Värnamo kommun RAPPORT Jönköping
Datum 2012-01-03 Uppdragsnummer 61651147589 Utgåva/Status Slutlig Mats Käll Johanna Ardland-Bojvall Torbjörn Schultz Uppdragsledare Handläggare Handläggare Ramböll Sverige AB Gjuterigatan 9 553 18 Jönköping Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
p:\64mas2\6511\61651147589\4_leverans\slutligjan12\rapportfänestad.doc ii
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget... 3 1.2 Bakgrund och syfte... 3 1.2.1 Bakgrund... 3 1.2.2 Syfte... 5 1.3 Tidigare utredningar... 6 2. Befintliga förhållanden... 6 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden... 6 2.2 Vattentäkter... 6 2.3 Avlopp... 7 2.4 Kommunalt VA-nät... 7 3. Allmänt om dricksvatten... 7 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten... 7 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning... 8 4. Allmänt om spillvatten... 8 5. VA-lösningar... 10 5.1 Utredningsalternativ... 10 5.1.1 Alternativ 1 och 2: Allmänna anläggningar med överföringsledning... 10 5.1.2 Alternativ 5: Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus... 10 5.1.3 Alternativ 7: Enskilda anläggningar... 11 5.2 Dimensioneringsförutsättningar... 12 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten... 12 5.2.2 Dimensionering av gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus... 12 5.2.3 Dimensionering av enskilda lösningar... 13 5.3 Konsekvenser för närmiljön... 13 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter... 13 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen... 13 5.4 Översiktliga kostnader för alternativen... 14 5.4.1 Kostnader vid utförande... 14 5.4.2 Kostnader för drift... 14 6. För och nackdelar med olika alternativ... 15 7. Presentation av förordat alternativ... 17 7.1 Beskrivning... 17 1 av 19
7.2 Kostnader... 19 8. Slutsatser och kommentarer... 19 Bilagor 1. Alternativ 1-2, ritning 100W5144 2. Alternativ 5:1, ritning 100W5143 3. Alternativ 5:2, ritning 100W5142 4. Alternativ 5:3, ritning 100W5141 5. Förordat alternativ, ritning 100W5145 6. Kostnadskalkyl förordat alternativ 2 av 19
1. Inledning 1.1 Uppdraget VA-utredningen för aktuellt område i Fänestad har utförts av Mats Käll, Johanna Ardland-Bojvall och Torbjörn Schultz vid Ramböll Sverige AB på uppdrag av Värnamo Kommun. Utredningen skall ligga till grund för kommunens VA-planering i området. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett brev daterat 2009-06-04 anmodat Värnamo kommun att inkomma med en tid- och handlingsplan för prioriterade områden till att bilda verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning. Enligt 6 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen bland annat bestämma ett verksamhetsområde om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen har i samband med sammanträde i kommunstyrelsen 2010-03-15 yttrat att man har för avsikt att genomföra utredningar. De omfattar bland annat att status för befintliga anläggningar studeras samt att förutsättningarna för att bygga ut enskilda eller gemensamma anläggningar respektive förutsättningar för kommunal anslutning utreds. 1.2 Bakgrund och syfte 1.2.1 Bakgrund I byn finns ca 38 bostadshus. Området ligger drygt 1 km norr om Forsheda samhälle. Storån rinner mellan ca 0,5 och 1 km från byns bebyggelse. I sydöstra delen finns tre mindre gravfältsområden, det finns också fyndplats, gravlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. 3 av 19
Figur 1 Foto från aktuellt bebyggelseområde i centrala Fänestad Området har i den fördjupade översiktsplanen för Forsheda bedömts kunna kompletteras med mindre bebyggelsegrupper eller enstaka hus. Vid större kompletteringar erfordras detaljplaneläggning. Storån ligger ca 0,5 km öster om bebyggelsen i Fänestad. I VISS bedöms vattendraget ha god status med avseende på näringsämnen och risken bedöms som liten att statusen försämras p g a näringsämnen. Inom 50 m från vattendrag i området bedöms hög skyddsnivå med hänsyn till miljö gälla vid inrättande av avloppsanläggningar. Närhet till vattentäkter kan göra att hög skyddsnivå med hänsyn till hälsoskyddsskäl också kan bli aktuellt. I området finns på kartan fornmarkeringar som stensättningar och fyndplatser som man måste ta hänsyn till vid planering av VA-anläggningar. 4 av 19
Figur 2 Fänestad, utredningsområdet Området har inte inventerats i fält men arkivhandlingar visar att de flesta befintliga avloppsanläggningar är gjorda på 1970-talet eller i början på 1980-talet. 1.2.2 Syfte Syftet med denna utredning är att den skall visa tänkbara alternativa vatten- och avloppslösningar i Fänestad och presentera ett förordat alternativ. Detta skall motiveras med hänsyn till lagstiftning, ekonomi och teknik. För att klara framtida förtätningar/utbyggnader räknas med en framtida ökning av antalet fastigheter med 25 %. 5 av 19
1.3 Tidigare utredningar Kommunen har i egen regi utfört en sammanställning av arkiverade uppgifter kring befintliga avloppslösningarna i området. 2. Befintliga förhållanden 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden Jordlagren i Fänestad utgörs enligt SGUs jordartskarta huvudsakligen av moräner med inslag av organiska jordar i terrängens lågpunkter. Ett undantag utgörs av ungefär den norra tredjedelen av utredningsområdet, där isälvsediment (sannolikt sand), förekommer. Området är flackt med en svag välvning (överhöjning) ungefär utmed vägens sträckning i nordsydlig riktning genom Fänestad. Tre grundvattenrör (betecknade F1, F2 och F3) har under detta projekt installerats i Fänestad. I rör betecknat F 1 påträffades sand och mylla ned till 0,6 m under markytan följt av sandig morän ned till stopp på 1,1 m djup. I rör F2 dokumenterades sand till 2,3 m under markytan som underlagras av morän till stopp på 4,3 m under markytan. I F3 påträffades tegelrester och sand ned till 1 m under markytan. Därunder fanns sandig morän till stopp på 2,7 m under markytan. Rörens läge redovisas i bilaga 2-4. Den dominerande jordarten morän skall betraktas som en lågpermeabel jordart som innebär bra skydd mot spridning av föroreningar genom vattentransport i både vertikal och horisontell led. Eftersom jorddjupen överlag är små, med inslag av ytligt berg inom området, kan dock föroreningar från exempelvis enskilda avlopp spridas snabbare via berggrundens överyta till nedströms belägna grundvattentäkter som är placerade i både jord och berggrund. Risken bedöms framförallt gälla delar med tätare bebyggelse. Grundvattennivån ligger sannolikt ytligt i jordlagren och detsamma bedöms gälla i berggrunden. I mätpunkterna F 1-F 3 var grundvattennivån belägen mellan 0,4-0,6 m under markytan. Mot bakgrund av den nederbördsrika hösten 2011 bedöms uppmätta nivåer statistiskt sett motsvara de högsta förutsebara under ett år. 2.2 Vattentäkter Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda vattentäkter i Fänestad. Baserat på de aktuella jordlagren och de ställvis begränsade jordmäktigheterna bedöms dock vattentäkterna huvudsakligen vara djupborrade ned i berggrunden. I 6 av 19
SGUs brunnsarkiv finns fyra brunnar registrerade. Samtliga är djupborrade och angivna jordmäktigheter är 1,5-11 m. 2.3 Avlopp Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda avlopp i Fänestad. Enligt kommunens inventering av arkiverade handlingar verkar flertalet enskilda avlopp vara anlagda på 1970-1980 talen. 2.4 Kommunalt VA-nät Närmaste kommunala anslutningspunkt är belägen i Forsheda, ca 2,7 km söder om aktuellt bebyggelseområde. Kapaciteten i befintligt ledningsnät bedöms enligt kommunen vara tillräcklig för den ökade belastning en framtida anslutning av möjliga abonnenter skulle kunna innebära. Även det kommunala reningsverket beläget i Forsheda respektive en framtida anläggning i Pålslund, Värnamo, har enligt uppgift erforderlig kapacitet. 3. Allmänt om dricksvatten För att lösa dricksvattenfrågan för enskilda, gemensamma eller allmänna anläggningar måste två grundläggande förutsättningar finnas; tillräcklig mängd/kapacitet för det behov som finns och en råvattenkvalitet som går att behandla till ett acceptabelt dricksvatten. 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten Enskilda grundvattentäkter, både de som är grävda respektive djupborrade, har vanligen en tillräcklig kapacitet. Behovet för ett permanent hushåll på fyra personer kan vara i storleksordningen 1 m 3 per dygn, oräknat eventuell trädgårdsbevattning. Ofta finns en mindre hydroforanläggning som sörjer för att kortvariga större uttag kan göras. Gemensamma anläggningar kan erfordra att vatten kontinuerligt pumpas upp och magasineras i en reservoar. Kapaciteten för enskilda eller mindre gemensamma vattentäkter kan vanligen fås från både grävda och bergborrade brunnar. Brunnsborrningsentreprenörer har sedan 1976 skyldighet att anmäla en rad uppgifter för anlagda brunnar. Även om siffrorna för kapacitet vanligen är grovt skattade, och ofta för optimistiska, kan de ge en fingervisning för ett områdes grundvattenpotential för försörjning av ett större antal hushåll. I Fänestad varierar angivna kapaciteter mellan 480-5 000 l/h, med ett medelvärde på 3 000 l/h. Förslagsvis halveras denna siffra för att ge en säkerhetsmarginal på ett teoretiskt beräknat medeluttag. Det innebär att i Fänestad förväntas en bergborrad brunn ha en uttagskapacitet på 1 500 l/h eller ca 36 m 3 /dygn. 7 av 19
Det finns i Socialstyrelsens allmänna råd 2003:179 rekommendationer om vattenkvalitet från enskilda eller gemensamma vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller som försörjer färre än 50 personer. Andra krav ställs dock på vatten som tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Därutöver kan även hushållens egna upplevelse av vattnets smak, lukt och eventuella missfärgningar efter tvätt respektive i sanitetsporslin och ledningsnät vara viktiga. När det gäller råvattenkvaliteten medför de naturliga förutsättningarna i Värnamo kommun att hushållen vanligen behöver ha en filteranläggning för att genomföra en ph-justering respektive avskiljning av järn och mangan. Råvattnets hårdhet kan också behöva åtgärdas genom avhärdningsutrustning. Vattnets kvalitet i brunnarna kan även påverkas av förekommande vägunderhåll (saltning), närliggande avloppsanläggningar som medför otillräcklig nedbrytning av till exempel bakterier respektive pågående jordbruksverksamhet såsom gödsling och användande av bekämpningsmedel mm. Det har inte kommit Ramböll till kännedom om att det förekommer några problem med kapacitet eller kvalitet för de vattentäkter som finns i Fänestad. Rimligen bör dock risker föreligga med kvaliteten för ett antal av hushållen, särskilt de där vattentäkter är belägna nära avloppsanläggningar. 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning Det är livsmedelsverkets föreskrift (SLV FS 2001:30) som ger kraven för vattenkvaliteten som levereras ut till abonnenter inom ett verksamhetsområde. Möjligheten att lokalisera gemensamma vattentäkter för hushållen i de tre utpekade grupphusområdena torde vara god. Ramböll bedömer dock sammanfattningsvis att ett sådant alternativ inte är behövligt om enskilda eller en gemensam avloppsanläggning utformas för att uppfylla dagens krav. 4. Allmänt om spillvatten Spillvatten från ett typhushåll består normalt av dels klosettvatten (Kl-vatten el. svartvatten), det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten från konventionell WC, dels av bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). Spillvatten innehåller smittämnen, gödande ämnen och syreförbrukande ämnen som förorsakar problem om de släpps ut till grundvatten, sjöar och hav. Utsläpp av avloppsvatten kan även belasta en recipient med farligt avfall som tungmetaller och organiska gifter från färgrester, lösningsmedel och annat. Smittoämnen i spillvattnet kan orsaka sjukdomar genom bakterier, virus och andra mikroorganismer. Förekomsten beror av att flertalet av dessa ämnen 8 av 19
utsöndras med avföringen. Urin och BDT-vatten är däremot mindre farliga ur smittskyddssynpunkt. Genom att behandla allt spillvatten eller avskilja avföringen från avloppsflödet kan man minimera de hygieniska riskerna vid utsläpp till recipienten. Gödande ämnen är s.k. näringsämnen, främst fosfor (P) och kväve (N), som ökar primärproduktionen om de släpps ut i vattenmiljön. Övergödning kan leda till igenväxning och syrebrist i vattnet. Fosfor och kväve finns till största delen i urin och avföring. Fosfor fanns tidigare också i fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel men detta är numera förbjudet i Sverige. Syreförbrukande ämnen, BOD/COD, är t.ex. organiskt material från avföring, tensider i tvättmedel och andra ämnen. När de släpps ut i vattenmiljön förbrukar de syre och kan i förlängningen ge döda bottnar och fiskdöd. Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms ej uppfylla miljöbalkens krav på längre gående rening än slamavskiljning. Andra har avloppsanläggningar som är eftersatta i fråga om underhåll eller är så pass gamla så de fungerar mycket dåligt. Detta har fått till följd att de enskilda avloppen sammantaget släpper ut lika mycket fosfor som alla kommunala reningsverk i Sverige tillsammans. På grund av otillräcklig rening och/eller dåligt fungerande avloppsanläggningar är det inte heller ovanligt att dricksvattenbrunnar och grundvatten förorenas av enskilda avlopp, vilket är en fara ur smittskyddssynpunkt. Det är alltså av vikt ur många aspekter att genomgående förbättra reningen för de enskilda avloppen. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 ställs funktionskrav på reningen som avloppsanläggningen ska uppfylla. Krav finns både på miljö och hälsoskydd. Det finns två olika kravnivåer, normal respektive hög skyddsnivå, som reningen ska uppfylla. När det gäller miljöskyddet ställs följande krav: Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå BOD 7 90% reduktion 90% reduktion Tot-P 70% reduktion 90% reduktion Tot-N - 50% reduktion Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att hög skyddsnivå gäller generellt för områden närmare än 50 m från sjöar och vattendrag. Vid större avstånd gäller oftast normal skyddsnivå. Vad gäller kväve, vilket är svårt att uppnå med markbaserad rening, är det vanligt att frångå kravet på 50% reduktion. 9 av 19
5. VA-lösningar 5.1 Utredningsalternativ Enligt förfrågningsunderlagets beskrivning och samrådet vid startmötet finns det ursprungligen totalt sju olika alternativ som skall övervägas: 1 Allmän avloppsanläggning med överföringsledning 2 Allmän vatten- och avloppsanläggning med överföringsledningar 3 Allmän avloppsanläggning med lokal lösning. 4 Allmän vatten- och avloppsanläggning med lokal lösning. 5 Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus 6 Gemensamma vatten- och avloppsanläggningar för grupper av hus 7 Enskilda anläggningar för vatten och avlopp. För fastigheter som ligger glest belägna, och där det även i framtiden är sannolikt att det bästa alternativet är enskilda anläggningar, ingår i Rambölls uppdrag att för dessa ange en trolig lösning. Ramböll anser det vara viktigt att fokusera arbetet och alternativa åtgärder till de områden där det bedöms finnas risk för att avloppsanläggningarna kan påverka vattenkvaliteten i privata brunnar i området. Ramböll menar att i det aktuella området måste utgångspunkten vara att om de enskilda avloppsanläggningarna förbättras eller gemensamma/allmänna avloppslösningarna byggs ut finns inget behov att hitta några nya gemensamma eller allmänna lösningar av vattenförsörjningen. Därav följer att alternativ 4 och 6 sorteras ut. Att anlägga en allmän avloppsanläggning med en lokal lösning, alternativ 3, anses vara ett orimligt alternativ med tanke på den glesa bebyggelsen i Fänestad. I Fänestad anser vi därför att följande alternativ bör översiktligt utredas: 1, 2, 5 och 7. 5.1.1 Alternativ 1 och 2: Allmänna anläggningar med överföringsledning För alternativ 1 och 2 utreds en överföringsledning med längden 2.8 km (inkl två förgreningar) till Forsheda som föreslås omfatta endast de fastigheter som gränsar mot vägen vilka medtas i verksamhetsområde. Eftersom bebyggelsen i den norra delen av Fänestad är gles omfattar detta alternativ den mer samlade bebyggelsen i den södra delen av orten. Alternativens sträckning redovisas i bilaga 1. 5.1.2 Alternativ 5: Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus För alternativ 5 har tre separata lägen identifierats, se bilaga 2-4. Ett förslag på placering av en gemensam anläggning för fastigheterna Fänestad 3:20,1:38, 3:19, 3:21 och 3:10 (totalt 6 bostadshus), är vid punkt F1, se bilaga 2. En gemensam anläggning för dessa fastigheter innebär lång ledningsdragning då husen ligger jämförelsevis glest. Risken för förorening av dricksvattenbrunnar 10 av 19
är liten. Vid provtagningspunkten är avståndet till berg 1,1 m och grundvattenytan var vid avläsningstillfället 2011-11-10 belägen 0,45 m under markytan. På djupet 0,3-0,6 m under markytan består marken av sand som ligger på ett lager av sandig morän ner till berg. För att göra en infiltration här krävs en kontroll av grundvattenytans lutning för att säkerställa att avrinning kan ske utan att grundvattenytan under anläggningen kommer att höjas upp för mycket. Om infiltration kan anläggas behövs den förstärkas med ett lager av markbäddsand till minst 0,55 m ovan mark. Infiltrationen kan så ev göras både med konventionell teknik eller med kompaktfilter. Avloppsreningen kan även lösas med reningsverk som inte medför samma höjning av grundvattenytan. Vid punkt F2, se bilaga 3, kan en gemensam anläggning för de 4 husen på fastigheterna 4:9, 2:54 och 4:28 placeras. Även här är grundvattennivån hög, 0,40 m under marknivån. Marken består av sand mellan 0,3-2,3 m ovanpå sandig morän till 4,3 m under markytan. Den gemensamma anläggningen kan utgöras av en upplyft infiltration eller ett reningsverk. Fastigheterna i mitten på området, Fänestad 1:20, 2:2, 2:52, 1:34, 1:5 och 2:56 (totalt 7 bostadshus), kan med fördel gå ihop och göra en gemensam anläggning med en placering på Fänestad 2:9 i punkt F3, se bilaga 4. Grundvattenytan är hög och ligger ca 0,6 m under markytan. Översta marklagret består av fyllnadsmassor (trä och tegel). Därefter finns ett lager av sand mellan 0,5-1,0 m som ligger på sandig morän 1,0-2,7 m. Anläggningen kan antingen göras med ett minireningsverk eller en upplyft infiltration. Utloppet från reningsverket kan ledas ut i våtmark alternativt till nedströms belägna diken. Övriga fastigheter är så glest belägna att det inte bedöms lämpligt att göra gemensamma anläggningar, se kap 5.1.3. Några fastigheter inom Fänestad ligger dock med mindre avstånd mellan bostadshusen vilka kan gå ihop för att lösa avloppet gemensamt med grannen. Inga fastigheter ligger närmare än 100 m från Storån eller 50 m från annat vattendrag vilket innebär att kravet på normal skyddsnivå gäller. 5.1.3 Alternativ 7: Enskilda anläggningar Vid enskilda anläggningar är det viktigt att lokalisera dessa på lämpligt sätt för att minska risken för förorening av dricksvattentäkter. Skyddsavstånden varierar med markens genomsläpplighet och lutning men som tumregel gäller att avloppsvattnet ska ha en uppehållstid på minst 2-3 månader innan det når vattentäkten. Avloppsanläggningen ska placeras nedströms vattenbrunnar (även energibrunnar) och ha ett skyddsavstånd mellan 20-200 m, beroende på den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren och grundvattenytans lutning. Det är också viktigt att avståndet till grundvattnet eller berg är minst 1 m från infiltrationsytan och att anläggningen inte belastas av ytvatten från omgivningen. 11 av 19
Eftersom avståndet till sjöar eller vattendrag är större än 100 m för alla fastigheter i Fänestad gäller normal skyddsnivå, enligt allmänna råd NFS 2006:7, för alla fastigheter. Exempel på enskilda lösningar som uppfyller normal skyddsnivå (med WC-vattnet anslutet till anläggningen) är infiltration, infiltration med kompaktfilter, tät markbädd med fosforfälla alternativt fosforfällning till slamavskiljaren med efterföljande markbädd, horisontell markbädd (med maximering av infiltrationen), markbädd på burk, typ Biobädd 5 med efterföljande fosforfälla (FANN VA-teknik) eller Biorock (Evergreen solution). Då WC-vatten inte är anslutet uppfyller markbädd och prefabricerad markbädd utan efterföljande fosforrening kravet på normal skyddsnivå. 5.2 Dimensioneringsförutsättningar 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten För dricksvatten har överföringsledningar lagts i dim 90 mm medan de interna ledningarna inom respektive ort är i dim 63 mm. Tryckstegring erfordras för överföring av vatten. För avloppsvatten gäller enligt VAV P90 kap 5.2.6 att minimidimension för en avloppsledning, självfall, generellt bör vara 200 mm. I samhället minskas ändledningarna till 160 mm. Avloppsledningar för självfall anordnas med luftningsposter i högpunkter. Pumpstation erfordras i samtliga överföringsalternativ. Trycksatta ledningar dimensioneras som 90 mm och i mindre dimensioner på ändledningar. 5.2.2 Dimensionering av gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus Vid dimensionering av mindre anläggningar används den dimensionerande belastningen 170 l/pe,d eller 200 l/pe,d (NFS 2006:7). I denna rapport används 200 l/pe,d då markbaserad lösning dimensioneras och 170 l/pe,d för reningsverk. Anläggningen lokaliserad vid F1 dimensioneras för 6 hus, 30 pe. Den dimensionerande belastningen är 6 m 3 /d. Vid slamtömning 1 gång/år blir den erforderliga slamavskiljarvolymen ca 11 m 3. Om anläggningen kan göras som en infiltration behöver anläggningen höjas upp och utformas som en förstärkt infiltration. Det översta lagret av mylla tas då bort och ersätts av ett lager av markbäddsand enligt 5.1.2. Vid antagandet att sanden har en infiltrationskapacitet, LTAR (long term acceptance rate) på 40 l/m 2,d behövs en yta på 150 m 2. Om infiltrationen utformas med kompaktfiltret IN-DRÄN är ytbehovet ca 60 m 2 med 48 st IN-DRÄN-moduler. Vid anläggande av reningsverk dimensioneras det för 30 pe, t ex Topas 40.(alt 5:1) 12 av 19
Anläggningen vid punkt F2 dimensioneras för 4 hus, 20 pe med en dimensionerande belastning på 4 m 3 /d. Volymen på slamavskiljaren behöver vara 7 m 3 vid tömning 1 gång/år. Det översta lagret av mylla tas bort och marken fylls då upp med markbäddsand till ca 0,6 m ovan mark. Vid antagandet att sanden har ett LTAR-värde på 40 l/m 2,d blir infiltrationsytan 100 m 2. Om infiltrationen utformas med kompaktfiltret IN-DRÄN är ytbehovet ca 40 m 2 med 24 st IN- DRÄN-moduler. Vid anläggande av reningsverk dimensioneras det för 20 pe, t ex Topas 30. (alt 5:2) Anläggningen vid F3 som ska ta hand om avloppsvatten från 7 hushåll dimensioneras lämpligen för 35 pe. För detta krävs en slamavskiljare på 12 m 3 vid tömning 1 gång/år. Varje hus kan istället förses med en separat slamavskiljare på minst 2 m 3. Det översta lagret av mylla och fyllnadsmaterial tas bort och ersätts av ett lager av markbäddsand till ca 0,4 m ovan marknivån. Vid antagandet att sanden har ett LTAR-värde på 40 l/m 2,d blir infiltrationsytan 175 m 2. Om infiltrationen utformas med kompaktfiltret IN-DRÄN är ytbehovet ca 70 m 2 med 56 st IN-DRÄN-moduler. Vid anläggande av reningsverk dimensioneras det för 35 pe, t ex Topas 40(alt 5:3). 5.2.3 Dimensionering av enskilda lösningar Vid en enskild anläggning dimensioneras den för 1 m 3 /d eller möjligtvis 850 l/d om någon prefabricerad produkt väljs. Om det finns fastigheter med fler bostadshus på dimensioneras de för antalet hus (1 m 3 /hushåll, d) på fastigheten. Detsamma gäller om exempelvis två grannar gör en gemensam anläggning. 5.3 Konsekvenser för närmiljön 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter Konsekvenserna är sannolikt störst vad gäller enskilda avloppsanläggningar, alternativ 7, under tiden tills dessa uppfyller kraven enligt miljöbalken. Mindre konsekvenser kan förutses för alternativ 5 medan övriga alternativ inte bedöms ha några lokala konsekvenser. Största riskerna för förorening bedöms finnas kring fastigheterna Fänestad 1:5, 1:20,1:34, 2:2,2:52 och 2:56. 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen Konsekvenserna är sannolikt störst för Storån vad gäller enskilda avloppsanläggningar, alternativ 7, under tiden tills dessa uppfyller kraven för normal skyddsnivå. Mindre konsekvenser kan förutses för alternativ 5 medan övriga alternativ inte bedöms medföra några lokala konsekvenser. 13 av 19
5.4 Översiktliga kostnader för alternativen 5.4.1 Kostnader vid utförande Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 1 respektive vatten, tabell 2. För alternativ 1-2 räknas kostnaden för kommunen som huvudman. Tabell 1 Anläggningskostnader för avlopp, kkr Alternativ Överförings -ledning Internt nät Infiltration/ Markbädd/ reningsverk Pumpstation Elanslutning Antal pe Summa 1 1 500 0 1 000 1 700 200 1 760 136 6 160 2 1 500 0 1 000 1 700 200 1 760 136 6 160 5:1 0 315 0 400 50 310 30 1 070 5:2 0 275 0 260 50 230 20 820 5:3 0 325 0 230 50 240 35 850 7 0 60-100 0 0 0 20 5 80-120 * exempelvis marklösen, projektering, tillstånd, brunnar,oförutsett. Alt 7 räknas upp med 20% Tabell 2 Anläggningskostnader för vatten, kkr Alternativ Överförings - ledning Internt nät Övrigt, 40% av investering* Tryckstegring Elanslutning Övrigt, 20 % av investering Antal pe 1 0 0 0 0 0 136 0 Summa 2 375 1 000 340 100 360 136 2 180 5:1 0 0 0 0 0 30 0 5:2 0 0 0 0 0 20 0 5:3 0 0 0 0 0 35 0 7 0 0 0 0 0 5 0 5.4.2 Kostnader för drift Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 3 respektive vatten, tabell 4. I driftkostnaden räknar för allmänna anläggningar även kapitalkostnaden då anläggningsavgifterna inte bedöms täcka investeringen. 14 av 19
Tabell 3 Driftkostnader för avlopp, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Slamtömning Underhåll Antal pe Summa 1 0 0 0 0 136 203 000* 2 0 0 0 0 136 203 000* 5:1 2 000 12 000 2 000 33 000** 30 49 000 5:2 1 000 8 000 2 000 28 000** 20 39 000 5:3 2 000 14 000 2 000 29 000** 35 47 000 7 1 000 0 600 2 000 5 4 000 *25 hushåll x 200 m 3 /år x 6,25 kr/m 3 i marginalkostnad + 4% internränta på 70% av anläggningskostnaden **12 000 kr i driftsavtal samt 2% av investering Tabell 4 Driftkostnader för vatten, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Underhåll Antal pe Summa Summa/ hushåll 1 1 000 1 000 2 000 136 4 000 2 0 0 0 136 79 000* 5:1 1 000 1 000 2 000 30 4 000 5:2 1 000 1 000 2 000 20 4 000 5:3 1 000 1 000 2 000 35 4 000 7 1 000 1 000 2 000 4 4 000 *25 hushåll x 200 kr/m 3 x 3,55 kr/m 3 marginalkostnad+4% internränta på 70% av anläggningskostnaden 6. För och nackdelar med olika alternativ De olika utredningsalternativen bedömda för- och nackdelar redovisas i tabell 5 nedan. Beroende på att vissa av fastigheterna är att betrakta som del av gles bebyggelse finns bara alternativ 7 kvar för dessa, undantaget anslutning till allmänna anläggningar. Ramböll har valt att bedöma följande utvärderingsområden: Smittskydd dricksvattentäkter (A) Recipentskydd/allmänna intressen (B) Privatekonomi (C) Resurshushållning inkl kretslopp (D) Robusthet (E) Brukaraspekter (F) Ansvar och juridik för brukare (G) 15 av 19
Varje utvärderingsområde märks med +,0 eller - beroende på hur alternativen bedöms inom respektive område. Den privatekonomiska utvärderingen görs för alternativ 1-2 efter anläggningsavgift och brukningsavgift. I tabellen utvärderas efter en VA-taxa enligt Värnamo kommun som innebär en anläggningsavgift med 70 000 kr för avlopp och ytterligare 30 000 kr för vatten medan brukningsavgiften fördelas på 15,45 kr/m 3 för avlopp och 7,61 kr/m 3 för vatten. Tabell 5. Bedömda för och nackdelar för olika utvärderingsområden Alternativ A B C D E F G Summa 1 + + 0-0 0 + +2 2 + + 0 - + + + +4 5:1 0 0 - + 0 - - -2 5:2 0 0 - + 0 - - -2 5:3 0 0 - + 0 - - -2 7 0 0 + + 0-0 +1 Utifrån utvärderingen ovan ges att ur en samhällsnyttig synvinkel är en allmän vatten och avloppsanläggning med överföringsledning, alternativ 2, det alternativ som bör väljas. Inom delar av området kan eventuellt motiv finnas för att ordna vattenförsörjning eller avlopp i större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, enligt 6 i Lagen om vattentjänster. En allmän anläggning innebär isåfall att ett s k verksamhetsområde bildas med kommunen som huvudman. Denne skall snarast, och så länge behov kvarstår, tillgodose detta med en allmän va-anläggning. Fastigheter som är belägna utanför verksamhetsområdet har även möjlighet att ansluta sig till en förbindelspunkt, denna är vanligen belägen inom verksamhetsområdet. Ur en strikt kommunekonomisk utvärdering är dock investeringen inte i jämvikt med de anläggningsavgifter som erhålls. En beräkning ger ca 2,5 Mkr i avgifter om samtliga hushåll enligt alternativ 2 ansluts (ca 25 ägare) mot ca 8,3 Mkr i investering. Skillnaden mellan brukningsavgiften och marginalkostnaden ger dock ett årligt tillskott i balansräkningen. Det näst bästa alternativet ur samhällsnyttig synvinkel, alternativ 1, innebär investeringar med 5,6 Mkr och totala anläggningsavgifter med 1,8 Mkr. Här finns eventuellt möjlighet att ansluta ytterligare fastigheter utmed ledningssträckningen mellan Fänestad och Forsheda för både alternativ 1 och 2. I beräkningar ovan har kommunens normaltaxa tillämpats. Mot bakgrund av de höga investerings- och driftskostnader som bedöms bli aktuella vid utbyggnad av en allmän anläggning bör övervägas att istället tillämpa en särtaxa. Detta har tidigare inte använts i Värnamo kommun. Motiven för en särtaxa kan finnas i bland annat gles bebyggelse och besvärliga markförhållanden. En särtaxa med uppräkning av anläggningsavgiften med en faktor 3,2-3,7 bedöms medföra ekonomisk balans, såvida inte ytterligare fastigheter kan anslutas utanför utredningsområdet, dvs mellan Fänestad och Forsheda. 16 av 19
Eftersom det sannolikt endast är inom en mindre del av området som motiv kan finnas för att ordna vattenförsörjning eller avlopp i större sammanhang, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, föreslås istället en gemensam avloppsanläggning för den mindre grupp hus som bedöms som mest angelägen (alternativ 5:3). Ramböll vill därför förorda alternativ 5:3 för de berörda fastigheterna och i övrigt alternativ 7. 7. Presentation av förordat alternativ 7.1 Beskrivning För Fänestad förordas att enskilda anläggningar även fortsättningsvis utgör den huvudsakliga VA-lösningen. Närbelägna fastigheter kan, där det är ekonomiskt fördelaktigt, gå ihop för att göra en gemensam anläggning. Med bakgrund av bebyggelsens utformning och gleshet finns ingen större risk för förorening av vattenbrunnar förutom i området mitt i Fänestad, vid punkt F3 där en gemensam anläggning för 7 fastigheter förordas. På grund av högt grundvatten är reningsverk här en lämplig lösning, t ex Topas 40. Om fastighetsägarna är mer intresserade av ett markbaserat alternativ bör en utredning om grundvattenytans läge och lutning och markens genomsläpplighet utföras för att säkerställa att avrinning kan ske utan att dämning sker upp i bädden. Reningsverket Topas 40 är dimensionerat för en belastning på 6 m 3 /d. Reningsstegen är, förutom grovrens/slamavskiljning, biologisk rening, fosforfällning och ett sandfilter. Grovrenstankens volym har uppskattats till ca 9 m 3 och reningsverket har måtten 2,0 x 2,2 x 3,0 m. Reningsverket kan kompletteras med UV-filter för efterbehandling för att säkerställa god hygienisering. Någon form av efterpolering som även kan ta hand om orenat avloppsvatten vid driftstörning bör även installeras. Efterpoleringen kan göras i en våtmark, stenmagasin, fosforbrunn eller dylikt. Drift- och serviceavtal med leverantören eller entreprenör bör skrivas för att säkerställa en god funktion. Förutom detta är det viktigt att någon av brukarna utses som ansvarig för egenkontroll. På grund av den höga grundvattennivån i mätpunkterna är det troligt att grundvattnet är högt i stora delar av eller till och med i hela området. Det innebär att de enskilda anläggningarna behöver utgöras av upplyfta anläggningar med pumpning. Anläggningarna tillåts inte heller bygga så mycket på höjden. Det är viktigt att säkerställa att avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenytan och berg är minst en meter. Där marken medgör infiltration är det den enklaste och billigaste lösningen då ingen fosforförbättrande åtgärd krävs. 17 av 19
Figur 3. Upplyft traditionell infiltration (Uponor) Om markens genomsläpplighet är för dålig för traditionell infiltration kan infiltration i de flesta fall lösas med något kompaktfilter typ IN-DRÄN, IN-DRÄN plus (FANN VA-teknik AB), infiltrationsmoduler (Uponor) eller biomoduler (Wavin). Figur 4. Slamavskiljare med kompaktfilterinfiltration, IN-DRÄN (FANN VA-teknik) Där marken består av lera och grundvattenytan hög är traditionella markbäddar olämpliga pga att de bygger mycket på höjden. Bättre lösningar är då horisontell markbädd med kompaktfilter där bygghöjden reduceras. Dessa kan behöva kompletteras med någon fosforförbättrande åtgärd t ex fosforfällning till slamavskiljaren eller fosforfälla efter markbädden. Figur 5. Slamavskiljare med inbyggd fosforfällning (BAGA). Fosforfällning innebär att fällningskemikalier måste fyllas på. Reningsresultaten från dessa anläggningar är mycket goda med avseende på fosfor. Fosforfälla är ett filter placerat efter markbädden. Filtermaterialet levereras oftast i en säck och 18 av 19
måste bytas ut efter 2-3 år och lyfts då upp med traktor eller liknande. Materialet sprids sedan ut på åker eller i trädgården. 7.2 Kostnader Kostnaden för enskilda avloppsanläggningar är 60-100 000 kr beroende på förutsättningarna på tomten, markens beskaffenhet och val av teknik och utrustning. Vid val av markbaserad teknik såsom någon form av infiltration eller markbädd bedöms driftkostnaden vara enligt tabell 3, alternativ 7. Om teknik med fosforförbättrande åtgärder (fosforfällning eller fosforfälla) väljs är driftkostnaden för dessa högre. Den totala investeringskostnaden för reningsverket i Fänestad beräknas uppgå till drygt 1 Mkr, se bilaga 6 för detaljerade beräkningar. Driftskostnaden har uppskattats i tabell 3, alternativ 5:3. 8. Slutsatser och kommentarer Ramböll rekommenderar i huvudsak fortsatt enskilda anläggningar för avlopp och dricksvatten i Fänestad. För en mindre grupp hus bedöms det kunna vara svårt att tekniskt utforma avloppsanläggningarna så att risk för människors hälsa eller miljön inte uppstår. För dessa presenteras ett förslag på en gemensam avloppsanläggning. 19 av 19
HORSHULT Hökhult Norrskogen Brogård Glimmeberget Troheten Ekåsen Hultet Ryen Tångafällan Åfällan Jägarhyddan Drakarör LANNA Stora Högö TÅNGAFÄLLAN Nybygget Blankebo FÄNESTAD HERRESTAD BREDARYDS SNLilla Högö F OR SH ED A FG HERRESTAD Bebyggelselämningar Holmen Siggö BREDARYDS SN Fridhem HERRESTAD Björkelund HAV- RIDA Törnestorp DA Stora Mölderö Svarta ävjan Klintaberget Gruvhål Herrestad S Gullringshallar HAVRIDA FÄNESTAD Åhus Granstorp S Lillån Gottfrids källa Myrmaden Fänestad Slätten Karlslund Hulan Lilla Herrestad Örberga Frisborg Rydet Helgelund KÄRDA abackarna Menträds- backen Hanakullen Skjutbana Rävö FÄNESTAD KÄRDA Ingridaö Gissbäck KÄLLUNDA Lillaryd FORSHEDA Hagalund Norra Mellingsberg KÄLLUNDA HERRESTAD KÄRDA Reningsverk FORSHEDA Skogslund KVARNAGÅRD FÄNESTAD Skjutbana Stinelund Furhaga Runsten Kvarnaryd Gläntan Rastplats Lundholmen Pälsdjursgård Smedbo Mellingsberg Forsnäs Skogshyddan Lilla Berg FÄNESTAD Björkeberg KÄRDA Märkestorpet Ljungbäcken Märkesmaden Bodakärr Metallind. Lilla Lundholmen Metall- industri FORSHEDA KVARNAGÅRD Servicehus Sanden Rubbarpaskogen Ramböll Sverige AB NAGÅRD FORSHEDA KVARNAGÅRD Forsheda kvarnagård FORSHEDA KVARNAGÅRD Reningsverk Ledsgård Skola Runsten Pälsdjursgård Forsheda Gummiind. Fotb.pl. www.ramboll.se Vattenverk Sporthall Skola Tennisbanor Bollagården Fotbollsplaner Solhaga Perstorp Storån Sydamerika KÄLLUNDA Rubbarp Gullarps mosse
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se
Fänestad, kostnadskalkyl förordat alternativ (5:3) Bilaga 6 Ledningsläggning Á-PRIS TOTALT PP 200 M 305 1000 305 000 TB DIM 400 ST 4 8000 32 000 BERGSCHAKT M 150 700 105 000 Styrd borrning ST 1 20 000 20 000 genom asfalterad väg Återställning M 305 50 15 250 Reningsverk Grovrenstank ST 1 34000 34 000 Topas 40 ST 1 182000 182 000 Arbetskostnad 108000 108 000 El Anslutning St 1 50 000 50 000 av reningsverk Summa 851 250 Övrigt 170 250 inkl projektering, servitut mm +20 % Totalt 1 021 500