Slutrapport. Förberedelser och marksanering vid f d kemtvätt på Järnsågen 3, Trollhättans kommun

Slutrapport Förberedelser och marksanering vid f d kemtvätt på Järnsågen 3, Trollhättans kommun Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret för Tillväxt och utveckling Trollhättans Stad

Sida 2 Förord Denna rapport beskriver resultat och erfarenheter från förberedelser för och genomförande av den inledande schaktsaneringen av f d kemtvätt på fastigheten Järnsågen 3. Förhoppningsvis kan rapporten vara till nytta för framtida saneringsprojekt, inte minst sanering av klorerade lösningsmedel i bostadsmiljö. Saneringsprojektet fortsätter under 2017-2018 med en termisk in-situ sanering av berggrunden under den del som nu schaktsanerats. Rapporten är skriven av Anders Bank Structor Miljö Väst AB och Håkan Falck Trollhättans Stad. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har granskat innehållet. Schaktsaneringen genomfördes i ett villaområde och innehöll en del tekniska utmaningar men genomfördes förhållandevis snabbt och med marginal inom givna budgetramar. De mätbara åtgärdsmålen i kvarlämnade massor är med några enstaka mindre betydelsefulla undantag uppfyllda. Ett stort tack till alla som deltagit i projektet och bidragit till det lyckade resultatet. Håkan Falck Projektledare

Sida 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 6 1.3 MARKANVÄNDNING... 7 1.4 HISTORIK... 7 2 FÖRORENINGSSITUATION OCH RISKER INNAN ÅTGÄRD... 7 2.1 UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH FÖRORENINGSSITUATIONEN... 7 2.2 RISKBEDÖMNING OCH SANERINGSBEHOV... 9 3 ÅTGÄRDSMÅL OCH VAL AV ÅTGÄRD... 9 3.1 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 9 3.2 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL - SCHAKTSANERING... 10 3.3 VAL AV ÅTGÄRD - RISKVÄRDERING... 10 3.4 SÖKT ALTERNATIV... 10 4 ANSVAR OCH FINANSIERING... 11 4.1 ANSVARSUTREDNING... 11 4.2 HUVUDMANNASKAP... 11 4.3 BIDRAGSANSÖKNINGAR... 11 5 ORGANISATION... 12 6 UPPHANDLINGAR... 13 6.1 UPPHANDLING AV PROJEKTÖR... 13 6.2 MOTTAGNINGSENTREPRENAD... 13 6.3 UPPHANDLING AV MILJÖKONTROLL... 13 6.4 UPPHANDLING AV SANERINGSENTREPRENÖR... 13 6.4 UPPHANDLING AV LABORATORIETJÄNSTER... 13 7 AVTAL MED FASTIGHETSÄGARE... 13 8 TILLSTÅNDSANSÖKAN... 13 9 PROJEKTRISKANALYS... 14 10 GENOMFÖRANDE AV ENTREPRENAD... 14 10.1 FÖRBEREDANDE ARBETEN... 14 10.2 SCHAKTSANERING... 15 10.3 ÅTERSTÄLLNING... 17 10.4 MÖTEN... 19 10.5 MILJÖKONTROLL... 19 10.6 KLASSNING AV URSCHAKTADE MASSOR... 20 10.7 KONTROLL AV MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 20 10.8 KONTROLL AV OMGIVNINGSPÅVERKAN... 20 10.9 HANTERING AV FÖRORENADE MASSOR... 20 10.10 ÅTERSTÄLLANDE AV OMRÅDET... 21 10.11 SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ UNDER SANERINGEN... 21 10.12 AVVIKELSER... 21 11 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE... 22 11.1 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 22 11.2 OMGIVNINGSPÅVERKAN... 23 11.3 UPPFÖLJANDE MÄTNINGAR... 25 11.4 NYCKELTAL... 25 11.5 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER... 25 11.6 SLUTSATSER... 25 12 KOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSINSATSER... 25

Sida 4 13 EKONOMI... 26 14 ERFARENHETSÅTERFÖRING... 27 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Anteckningar erfarenhetsåterföring Revisionsprotokoll

Sida 5 Sammanfattning Måluppfyllelse Trollhättans Stad har under 2013-2017 förberett och låtit genomföra schaktsanering av förorenad mark inom fastigheten Järnsågen 3, där det tidigare funnits en kemtvätt. Marken var kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel som främst utgör ett hot mot de boende i området, därför placerade Länsstyrelsen objektet i riskklass 1 enligt MIFO. Mer än 99 % av de klorerade lösningsmedlen i mark har avlägsnats och de mätbara åtgärdsmålen är uppfyllda med något enstaka undantag. Under 2017-2018 kommer resterande föroreningar i berggrund saneras med en termisk in-situ metod. Uppföljning av resthalter i grundvatten i jord och berg kommer därefter att ske under ca fyra år. Påverkan på omgivningen under schaktsaneringen har kunnat hållas på en låg nivå beroende på omfattande skyddsåtgärder och miljökontroll. Ekonomi För att genomföra saneringsprojektet på Järnsågen 3 har Trollhättans Stad sökt och beviljats bidrag för förberedelser och åtgärder på sammanlagt 51,4 miljoner kr varav 28,9 miljoner kronor avsåg förberedelser och genomförande av schaktsaneringen. Schaktsaneringen är nu till stora delar avslutat och fram till kvartal 2 2017 är det upparbetat 24,4 Mkr för förberedelser för marksanering och genomförande av schaktsaneringen. I upparbetade medel ingår även projekteringskostnad på ca 0,6 Mkr för den termiska in-situ saneringen. Beräknad tillkommande kostnad för återställning av området efter den termiska in-situ saneringen uppskattas till ca 2 Mkr.. Volymerna förorenad jord blev ungefär som beräknat i bidragsansökan och uppgick till ca 14 000 ton. Kostnaderna per ton sanerad jord är något högre än normalprojektet, vilket beror på kostnadsersättningar till fastighetsägare, omfattande spontningsarbeten samt kvalificerad återfyllning inför den kommande termiska in-situ saneringen av berggrunden. Saneringsarbete Ungefär 1 500 m 2 yta har schaktats ur 1 9 m i huvudsak ned till berg och därefter återställts inför en termisk in-situ sanering av berggrunden som fortfarande är kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel. Arbetet utfördes i stort sett utan problem. Det mest utmanande var att entreprenörens vattenreningsanläggning ofta fungerade dåligt samt att bergets överyta var betydligt mer ondulerad än förväntat, vilket bromsade framdriften. Saneringen med förberedande arbeten och återställning tog totalt 6 månader med start i september 2016 och avslut i mars 2017. Förberedelserna med projektering och tillståndsansökan m m tog drygt 3 år.

Sida 6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Trollhättan Stad har under 2013-2017 förberett och sanerat mark inom fastigheten Järnsågen 3, där det fanns en kemtvätt från början av 1950-talet fram till 1974. Den gamla kemtvättsbyggnaden fungerade som bostad fram till 2013 då den revs för att kunna sanera. Objektet är placerat i riskklass 1 enligt MIFO och under 2017-2018 kommer ytterligare åtgärder att vidtas i form en termisk in-situ sanering av klorerade lösningsmedel i berggrunden. Denna erfarenhetsåterföringsrapport avser förberedelser och genomförande av schaktsaneringen. En ytterligare erfarenhetsåterföringsrapport avses upprättas 2018-2019 efter att berggrunden åtgärdats och en slutlig rapport efter flera års uppföljning av grundvattenkvaliteten i området. En förstudie av objektet utfördes 2007 då betydande halter av klorerade lösningsmedel påvisades i jord och grundvatten. Resultatet av förstudien ledde till att en huvudstudie och en utökad huvudstudie genomfördes under 2008-2009 respektive 2011-2012. Huvudman för förstudien och huvudstudierna var miljöförvaltningen i Trollhättans Stad. Den utökad huvudstudien låg till grund för åtgärdsförberedande undersökningar och saneringsåtgärder som kommunen successivt sökt och erhållit bidrag till år 2013 och 2014. Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret för Tillväxt och utveckling i Trollhättans Stad har varit huvudman för förberedelserna och sanering. Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Västra Götalands län har finansierat saneringsprojektet. 1.2 Områdesbeskrivning Den f d kemtvätten inom fastigheten Järnsågen 3 (1 834 m 2 ) ligger i Halvorstorp i östra delen av Trollhättans tätort, se figur 1. Fastigheten omges av privata villatomter och gator. Figur 1 Lokalisering av Järnsågen 3. Marken på fastigheten bestod innan sanering av ca 0,5 m ytlager av asfalt med bärlager eller mulljord och därunder 3 8 m lera på berg. Ovan berg fanns ställvis ett tunt lager av

Sida 7 finkornig morän. Grundvatten påträffades ca 1 m under markytan med en nordlig strömningsriktning. 1.3 Markanvändning Saneringsområdet har utgjorts av bostadsmark. Markanvändningen har likställts med Naturvårdsverkets markanvändningsklass KM, känslig markanvändning. Målet är att fastigheten efter sanering ska återställas till ursprunglig användning De åtgärder som vidtas innebär att området på sikt skall kunna användas enligt gällande detaljplan utan långtgående restriktioner. 1.4 Historik Kemtvättverksamhet ska ha bedrivits från början av 1950-talet fram till 1974. Den f d kemtvätten använde perkloretylen (PCE) som tvättmedel. Det saknas detaljerade uppgifter om hur kemikalier och avfall hanterades men eftersom verksamheten påbörjades innan det fanns kommunalt vatten och avlopp i området kan avloppsvatten och även möjligen förbrukad PCE i egen fas släppts ut i marken och/eller i diken inom fastigheten. Verksamheten var ganska stor och man hämtade t ex tvätt med 7 fordon, se foton i figur 2. Figur 2 Foton från den gamla kemtvättverksamheten. 2 Föroreningssituation och risker innan åtgärd 2.1 Utförda utredningar och föroreningssituationen Föroreningssituationen avseende mark och grundvatten i jord inom och kring Järnsågen 3 har undersökts i flera omgångar sedan 2007, se Tabell 1. Utredningarna kan rekvireras från Trollhättans Stad. Sammanlagt har över 100 punkter provtagits i jord från markytan ned till 10 m djup och 100-tals prover av jord, grundvatten i jord och berg, porluft, inomhusluft och brunnsvatten har analyserats m a p främst klorerade lösningsmedel.

Sida 8 Tabell 1 Utredningar gällande jord och grundvatten inom Järnsågen 3. Titel på undersökning Utförd av År Typ av undersökning Förstudie Sweco 2007 Översiktlig Huvudstudie Hifab 2008/2009 Detaljerad Utökad huvudstudie Riskvärdering. Sanering av f d kemtvätt på Järnsågen 3. Structor Miljö Göteborg AB Trollhättans Stad 2011/2012 Detaljerad 2012 Resultatrapport jord Sweco 2013 Åtgärdsförberedande MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGS- RAPPORT (MUR) GEOTEKNIK Sweco 2013 Åtgärdsförberedande Referensmätningar Sweco 2013 Åtgärdsförberedande Tillståndsansökan med teknisk beskrivning och MKB Sweco/Trollhätt ans Stad 2014 Tillståndsansökan Sammanfattningsvis visade genomförda undersökningar innan sanering följande (se även figur 3): Inom ramen för huvudstudierna (2008-2012) identifierades ett sammanhängande förorenat område i jord (ca 1 500 m 2 ) i anslutning till den f d kemtvätten Mycket höga halter av klorerade lösningsmedel påvisades i jord och grundvatten från ca 1 m ned till maximalt 9 m under markytan. Mängden mer eller mindre förorenade massor uppskattades till 11 000-15 000 ton. Inom ramen för de åtgärdsförberedande undersökningarna avgränsades föroreningen ytterligare och mängden uppskattades till drygt 11 000 ton. Från källområdet i mark spred sig klorerade lösningsmedel dels snabbt i ytligt belägna VA-ledningar/ledningsgravar ovan leran, dels mycket långsamt i jordgrundvatten närmast berget i nordlig riktning. Klorerade lösningsmedel i mycket höga koncentrationer påvisades också i berggrundvattnet under den f d kemtvätten och omfattande spridning sker också med berggrundvatten i alla riktningar utom söderut.

Sida 9 Figur 3 Bedömd föroreningssituation innan sanering. 2.2 Riskbedömning och saneringsbehov Den fördjupade riskbedömningen visade sammanfattningsvis följande: Halterna av flera giftiga och/eller cancerframkallande klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten inom fastigheten Järnsågen 3 och delar av Järnsågen 4 var så höga att hälsorisker för de boende på fastigheterna kan befaras i nuläget och i framtiden. Klorerade lösningsmedel har spridits och riskeras i framtiden att spridas ytterligare till omgivande fastigheter med grundvatten i jord (närområdet) och berg (stort område). Boende på omgivande fastigheter exponeras i nuläget inte alls eller i ringa omfattning för klorerade lösningsmedel, bl a beroende på att omfattande restriktioner för grundvattenanvändning lagts. 3 Åtgärdsmål och val av åtgärd 3.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen, riskbedömningen och den planerade markanvändningen togs följande inledande övergripande åtgärdsmål fram som underlag för val av åtgärdsalternativ:

Sida 10 1. Boende på fastigheten Järnsågen 3 och Järnsågen 4 skall inte exponeras för skadliga halter av klorerade lösningsmedel. 2. Spridningen av klorerade lösningsmedel från fastigheten Järnsågen 3 skall inte orsaka negativa hälsoeffekter i omgivningen. 3.2 Mätbara åtgärdsmål - schaktsanering Mätbara åtgärdsmål anger det som ska mätas eller kontrolleras för att graden av måluppfyllelse skall kunna utvärderas. Dessa anger vilka föroreningskoncentrationer som maximalt kan kvarlämnas efter urgrävning i ytlig jord (0-2 m) och djup jord (>2 m). I tabell 2 redovisas de beräknade mätbara åtgärdsmålen. Tabell 2 Mätbara åtgärdsmål i jord (i mg/kg). Djup anges i meter under blivande markyta. Ämne Ytjord (0-2 m) Djupjord (>2 m) PCE 0,4 3 TCE 0,2 0,5 1,2 DCA 0,02 0,03 VC 0,01 0,03 DCE 0,5 5 Summa 0,5 5 3.3 Val av åtgärd - riskvärdering I en riskvärdering vägs riskerna med ett förorenat område mot kostnaderna för föreslagna åtgärder tillsammans med övriga aspekter. Värderingen ska leda fram till ett val av om åtgärder ska vidtas och i så fall vilka. Riskvärderingar kan läggas upp på olika sätt, exempelvis genom poängsystem eller genom beskrivande texter. I fallet Järnsågen valdes en beskrivande riskvärdering av tre åtgärdsalternativ som omfattade olika grad av urschaktning och in-situ sanering av jord. Vid tillfället för riskvärderingen var föroreningens omfattning i berggrunden osäker men man antog att den kunde behandlas via pumpning (vilket senare fick revideras). 3.4 Sökt alternativ Det sökta åtgärdsalternativet (år 2012) omfattade följande moment: 1. Befintlig byggnad inom Järnsågen 3 rivs. 2. Befintliga ledningar m m under mark inom källområdet avvecklas eller flyttas temporärt. 3. Tätsponter, förankrade i berget, etableras längs saneringsområdets västra, norra och östra gränser. Exakt placering bestäms i projekteringsfasen. 4. I söder grävs ett avskärande dike för att avleda rent grundvatten/ytvatten direkt till dagvattennät. 5. Förorenad jord inom hela källområdet (ca 1 500 m 2, 1 6 m djup) på fastigheten Järnsågen 3 och Järnsågen 4 schaktas ur etappvis ned till fast berg.

Sida 11 6. Förorenat grundvatten länspumpas kontinuerligt i schaktbotten inom saneringsområdet. Grundvattnet renas på plats innan avledning till kommunalt dagvatten. 7. Ytligt berg och befintlig bergbrunn tätas (t ex konventionell injektering) inom saneringsområdet. 8. Närmast berget sker återfyllnad med finkorniga massor ( s a n d ) innehållande adsorbent (t ex aktivt kol) upp till grundvattennivå och/eller så förses schaktbotten med diffusionstät folie varefter konventionell återfyllning med krossmaterial upp till 0,5 1 m ovan nuvarande markyta sker. Nya ytskikt påförs och ett nytt hus uppförs eller så flyttas befintlig byggnad tillbaka. 9. Efterföljande in-situ sanering av berggrundvatten eller fortsatt pumpning av berggrundvatten. Åtgärderna beräknades ge upphov till ca 15 000 ton mer eller mindre förorenad jord. För återställning beräknades 18 000 ton massor behövas. Saneringsarbetena på platsen inklusive rivning bedömdes ta 1 2 år + 5 år ytterligare för åtgärder av förorenat berggrundvatten. 4 Ansvar och finansiering 4.1 Ansvarsutredning Advokatfirman Gärde Wesselau genomförde en ansvarsutredning som visade att verksamhetsutövaren som drev den aktuella kemtvätten gick i konkurs 27 november 1975 och att det därigenom inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare. Fastighetsägarna på Järnsågen 3 och 4 förvärvade sina fastigheter 1991 respektive 1995, vilket innebär att det inte finns något fastighetsägaransvar för aktuella föroreningar. Frågan om ersättning för fastighetsägarna utreddes noga och två värderingar utfördes som låg till grund för ersättning. Fastighetsägaren på Järnsågen 3 ersattes för den befintliga byggnadens värde och för annat boende under den tid saneringen pågår. Fastighetsägaren på Järnsågen 4 ersattes med en mindre summa för intrång. 4.2 Huvudmannaskap Trollhättans Stad har via stadsdirektören utsett Håkan Falck vid Kontoret för tillväxt och utveckling som projektledare för saneringen. I projektledarens ansvar ingick att se till att saneringen förbereddes, ta fram en kompletterande bidragsansökan, genomföra en miljötillståndsansökan och se till att i övrigt följa tidsplan samt hålla i den ekonomiska uppföljningen mm. 4.3 Bidragsansökningar Den första bidragsansökan upprättades efter den utökade huvudstudien 2012. Ansökan omfattade sammanlagt 32,4 miljoner för förberedelser, rivning av byggnad, schaktsanering samt medel för en tänkt pumpning av förorenat berggrundvatten under 5 år. Medel erhölls i februari 2013.

Sida 12 Under de åtgärdsförberedande undersökningarna konstaterades att berggrunden under den f d kemtvätten var mer förorenad av klorerade lösningsmedel än förväntat och att föroreningen inte skulle kunna pumpas bort. En ansökan om utökat bidrag om 16 miljoner för termisk in-situ sanering av berggrunden istället för grundvattenpumpning skickades in i april 2014. Ansökan beviljades samma år. I samband med förberedelserna för den termiska in-situ-saneringen ansökte och beviljades kommunen ytterligare 3 Mkr i bidrag under 2017. Projektet är således finansierat med totalt 51,4 miljoner varav 28,9 för förberedelser och schaktsanering, 20,5 för in-situ sanering av berggrunden och 2 miljoner kr för uppföljning.. 5 Organisation I Figur 4, beskrivs organisationen för saneringsprojektet under förberedelserna och schaktsaneringen. Trollhättans Stad Genom Stadsdirektören Styrgrupp Projektledare Håkan Falck Trollhättans stad Huvudfinansiär Naturvårdsverket, genom Lst i Västra Götalands län Projektgrupp Håkan Falck, PL, Kontoret för Tillväxt och utveckling Anders Bank TPL, Structor Miljö Väst AB Tillsynsmyndighet Lst Västra Götalands län Miljöförvaltningen Arbetsgrupp Projektgrupp + Hans Björkman Projektör, Sweco 2013-2016 Pontus Heden Byggledare, COWI 2016- Sofia Lindblom Miljökontrollant Norconsult 2016- Stödfunktion Upphandlingsenheten Trollhättans Stad Saneringsentreprenör Håkans Entreprenad AB Platschef: Göran Larsson Mottagningsentreprenör Ragnsells AB Figur 4 Organisationsschema

Sida 13 6 Upphandlingar 6.1 Upphandling av projektör Upphandling av projektör gjordes 2013. I projekteringen ingick åtgärdsförberedande miljötekniska och geotekniska undersökningar, komplett tillståndsansökan för vattenverksamhet, kontrollprogram, kostnadskalkyler, strategi för upphandlingar, projektering och framtagande av förfrågningsunderlag för saneringsarbeten m m. Sweco Environment AB vann upphandlingen där tre konsultfirmor lämnade anbud. 6.2 Mottagningsentreprenad Upphandling av mottagning av förorenade massor genomfördes 2015. Ragnsells AB med mottagning vid Heljestorp i Vänersborg vann upphandlingen i konkurrens med ytterligare en anbudsgivare. 6.3 Upphandling av miljökontroll Upphandling av löpande miljökontroll under saneringsarbetet genomfördes våren 2016 via en förnyad konkurrensutsättning inom stadens befintliga ramavtal för markmiljökonsulttjänster. Upphandlingen vanns av Norconsult AB. 6.4 Upphandling av saneringsentreprenör Projektgruppen bestämde att saneringen skulle genomföras som en utförandeentreprenad med mängdförteckning och a -prislista. Delar av entreprenaden (spont och vattenrening) handlades upp med funktionskrav. Upphandlingen, som genomfördes under sommaren 2016, vanns av Håkans Entreprenad AB. Ytterligare två entreprenörer lämnade anbud. 6.4 Upphandling av laboratorietjänster För att säkerställa kvaliteten av kemiska analyser under projektet upphandlades laboratorietjänster under 2013. Upphandlingen vanns av ALS Scandinavia AB, som var enda anbudsgivare. 7 Avtal med fastighetsägare Eftersom sanerings- och återställningsarbete skulle utföras på andra än huvudmannens fastighet upprättades avtal med boende på Järnsågen 3 och -4. I avtalen reglerades, ersättningar, tillträdet och återställningen. 8 Tillståndsansökan En ansökan om tillstånd för avsänkning och bortledning av grundvatten samt för frivilliga avhjälpandeåtgärder lämnades in till miljödomstolen i oktober 2014. Förhandlingar hölls i april 2015 och beslutet med särskilda villkor avseende maximal grundvattenavsänkning och bortledning av grundvatten, maximala föroreningshalter i avlett grundvatten m m

Sida 14 erhölls i maj 2015. I ansökan hanterades även den termiska in-situ saneringen av berggrunden. Tillståndet var förenat med ett kontrollprogram med omfattande mätningar inom och kring saneringsområdet som upprättats i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet har med jämna mellanrum justerats för att anpassas till vilka verksamheter som pågått på arbetsplatsen. Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning) har regelbundet fått information från projektet via veckorapporter från miljökontrollen samt även vid regelbundna möten på arbetsplatsen. Vid ev. avvikelser från riktvärden etc har tillsynsmyndigheterna informerats via e-mail. 9 Projektriskanalys Inför upphandling av schaktsaneringsentreprenaden genomfördes en projektriskanalys där huvudmannen, projektstöd, tillsynsmyndighet och bidragsmyndighet deltog. De största projektriskerna som identifierades rörde den termiska in-situ saneringen. De största riskerna som identifierades för schaktsaneringen var potentiella skador på ledningar i angränsande gatumark, arbetsmiljö, att beställarens provtagningar skulle sinka beställaren samt att omgivande gatumark skulle smutsas ned. Ett resultat av riskanalysen blev att projekteringen avseende lastnings- och lossningsplats förändrades, vilket var mycket lyckosamt. 10 Genomförande av entreprenad 10.1 Förberedande arbeten Befintlig byggnad revs ned till bottenplatta sommaren 2013 så att åtgärdsföreberedande miljötekniska provtagningar i jord och berg samt geotekniska undersökningar kunde genomföras även under den f d kemtvättsbyggnaden. Detaljerad jordprovtagning genomfördes så att sponten kunde lokaliseras optimalt. Provtagning av berggrundvatten under den f d kemtvätten visade på extremt höga halter av perkloreten (>100 mg/l), vilket innebar beslut om förändrad saneringsmetod för berggrunden och en utökad bidragsansökan. En detaljerad geoteknisk undersökning genomfördes som underlag för entreprenörens spontdimensionering. I figur 5 finns ett foto från fastigheten innan schaktsaneringen påbörjades.

Sida 15 Figur 5 Foto visande Järnsågen 3 med bottenplattan från den f d kemtvätten innan marksaneringen påbörjades. 10.2 Schaktsanering Grävningsarbeten påbörjades i augusti 2016 och entreprenören avetablerade från platsen i februari 2017, d v s sammanlagt ca 6 månader. Ytskikt med mulljord och bärlager (ca 1 058 ton) transporterades som lätt kontaminerade massor till Heljestorp. Förorenad lera och friktionsjord (12 284 ton) transporterades som icke farligt avfall till samma mottagningsanläggning. Övrigt avfall (betong, asfalt, stubbar m m) uppgick till knappt 400 ton och togs också omhand av Ragnsells på Heljestorp. Mängden bortskaffade massor var i nivå med den som uppskattats i bidragsansökan (ca 14 000 jämfört med 15 000 ton) men något högre än projektörens beräknade mängder (12 000 ton). En spont installerades i saneringsområdets norra, östra och västra del för att kunna schakta ned till berg utan stabilitetsrisker. Spontens största djup var ca 9 m under markytan. I samband med schaktarbetena vidtogs flera skyddsåtgärder för att minimera olägenheterna i omgivningen. Länsvatten samlades upp och renades i en anläggning på platsen bestående av sand- och aktivt kolfilter i serie. Schaktbottnar med förorenad jord täcktes efter arbetstid. Lastning av förorenad jord gjordes på asfalterad yta som rengjordes regelbundet. Under saneringen gjordes följande iakttagelser. Några äldre brunnar, avlopp och en cistern påträffades med viss oljeförorening. Bergets överyta var betydligt mer ondulerad än förväntat. Det innebar vissa logistiska problem för entreprenören. Inträngning av grundvatten från berget och omgivande mark var betydligt mindre än förväntat. Under hela saneringens behandlades ca 361 m 3 på platsen och ca 288 m 3 kördes bort för behandling på Heljestorp, d v s 150 m 3 /månad eller 5 m 3 /dygn jämfört med tillståndets maximala avledning på 50 m 3 /dygn. I figur 6 visas schaktens utbredning i plan och i figur 7 foton från jordschakt med bergöveryta inom spont.

Sida 16 Utöver att mängderna förorenade massor blev något större än projektören antog i förfrågan uppkom ett flertal (40 st) Ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA=Ändrings och Tilläggsarbeten) i förhållande till FFU i samband med marksaneringen. De flesta var små men följande betydande ÄTOR (>100 Tkr) godkändes: P g a att bergets verkliga konturer avvek kraftigt från den redovisade i FFU tog urschaktningen längre tid och nya transportvägar m m behövde anläggas. Dessutom blev spontningen svårare och dyrare. Vattenreningsanläggningen behövdes under en längre tid än projekterat. Områdets ytskikt återställdes i annan omfattning än projekterat. Släntkrön schakt Figur 6 Saneringsområdets utbredning.

Sida 17 Figur 7 Foton från marksanering Järnsågen 3. Notera den kraftigt veckade överytan med stora öppna men relativt täta sprickor. 10.3 Återställning När förväntat ren schaktbotten och förväntat ren schaktvägg nåtts utanför sponten togs jordprover ut för analys på laboratorium för att verifiera att de mätbara åtgärdsmålen nåtts.

Sida 18 Utanför sponten återfylldes med 20 cm bergkross 0-8 mm och därefter med bergkross 0-90 mm med ett 30 cm bärlager 0-32 mm, se figur 8. Innanför sponten, där den termiska in-situ saneringen av berggrunden ska genomföras i nästa skede, återfylldes med makadam upp till +42 varefter tre lager med 25 cm bentonitblandand sand installerades. I mittenlagret blandades även 5 % aktivt kol in. På tätskiktet fylldes bergkross 0-90 mm upp till +44,7 och överst 30 cm bärlager 0-32 mm. En pumpbrunn installerades i makadamlagret för att hålla det förorenade berggrundvattnet avsänkt intill dess den termiska in-situ saneringen påbörjas. Figur 8 Principskiss av återfyllning inför termisk in-situ sanering. I figur 9 finns några foton över saneringsområdet under återfyllning.

Sida 19 Makadam-lager närmast berget med pumpbrunn Återfyllning med bentonitblandad sand, notera inblandning av aktivt kol i det mörka mellanskiktet Figur 9 Foton visande Järnsågen under återfyllning. 10.4 Möten Under saneringsarbetet hölls byggmöten (sammanlagt 13 st) ungefär varannan vecka med representanter från saneringsentreprenören och kommunen. Även bidragsmyndigheten deltog i vissa byggmöten. Kommunen hade också några möten med tillsynsmyndigheten med fokus på resultat och genomförande av kontrollmätningar. 10.5 Miljökontroll Miljökontrollen utfördes av beställarens miljökontrollant och omfattade dels kontroll av de mätbara åtgärdsmålen i schaktbotten/väggar, dels kontroll av den temporära omgivningspåverkan som kunde uppstå till följd av saneringsarbeten. Kontrollen utfördes

Sida 20 inom ramen för två miljökontrollprogram. Det ena kontrollprogrammet hanterade uppföljning av tillståndets villkor avseende utsläpp och omgivningspåverkan och det andra hanterade egenkontroll, främst kontroll av resthalter i kvarlämnad jord samt vibrationer och sättningar. 10.6 Klassning av urschaktade massor De urschaktade massorna var klassade på förhand med underlag av de resultat som framkommit under de omfattande provtagningar av jord som genomförts i de båda huvudstudierna samt i de åtgärdsförberedande undersökningarna. Urschaktade massor delades således upp i två klasser, lätt kontaminerade ytskikt av mulljord och bärlager med föroreningshalter mellan Naturvårdsverkets generella riktvärden vid känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) och kontaminerad lera med föroreningshalter överskridande MKM. 10.7 Kontroll av mätbara åtgärdsmål Kontroll och provtagning av schaktbotten och schaktväggar utanför spont utfördes när förväntad ren gräns nåtts. Provtagning skedde även i lera på insidan spont närmast berget. För att dokumentera resthalter vid schaktgräns genomfördes kontroller av schaktbottnar och lera intill spont genom att ca 20 st. stickprover av jord från en yta om ca 25 m 2. Stickproverna blandades till ett samlingsprov i en större vial som analyserades på laboratorium m a p klorerade lösningsmedel. I schaktväggar togs 20 stickprover i längder om max 5 m som blandades på samma sätt. Kontrollerna och analysresultaten sammanställdes löpande av miljökontrollant i excelfiler som regelbundet skickades till projektets deltagare. 10.8 Kontroll av omgivningspåverkan Kontroll av omgivningspåverkan omfattade regelbunden provtagning och mätning av dels utomhusluft och inomhusluft i intilliggande bostäder, dels utgående länsvatten från reningsanläggning innan avledning till kommunens dagvattensystem. Även buller mättes vid spontning och vanliga schakt- och transportarbeten. Nivåmätningar, provtagningar och kemiska analyser av grundvatten genomfördes flera gånger per år innan och under markarbetena. Efter saneringen av berggrunden kommer provtagningarna att upprepas. Omfattande kontroll av vibrationer och sättningar genomfördes inom ramen för ett egenkontrollprogram. För och efterbesiktningar har utförts av flera fastigheter innan och efter saneringsarbetena. 10.9 Hantering av förorenade massor Saneringen av mark gav sammanlagt upphov till ca 14 000 ton avfall som transporterades bort från området till Ragnsells avfallsanläggning Heljestorp i Vänersborg. Mängderna och avfallsmottagarna redovisas i tabell 3.

Sida 21 Tabell 3. Sammanställning av avfallsmängder (ton). Typ av avfall Mängder Lätt förorenade massor (ytlager) 1 058 Förorenade massor 12 258 Förorenat vatten 288 Övrigt avfall 1) 360 Summa 13 964 1) Främst betong och asfalt Transporterna av avfall med lastbil genererade ett transportarbete på sammanlagt ca 13 572 km. 10.10 Återställande av området Ca 16 121 ton material, mestadels bergkross och makadam, har använts för återfyllning och det har genererat ett transportarbete med lastbil på ca 14 076 km. 10.11 Säkerhet och arbetsmiljö under saneringen Saneringsentreprenören upprättade en arbetsmiljöplan (BAS-U) inför sanerings- och rivningsarbetena. Skyddsronder har genomförts av entreprenören och ev. avvikelser åtgärdades efterhand. Det har genomförts regelbundna mätningar av halterna klorerade lösningsmedel i luft inom saneringsområdet. Man har påvisat perkloreten i mätningarna men halterna har legat långt under Arbetsmiljöverkets gällande gränsvärden. Inga olägenheter eller incidenter har rapporterats. 10.12 Avvikelser Saneringsarbetet genomfördes i stort sett som planerat och i enlighet med tillståndsansökans tekniska beskrivning. Några avvikelser har dock uppkommit under saneringens gång som föranlett utökat eller ändrat utförande: Entreprenörens spontdimensionering innebar en mindre omfattande spont än projekterat. Entreprenörens vattenreningsanläggning fungerade otillfredsställande, vilket bl a innebar att länsvatten fick transporteras bort till extern mottagningsanläggning. Bergöverytans verkliga kontur skiljde sig i mycket stor omfattning från den förväntade, vilket innebar långsammare framdrift för entreprenören. Återfyllningen fick projekteras om under genomförande för att anpassas till den kommande in-situ saneringen av berggrunden.

Sida 22 11 Resultat och måluppfyllelse 11.1 Mätbara åtgärdsmål Saneringen har genomförts så att de mätbara åtgärdsmålen i form av föroreningshalter i schaktbotten/schaktväggar i stort sett kunnat nås inom saneringsområdet. I figur 10 visas var föroreningar över de mätbara åtgärdsmålen kvarlämnats. Kvarlämnade föroreningar i mark i västra delen av fastigheten kommer att saneras efter att den termiska in situ saneringen av berget genomförts. I norr mot Tunhemsvägen kunde man inte schakta mer av stabilitetsskäl och där finns klorerade lösningsmedel i halter strax över åtgärdsmålet för ytlig jord. Invid sponthörnet i nordöst på ca 8 m djup tvingades man också av stabilitetsskäl att lämna en begränsad mängd jord med PCE-halter som motsvarar ungefär dubbla åtgärdsmålet. Mängderna klorerade lösningsmedel som kommer kvarlämnas i jord inom saneringsområdet beräknas understiga 1 kg, d v s <1 % av de ursprungliga mängderna i jord (ca 1 000 kg). Uppskattningsvis kan det finnas ytterligare något kilo klorerade lösningsmedel (under riktvärdena) utanför saneringsområdet i jord. Betydande mängder klorerade lösningsmedel finns dock kvar i berggrunden, som avses saneras insitu under 2018. Figur 10 Kvarlämnade föroreningar i jord över de mätbara åtgärdsmålen är markerade med rött. Grå betyder att schaktbotten utgjordes av kalt berg.

Sida 23 11.2 Omgivningspåverkan Under saneringsarbetet har omgivningspåverkan i form av utsläpp till luft och dagvatten, buller samt grundvattensänkningar regelbundet kontrollerats via provtagningar, mätningar och kemiska analyser. Det kan sammantaget konstateras att påverkan på omgivningen från saneringen varit begränsad och givna begränsningsvärden har innehållits. En separat rapport rörande detta kommer att tillsändas tillsynsmyndigheten för vattenverksamheten efter att hela projektet genomförts. Länsvatten pumpades periodvis via reningsverk (sedimentationscontainer + sandfilter + kolfilter) till kommunens dagvattensystem. Totalt behandlades ca 361 m 3 förorenat länsvatten under saneringen. Anläggningen drabbades vid ett flertal tillfällen av driftstörningar av olika slag och fungerade inte optimalt. Vid dessa tillfällen transporterades förorenat vatten till extern mottagningsanläggning, sammanlagt 288 m 3. De riktvärden som gällde för utsläpp till vatten överskreds dock endast under en mycket begränsade tid då ca 5 m 3 vatten med förhöjda halter (ca 1 100 µg/l jämfört med riktvärdet 500 µg/l) avleddes till dagvattensystemet. Utomhusluften kontrollerades vid 18 tillfällen under saneringstiden inom saneringsområdet (se figur 11). Begränsningsvärdena, som enbart gällde utanför Järnsågen 3, innehölls med god marginal. Högst halter påvisades av naturliga skäl inom Järnsågen 3. Halterna sjönk snabbt med avståndet och vid de flesta mättillfällena påvisades enbart spår av klorerade lösningsmedel. Inomhusluften i omgivande bostadshus kontrollerades vid ett tillfälle under saneringstiden. Endast spår av klorerade lösningsmedel påvisades. Figur 11 Lokalisering av provtagningspunkter för mätningar av utomhusluft under saneringsarbetena. Provtagningar genomfördes även inom saneringsområdet.

Sida 24 Grundvattennivåerna har mätts i 12 brunnar/rör i jord och berg inom och på avstånd från Järnsågen 3, se figur 12. I bergbrunnar inom Järnsågen 3 och i ett observationsrör ca 10 m norr och saneringsområdet har en mätbar sänkning av grundvattenytan skett. I övriga brunnar och rör har ingen påverkan skett trots att grundvattenytan sänkts drygt 7 m i schakten. Figur 12 Lokalisering av brunnar för grundvattennivåmätningar. Två bullermätningar genomfördes under saneringsarbetena. I samband med vibrationsspontning uppmättes buller som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden. Vid vanliga saneringsarbeten (schaktning och transporter) klarade man riktvärdena vid byggarbetsplatser vid tre mätpunkter av fyra. Grundvattnets kvalitet i berg- och jordbrunnar inom och utanför Järnsågen 3 har kontrollerats innan och under saneringen. Några tydliga trender har inte noterats. Ytterligare provtagningar och analyser genomförs under och efter den termiska in situ saneringen av berggrunden.

Sida 25 I övrigt har det genomförts sprickbesiktningar av omkringliggande fastigheter, vibrationsmätningar, slangsättningsmätningar, rörelsemätningar och portrycksmätning. Inga anmärkningsvärda avvikelser har noterats. Beställarens miljökontrollant har också regelbundet gått s k miljöronder för att kontrollera att övriga skyddsåtgärder vidtagits, t ex avseende inhägnad, damning, nedsmutsning av gator m m. I stort sett har god ordning rått på arbetsplatsen. Under saneringstiden uppkom endast klagomål från en fastighetsägare som regelbundet klagade på vibrationer som den klagande upplevde nattetid. De uppleva vibrationerna kunde aldrig korreleras till uppumpning av grundvatten som var den enda möjliga källan till vibrationer nattetid. Klagomål framfördes även när pumpning inte förekom Det kan sammanfattningsvis konstateras att de skyddsåtgärder som vidtagits har varit effektiva och i stort sett förhindrat påverkan på omgivningen. 11.3 Uppföljande mätningar Uppföljande mätningar i grundvatten avses genomföras efter att den termiska in-situ saneringen av berggrunden genomförts 2018. 11.4 Nyckeltal I enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual har resultatet av saneringsarbetet redovisats som olika nyckeltal för miljö, se Bilaga 1. Av bilagan framgår sammanfattningsvis att det avlägsnats ca 1 000 kg klorerade lösningsmedel och att <1 % av ursprungliga föroreningsmängder nu finns kvar i mark. 11.5 Administrativa åtgärder Efter saneringen bedöms inga föroreningar av betydelse finnas kvar i mark inom fastigheten Järnsågen 3 och 4 inom normalt grävbart djup. I gränsen mot Tunhemsvägen finns begränsade föroreningsmängder kvar men dessa bedöms i praktiken inte utgöra några problem eftersom man inte kan gräva i detta område av stabilitetsskäl. Frågan om ev. restriktioner avseende grundvatten kommer redovisas senare när den termiska in-situ saneringen genomförts. 11.6 Slutsatser Projektledningen kan konstatera att schaktsaneringen av Järnsågen 3 genomförts och att de mätbara målen i stort sett uppnåtts genom att mer än 99 % av de klorerade lösningsmedlen i mark sanerats. Projektet har påverkat boende på Järnsågen 4 men i övrigt har olägenheterna kunnat hållas på ett minimum. 12 Kommunikation och informationsinsatser Eftersom saneringen utfördes i ett villaområde s har projektet präglats av information och dialog med de boende. Det hölls ett protokollfört boendemöte i samrådsprocessen inför ansökan om miljötillstånd. Under remisstiden i tillståndsprocessen hölls ytterligare ett möte då mark- och miljödomstolens remissbrev skapade oro. Närboende var i egenskap av

Sida 26 sakägare även inbjudna till domstolsförhandlingen. Inför starten och under saneringen har informationsbrev delat ut i till de närboende. Under saneringen har intresset från allmänheten och media i övrigt har varit måttligt. Lokaltidningen har skrivit vid ett par tillfällen. Några privatpersoner har hört av sig med allmänna frågeställningar. Inga egentliga klagomål har framförts trots delvis buller från spontning och borrning. i. På saneringsområdet finns skyltar uppsatta för att informera passerande trollhättebor. Externa besök har hittills gjorts bl a gjorts av Länsstyrelsen. Ytterligare studiebesök kan bli aktuella under nästa fas av saneringen då den termiska in situ behandlingen är mer unik. 13 Ekonomi Trollhättans Stad har ansökt om att få bidrag på sammanlagt 28,9 Mkr på för att förbereda och schaktsanera mark inom Järnsågen 3 2013-2017 samt för att projektera den termiska in-situ saneringen av berggrunden. För projektering och genomförande av termisk in situ sanering samt för uppföljning finns ytterligare 22,5 Mkr beviljade 2017-2021. Marksaneringsprojektet är till stora delar avslutat och fram till kvartal 2 2017 är det upparbetat 24,4 Mkr. Beräknad tillkommande kostnad för återställning av området efter den termiska in-situ saneringen uppskattas till ca 2 Mkr. I tabell 4 redovisas upparbetade medel t o m kvartal 2 2017. Observera att beloppen är avrundade. Detaljerade uppgifter redovisas i stadens ingivna årsrapporter. Tabell 4 Upparbetade medel för förberedelser och genomförande av schaktsanering av Järnsågen 3 (miljoner kr) Aktivitet Upparbetat 2017-06 Projekt och byggledning 2,7 Ersättning fastighetsägare 2,5 Projektering, tillstånd, undersökningar 1) 5,0 Entreprenadkostnader (mark och rivning) 8,3 Omhändertagande av förorenade massor 3,4 Miljökontroll 2,5 Totalsumma, varav Förberedelser Saneringsfas 24,4 2) 9,1 15,3 1) Varav 0,6 Mkr för projektering av den kommande termiska in-situ saneringen av berggrunden. 2) Under 2017 har staden även förbrukat ca 1,5 Mkr bidragsmedel för genomförande av termisk in situ sanering av berggrunden. Dessa medel är inte medtagna i tabellen. I bilaga 2 redovisas de ekonomiska nyckeltalen enligt Naturvårdsverkets mall, där har 0,6 Mkr för projekteringen av in-situ-saneringen av berggrunden avräknats.

Sida 27 Under projektets gång har kvartalsrapporter och årsrapporter över ekonomi och genomförande av projektet lämnats till Länsstyrelsen, totalt har 13 st kvartalsrapporter och fyra årsrapporter skickats in. Utifrån jämförelser med andra statligt finansierade saneringsprojekt (Rapport rörande erfarenheter från ett urval av de efterbehandlingsprojekt som har genomförts med statliga medel 1999-2007, SGI 2011-03-02) kan följande konstateras: Den specifika åtgärdskostnaden (kr/ton åtgärdade massor) för Järnsågen 3 var något högre än median- och medelvärdet för andra statligt finansierade projekt, ca 1 700 kr/ton jämfört med 1 200 respektive 1 600 kr/ton. Den föroreningsspecifika åtgärdskostnaden (kr/kg primär förorening) var normal jämfört med övriga utvärderade projekt. Ca 17 000 kr/kg (PCE) jämfört med medianen (19 000 kr/kg). Kostnaderna för projektledning, undersökningar och projektering utgjorde sammanlagt knappt 25 % av den totala kostnaden, vilket är mer än genomsnittet för statliga projekt (12 %). Kostnaderna för miljökontroll och uppföljande miljökontroll beräknas uppgå till sammanlagt ca 10 % av de totala kostnaderna, vilket är något högre än genomsnittet för statligt finansierade efterbehandlingsprojekt (7 8 %). Kostnaderna för schaktsaneringen av Järnsågen 3 ligger något över normalpriset för statligt finansierade saneringsprojekt, vilket främst beror på extraordinära kostnader i form av ersättningen till fastighetsägaren, att saneringen krävde tillstånd, omfattande provtagningar i berggrunden, behovet av spont samt kvalificerad återfyllning inför kommande in-situ sanering av berggrunden. Även kostnaderna för projektledning och projektering blev förhållandevis höga, vilket troligen kan förklaras av projektets komplexitet med en efterföljande sanering av berggrunden. Den procentuella andelen av projektledning och projektering förväntas dock minska för projektet som helhet. Projektgruppen konstaterar att sanering av djup förorenad jord med en efterföljande insitu sanering av berggrunden i ett bostadsområde är ett komplext projekt som kostar mer än vanliga schaktsaneringsprojekt. 14 Erfarenhetsåterföring För att säkerställa att erfarenheter och synpunkter samlas in hölls ett erfarenhetsåterföringsmöte med saneringsentreprenören, projektledningen och miljökontrollanten i mars 2017. Anteckningar från mötet redovisas i bilaga 3. Vid mötet framkom bl a följande viktiga erfarenheter: Frågan om ersättning till fastighetsägaren var knäckfrågan under skedet med bidragsansökan. Genom en god vilja mellan sökande och bidragsgivare kunde detta lösas. Trots att projekteringen kantades av en hel del meningsskiljaktigheter mellan projektledning och projektör utarbetades enligt entreprenören generellt ett bra förfrågningsunderlag. De brister som fanns rättade man till i god samarbetsanda under saneringsfasen.

Sida 28 Entreprenören ansåg att kraven i Bas-P var onödigt hårda och inte anpassade till objektet. Vattenreningsanläggningen beskrevs endast med funktionskrav i FFU och den som entreprenören köpte av underentreprenör fungerade mycket bristfälligt. I nästa projekt med schaktsanering av klorerade lösningsmedel bör en anläggning med ingående delar beskrivas tydligare i FFU. Byggmötena fungerade bra men de kunde i någon mån mer ha fokuserats på entreprenörens framdrift. Trollhättan 2017-11-12 Håkan Falck Trollhättans Stad Anders Bank Structor Miljö Väst AB

Bilaga 1 Län Datum Uppgiftslämnare Västra Götaland 2017-10-15 Anders Bank Objektsinformation Objektsnamn Verksamhet ID-nr enligt MIFO Risklass före åtgärd Kommun Akut objekt enligt Miljödelmål 6 (J/N) F d kemtvätten Järnsågen 3 Kemtvätt NV-07338-11 1 Trollhättan Nyckeltal Miljö Föroreningssituation inför efterbehandling Ämne/produkt Massor (ton) Ämne/produkt (kg) Bedömd spridning (kg/år) Primär förorening Pekloreten 10000 Perkloreten 1-5 Sekundär förorening Annan/Övrig förorening Triklorten, dikloretener, diklortan, vinylklor 10 000 TCE, DCE, DCA, VC 1-5 Efterbehandlingsinformation Mark Sediment Grundvatten Ytvatten Byggnad/anläggning Efterbehandlingen avser X X Genomförandetid 2016-08-30-2017-02-28 Totalt Borttransporterat Behandlat och borttransporterat Behandlat och återfyllt Återfyllt Åtgärdade massor (ton) 14000 14000 Varav deponi FA Varav deponi IFA Varav deponi inert Varav behandlingsanläggning Varav annan användning Borttransporterade massor (ton) 14 000 Total transportsträcka (km) 27648 Massor (ton) Ämne/produkt (kg) Åtgärdad primär förorening 14 000 1000 Kvarlämnad primär förorening 1000 2 Åtgärdad sekundär förorening Kvarlämnad sekundär förorening Åtgärdad annan/övrig förorening 14000 200 Kvarlämnad annan/övrig förorening 1000 0,4 Krossmaterial bentonitblandad sand Typ av massor Återfyllning, externa massor (ton) 12284 1 837 Reningsmetod Recipient Volym (m3) Behandling av vatten Sandfilter&kolfilter Stallbackaån 361 In-situbehandling On-sitebehandling (J/N) N (J/N) N Ange typ av In-situbehandling Ange typ av On-sitebehandling Efterkontroll Genomförandetid 2018-2021 Primär förorening Sekundär förorening Annan/övrig förorening Reduktion av föroreningsmängd (% och mängd) 99 % 999 kg 99% 19,8 kg Kvarstående bedömd spridning (kg/år) 0,1-0,5 Reduktion av spridning (% och mängd) 90% 0,9-4,5 Administrativa åtgärder /restriktioner Beslutande myndighet Infört i fastighetsregister (J/N) Typ av beslut Riskklass enligt MIFO efter åtgärd och efterkontroll

Bilaga 2 Län Datum Uppgiftslämnare Västra Götalands län 2017-10-15 Anders Bank Objektsinformation Objektsnamn Verksamhet ID-nr enligt MIFO Risklass Kommun Järnsågen 3 Kemtvätt NV-07338-11 1 Trollhättan Akut objekt enligt Miljödelmål 6 (J/N) Nyckeltal Ekonomi Efterbehandling Total kostnad för efterbehandlingsprojektet (kr) 23 800 000 Projektledning (kr) 2 700 000 Projektering, förarbeten, undersökningar m.m. (kr) 4 400 000 Entreprenadkostnader (schakt, transport m.m.) (kr) 8 300 000 Transportkostnader (kr) 700 000 Omhändertagande/behandling av massor (kr) 3 400 000 Miljökontroll under genomförande (kr) 2 500 000 Uppföljande miljökontroll (kr) Kostnader för huvudmannen Eget arbete (kr) ( tim totalt ) Andra kostnader (kr) Summa (kr) Andel egeninsats av totalkostnad (%) Kostnader för Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete (kr) (tim)

Bilaga 3 2017-03-13 Mötesprotokoll vid erfarenhetsåterföringsmöte saneringsprojekt Järnsågen 3, Trollhättans kommun Mötet ägde rum för att fånga in erfarenheter efter första etappen av saneringen som har bestått av schaktentreprenaden. Närvarande Folkets Hus Trollhättan Bidragsgivare Henrik Bengtsson Länsstyrelsen Västra Götaland Projektledare Håkan Falck Trollhättans Stad Beställarstöd Anders bank Structor Miljö AB Byggledare Pontus Hedén COWI Miljökontrollant Sofia Lindblom Norconsult Miljökontrollant Hans Diechle Norconsult Saneringsentreprenör Håkan Ström Håkans Entreprenad AB Platschef Göran Larsson Håkans Entreprenad AB 1. Projektets bakgrund och övergripande målsättning Håkan Falck redogjorde för den tvätteriverksamheten som funnits på fastigheten och hur dess miljöpåverkan upptäcktes i samband med en sk SPIMFAB-sanering som genomfördes vid sekelskiftet. Då påträffade kemtvättskemikalier som föranledde miljöförvaltningen att påbörja förstudier om omfattningen av miljöbelastningen. Det ledde så småningom efter en huvudansökan om saneringsmedel lämnade till Naturvårdsverket via Länsstyrelsen. Målsättningen för saneringen angavs till att minimera fortsatt spridning i omgivningen och att fastighet skulle kunna forstsätta att användas för bostadsändamål 2. Förstudie, huvudstudie och bidragsansökan Anders Bank redogjorde mer i detalj för de olika stegen i förstudier, huvudstudie, fördjupad huvudstudie och bidragsansökan. Se mer i bifogade PowerPoint. En juridisk knäckfråga inför ansökan var hur fastighetsägaren skulle kunna ersättas för huset som skulle rivas, flyttkostnader och kostnader för dubbelt boende. 3. Projektering, tillståndsansökan och upphandling Anders Bank redogjorde för hur förprojekteringen hade förlöpt med en hel del meningsskiljaktigheter mellan beställargruppen och Sweco kring åtgärdsmål, hur grundvattensänkningen skulle genomföras liksom med vilket material som schaktet skulle återfyllas med. Se vidare i PPP.

Bilaga 3 4. Riskanalys inför saneringen Håkan Falck redogjorde för den riskanalys som genomfördes under ledning av Stuctor innan saneringen påbörjades. De flesta av de risker som då identifierades har vi kunnat förebygga, parera eller undanröja. En del andra risker kvarstår men är under observation framdeles. 5. Schaktsaneringens genomförande Håkan Ström har sammanställt all dokumentation från den första fasen av schaktsaneringen. Håkan anser att kraven i Bas P har var onödigt höga och dåligt anpassade till rådande projekt. Vattenreningsanläggningen har inte varit tillfredställande. Möjligtvis bör en sådan anläggning vara detaljprojekterad och inte lämnad till utförandeentreprenad med endast funktionskrav. FFU var bra men kunde ha varit mer avstämt från beställare/förprojektör vilket hade inneburit färre ändringar under schaktsaneringens gång. Håkan har erfarenhet från saneringsprojekt ledda av SGU är att beställaren har haft koll även på avfallsmottagarens miljömässighet i mottagandet. Generellt är det viktigt att om beställaren handlar upp avfallsmottagaren måste även kapaciteten i ex antal bilar samtidigt på tippområdet etc. Avfallsmottagaren borde kunna prestera snabbare och säkrare avstämningssammanställningar från vågsedlar. Håkan nämnde att det finns en fara för om beställare särupphandlar alltför många delar i saneringsprojekt. Det minskar incitamentet för saneringsentreprenörer för att offerera i projekt. Håkan ger positiv feedback till beställargruppen och framhåller särkilt byggledaren viktiga roll i de sammanhanget. Kommunikationen har varit bra. 6. Miljökontroll Sofia Linblom redovisade sammantaget resultat från provtagningarna. Luftmätningarna visar på en påverkan på omgivningen dock inga överskridanden av begränsningsvärdena. Vibrationsmätningarna visar inga överskridande. Bullermätningar har genomförts som visar på överskridanden som ändå är tillåtna i miljödomen. Reningsanläggningen har pid-mätts dagligen under drift och provtagits en ggr per vecka. Grundvattennivåmätningarna visar på betydligt mindre påverkan än förväntat. Se vidare i bifogad presentation. 7. Byggledning Pontus Hedén anser att a -prislistan kunde ha varit annorlunda. Det rutnätssystem som entreprenören ordnade borde ha tillhandahållits av beställaren och då helt i en 3D-modell. Det hade minskat risken för en del misstag i följsamheten om var vi var på fastigheten Pontus anser att spontunderleverantören varit saktfärdig med att leverera in granskningshandlingar.