeller. Varje strategiskt område rubriceras nedan och omfattar ett eller flera prioriterade mål. Hur de prioriterade målen ska anses uppfyllda framgår av rutan Mätning/målet uppfyllt. Inriktningsmål: I Lilla Edets kommun ska alla ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 6 Prioriterat mål 1. Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Mätning/målet uppfyllt Förbättrad ranking i förhållande till SKL:s samlade rapport (öppna jämförelser) om jämställdhet 2016, den del som avser service till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen Berörda nämnder: Övriga nämnder a) Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola ska arbeta systematiskt för att främja jämställdhet, trygghet och studiero. Arbetet ska ske genom att alla förskole- och skolenheter upprättar Plan mot kränkande i enlighet med gällande författningar. Uppföljning sker inom ramen för Utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete, Uppföljningsrapport 4 i september. Utfall 2018: Samtliga skolor och förskolor har upprättat årliga planer mot kränkande i enlighet med författningarna. b) I de nyckeltal som Utbildningsnämnden använder ska uppdelning mellan könen framgå i de fall där det är möjligt. Utfall 2018: I Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2018 redovisas nyckeltal uppdelat mellan könen. I GR:s elevenkät redovisas resultaten uppdelat mellan könen. Kunskapsresultaten i form av betygsstatistik redovisas uppdelat mellan könen. Inriktningsmål: Kommunen ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för den övergripande svenska flykting-politiken. Prioriterat mål 2. Arbeta för att alla som bosätter sig i kommunen så snabbt som möjligt integreras och ges lika förutsättningar avseende sysselsättning och boende. Mätning/målet uppfyllt När nämnderna arbetar i enlighet med kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen samt individnämnden Berörda nämnder: Övriga nämnder c) Information om kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle ska spridas i bildningsförvaltningens verksamheter, när programmet är antaget. Utfall 2018: Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle. Samtliga verksamhetschefer och enhetschefer inom 13

Årsrapport 2018 Utbildningsnämndens verksamhetsområden har informerat i verksamheterna om kommunens program för ett mångfaldssamhälle. 7 Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Prioriterat mål 3. Satsningar genomförs på it- och teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. Mätning/målet uppfyllt När satsningar genomförts avseende it- och teknikstöd som ökar tryggheten för äldre i hemmet. Ansvarig nämnd: Omsorgsnämnden Berörd nämnd: Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden berörs inte av detta mål. Inriktningsmål: Lilla Edet ska vara en attraktiv arbetsgivare. Prioriterat mål 4. Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare. Mätning/målet uppfyllt Arbeta med olika insatser för att minska personalomsättningen jämfört med 2016. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Berörd nämnd: Övriga nämn Utgångsvärde - Personalomsättning 2016: 22 % sammantaget bland de tillsvidareanställda i yrkeskategorierna Lärare grundskola tidigare år, Lärare grundskola senare år, Lärare praktisk/estetiska ämnen, Förskollärare. d) Bildningsförvaltningen ska ta fram en beskrivning över hur systematik ska skapas i arbetet med att Lilla Edets kommuns förskolor och skolor ska vara attraktiva arbetsplatser. Arbetet ska planeras, följas upp och dokumenteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet ska presenteras i form av ett årshjul. Utfall 2018: Personalomsättningen 2018 i de yrkeskategorier som anges ovan var 16,1%. Ett årshjul är framtaget i samarbete mellan förvaltningsledning och personalavdelningen. Årshjulet har samverkats i FSG och implementeras löpande i verksamheten under hösten 2018. En genomgång av den fysiska arbetsmiljön har genomförts på samtliga enheter under december 2018. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Prioriterat mål 5. Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Mätning/målet uppfyllt Mål 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka jämfört med 2017 Mål 21 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen ska öka jämfört med 2017 Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden och individnämnden 14

Andel elever med behörighet till nationellt program Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Årsrapport 2018 2017 2018 80,3 % 80,4 % 81,0 % 80,7 % 8 Andelen elever i Lilla Edets kommuns kommunala skolor som var behöriga till något nationellt program 2018 är 80,6 %. Den siffran kan jämföras med föregående års siffra som var 69,6 %. Processerna som beskrivs under rubrik 4 ovan, beskriver vad nämnden pekat ut som utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse i förskola och skola. Utöver de processerna gäller följande under 2018: e) Utbildningsnämnden ska sträva mot att andelen årsarbetare med förskollärarexamen i förskolan är omkring två tredjedelar. Utfall 2018: Det finns ingen aktuell statistik för 2018 att redovisat än men andelen årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen i kommunal regi 2017 var 46% 2 vilket kan jämföras med riket totalt som låg på 43%. Fördelningen mellan antal förskollärare och barnskötare ser olika ut de olika förskolorna men alla förskoleavdelningar har minst 1 förskollärare anställd. Vid nyanställning strävar man efter att anställa förskollärare med högskolexamen. Under året har förvaltningen satsat på kompetensutveckling av befintliga barnskötare i kommunen. f) Bildningsförvaltningen ska ta fram en plan för hur nämndens verksamheter ska arbeta för att möta de nya krav på digitalisering och programmering som införts i den reviderade upplagan av LGR-11 och som träder i kraft läsåret 18/19. Utfall 2018: Bildningsförvaltningen har tagit fram en plan för digitalisering av nämndens verksamheter. Planen gäller för år 2018 och ska följas upp och revideras 2019. Planen har fokus på att utveckla ledning, infrastruktur, kompetens och användande. g) Bildningsförvaltningen ska ta fram en plan för hur nämndens verksamheter ska arbeta för samverkan med arbetslivet utanför skolan, där verkställandet av obligatorisk PRAO under årskurs 8 och 9 ska vara en del. Utfall Tertial 2: En plan för hur nämndens verksamheter ska arbeta för samverkan med arbetslivet utanför skolan har tagits fram. Verkställandet av obligatorisk PRAO ingår ännu inte i den planen. Som en del i planen har en lyckad yrkesmässa genomförts på Fuxernaskolan 7-9. Av olika skäl har arbetet med att förbereda för genomförandet av PRAO inte kunnat ske på önskvärt sätt. h) Utbildningsnämnden fördelar ekonomiska medel utifrån förskole- och skolenheternas behov, relativt nämndens ekonomiska ramar. En transparent fördelningsmodell ska utvecklas. Utfall 2018: Samtliga enhetschefer har under våren fått en tilldelning att utgå ifrån inför höstens organisation. Tilldelningen bygger på antalet barn- och elever i 2 Andel årsarbetare med förskollärarexamen i Lilla Edets kommuns regi år 2014: 52%, år 2015: 47 %, år 2016: 42%. Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal. 15

Årsrapport 2018 verksamheten, när det gäller förskolechefers och rektorers budget. Kostenhet och Lokalvård/Vaktmästeri är anslagsfinansierade. Det är även Grundsärskolans verksamhet. Efter dialog under 2018 har fördelningsmodellen utvecklats och inbegriper nu även riktade satsningar utifrån socioekonomiska faktorer i grundskolan. Den utvecklade fördelningsmodellen används i budgetarbetet för 2019. i) Utbildningsnämnden ska samverka med IFO, vårdcentraler samt Närhälsan med ungdomsmottagning, kring åtgärder för att stötta elever att uppnå godkända resultat och att fullfölja sina studier. Utfall Tertial 2: Samverkan mellan Utbildningsnämndens verksamheter, IFO och ungdomsmottagningen har utvecklats. En samverkansgrupp som styrs av verksamhetschef Skola, verksamhetschef IFO, verksamhetschef Kultur- och fritid samt enhetschef för Ungdomsmottagning har ett förtydligat uppdrag om att både planeraför och genomföra aktiviteter riktade till ungdomar i Lilla Edet. Fokus på insatserna ska vara att förbättra ungdomarnas välbefinnande. En plan för aktiviteter som ska genomföras 2019 finns. Första aktiviteten genomförs i samband med fritidsgården Kometens invigning. Under KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret) sker arbete för att dels hålla kvar elever i studier, och dels att återföra eller hitta meningsfulla alternativ i de fall elever av olika skäl pausar/avslutar sina gymnasiestudier. Det arbetet sker i aktivt samarbete med flera aktörer som t.ex. IFO, UM m.fl. 9 16

5. Ekonomisk analys Årsrapport 2018 10 5.1. Resultat Nämndens nettobudget är 331,7 mkr för verksamhetsåret 2018. Under innevarande år har Kommunfullmäktige i maj beslutat om en ökad ramtilldelning till Utbildningsnämnden på 10 mkr. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 1,9 mkr (0,58 procent). Avvikelsen mot budget beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än vad som budgeterats. Intäkterna har minskat med 2,1 mkr (4,5 procent) i jämförelse med föregående år. Intäkterna har framförallt minskat på gymnasiet vilket beror på lägre intäkter från migrationsverket än tidigare år. Kostnaderna har ökat med 13,2 mkr (3,5 procent) vilket i sin helhet förklaras av ökade personalkostnader varav 5,2 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Periodens resultat Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2018 Avvikelse Barnomsorg Intäkter -13 830-14 605-11 974 2 631 Lokalkostnader 11 042 12 117 11 876-241 Personalkostnader 64 965 71 550 69 820-1 730 Övriga kostnader 31 758 27 908 30 165 2 257 93 935 96 970 99 887 2 917 Grundskola Intäkter -26 031-26 634-23 133 3 501 Lokalkostnader 20 635 21 045 20 735-310 Personalkostnader 106 009 117 198 116 890-308 Övriga kostnader 52 140 55 461 47 102-8 359 152 753 167 070 161 594-5 476 Gymnasiet Intäkter -6 231-2699 -3 569-870 Lokalkostnader 1934 0 0 0 Personalkostnader 6 752 939 1035 96 Övriga kostnader 57 900 57 685 60 534 2 849 60 355 55 925 58 000 2 075 Övergripande Intäkter -1 569-1 655-1 601 54 Lokalkostnader 442 421 132-289 Personalkostnader 6 931 7 595 7 733 138 Övriga kostnader 5 492 7 286 5 941-1 345 11 296 13 647 12 205-1 442 Total nettokostnad 318 339 333 612 331 686-1 926 5.1.1 Barnomsorg Intäkterna 2018 har ökat med 775 tkr jämfört med 2017. Vilket dels förklaras av ökat antal barn inom förskolan som leder till ökade barnomsorgsavgifter samt fler tilläggsbelopp. Kostnaderna ökade med 3,8 mkr 2018 i jämförelse med 2017. Under året har personalkostnaderna ökat med 6,5 mkr (10,1%) varav 1,8 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Resterande beror på volymökningar. 17

Årsrapport 2018 Lokalkostnader ökat med drygt 1 mkr. Ökningen beror på att Ryrsjöns gamla förskola har ersatts av en ny förskola och utökats från två till fyra avdelningar. För 2018 redovisar barnomsorgen ett överskott på 2,9 mkr jämfört med budget. Överskottet är framförallt hänförligt till köpta platser. 5.1.2 Grundskolan Intäkterna för grundskolan som till största delen består av riktade statsbidrag samt ersättningar från migrationsverket ligger kvar på ungefär samma nivå 2018 som 2017. Kostnaderna för grundskolan har under 2018 ökat med 14,9 mkr (8,3%) i jämförelse med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 11,1 mkr (10,5%) varav 2,9 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Övriga personalkostnadsökningar är kopplade till volymökningar och ökade behov inom grundsärskola och grundskola. Grundskolan visar ett underskott på -5,5 mkr på totalen, vilket till stor del beror på högre kostnader för köpta platser än vad som är budgeterat. 5.1.3 Gymnasiet Intäkterna under året har minskat med 3,5 mkr i jämförelse med 2017 vilket beror på lägre ersättning från migrationsverket än föregående år. Kostnaderna har minskat med 7,9 mkr vilket förklaras av nedläggningen av Elfhems gymnasium. För 2018 redovisar gymnasiet ett överskott i jämförelse med budget på sin verksamhet med 2,1 mkr. Överskottet beror på lägre kostnader för köpta platser än vad som budgeterats. 5.1.4 Övergripande De övergripande kostnaderna visar ett underskott på -1,4 mkr vilket förklaras av högre kostnader för tilläggsbelopp än vad som budgeterats. 11 5.2. Investeringar Förvaltningens chefer har under 2018 identifierat behov av åtgärder inom arbetsmiljöområdet; ljuddämpning i matsalar, nya arbetsmöbler till elever och personal mm. Den volymökning som sker kräver komplettering av elevmöbler, inredningar i nya förskoleavdelningar, klassrum, fritidsavdelningar och kapprum i skolor och förskolor. Som ett incitament för verksamhetsutveckling finns investeringsmedel avsatta. Dessa medel söker cheferna hos förvaltningsledningen med tydliga motiveringar och kopplingar till verksamhetsutveckling i linje med nämndens verksamhetsplan och enhetens utvecklingsplan. Investeringar Utfall 2018 Budget 2018 Avvikelse 2018 Arbetsmiljöåtgärder 681 1 000 319 Åtgärder med anledning av volymökning 1 120 1500 380 Verksamhetsutveckling 700 1000 300 Summa 2 501 3 500 999 18

Årsrapport 2018 12 5.3. Utfall och prognos Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Utbildningsnämnden för åren 2014 2018. Utbildningsnämnden 400 000 350 000 300 000 250 000 Tkr 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Nettokostnad 260 691 281 218 285 342 318 340 333 612 Budget 259 000 272 400 280 900 307 249 331 686 19

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-02-21 UN 2018/435 Uppföljningsrapport 2 Dnr UN 2018/435 Sammanfattning Som huvudman för skolverksamheten har Lilla Edets kommun ett ansvar för att följa upp utbildningen och att skapa förutsättningar för att utbildningen kan bedrivas utifrån skolförfattningarna. Uppföljningarna ska ske systematiskt. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete innehåller uppföljningsrapport 2 uppföljningar av kunskapsresultaten från höstterminen 2018 samt uppföljningar av arbetet med särskilt stöd, elevers närvaro och anmälda misstankar om kränkande. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport 2 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet medför inga ekonomiska konskekvenser. Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Uppföljningsrapport 2. Anders Nordgren Verksamhetschef anders.nordgren@lillaedet.se 20

Systematiskt kvalitetsarbete Uppföljningsrapport 2 Läsåret 2018/2019 Dnr: UN2018/435 2019-02-14 Framtagen av: Anders Nordgren verksamhetschef skola Bildningsförvaltningen 21

2 (10) Innehåll 1. Kunskapsresultat höstterminen 2018...3 1.1 Årskurs 1-3...3 1.2. Årskurs 4-5...4 1.3 Årskurs 6-9...4 1.4 Analys...6 2. Särskilt stöd...9 3. Frånvaro...9 4. Kränkningsanmälningar inom F-9...10 22

3 (10) 1. Kunskapsresultat höstterminen 2018 Kunskapsresultaten i årskurs 1-5 följs upp genom bedömningar av elevernas kunskaper som lärarna gjort i Unikum. I årskurs 6-9 sätts betyg terminsvis och då används betygen som underlag för uppföljningen. Uppföljningen i denna rapport bygger på data som hämtats vid terminsslut i december 2018. I årskurs 1-5 finns en variation mellan årskurser, skolor och klasser när det gäller vilka ämnen som läses under terminerna. Samtliga skolor följer gällande timplan. Dock ger timplanen skolorna utrymme att under ett läsår fördela tiden i de olika ämnena på olika sätt. Det gör att terminsuppföljningarna inte blir jämförbara över tid eller mellan skolor. Statistiken nedan fungerar ändå som indikationer på hur det går för skolorna och eleverna i olika ämnen. I årskurs 6-9 blir statistiken mer och mer jämförbar, både över tid och med andra huvudmän. Därför redovisas statistiken på olika vis i årskurs 1-5 jämfört med årskurs 6-9. 1.1 Årskurs 1-3 1.1.1 Resultat ämnesvis Ämne Totalt antal elever Ännu ej godtagbara kunskaper, antal elever Andel elever med godtagbara kunskaper Skillnad pojkar/flickor Bild (åk 2-3) 294 4 99 % Flickor något högre än pojkar Engelska (åk 2-3) 294 10 97 % Flickor något högre än pojkar Idrott och hälsa 446 2 100 % Flickor något högre än pojkar Matematik 446 59 87 % Ingen skillnad Musik 446 8 98 % Flickor något högre än pojkar NO 446 16 96 % Flickor något högre än pojkar SO 446 17 96 % Flickor något högre än pojkar Slöjd (åk 3) 158 1 99 % Flickor något högre än pojkar Svenska 392 48 88 % Flickor något högre än pojkar Svenska som 54 34 37 % % Flickor tydligt högre än pojkar andraspråk Teknik (åk 2-3) 294 5 98 % Pojkar något högre än flickor 1.1.2 Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 1 152 14 9,2 % 2 136 18 13,2 % 3 158 19 12,0 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 23

4 (10) 1.2. Årskurs 4-5 1.2.1 Resultat ämnesvis Ämne Totalt antal elever Ännu ej godtagbara kunskaper, antal elever Andel elever med godtagbara kunskaper Skillnad pojkar/flickor Bild 276 5 98 % Flickor något högre än pojkar Biologi 276 7 97 % Pojkar något högre än flickor Engelska 276 48 83 % Flickor något högre än pojkar Fysik 276 11 96 % Flickor något högre än pojkar Geografi 276 14 95 % Flickor något högre än pojkar Historia 276 15 95 % Pojkar något högre än flickor Idrott och hälsa 276 28 90 % Flickor något högre än pojkar Kemi 276 3 99 % Flickor något högre än pojkar Matematik 276 52 81 % Pojkar något högre än flickor Musik 276 4 99 % Flickor något högre än pojkar Religionskunskap 276 7 97 % Ingen skillnad Samhällskunskap 276 12 96 % Flickor något högre än pojkar Slöjd 276 11 96 % Flickor något högre än pojkar Svenska 243 43 82 % Flickor något högre än pojkar Svenska som 33 21 36 % Flickor högre än pojkar andraspråk Teknik 276 10 96 % Flickor något högre än pojkar 1.2.2 Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 4 145 38 26,1 % 5 131 30 22,9 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 1.3 Årskurs 6-9 I jämförelsen över tid jämförs höstterminernas resultat. Generellt brukar vårterminens resultat vara något bättre, främst i årskurs 9. 1.3.1 Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Åk 9 58,5 59,3 48,3 53,5 49,5 38,8 Åk 8 64,0 56,8 50,4 50,9 36,7 46,7 Åk 7 69,4 63,6 63,8 39,6 50,0 69,3 Åk 6 75,3 81,1 71,7 75,6 81,0 70,4 24

5 (10) Statistiken kan jämföras med rikets och Västra Götalands genomsnitt, då är dock statistiken från vårterminen 2018. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 6 och 9. Lilla Edets resultat är utifrån denna bild mycket låga. Årskurs 6 Årskurs 9 Riket 77,1 % 75,6 % Västra Götaland 75,8 % 73,9 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, könsuppdelat. Åk 6 Pojkar 2018 Åk 6 Flickor 2018 Åk 9 Pojkar 2018 Åk 9 Flickor 2018 Riket 74,1 % 80,3 % 72,5 % 79,0 % Västra 73,0 % 78,9 % 70,7 % 77,3 % Götaland Lilla Edet (ht) 70,8 % 70,0 % 34,5 % 43,1 % När vi jämför över tid ser vi också att i årskurs 6 finns en viss regelbundenhet, en treårscykel. Resultaten är nästan exakt desamma var tredje år. Analysen av det är att det kan finnas kopplingar mellan arbetslag och elevresultat, om det är så att arbetslagen arbetar i tre-års-cykler. Vi ser också samma tendens på länsnivå och riksnivå, att resultaten sjunker mellan årskurs 6 och årskurs 9, även om de sjunker mycket mer i Lilla Edet. 1.3.2 Andel elever med behörighet till yrkesprogram i gymnasiet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Åk 9 75,6 77,0 63,2 68,3 66,0 69,0 Åk 8 78,4 73,0 63,8 56,6 62,5 67,3 Åk 7 82,4 71,6 71,3 61,3 66,4 80,7 Åk 6 73,1 84,9 76,1 85,4 84,0 81,7 Statistiken kan jämföras med motsvarande statistik för rikets och Västra Götalands genomsnitt. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 9 och den gäller vårterminen 2018. Årskurs 9 Riket 84,4 % Västra Götaland 82,9 % Andel elever med behörighet till yrkesprogram i gymnasiet, könsuppdelat Åk 6 Pojkar 2018 Åk 6 Flickor 2018 Åk 9 Pojkar 2018 Åk 9 Flickor 2018 Riket Ingen uppgift Ingen uppgift 82,3 % 86,7 % Västra Ingen uppgift Ingen uppgift 80,5 % 85,5 % Götaland Lilla Edet (ht) 84,6 % 78,0 % 70,7 % 67,2 % 25

6 (10) Lilla Edets resultat utifrån denna bild mycket låga i årskurs 8 och 9. Resultaten i årskurs 6 och 7 är dock i närheten av rikets, vilket inte betyder att de är tillräckligt bra. Den ovan nämnda tre-års-cykeln i årkurs 6 är inte lika tydlig i dessa resultat. 1.3.3 Genomsnittligt meritvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Åk 9 178,0 191,2 160,6 166,0 180,1 167,2 Åk 8 185,4 172,7 164,7 166,3 149,2 171,3 Åk 7 185,0 176,9 176,4 154,8 174,1 204,7 Åk 6 159,7 157,6 148,9 161,2 172,1 192,7 Statistiken kan jämföras med motsvarande statistik för rikets och Västra Götalands genomsnitt. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 9 och den gäller vårterminen 2018. Riket Västra Götaland Årskurs 9 228,7 p 224,6 p Genomsnittligt meritvärde, könsuppdelat Åk 6 Pojkar 2018 Åk 6 Flickor 2018 Åk 9 Pojkar 2018 Åk 9 Flickor 2018 Riket Ingen uppgift Ingen uppgift 215,3 p 243,2 p Västra Ingen uppgift Ingen uppgift 211,0 p 238,8 p Götaland Lilla Edet (ht) 185,1 p 202,5 p 158,3 p 176,3 p Lilla Edets resultat är i jämförelse mycket låga. Det finns positiva inslag i bilden över meritvärdena. I årskurs 6 och årkurs 7 är höstens meritvärden de högsta som vi haft. Det finns även en tydlig förbättring i meritvärdet mellan nuvarande årskurs 9 och samma elevkull för ett år sedan. Återkommande över tid ser vi en förbättring mellan årskurs 6 och 9 när det gäller meritvärdena. 1.3.4 Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 6 115 27 23,5 % 7 89 17 19,1 % 8 109 24 22,0 % 9 116 30 25,9 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 1.4 Analys Statistiken i årskurs 1-5 ska inte ses som exakt och den är därmed inte rakt av jämförbar med tidigare perioder eller med andra huvudmän. Alla elever bedöms inte i samtliga ämnen varje termin, dvs. alla 26

7 (10) elever har inte färska bedömningar i alla ämnen. Det i sin tur beror på att eleverna inte läser samtliga ämnen varje termin. T.ex. handlar det om SO-ämnen där det är vanligt att eleverna läser 2 ämnen per termin, av de fyra som ingår i SO. Detsamma gäller inom NO och teknik. Statistiken kan dock användas för att skönja trender och förhållanden mellan olika ämnen. I det perspektivet ser vi att några ämnen avviker från övriga. Det gäller främst ämnet svenska som andraspråk, svenska, matematik, engelska samt idrott och hälsa. I ämnet idrott och hälsa är det främst simkunnigheten som gör att relativt många elever ännu inte har godtagbara kunskaper i årskurs 4 och 5. I ämnet svenska som andraspråk är det en stor andel elever som ännu inte når upp till godtagbara kunskaper. Det är främst elever som varit i Sverige en kortare tid. Deras kunskapsutveckling är generellt mycket god och lärarna bedömer deras framsteg som stora och snabba. Det finns därför en tillförsikt när det gäller att dessa elever kommer att nå godtagbara kunskaper i svenska som andraspråk inom något eller några år. I ämnet svenska beror de relativt låga resultaten på flera faktorer. En faktor är att några elever som har ett annat modersmål än svenska läser ämnet svenska och når då inte upp till de kunskapsnivåer som krävs inom det ämnet. Här kan finnas anledning för rektor att säkerställa att rätt bedömning är gjord när det gäller vilket ämne eleven ska läsa. En annan faktor är att lärare är osäkra i hur kunskaperna ska bedömas och hur de ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav. I lärarnas skriftliga omdömen framkommer att de bedömer elevernas kunskaper utifrån detaljer som inte är avsedda att användas i bedömningen. Här finns anledning att arbeta med kompetensutveckling med fokus på lärares bedömarkompetens. Ytterligare en faktor är att skolorna behöver utveckla arbetet kring språkutveckling, läsning och läsförståelse. Även i ämnet matematik tenderar lärare att bedöma på detaljnivå vilket gör att risken finns att elevers kunskaper i ett mer samlat perspektiv inte upptäcks. Lärares bedömningskompetens är alltså en faktor även i ämnet matematik. Även upplägget av undervisningen i matematik kan vara något som behöver utvecklas, så att den läggs upp och genomförs på ett sätt där eleverna utvecklar kunskaper i linje med ämnets syfte och kunskapskrav. I lärares skriftliga omdömen ser vi att de brister i elevernas kunskaper som lyfts fram i stor utsträckning handlar om mekanisk räkning, och inte i så stor omfattning matematiskt tänkande och matematiska strategier. I analysen av resultaten i engelska ser vi att elever som är nyanlända och arbetar hårt med att lära sig svenska har en extra utmaning att samtidigt lära sig engelska. Det finns ett samband mellan de låga resultaten i svenska och andraspråk och resultaten i engelska. Vi ser också att resultaten varierar mellan skolor och lärare. Slutsatsen är att likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunskaper behöver utvecklas. Rektorerna ger en generell bild av att en del lärare väljer att markera en lägre bedömning för att inte behöva sänka bedömningen i framtiden. Det är ett tecken på osäkerhet när det gäller bedömningsuppdraget. Lärares färdigheter i bedömning av elevers kunskaper behöver utvecklas. Det framkommer också i rektorernas analyser att det finns utmaningar kopplade till enstaka klasser. Där lärarbyten varit frekventa över tid syns en effekt på både kunskapsresultat och elevers upplevelse av trygghet och studiero. Ett valt fokus från förvaltningen är att ha koll på varenda elev. I det arbetet har vi valt att identifiera de elever som saknar godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen. 27

8 (10) Vi ser ett tydligt utvecklingsområde när det gäller pedagogernas bedömningskompetens. Detta har uppmärksammats på nationell nivå och Skolverket har därför det senaste året arbetat med att ta fram Allmänna råd som förtydligar hur bedömningen och betygssättning ska göras. Dessa Allmänna råd är nu underlag för utvecklingsarbeten på varje skola. Verksamhetschef skola har under hösten 2018 arbetat med rektorerna utifrån de Allmänna råden så att alla rektorer är väl förtrogna med dessa. Skolverket har gjort bedömningen att lärares bedömningar har hamnat i ett läge där fokus ligger på detaljer och på att lärare avkrävs detaljerade beskrivningar och motiveringar av vilka betyg de sätter. Det är inte i linje med intentionerna och hur bedömningsarbetet ska gå till. Lärare behöver få-/ta tillbaka tilliten och mandatet att utöva sitt yrke. Lärare behöver inte motivera sina bedömningar i detalj, däremot behöver de kunna beskriva hur de arbetar med bedömning. Här har vi en synvända som vi behöver arbeta med. Vi behöver också hålla i det fokus som vi valt sedan ett år tillbaka, som handlar om att vi ska ha koll på varenda elev. Vi har upptäckt en stor grupp elever som vi inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt tidigare. Det handlar om de eleverna som saknar godtagbara kunskaper i endast ett, två eller tre ämnen. Fuxernaskolan 7-9 gjorde ett mycket gott arbete med den elevgruppen i årskurs 9 under våren 2018 vilket gav ett mycket gott utfall. Så ska vi arbeta i alla årskurser, hela tiden. Verksamhetschef och rektorer har identifierat alla dessa elever och följer nu upp hur det går för denna grupp vid tre tillfällen varje termin. 28

9 (10) 2. Särskilt stöd De elever som har allra störst utmaningar i skolan behöver särskilt stöd. Hur skolorna ska arbeta med särskilt stöd är tydligt reglerat och huvudmannen har ett ansvar att följa upp så att arbetet med särskilt stöd sker utifrån regleringarna. Vi följer därför upp terminsvis hur skolorna arbetar med särskilt stöd. Vi efterfrågar då redovisningar över hur många elever som har stödinsatser i form av särskilt stöd på respektive skola. I rapporten redogör vi sedan över hur det ser ut kommunövergripande. Årskurs Antal elever totalt Antal elever med särskilt stöd 1-3 445 7 4-6 391 10 7-9 311 22 I siffrorna över antalet elever med särskilt stöd saknas uppgift från Strömsskolan. Arbetet med stödinsatser kan ske i olika former. Utgångspunkten är att undervisningen ska ge den ledning och stimulans som eleverna behöver. I vissa fall så kan läraren behöva göra stödinsatser i form av extra anpassningar. Extra anpassningar ansvarar lärarna och arbetslagen för, i dialog med elevhälsan. När de extra anpassningarna inte i tillräcklig omfattning leder till önskat resultat ska de intensifieras och därefter ska lärarna anmäla till rektor att det kan behövas särskilt stöd. Rektor ansvarar då för att utredning genomförs och en bedömning görs om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Statistiken som redovisas här är en indikation på att arbetet med särskilt stöd fungerar i samtliga stadier. I verksamhetschefs dialog med rektorerna framkommer att det finns anledning att återkommande aktualisera rutiner och regleringar som gäller för arbetet med stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd. 3. Frånvaro Enligt Skollagen har barn i de obligatoriska skolformerna skolplikt, från och med 1 juli 2018 omfattas förskoleklassen av skolplikten. Rektor får bevilja kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl så får rektor bevilja längre ledighet. Giltiga skäl för frånvaro är t.ex. sjukdom eller beviljad ledighet. Då frånvaro för en och samma elev överstiger något av följande riktmärken, betraktas den som oroande. Sammanhängande frånvaro som överstiger 10 skoldagar, anmäld eller oanmäld. Ströfrånvaro överstigande 20 % av undervisningstiden under en 8-veckorsperiod. För höstterminen ser orosfrånvaron ut enligt följande (sifforna bygger på rapporter från samtliga enheter förutom Strömsskolan): Årskurs 7-9: 64 elever Årskurs 1-6: 19 elever Jämfört med motsvarande tid 2017 har orosfrånvaron minskat i högstadiet från 90 till 64 elever. Av de 64 eleverna bedömer skolan att 17 elevers frånvaro riskerar att leda till att eleven inte uppnår kunskapskraven. För låg- och mellanstadiet haltar jämförelsen med tidigare år då en enhet inte rapporterat. Av de 19 eleverna bedöms en elev riskera att inte uppnå kunskapskraven på grund av frånvaron. 29

10 (10) Huvudmannens och därmed rektors uppföljning av elevers närvaro bidrar till att fokus sätts på frågan och att skolorna därmed förstärkt arbetet för att förbättra närvaron. På högstadiet har troligen ungdomscoachernas arbete bidragit till minskad frånvaro. Kommunens handlingsplan vid elevs frånvaro är känd, men efterlevs inte fullt ut i verksamheterna. En ändring i skollagen som gäller sedan 1 juli 2018 reglerar att rektor ska anmäla till hemkommunen när rektor inleder en utredning med anledning av en elevs oroande frånvaro. Detta har inte skett i samtliga fall där rektor bedömt frånvaron som oroande. Handlingsplanen innehåller sex steg och delas i två olika spår beroende på om frånvaron är oanmäld eller anmäld. Stegen innehåller bl.a. kontakt med vårdnadshavare, anmälan till elevhälsan och rektor, rektors kontakt med vårdnadshavare, anmälan till hemkommun, orosanmälan till socialtjänsten. Orsakerna till den frånvaro som redovisas ovan är varierande. Det handlar om semester, kortare sjukdomsperioder, olycksfall/sjukhusvistelse, högtidsdagar då vårdnadshavare anser att barnen ska vara lediga, psykosociala orsaker. En annan möjlig orsak som skolorna lyfter fram i sina analyser är att lektionerna och undervisningen inte på ett tillräckligt sätt stimulerar eleverna till att välja att delta i undervisningen. Den bild av orosfrånvaron som redovisas ovan, framförallt på högstadiet, visar att skolorna behöver bred och djup kompetens för att skapa goda förutsättningar för eleverna att komma till skolan. Bilden visar även på ett behov av god samverkan med vårdnadshavare och socialtjänst. 4. Kränkningsanmälningar inom F-9 Huvudmannen har ansvar för att förebyggande arbete sker så att kränkande på skolorna minimeras. Huvudmannen har även ansvar för att utreda och vidta åtgärder vid förekomst av kränkande. Utbildningsnämnden har delegerat arbetet till rektor, men ska enligt skollagen anmäla till huvudmannen om rektor fått kännedom om att kränkande kan ha ägt rum. Under höstterminen 2018 gjordes 39 anmälningar om misstänkt kränkande. Det kan jämföras med 36 anmälningar som gjordes vårterminen 2018. Under 2018 har rutiner kring anmälan om kränkande uppdaterats och de yrkesroller som i första hand har att hantera systematiken i arbetet med att anmäla, utreda och åtgärda kränkande har fått förtydligade uppdrag. Det har lett till att huvudmannen nu har en bättre överblick över anmälda kränkningssituationer. Anmälningarna har gjorts på samtliga grundskoleenheter, dock i varierande grad. Tingbergsskolan har gjort 19 anmälningar till huvudmannen, Strömsskolan endast en. Det är ett mönster som finns sedan tidigare. Verksamhetschefs bedömning utifrån denna bild är att rutinerna med att anmäla misstänkt kränkande fungerar olika bra på olika enheter. Det är mer problematiskt att endast enstaka anmälningar görs på någon skola än att ett flertal görs på andra. Det är också viktigt att beakta att anmälningarna är signaler på att skolan uppfattar situationer som kan inbegripit kränkande. Det är först efter utredning som skolan konstaterar om kränkning faktiskt skett. Alla anmälningar som gjorts har utretts och skolorna har agerat på samtliga, oavsett om kränkning konstaterats eller inte. Skolan agerar alltså även på konfliktsituationer, även om kränkning inte konstaterats. 30