Varbergs kommun Kvarnliden 7 - GRANSKNINGSHANDLING Göteborg
Kvarnliden 7 - Datum 2018-09-04 Uppdragsnummer 1320024765 Utgåva/Status Slutleverans Johan Sabel Sofia Eckersten/Petter Berglund Mikaela Rudling Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax www.ramboll.se Organisationsnummer
Sammanfattning Planområdet Kvarnliden 7 ligger i Varberg ca 500 m söder om Stora torget och utgörs idag av parkeringsyta. Planområdet är ca 0,27 ha stort och avgränsas av Södra vägen i syd och sydvästlig riktning, villatomter i norr och Östra Långgatan i ostlig och sydostlig riktning. Enligt föreslagen situationsplan kommer planområdet att användas till flerfamiljsbostadshus och utgångspunkten är att hela ytan kommer att hårdgöras. Denna dagvattenutredning klarlägger förutsättningarna och tar fram lösningsförslag för dagvattenhantering med avseende på vanliga regn (10- årsregn) samt skyfallshantering. Även recipientens status för MKN-vatten och dagvattenhanteringens påverkan på strandområdet mot N m Hallands kustvatten redovisas. Planområdets avrinningsområde är inte mycket större än själva planområdet. Södra vägen och Gyltavägen ligger som naturliga skyfallsvägar vid planområdets utloppspunkter. Dagvattenhantering för vanliga regn inom kvartersmark bör ske med en fördröjning på 50% av genererat flöde från ett 10-års regn med varaktighet på 10 min. Fördröjning och rening föreslås ske med hjälp av underjordiskt fördröjningsmagasin samt asfaltsbeklädda krossdiken. Anslutningen till befintligt dagvattensystem föreslås ske vid korsningen Södra Vägen/Gyltavägen. Höjdsättning av planområdet krävs för att avleda vanligt regn till föreslaget dagvattensystem (ledningssystem för avledning samt Rörmagasin och krossdiken vid parkeringsytorna för fördröjning och rening) samt skyfall till planområdets lägsta punkter. Föroreningsberäkningarna för området visar att med föreslagen dagvattenhantering (med fokus på krossdiken vid parkeringarna) erhålls erforderlig rening. Planerad exploatering med föreslagen dagvattenhanteringen anses inte försämra statusen för MKN-vatten för recipienten N m Hallands kustvatten. Att innergården har en föreslagen marknivå på +16,50 får konsekvenser. Ur skyfallssynpunkt bildas ett instängt område på innergården då parkeringen i sydväst har en föreslagen marknivå på +16,70 och därmed bildar en barriär. För att undvika stillastående vatten på innergården som riskerar att skada föreslagna byggnader bör marknivåerna på innergården justeras. Dels så att marken sluttar från fasadliven mot innergården dels att innergården sluttar mot sydväst och parkeringsytan där. Innergården får däremot inte höjas så att skyfallsvägen från fastigheten norr om planområdet (Kvarnliden 8) blockeras. En höjning av innergården skulle även innebära att dagvattensystemet och de underjordiska fördröjningsmagasinen kan förläggas grundare och minska schaktkostnaderna och eventuella reningsåtgärder för markföroreningar i området. i Kvarnliden 7 -
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 1.2 Syfte... 2 2. Förutsättningar... 2 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering... 2 2.1.1 Detaljplan... 3 2.2 Underlag... 4 3. Befintliga förhållanden... 4 3.1 Områdesbeskrivning... 4 3.2 Topografi och markförhållanden... 5 3.3 Natur och kulturintressen... 5 3.4 Geologi, geotekniska förhållanden, hydrologi... 6 3.4.1 Historiskt nederbördmönster... 7 3.5 Befintlig avvattning... 8 3.5.1 Beräknade dagvattenflöden... 9 3.6 Miljökvalitetsnormer och föroreningsbelastning... 10 3.6.1 Beräknade föroreningar... 12 4. Framtida förhållanden... 14 4.1 Dagvattenflöden efter exploatering... 15 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym... 16 5. Föreslagen dagvattenhantering... 17 5.1.1 Dimensionering av fördröjningsmagasin... 19 5.1.2 Krossdike... 20 6. Skyfallshantering... 21 7. Rening av dagvattnet... 22 8. Översiktlig bedömning av investeringskostnader... 23 9. Översiktlig bedömning av drift- och underhållskostnader... 24 10. Fortsatt arbete... 25 Bilagor Bilaga 1: Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Bilaga 2: Befintliga förhållanden med avrinningsområde och avvattningsvägar Bilaga 3: Principskiss för föreslagen dagvattenhantering Bilaga 4: Principskiss för föreslagen dagvattenhantering, ett andra alternativ ii Kvarnliden 7 -
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Planområdet som avgränsas av Södra vägen i väster och Östra Långgatan i öster i Varbergs kommun är ungefär 0,27 ha stort, och omfattar fastigheterna Kvarnliden 7, 9 samt del av Getakärr 3:46 och 3:115. Området ligger ungefär 700 m öster om Kattegatt och 500 m söder om Stora torget i Varberg. Omkring planområdet ligger varierad bebyggelse med en- och flervåningshus, skola, stadscentrum och kyrkogård. Figur 1: Planområdet är inringat i rött (th) som visar markytans egenskaper kring det aktuella området. Tidigare låg det en bensinstation med bilverkstad på fastigheten Kvarnliden 9. På 1970-talet avvecklades bensinstationen och år 1986 avvecklades Bilverkstaden. Fastigheten sanerades 2004 ned till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. En oljeavskiljare togs bort samt att två cisterner revs och sandfylldes. Idag används området till parkeringsplatser. 1 av 25 Kvarnliden 7 -
Enligt en ny situationsplan föreslås marken användas till bostäder i form av två lägenhetshus med 4 respektive 5 våningar. Byggnaderna föreslås innehålla en större andel ungdomslägenheter och i en av byggnaderna, i söder är det planerat för lokalyta i bottenplan. Det nuvarande förslaget innebär ett visst anspråk av gaturummet. Det finns idag ingen tidigare dagvattenutredning för planområdet. Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning och därmed klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet. Utredningen innefattar också förslag på dagvattenlösningar utifrån önskad markanvändning och Kommunens riktlinjer. 1.2 Syfte Den aktuella utredningens syfte är att beskriva planområdets och omgivningens hydrologiska egenskaper och därmed utreda vilka behov som finns att avleda, fördröja och eventuellt rena dagvattnet. Syftet är också att visa på funktion, egenskaper och rimlighet hos föreslaget system avseende höjdsättning, volym och förmåga att ta emot kraftiga skyfall. Följaktligen utgör utredningen underlag för hantering av dagvatten inom planområdet och därmed säkerställa att planerad exploatering inte ökar belastning på recipienten. 2. Förutsättningar 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhanteringen i planområdet är framtagna i samråd med Varbergs kommun. Även Svenskt Vattens publikationer; P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering och P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem riktlinjer har använts vid framtagandet av lämpliga dagvattenhanteringsmetoder. Enligt Falkenbergs och Varbergs dagvattenanvisningar bör nya områden planeras utefter följande principer: 1. Dagvatten en resurs! 2. Angrip föroreningskällan 3. Rena vid föroreningskällan 4. Lokalt omhändertagande av dagvatten (lokalt trög dagvattenhantering) 5. Blanda inte rent och smutsigt vatten 6. Underhåll din dagvattenanläggning 2 av 25 Kvarnliden 7 -
Det bör inte förekomma någon ökad belastning på recipienten för planområdet i form av större dagvattenflöden eller en högre föroreningsgrad i dagvattnet efter exploatering. Enligt kommunpraxis bör minst 50 % av dagvattnet som genereras av ett 10-års regn med varaktighet 10 min ska fördröjas inom fastigheten. Riktvärden för utsläpp av förorenat dagvatten enligt dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner har används som utgångspunkt vid föroreningsberäkningar i denna utredning. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110. 2.1.1 Detaljplan Rådande detaljplan för planområdet sattes 1936 av Varbergs kommun. Enligt bestämmelserna är området betecknat som kvartersmark för bostads- och affärsändamål. Byggnaderna får uppföras med maximalt 2 våningar och till högst 7,5 meters höjd. Delar av planområdet får bebyggas med till huvudbyggnaden hörande garage eller dylikt. Se Figur 2. Figur 2: Karta från detaljplan 13-VAR-PEV2 som finns tillgänglig på Varbergs kommuns hemsida. På den streckade ytan tillåts bebyggelse, på den glest punktade utan tillåts garage och 3 av 25 Kvarnliden 7 -
2.2 Underlag Dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner, VIVAB, 2017-03-31 Dagvatten, Sammanställning från samverkansmöte, Hallands miljösamverkan, 5 november 2014 P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Svenskt Vatten P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, svenskt vatten P83 Allmänna vattenledningsnät, Svenskt Vatten Rapport 2016-05, Kunskapssammanställning Dagvattenrening, Svenskt Vatten (2016) SGU Jordartskarta 1:25 000 1:100 000 (Hämtad 2016-11-08) vivab.se (2016-11-10) Handläggarstöd dagvatten Tekniköversikt, Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland, maj 2016 Miljöteknisk Undersökning av mark och grundvatten inom fastigheten Mästaren 10, Varbergs kommun, Structor Miljö Väst AB, 2016-04-15 Kv. Kvarnliden, Varberg; Utkast Programhandling 2017-03-13 13-VAR-PEV2, Detaljplan, Varbergs kommun, hämtad från http://karta.varberg.se/# 2017-03-13 3. Befintliga förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet ligger i västra Varberg inom detaljplanelagt område, 13- VAR-PEV2, strax söder om Varberg kyrka, på fastigheterna Kvarnliden 7,9 samt del av Getakärr 3:46 och 3:115. Området avgränsas i väst och sydväst av Södra vägen, i ost och sydost av Östra Långgatan. I norr ligger fastigheterna Kvarnliden 1-5 och 8 samt Fredsgatan. Se Figur 3. Idag är planområdet en parkeringsyta som upptar 0,27 ha samt ett antal gräsbeklädda ytor i samband med staket vid parkeringen. Parkeringsplatserna utgörs av grus medan körytorna däremellan är i asfalt. 4 av 25 Kvarnliden 7 -
Figur 3: Flygfoto över planområdet som ligger inom den röda markeringen. Området utgörs av en parkeringsyta. Inom den gula markeringen ligger fastigheten Mästaren 10 där en miljöteknisk undersökaning av mark och grundvatten har utförts. (eniro.se, 2017) 3.2 Topografi och markförhållanden Planområdet, som huvudsakligen är parkeringsyta, sluttar svagt från +17,4 till +16,7 i syvästlig riktning vilket motsvarar en lutning på ungefär 3 %. Strandlinjen mot Kattegatt ligger ungefär 0,5 km från planområdet i rakt västlig riktning. In mot land reser sig markytan upp till +37,0 inom en radie av ungefär en kilometer. Fastigheterna i norra delen av kvarteret sluttar delvis in mot planområdet. De utgörs främst av villatomter med trädgårdar. 3.3 Natur och kulturintressen Planområdet ligger alldeles söder om det som kallas rutnätstaden i Varberg. Rutnätsstaden ligger inom riksintresset Varberg och ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha ett mycket högt värde. Varberg inom Vallgatorna utgör med sin intakta rutnätsplan från 1660-talet ramen för Varbergs bebyggelse och stadsliv åren 1666-1880. I sin helhet innehåller området en stor del välbevarad, småskalig träbebyggelse från 1700- och 1800-talet samt en rad representativa byggnader från 1800-talets andra hälft. Flertalet byggnader inom 5 av 25 Kvarnliden 7 -
centrala Varberg är utpekade och värderade i samband med den länsomfattande bebyggelseinventeringen som Kulturmiljö Halland genomförde 2009. I planområdets närhet återfinns ett antal fastigheter som försetts med skyddoch/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan. Bestämmelsernas innebörd varierar. Fastigheter som berörs av bestämmelserna ligger inom kvarteren Bomlyckan, Berget, Kvarnen, Brunnsparken, Prosten och Läkaren. Norr om planområdet utmed västra Vallgatan ligger Järnvägsvägsparken och Engelska parken. Parkerna utgör målpunkter för rekreation. Inom Sörse-områdets i södra del finns större öppna grönytor. Järnvägsparken och Engelska parken har tilldelats Naturvärdesklass 2 dvs, stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesobjekten har klassificerats mellan 1 och 4, med utgångspunkt från deras betydelse för biologisk mångfald, där klass 1 är det högsta naturvärdet. 3.4 Geologi, geotekniska förhållanden, hydrologi Enligt SGU underlagras planområdet av svallsediment/grus. Svallsediment är avlagringar som bildas när havsströmmar, vågsvall och bränningar bearbetar en kust. De finare partiklarna sköljs bort och kvar blir strandavlagringar av grovt grus. De finare sandpartiklarna avsätts strax utanför stranden och avlagras där. I kustområden, såsom Varberg, är detta en fortlöpande process. Figur 4: Jordartskarta från SGU över det aktuella området som är markerat med blått. (Orange med vita prickar = Svallsediment; orange små vita prickar = postglacial sand; röd = berg; vertikala grå sträck = Fyllning) Enligt en miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten inom den närliggande fastigheten Mästaren 10 ligger fast berg på ett djup av 1-3 m, för läge på Mästaren se Figur 3. 6 av 25 Kvarnliden 7 -
1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Nederbörd (mm/år) Grundvattennivån bedöms ligga ca 1,7 m under markytan (Structor, 2016) och uppskattas att ligga på en nivå på ca + 15, 30 enligt (Illustrationsplanen, 2018-01-31). Grundvattenströmningen sker västerut enligt en geoteknisk utredning som utfördes 2003 för Kvarnliden 9 (geoteknisk utredning för Kvarnliden 9 omnämns i miljöteknisk undersökning). 3.4.1 Historiskt nederbördmönster Varberg har ett milt tempererat klimat som påverkas av stadens läge vid kusten mot Kattegatt. Årsmedelnederbörden uppskattas vara 800-900 mm/år. Enligt uppmätta värden vid SMHIs klimatstation i Varberg har den totala årsnederbörden varierat och möjligen ökat sedan år 1900. Vid några tillfällen har de uppmätta värdena överstigit 1000 mm/år. Se Figur 5. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Figur 5: Den totala årsnederbörden under de senaste 115 åren vid SMHIs klimatstation i Varberg (mörkblå linje) och normal uppmätt årsnederbörd, dvs. medelvärde 1961-1990 (ljusblått intervall). Värdena från klimatstationen i Varberg har korrigerats för vind och vätningsförluster, SMHI rekommenderar en korrektionsfaktor på 10 %. Den totala årsnederbörden fördelas ojämnt över året. Den mesta nederbörden faller vanligtvis under sommarmånaderna; juli, augusti, samt under höst- och vinterhalvåret; september till januari. Februari till juni kommer, enligt historiska data, minst nederbörd. Under vinterhalvåret är klimatet kallare och det är mindre växtlighet vilket innebär att evaporation från vattenytor och evapotranspiration hos växter avtar. Detta påverkar i sin tur gröna områdens förmåga att fördröja och rena dagvatten. Se Figur 6. 7 av 25 Kvarnliden 7 -
Nederbörd (mm/månad) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 6: Nederbörd (mm/månad) i Varberg januari-december. Staplarna motsvarar beräknat medelvärde för uppmätta månadssummor 1900-2016 vid SMHIs klimatstation i Varberg. Värdena är korrigerade med en faktor på 10 %. 3.5 Befintlig avvattning Det totala avrinningsområdet för utloppspunkten till planområdet vid Kvarnliden är ca 0,48 hektar, dvs 0,21 ha tillkommande area relativt planområdet. Avrinningsområdet avgränsas av Fredsgatan i norr, Östra Långgatan i öster och Södra Vägen i sydvästlig riktning. Området består till största del av parkeringsyta men inkluderar också delar av de villatomter som ligger norr om området. Vattnet avleds främst via ytavrinning till befintligt dagvattennät, se Figur 7. Befintlig dagvattenledning i Södra Vägen, som sedan fortsätter ned på Gyltavägen, har en dimension på 200 mm och lutar med ca 1 % vilket motsvarar en kapacitet på 47 l/s enligt Colebrooks formel för ledningskapacitet där råheten antas vara 1. Efter Gyltavägen ökar ledningskapaciteten till 347 l/s i en ledning med dimension 500 mm. 8 av 25 Kvarnliden 7 -
Figur 7: Avrinningsområde för planområdet. Ytvattnet rinner idag av längs planområdets västra sida ut mot Södra vägen. För detaljer se Bilaga 2. 3.5.1 Beräknade dagvattenflöden Beräkningar för dagvattenflöden för planområdet (0,27 ha) har gjorts enligt Svenskt Vattens publikationer. Vid beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har Rationella metoden använts. Beräkningarna redovisas utförligare i Bilaga 1. Dimensionerande flöde beräknas för avrinningsområdet, alltså för den markyta som avvattnas till utloppspunkten i mot Södra vägen, se Figur 7 och Bilaga 2. De avrinningskoefficienter, se Tabell 1, och den rinntid på 10 min som har använts i beräkningar är uppskattade med bakgrund av riktlinjer i Svenskt Vattens publikation P110. 9 av 25 Kvarnliden 7 -
Tabell 1: Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor som berörs av planområdet. Typ av yta Avrinningskoefficient (φ) Tak 0,9 Hårdgjorda ytor 0,85 Grusbelagda ytor 0,2 Grönyta 0,2 Flöden har beräknats för dimensionerande regn med återkomsttiderna 5, 10, 20 och 100 år enligt P110 tabell 2.1;Tät bostadsbebyggelse. Dimensionerande dagvattenflöden för respektive återkomsttid för planområdet redovisas i Tabell 2. I Tabell 3 visas beräknat tillkommande flöde från del av avrinningsområde som inte ingår i planområdet. Tabell 2: Dimensionerande regnintensitet och flöde före exploatering för planområdet av en area på 0,27 ha. Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s, ha) Flöde (l/s) 5 181 29 10 228 37 20 287 46 100 489 79 Tabell 3: Dimensionerande regnintensitet och flöde för del av avrinningsområde som inte utgörs av planområde 0,21 ha. Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s, ha) Flöde (l/s) 5 181 14 10 228 18 20 287 22 100 489 38 3.6 Miljökvalitetsnormer och föroreningsbelastning Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett styrinstrument inom Vattenförvaltningen som är svenska lagstiftningens implementering av EUs vattendirektiv. Miljökvalitetsnormerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha. Som underlag för MKN har ekologisk status och kemisk ytvattenstatus bedömts för varje vattenförekomst. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar. Enligt planområdets avvattning leds dagvattnet via ytavrinning fram till anslutningspunkten varifrån det sedan leds i ett dagvattensystem ned till 10 av 25 Kvarnliden 7 -
recipienten N m Hallands kustvatten. Kusten utanför Varberg utgörs av flera badplatser där Skarpenord ligger närmast. I N m Hallands kustvatten (SE570000-120701) är den övergripande ekologiska potentialen klassad som måttligt tillfredsställande. Bedömningen bygger på att data från provtagning av makroalger och växtplankton i vattenförekomsten som visar på hög status medan data från bottenfauna visar på måttlig status. Bedömningen bygger på principen one out, all out i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens vägledning. Övriga parameterar och kvalitetsfaktorer som är klassade för vattenförekomsten är de fysikaliska/kemiska kvalitetsfaktorerna syrgasförhållanden, ljusförhållanden, näringsämnen och särskilda förorenande ämnen. Dessa har klassats till god eller hög status. Kemisk ytvattenstatus har klassificerats till uppnår ej god status både för ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Gränsvärdet för både kvicksilver och PBDE i fisk bedöms överskridas i hela landet och därför klassas samtliga vattenförekomster som uppnår ej god status för dessa ämnen. Klassningen för kvicksilver och PDBE är således generell. Utöver statusklassning och förslag till miljökvalitetsnormer är vattenförekomsten påverkad av miljöproblemen övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. För påverkanskällor finns information om punktkällor såsom reningsverk och industri samt diffusa källor såsom urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp. Begreppen för både miljöproblem och påverkanskällor är hämtade från VISS. Figur 8: Vattenförekomsten N m Hallands kustvatten, hämtat från www.viss.lst.se 2017. Ungefärligt läge för planområdet är vid markeringen Varberg. 11 av 25 Kvarnliden 7 -
Recipienten N m Hallands kustvatten klassas enligt Varbergs kommunekolog som känslig då den inte når upp till uppsatta mål enligt vattenförvaltningens statusklassning. Föroreningshalten i dagvattnet vid framtida förhållanden har klassats som måttlig detta då situationsplanen för planområdet visar att markanvändningen till största del kommer att utgöras av bostadsbebyggelse med flerbostadshus. Sammanfattningsvis innebär detta att viss rening av dagvatten från området måste eftersträvas (se rödmarkerat fält i Tabell 4) innan det når recipienten N m Hallands Kustvatten. Exempel på reningsåtgärder är översilning av gräsytor, diken, oljeavskiljare och filter i brunn. Där metoder för avskiljning exempelvis innefattar infiltration, sedimentation, nedbrytning, filtrering och växtupptag. Tabell 4: Matris för åtgärder vid olika typer av markanvändning baserad på Bilaga C dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner. Markanvändning Flerfamiljshus inkl. lokalgator Föroreningshalt Mark Recipient Måttlig Lämplig för infiltration Infiltration, fördröjning Olämplig för infiltration Dagvattenledning eller dike Mycket känslig Rening Känslig Viss rening Mindre känslig Ej rening 3.6.1 Beräknade föroreningar Schablonhalter av föroreningar för dagvattnet för avrinningsområdet har beräknats med hjälp av StormTac. Föroreningshalt och mängd har beräknats för P, N, Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg, SS, olja, PAH16 och BaP vilket är de 13 standardämnen som StormTac föreslår. Dessa jämförs sedan med Falkenbergs och Varbergs kommuners riktvärden (målsättningsvärden) enligt Bilaga B i dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner. Planområdet innan exploatering har antagit utgöras av, i StormTac definierad, markanvändningstypen parkering. Efter exploatering har planområdet antagits utgöras av flerfamiljshusområde. För en mer utförlig information om framtida förhållanden se avsnitt 4. 12 av 25 Kvarnliden 7 -
Tabell 5: Föroreningshalter (µg/l) före och efter exploatering samt jämförelse mot riktvärde för fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, PAH16 och bens(a)pyren. Fetstilt = överskridet eller tangerande riktvärde. För markanvändningen flerfamiljshusområde jämfört med parkering finns ett större forskningsunderlag och dessa värden har därmed en större säkerhet. Detta kan urskiljas i tabellen så varje beräknad föroreningshalt är klassificerad för osäkerhet i beräkningsresultatet där grön = hög säkerhet, gul = medel osäkerhet och röd = låg säkerhet. Förorening Föroreningshalt före exploatering (µg/l) Föroreningshalt efter exploatering (µg/l) Riktvärde P 83 240 200 N 910 1500 3000 Pb 21 11 14 Cu 32 24 20 Zn 99 81 60 Cd 0,32 0,52 0,4 Cr 9,5 9,1 15 Ni 2,7 7,8 20 Hg 0,047 0,021 0,05 SS 94000 55000 60000 Olja 630 530 1000 PAH16 1,1 0,53 BaP 0,048 0,038 0,05 Som visas i Tabell 5 är det bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kvicksilver (Hg), suspenderat material (SS) och bens(a)pyren som överstiger riktvärden idag. För polycykliska föreningar (PAH16) finns inget riktvärde angivet i dagvattenanvisningarna. Att beräkningarna påvisar höga halter för 6 av 13 undersökta ämnen beror på att på att planområdet är definierat som parkering och att samtliga föroreningar kan relateras till bilanvändning. Det bör dock nämnas att planområdet idag utgörs av mer växtbeklädda ytor än vad kategorin parkering i StormTac motsvarar. Därför borde de beräknade föroreningshalterna och mängderna före exploatering kunna antas vara överskattade. Tabellen visar också att föroreningshalterna generellt minskar efter exploatering, men att de fortfarande överstiger riktvärdena. Detta beror på att flerfamiljshusområde också till viss del antas vara ett hårdgjort och trafikerat område och har därmed utsläpp av liknande ämnen. 13 av 25 Kvarnliden 7 -
Tabell 6: Föroreningsmängder (kg/år) före och efter exploatering för fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, PAH16 och bens(a)pyren. Förorening Föroreningsmängd före exploatering (kg/år) Föroreningsmängd efter exploatering (kg/år) P 0,18 0,36 N 2,0 2,3 Pb 0,046 0,017 Cu 0,071 0,036 Zn 0,22 0,12 Cd 0,00071 0,00078 Cr 0,021 0,014 Ni 0,0061 0,012 Hg 0,00010 0,000031 SS 210 82 Olja 1,4 0,8 PAH16 0,0024 0,00066 BaP 0,00011 0,000057 I Tabell 5 och Tabell 6 kan utläsas att nästan alla föroreningshalter och mängder minskar i samband med exploatering. Men för att uppnå Falkenbergs och Varbergs riktvärden måste dagvattnet genomgå en viss reningsprocess innan det släpps ut från planområdet. 4. Framtida förhållanden Situationsplanen för planområdet visar att markanvändningen till största del kommer att utgöras av bostadsbebyggelse med flerbostadshus. Det finns yta avsatt för gård och parkering. Den nya bebyggelsen inkräktar på gaturummet. Situationsplanen för planområdet är fortfarande i väntan på bli beviljad från kommunen. Utgångspunkten i den här dagvattenutredningen är att plangränsen går i vid fasad för att inskränka så lite som möjligt på gaturummet, se Figur 9. Byggnadsarean utgör ungefär 47 % av planområdet medan gård och parkering utgör 53 %. Vilken yta gården kommer att utgöras av finns det idag ingen information om varför den i den här utredningen antas vara av asfalt (hårdgjordyta) vid flödesberäkningarna, som ett worst case scenario, även om lösningsförslaget innebär att ytan delvis kommer utgöras av gräs. Enligt Situationsplanen önskas marken vid gården höjdsättas till +16,50. 14 av 25 Kvarnliden 7 -
Figur 9 Situationsplan hämtats från Kv. Kvarnliden, Varberg; Utkast Samrådshandling 2018-01-31 utformat av Semrén Månsson. Ungefärlig planområdesgräns är markerad med rött. 4.1 Dagvattenflöden efter exploatering För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en klimatfaktor (KF) på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110. Klimatfaktorn har lagts på dimensionerande regnintensiteten efter exploatering. I övrigt har dagvattenflödet efter exploatering beräknats på samma sätt som i avsnitt 3.5.1. Tabell 7 visar dimensionerande regnintensitet och flöde efter exploatering, med och utan klimatfaktor samt skillnaden i flöde före och efter expolatering. En rinntid på 10 min har använts. Beräkningarna redovisas mer i detalj i Bilaga 1. 15 av 25 Kvarnliden 7 -
Tabell 7: Dimensionerande flöden beräknade för regnintensiteter med en återkomsttid på 5, 10, 20 och 100 år för planområdet. Återkomsttid (år) Regnintensitet (l/s,ha) Flöde (l/s) Flöde inkl.kf (l/s) 5 181 43 53 10 228 54 67 20 287 68 85 100 489 115 144 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym Enligt förutsättningar som har tillhandahållits från Varbergs kommun bör minst 50 % av dagvattnet som genereras av ett 10-års regn med 10 min varaktighet fördröjas inom fastigheten. Eftersom flödet ut från planområdet har beräknats till 54 l/s, exklusive klimatfaktor, så är antagandet att tillåten avtappning ut från området är 27 l/s. Detta motsvarar en tillåten utloppsflödet på 113 l/s*ha för magasinsberäkning enligt P110 bilaga 10.6a, där även klimatfaktorn tas med. För att kunna beräkna den erforderliga fördröjningsvolymen för utredningsområdet efter exploateringsområdet behöver även den reducerade arean för området tas hänsyn till vilket redovisas i Tabell 8. Tabell 8 Markanvändning, avrinningskoefficienter och areor för utredningsområdet efter exploatering. Markanvändning Ytarea (ha) Avrinningskoefficient Reducerad area (ha) Asfalt 0,14 0,85 0,12 Tak 0,13 0,90 0,11 Totalt 0,27 0,24 Enligt magasinsberäkning med hjälp av P110 Bilaga 10.6a är den erforderliga fördröjningsvolymen 16 m 3. Nedströms dagvattenledning i Södra Vägen har en uppskattad kapacitet på 47 l/s. Ett tillåtet utflöde på 27 l/s är rimlig eftersom ledningen ev. förväntas avvattna några små områden uppströms planområdet. Den tillkommande ytavrinningen från kringliggande fastigheter, totalt 0,08 ha reducerad area, beräknas uppgå till 18 l/s för ett 10-årsregn. För att möjliggöra fördröjning från kringliggande fastigheter och inte riskera att överbelasta dagvattennätet bör en ytterligare volym av 12 m 3 tillgodoses vilket resulterar i en total fördröjningsvolym på cirka 28 m 3. För att inte riskera att överbelasta dagvattennätet bedöms därmed en fördröjningsvolym på 20-30 m 3 vara rimlig. Se ytterligare redovisning i Bilaga 1. 16 av 25 Kvarnliden 7 -
5. Föreslagen dagvattenhantering Planområdet kommer enligt situationsplanen, 2018-01-31, se Figur 9, att utgöras av två huskroppar, två parkeringsytor samt en gård. Enligt en miljöteknisk undersökning av marken för en närliggande fastighet uppskattas grundvattenytan ligga på ca 1,7 m under befintlig markyta (Structor, 2016) på en uppskattad nivå på +15,30. Underjordiska fördröjningsmagasin bör anläggas över grundvattenytan eller anläggas som täta konstruktioner. Underjordiskt fördröjningsmagasin har efterfrågats av exploatören. Därför föreslås ett rörmagasin som anläggs som ett tätt magasin som dimensioneras efter erforderlig fördröjningsvolym, se avsnitt 4.2, och som placeras i den södra delen av gården, se Bilaga 3 och Figur 10. Till rörmagasinet leds dagvatten från tak- och gårdsytor samt den norra parkeringsytan. Det totala flödet som passerar fördröjningsmagasinet är ca 62 l/s, beräknat för ett 10-årsregn inkl. klimatfaktor utan effekt av fördröjning. Takvattnet föreslås ledas ned i dagvattenledningar eller öppna rännor längs med husliven fram till fördröjningsmagasinet. För att inte behöva anlägga ledningar under husen bör det skapas utrymme mellan fasad och planområdesgräns. I resonemanget kring fördröjning har gröna tak diskuterats, vilket enligt situationsplanen skulle kunna vara möjligt för delar av den södra huskroppen, effekten av detta har inte utretts. Dagvattnet från parkeringsytorna föreslås fördröjas och renas i underjordiska krossdiken innan det blandas med annat dagvatten eftersom de är de smutsigaste ytorna. Krossdikena anläggs över grundvattennivån med då det förekommer befintliga markföroreningar i området bör även dessa anläggningar anläggas med som täta med tex geomembran. Dagvattnet från den norra parkeringen leds, efter krossdiket, via en dagvattenledning till rörmagasinet. Flödet från parkeringsytorna är totalt 20 l/s beräknat för ett 10-årsregn, se Figur 10. Utifrån förutsättningarna att ansluta till befintligt dagvattennät föreslås en anslutningspunkt till dagvattenledningen vid korsning Södra Vägen/Gyltavägen. Som en alternativ lösning föreslås att rörmagasinet placeras på parkeringsytan i söder, se Bilaga 4. 17 av 25 Kvarnliden 7 -
Figur 10. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Röda plushöjder för ny marknivå redovisas enligt aktuell situationsplan, 2018. För en ytterligare ritning se Bilaga 3. Föreslagen höjdsättning har grundats på den samrådshandling som erhållits i samband med uppdraget där gården har föreslagits ligga på en höjd av +16,50. Information om att grundvattenytan ligger på en ungefärlig nivå på +15,30 ligger till grund för föreslagen höjdsättning. Grundvattenytan varierar med nederbörd och säsong. Fördröjnings och reningsanläggningar (rörmagasin och krossdiken) rekommenderas att anläggas som slutna anläggningar för att förhindra spridning av markföroreningar samt grundvatteninträngning i anläggningarna. I och med att marken inom utredningsområdet delvis är förorenad kan djupa schaktmassor bli kostsamma. Botten på rörmagasinet har satts till +14,30 med hänsyn till att med självfall kunna omhänderta vatten från planområdet. Vattengångar uppströms anslutningspunkter och rörmagasin har beräknats utifrån möjligheterna till 18 av 25 Kvarnliden 7 -
avledning genom självfall, dvs. en lutning på 1 % för avledningsstråken. Servisledning har beräknats med en lutning på 1,5 %. Anslutningen till befintligt dagvattensystem föreslås ske vid korsningen Södra vägen/gyltavägen. För att ny dagvattenledning skall kunna korsa befintlig spillvattenledning föreslås dagvattenledningen anslutas med stalp på 0,25 m i korsningen Södra vägen/gyltavägen. I och med befintlig höjdsättning blir täckningen för projekterade dagvattenledningar på den norra parkeringen grund, bitvis 40 cm varför en alternativ anslutningspunkt till befintligt dagvattennät i norr kan vara ett alternativ. Dagvatten från parkeringsytan kan då renas inom föreslaget krossdike och med självfall ledas ut från planområdet med god täckning. Nackdelen är att det blir en ytterligare servisanslutning till fastigheten. 5.1.1 Dimensionering av fördröjningsmagasin För att kunna fördröja 20-30 m 3 dagvatten föreslås ett rörmagasin på innergården, Se Figur 11. På så vis kan den begränsade gårdsytan nyttjas av andra aktiviteter. Utformningen av rörmagasinet föreslås utgöras av 4 st 10 meter långa rör med en diameter av 1000 mm. Magasinet antas utgöra en yta på 50 m 2. Figur 11: Exempelbild på dagvattenmagasin av plast. Fotot visar Weholite dubbelväggiga lättviktsrör i polyeten. Källa: www.kwhpipe.se I anknytning till rörmagasinet bör det anläggas ett filter för att skapa reningsmöjligheter av dagvatten från de asfalterade ytorna närmast magasinet. Spolbrunnar för underhåll bör också anläggas. 19 av 25 Kvarnliden 7 -
Förslagsvis kan rörmagasinet utgöras av ett rörmagasin av polyeten som är korrosions- och kemikaliebeständigt och beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år (www.kwhpipe.se). Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. Rörmagasinen bidrar även till att rena dagvattnet eftersom föroreningar kan sedimentera, det vill säga långsamt sjunka till botten och där samlas som bottenslam. 5.1.2 Krossdike På parkeringsytorna föreslås krossdike utgöra ett lågstråk som leder bort, fördröjer och renar dagvattnet. Dagvattnet leds ned till krossdiket via rännstensbrunnar i asfalten. Fördelar med detta alternativ är att marken ovanför diket kan användas som köryta. Nära dikets botten placeras en dräneringsledning som via dagvattenledningar är ansluten till rörmagasin (norra parkeringen) och befintligt dagvattennät i Södra Vägen (södra parkeringen). De asfalterade ytorna föreslås luta mot krossdikena med maximalt 1-2 % lutning för inte påverka framkomligheten. Figur 12: Principsektion av gräsbeklätt makadamdike med kupolbrunn för bräddning framtagen av Ramböll på uppdrag av Göteborgs Stad. Principen om hur krossdiket ligger under marken stämmer med föreslagen dagvattenlösning. Dikets underbyggnad rekommenderas bestå av ett ca 1 m djupt dike fyllt med genomsläppligt material av typen makadam. Magasineringsvolymen utgörs av porvolymen (hålrumsvolymen) i fyllningsmassorna, ca 30 % av den totala 20 av 25 Kvarnliden 7 -
volymen. Dessutom bör diket omges av en tät konstruktion eftersom grundvattennivåerna inom planområdet i annat fall skulle försämra infiltrations och fördröjningsmöjligheterna samt risk för spridning av de befintliga markföroreningarna i området. Avtappningen av krossdiket sker genom dräneringsledningen nära dikets botten. Brunnar med sandfång placeras längsmed dikena. 6. Skyfallshantering Ur ett skyfallshanteringsperspektiv är det av vikt att lyfta blicken utanför planområdet och se skyfallshantering mer som ett helhetskoncept och mindre som enskilda tekniska system. Vid extremregn (100-årsregn) beräknas befintligt ledningssystem för dagvatten ta hand om ca 1/3 av regnvolymen. Resten rinner av på ytan och samlas i lågpunkter i området. Vid ett skyfall avvattnas kvartersmarken med hjälp av genomtänkt höjdsättning där vatten kan samlas på översvämningsbara ytor såsom fördröjningsmagasin, se exempel på princip i Figur 13. Markytan närmst byggnaderna bör höjdsättas så att det sluttar från fasad med ca 5% de första metrarna för att undvika stående vatten mot fasadliv vid skyfall. Områdena uppströms planområdet (Kvarnliden 8) sluttar mot fastighetens innergård mot sydväst. Inom befintlig planområde är gårdsplanen inom fastighetsmarken nedsänkt med 0,2 m (+16,50) i jämförelse med söderliggande parkeringsyta (+16,70), Bilaga 3. Det gör att det skapas ett instängt område vilket inte avvattnas förens vatten inom gårdsmarken stiger 0,2 m. Vid stora nederbördsmängder då fördröjningsmagasinen går fulla kan vatten bli stående och risk för skada av intilliggande huskroppar finns. För att planera för både skyfall och fördröjning av mindre regn rekommenderas att gårdsytan antingen höjs upp till en nivå på omkring+16,80 för att därmed skapa en naturlig avrinningsväg vid skyfall. Hela planområdet borde alltså med fördel slutta i sydvästlig riktning mot utloppspunkten vid Södra Vägen. Därefter sker avrinning via Södra Vägen och Gyltavägen, se Figur 13 och Bilaga 3, där mörkblå pilar markerar avvattning vid skyfall. Vad gäller parkeringen i norr så är tanken att skyfallet avrinner direkt mot Södra Vägen. Figur 13: Skyfallsvägar är markerade med blåa pilar. Volymstudien i vilken pilarna är inritade är från Kv. Kvarnliden, Varberg; Utkast Programhandling 2017-03-13 utformat av Semrén Månsson. Tv: Volymstudie söderifrån där fasader mot södra 21 av 25 Kvarnliden 7 -
Vägen visas. Th; Volymstudie norrifrån där fasader mot övriga fastigheter inom kvarteret visas. Ifall föreslagen höjdsättning av innergården (+ 16,80) inte är möjlig föreslås husen anläggas med objektspecifika skydd för att undvika vattenskador vid höga flöden. Marken närmst husen föreslås även vara höjdsatta med fall från husen mot gårdsplan för att minska risken för stående vatten intill huskropparna. 7. Rening av dagvattnet Enligt StormTacs databas med information om reningseffektivitet för olika dagvattenlösningar har föroreningsbelastningen beräknats efter exploatering med hänsyn till föreslagen dagvattenhantering. Alternativ 1, Bilaga 3, med rening i krossdike reducerar effektivt föroreningshalten till godkända nivåer enligt beräkningar i StormTac, se Tabell 9. Det vatten som kommer genomgå rening i krossdiket kommer främst från parkeringsytorna. Takvattnet anses vara i princip rent vilket innebär att det kommer ske en utspädningseffekt av dagvattnet på gården. Tabell 9: Föroreningshalt i dagvattnet efter krossdike beräknat utifrån underlag från StormTac. Förorening Föroreningshalt e. expl. (µg/l) Reningseffekt krossdike (%) Föroreningshalt efter krossdike (µg/l) Riktvärde P 240 60 96 200 N 1500 55 675 3000 Pb 11 85 1,65 14 Cu 24 85 3,6 20 Zn 81 85 12,15 60 Cd 0,52 85 0,078 0,4 Cr 9,1 85 1,365 15 Ni 7,8 90 0,78 20 Hg 0,021 45 0,01155 0,05 SS 55000 90 5500 60000 Olja 530 90 53 1000 PAH16 0,53 60 0,212 BaP 0,038 60 0,0152 0,05 22 av 25 Kvarnliden 7 -
I alternativ 2, Bilaga 4, med rening i rörmagasin reducerar också effektivt föroreningshalten till under riktvärdet, se Tabell 10. Tabell 10: Föroreningshalt i dagvattnet efter rörmagasin beräknat utifrån underlag från StormTac. Förorening Föroreningshalt e. expl. (µg/l) Reningseffekt rörmagasin (%) Föroreningshalt efter rörmagasin (µg/l) Riktvärde P 240 45 132 200 N 1500 15 1275 3000 Pb 11 75 2,75 14 Cu 24 60 9,6 20 Zn 81 70 24,3 60 Cd 0,52 75 0,13 0,4 Cr 9,1 70 2,73 15 Ni 7,8 55 3,51 20 Hg 0,021 45 0,01155 0,05 SS 55000 80 11000 60000 Olja 530 85 79,5 1000 PAH16 0,53 80 0,106 BaP 0,038 80 0,0076 0,05 8. Översiktlig bedömning av investeringskostnader En översiktlig bedömning av investeringskostnader för de föreslagna dagvattenanläggningarna har genomförts. Kostnaderna är framtagna med hjälp av á-prislista markarbeten 2012 Norconsult med indexreglering, tidigare erfarenhet från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VAproduktleverantörer och entreprenörer. Vid kostnadsberäkningar har nedanstående antaganden gjorts: Beräkningar har gjorts utifrån antal, löpmeter, kvadrat eller kubik av dagvattenanläggning. Schakt för ledningar har antagits att ske främst i jord/lera. 23 av 25 Kvarnliden 7 -
Arbets- och materialkostnader är inkluderade i priset. Omkostnader (30 %) omfattar administration, försäkringar, vinst, risk, over-head kostnader, allmänna hjälpmedel och småmaskiner ingår ej. Byggherrekostnader, som exempelvis projekterings- och byggledningskostnader ingår ej. Rivning av befintligt dagvattensystem är inte heller kostnadsberäknat. Detta på grund av att samtliga ytor planeras göras om i samband med ombyggnaden i planområdet och därför har heller inte kostnader för markarbeten tagits med. Bortforsling av material är inte medräknat. Totala investeringskostnaden för föreslagna dagvattenanläggningar uppskattas grovt till ca 1 000 000 kr, se Tabell 11. Fördröjningsmagasinet omfattar en yta på ca 50-60 m 2. Krossdikena är beräknat till att omfatta 20x2 m, d.v.s. 80 m 2. Ledningstråken beräknas till 150 m. Tabell 11: Investeringskostnader dagvattenanläggningar. Anläggning Mängd À-pris Kostnad (kr) Rörmagasin Schakt, rörmagasin (plaströr D1000 mm), brunn med sandfång, spolbrunn 30 m 3 10 000-15 000 kr/m 3 600 000 Krossdike Schakt, geotextil, dränering, dränerande fyllning, dränledning, brunn med rännsten 80 m 2 1500-2500 kr/m 2 155 000 Ledningsstråk Schakt, Fyllning, Ledningar, Brunn med sandfång 150 m 1000-1500 kr/m 200 000 Totalt 1 000 000 9. Översiktlig bedömning av drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till ca 5-8 % av anläggningskostnaderna och baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och prissättningen på arbetskraft och material varierar årligen. Nya anläggningar kräver ökad skötsel de tre första åren. För alla typer av anläggningar ska man vid planeringen ta hänsyn till omfattningen av skötsel, såsom hur ofta gräsklippning eller snöröjning bör ske eller andra aktiviteter som kräver maskiner som slamsugning. Driftkostnaden för föreslagna dagvattenlösningar kommer vara högre de första åren för att sedan minska när växter med mera har etablerat sig. Kostnaden är en årlig uppskattning men kommer att variera kraftigt beroende på om det förekommer skyfall och stormar. I fördröjningsmagasinet blir dagvattnet stillastående och partiklar sedimenterar. Magasinet måste därför rensas och rengöras med jämna mellanrum. För att förhindra igensättning av dränledningar i krossdiken ska tillsyn bedrivas och vid 24 av 25 Kvarnliden 7 -
behov krävs spolning eller slamsugning. Generellt måste brunnar tillses och rensas. Den totala underhållskostnaden per år inom planområdet har beräknats till ca 25 000, se Tabell 12. Tabell 12: Generella drift och underhållskostnader för fördröjningsmagasin och krossdike. Anläggning Rörmagasin Kostnad (kr/år) Tillsyn 1-4 ggr/år, rengöring 1-2 ggr/år 10 000 Krossdike Tillsyn av ledning 1-4 ggr/år, rensning av dränsystem 1 ggr/år 15 000 Totalt 25 000 10. Fortsatt arbete Endast en översiktlig hydrogeologisk undersökning har gjorts för planområdet. Inför projektering av dagvattenlösningar bör en noggrannare undersökning göras för aktuellt planområde. Syftet är att lokalisera grundvattenytans nivå och markföroreningar. Däremot anses samtliga dagvattenanläggningar utformas som täta för att undvika grundvatteninträngning samt föroreningsspridning. Takens utformning och husens placering m.m. kan göra att dagvattenhanteringen måste justeras i framtiden. Flöden och fördröjningsvolymen bör vara desamma om inte planområdesgränsen ändras. Vidare utveckling av dagvattenåtgärder bör ske i samråd med lanskapsarkitekt eller liknande då dagvattenlösningar kan integreras i andra funktioner på gården. Exempelvis kan tunnor placeras invid husliven för att samla ihop takvatten som sedan kan användas till eventuella planteringar. Den erforderliga fördröjningsvolymen har endast tagit hänsyn till genererat flöde inom planområdet, enligt uppfattat önskemål från kommunen. Avrinningsområdet mot Södra Vägen uppskattas vara lite större än planområdet. Det är viktigt att se till att dagvatten tas om hand och att det finns en plan för hur skyfallet ska hanteras med en genomtänkt höjdsättning av planområdet. Vidare utredning är det viktigt att kontrollera hur mycket av omkringliggande fastigheter som påverkar planområdet. En kostnads- och nyttoanalys över de olika dagvattenåtgärderna för Kvarnliden skulle på ett tydligare sett påvisa för- och nackdelar med förslagen över tid. 25 av 25 Kvarnliden 7 -