Alla överens kan de bli det överallt? Fyra kommuner prövar Öckerös arbetssätt för att utrota ungdomsfylleriet Slutrapport januari 2010 juni 2013

Alla överens kan de bli det överallt? Fyra kommuner prövar Öckerös arbetssätt för att utrota ungdomsfylleriet Slutrapport januari 2010 juni 2013 Håkan Fransson Nationell projektledare December 2013 1

Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning och läsanvisningar... 3 1. Bakgrund... 4 1.1. Syfte... 4 1.2. Deltagande kommuner... 4 1.3. Inbjudan... 5 1.4. Styrgrupp... 5 1.5. Namnfrågan... 5 1.6. Ekonomi... 6 1.7. Uppföljning/utvärdering... 6 2. Genomförande... 7 2.1. Övergripande arbete (Steg 1)... 7 2.1.1 Nätverksträffar... 7 2.1.2 Kommunbesök mm... 8 2.2 Lokalt arbete (Steg 2)... 8 2.2.1 Projektets start... 8 2.2.2. Drogvaneundersökningar... 8 2.2.3. Föräldramöten mm... 9 2.2.4. Projektets avslutning... 9 2.2.5. Kronologi... 10 3. Process... 11 4. Effekter... 15 4.1. Bortfall... 15 4.2. Resultat... 16 5. Slutdiskussion... 21 Appendix 1: Alla Överens det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun... 22 Appendix 2: Hur görs drogvaneundersökningar enligt Alla Överens?... 26 Appendix 3: Alla Överens och ÖPP. Likheter och skillnader... 28 Exempel från Vansbro kommun:... 44 Bilagor: Slutrapport Bollnäs Slutrapport Malung-Sälen Slutrapport Ockelbo Slutrapport Vansbro Inbjudan till kommunerna Avtal mellan Öckerö kommun och de fyra kommunerna (exempel från Vansbro) Enkät drogvaneundersökning 2010 (exempel från Bollnäs) Pressklipp 2

Sammanfattning Öckerö kommun har sedan 2002 genomfört ett mycket framgångsrikt drogförebyggande arbete (se Appendix 1). Det innebär inte med självklarhet att metoden Alla Överens fungerar lika bra i andra kommuner, med andra personer och i en annan tid. För att undersöka de generella kvaliteterna i Alla Överens har Statens Folkhälsoinstitut (FHI) finansierat ett projekt där Öckerö kommun tillsammans med FHI försökt implementera arbetssättet i fyra andra svenska kommuner (Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro). Syftet med projektet är dels att försöka se hur Alla Överens fungerar i andra sammanhang, dels att kraftigt minska ungdomsdrickandet i ingående kommuner. Resultat: Implementeringen har fungerat bra. Föräldrars restriktivitet har ökat. Ungdomars alkoholdrickande har minskat. Inledning och läsanvisningar Om du inte är bekant med Öckerös drogförebyggande arbete rekommenderas du att börja med Appendix 1, som ger en kort beskrivning av hur arbetet fungerar på Öckerö och vilka resultat som nåtts där. Då Alla Överens ibland jämförs med Örebro Preventionsprogram (ÖPP)/Effekt finns också ett kort avsnitt om skillnader och likheter dem emellan (Appendix 3). Som underlag till denna slutrapport har samordnarna i de fyra deltagande kommunerna beskrivit hur arbetet fungerat hos dem. Dessa lokala delrapporter finns bilagda. 3

1. Bakgrund Under 2008 kontaktades Öckerö kommun av Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Personal på FHI hade noterat det framgångsrika drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun, och man ville på något sätt undersöka om metoden/arbetssättet fungerar även med andra projektledare och i andra kommuner. Tanken var att under några år pröva idén i ett antal kommuner med färre än 10 000 invånare. Frågan diskuterades fram och tillbaka (bl a huvudmannaskap och den nationella projektledarens anställning) och i november 2009 beslutade så FHI att bevilja medel till Öckerö kommun för att som projektägare genomföra projektet. FHI och länssamordnarna i de aktuella länen bestämde vilka kommuner som skulle ingå. Från början planerades för sex eller tio interventionskommuner och lika många kontrollkommuner. Till slut blev det fyra (fem med Gällivare, se nedan) och idén med kontrollkommuner försvann. Det bestämdes att rikstrender (i huvudsak CANs mätningar) skulle fungera som kontrollgrupp. FHIs avsikt var att koppla in universitet eller annat lärosäte för att följa projektet under hela projekttiden, men av det blev tyvärr intet. 1.1. Syfte Projektet har haft två syften: 1. Att se hur Öckerös arbetssätt för drogförebyggande arbete fungerar i andra kommuner, med andra projektledare. 2. Att minska ungdomsdrickandet i de kommuner som deltar i projektet. 1.2. Deltagande kommuner FHI ville ha med kommuner från Dalarnas, Västmanlands och Gävleborgs län, och framförde det till respektive länssamordnare. I Västmanlands län svarade alla tillfrågade kommuner (Kungsör, Norberg och Surahammar) nej, och kvar var då Malung-Sälen och Vansbro i Dalarna samt Ockelbo och Bollnäs i Gävleborg. I mitten av januari 2010 bestämdes att även Gällivare i Norrbotten skulle ingå, men på grund av olika praktiska omständigheter i förankringsarbetet, och eftersom ingen baslinjemätning gjordes våren 2010, beslutades senare under året att Gällivare inte längre ska vara med i projektet. Gällivare är alltså fortsättningsvis inte med i denna rapport. Den 31 dec 2010 hade Malung-Sälens kommun 10 356 invånare, Vansbro 6 805 invånare, Ockelbo 5 936 invånare och Bollnäs 26 248 invånare. 4

1.3. Inbjudan I inbjudan (bilaga) som skickades ut till tillfrågade kommuner i dec 2009 kan man bl a läsa: Öckerömetoden handlar om att få hela den vuxna befolkningen överens om nolltolerans mot ungdomsdrickande och vilar på följande tre grundstenar: 1. Hög ambitionsnivå: Ungdomsfylleriet ska utrotas i kommunen. 2. En samordnare/projektledare som har engagemang i frågan, är god kommunikatör och har förmåga att mobilisera lokalsamhället. 3. Helhjärtat stöd från den politiska ledningen i kommunen, helst i form av styrgrupp. För att nå snabba resultat ingår bl a följande delar: 1. Återkommande medverkan på skolornas ordinarie föräldramöten 2. Årliga drogvaneundersökningar med snabb återkoppling 3. Insatser för att garantera ett drogfritt föreningsliv 4. Användande av massmedia och andra informationskanaler 5. Insatser mot ungas drickande i samverkan med polis (Kronobergsmodellen), fältarbete och/eller vuxenvandring 1.4. Styrgrupp Det beslutades att styrgrupp för projektet skulle bestå av representant från FHI (strategiansvarig för länssamordning), länssamordnarna i de fyra kommunernas båda län samt den nationella projektledaren. Styrgruppen har under perioden haft sju möten varav fem telefonmöten. FHIs representant har varit sammankallande. Vid varje möte har den nationelle samordnaren redogjort för hur projektet löper på, vad som är på gång och eventuella problem. Övriga samtalsämnen har varit namnet på metoden/modellen, förankring, hur de olika delarna i metoden kommit till användning i kommunerna, samordnarnas mandat, placering och funktion mm. FHIs löfte att följa och utvärdera projektet har också diskuterats samt FHIs vilja att avsluta projektet i förtid och oklarheter därmed. Fem olika personer har under perioden innehaft tjänsten som strategiansvarig på FHI och detta har inte underlättat arbetet. 1.5. Namnfrågan Öckerö kommun har aldrig gett sitt drogförebyggande arbete något speciellt namn. Det är först när ryktet om det framgångsrika arbetssättet sprider sig över landet som folk börjar kalla det för Öckerömodellen mm. Eftersom Öckerö kommuns "lednings- och styrningsmodell" avseende politikens uppdrag till all verksamhet i kommunen, sedan lång tid tillbaka benämns just "Öckerömodellen", beslutade vi i styrgruppen 2010-05-07 att kalla modellen/metoden/arbetssättet för ALLA ÖVERENS. I dokumentation från projektets början används dock Öckerömodellen, Öckerömetoden, Öckeröprojektet eller Öckeröarbetet och i 5

vissa av de ingående kommunerna lever fortfarande de namnen kvar. I denna delrapport används namnet Alla Överens (AÖ). 1.6. Ekonomi Öckerö kommun ansökte om medel (2 166 tkr) för att driva projektet i 3,5 år (jan 2010 juli 2013). Då FHI i november 2009 beslutade om projektet beviljades endast medel för 2010 och 2011 (totalt 1 164tkr). Samtidigt meddelades att ny ansökan krävs om medel önskas för ytterligare år. Redan under våren 2010 kom signaler från FHI att ytterligare medel förmodligen inte kunde komma ifråga, och de ville avsluta projektet redan under 2010 och senast 2011. Av hänsyn till de medverkande kommunerna och för att i någon mån inte skämma ut FHI och för att uppfylla projektets syfte att försöka visa huruvida metoden även fungerar i andra kommuner frågade då Öckerö kommun om man kunde få fortsätta projektet så länge medlen räckte och detta gick FHI med på. Genom att på alla sätt snåla och prioritera om har Öckerö kommun lyckats slutföra 3,5 års projekt med medel avsedda för två år! Oklarheten vad gäller FHIs ambition med projektet har tidvis varit problematiskt, men detta har inte nämnvärt påverkat det lokala arbetet i de fyra kommunerna. Medlen från FHI har huvudsakligen finansierat den nationella projektledarens lön och omkostnader samt kostnader för nätverksträffar (resor, logi, material) 1.7. Uppföljning/utvärdering Som ovan nämnts var Folkhälsoinstitutets ursprungliga avsikt att ge uppdrag till universitet eller annat lärosäte att följa projektet och göra en oberoende utvärdering, men av olika skäl har detta ej kommit till stånd. Vi har därför i nuläget endast våra egna kvantitativa data i form av fyra drogvaneundersökningar (åk 7-9) genomförda under mars månad 2010-2013. 6

2. Genomförande Genomförandet av projektet har skett på två nivåer (Steg 1 och Steg 2): Steg 1 handlar om den nationelle samordnarens del - att ta fram tänkbara framgångsfaktorer i Öckerös arbete, lägga upp en plan för projekttiden, kontakten med FHI samt genomförandet av nätverksträffar, kommunbesök, coachning, uppföljning mm. Steg 2 handlar om det lokala arbetet de fyra samordnarnas arbete att implementera arbetssättet i sina resp. kommuner, förankra hos politiker och tjänstemän, planera och anpassa arbetet efter respektive kommuns behov, genomföra drogvaneundersökningar, hålla föräldramöten och andra träffar, ha kontakt med massmedia osv. 2.1. Övergripande arbete (Steg 1) För att få ut Alla Överens till de fyra kommunerna och lära upp de fyra samordnarna har vi använt oss av nätverksträffar, kommunbesök och coachning via mail och telefon. 2.1.1 Nätverksträffar För att sprida metoden till de fyra lokala samordnarna och vidare ut i kommunerna valde vi att använda oss av återkommande nätverksträffar. Den första var i januari 2010 i Öckerö kommun, vilket blev projektets egentliga start. Därefter förlades de följande nätverksträffarna i de fyra medverkande kommunerna. Vi passade då på att träffa ledande politiker och tjänstemän för att öka engagemanget i frågan. Vid några tillfällen höll även den nationelle projektledaren föräldramöten som ett led i utbildningen av samordnarna. Borlänge ligger centralt för de fyra kommunerna så där förlade vi följande nätverksträffar. Vi har också valt att lägga fyra nätverksträffar i anslutning till Förebygg.nu 2011, Nordiska Förebyggarkonferensen 2012, Drogfokus2012 och European Primary Prevention Conference (EPPC13) i Tallinn vilket också blev den avslutande nätverksträffen. Vi redovisade där även en del effektresultat från våra egna drogvaneundersökningar. Vid de första nätverksträffarna informerades om de bärande delarna i det drogförebyggande arbetet i Öckerö och ambitionen att få alla överens. Vid första nätverksträffen fokuserades på helheten och det praktiska genomförandet av drogvaneundersökning enligt Öckerös modell (Appendix 2). Vid den andra nätverksträffen (i Ockelbo april 2010) analyserades resultaten från första drogvaneundersökningen och planerades för de kommande föräldramötena i kommunerna. Vid följande elva nätverksträffar har vi sysslat med metodutveckling på olika sätt. Vad fungerar? Vad fungerar sämre? Varför? Då vi förlade nätverksträffarna i anslutning till drogförebyggarkonferenser blev det också naturligt att vi ännu mer diskuterade Alla Överens jämfört med andra drogförebyggande arbetssätt. 7

2.1.2 Kommunbesök mm Den nationelle projektledaren har vid flera tillfällen besökt de olika kommunerna, dels för att försöka inspirera samordnarna men också för att hjälpa till med förankringen genom att träffa ledande politiker och medverka på olika möten. Under hela projekttiden har den nationelle projektledaren haft regelbunden kontakt med de lokala samordnarna via mail och telefon. 2.2 Lokalt arbete (Steg 2) Den viktiga delen i projektet är såklart det lokala arbetet i de fyra kommunerna. Hur har det gått att införa en ny metod, och kan man se någon förändring i attityder och beteende vid projektets avslutande? Här nedan redovisas några viktiga delar i arbetet. Mer finns i nästa kapitel (Process). 2.2.1 Projektets start Själva projektet började i och med den första nätverksträffen som arrangerades på Öckerö under tre januaridagar 2010. Under dessa tre dagar fick de lokala samordnarna ta del av de bärande momenten i Öckerös drogförebyggande arbete. Under träffen fokuserades på den interna förankringsprocessen och den första drogvaneundersökningen (baslinjemätningen). Efter denna nätverksträff var de främsta uppgifterna för samordnarna att fortsätta förankringen i sina kommuner och planera för drogvaneundersökningen i mars. Mer om detta finna att läsa i de fyra bifogade lokala slutrapporterna. 2.2.2. Drogvaneundersökningar För att i efterhand kunna se om insatsen i de fyra kommunerna haft effekt var det viktigt att genomföra en första kvantitativ mätning innan själva arbetet påbörjades. Tanken var att genomföra detta på samma sätt som Öckerö gjort (se Appendix 2), med likadan enkät och hjälp av utomstående funktionärer. Ockelbo och Vansbro har följt Öckerös modell med utomstående funktionärer i varje klass. I Bollnäs och Malung-Sälen har projektledaren själv eller med hjälp av skolpersonal delat ut och samlat in enkäterna. Dalakommunerna valde att inte ta med frågorna 25 27 om föräldrars alkoholvanor. För övrigt var enkäterna identiska. Efter att baslinjemätningen genomförts i de olika skolorna kunde projektet offentliggöras. En del kommuner hade redan före mätningen kontaktat press, och de gjorde då reportage som kom i tidningen dagen efter, där man kunde läsa både om ambitionen att utrota ungdomsfylleriet och samtidigt skapa förväntan inför att resultaten senare skulle offentliggöras. När enkäterna samlats in skickades de till Öckerö där de datainmatades och analyserades. Efter ca fyra veckor levererades det datakörda materialet i exceldokument och powerpointpresentationer till de fyra kommunerna. De lokala projektledarna har sedan på olika sätt och i 8

olika sammanhang presenterat materialet för politiker, tjänstemän, föräldrar, massmedia och allmänhet. Som beskrivs i appendix 2 är drogvaneundersökningarnas resultat ett av de viktigaste redskapen för att få massmedia intresserade av arbetet. Då ingen utomstående forskning kom till stånd är våra egna drogvaneundersökningar också det enda sättet vi idag har att mäta effekten av vårt arbete. I mars 2011 genomfördes den andra drogvaneundersökningen, på samma sätt som 2010, med den skillnaden att Bollnäs och Malung-Sälens samordnare själva skötte datainmatningen av enkäterna. Även denna gång försökte man att få massmedia att skriva om resultaten. I mars 2012och mars 2013 genomfördes den tredje och fjärde drogvaneundersökningen på samma sätt som tidigare. Resultaten presenterades för förtroendevalda, föräldrar m fl på samma sätt som första året. 2.2.3. Föräldramöten mm Från det att den första drogvaneundersökningen presenterades i slutet av vårterminen 2010 har samordnarna regelbundet medverkat på föräldramöten framför allt i åk 6-9. Programmet har bestått av att förklara 1. varför unga inte ska dricka alkohol och 2. hur man kan göra som förälder för att förhindra att ungdomarna dricker. Vid varje tillfälle har man använt resultat från drogvaneundersökningarna för att försöka skapa krismedvetande om läget i kommunen. Mer om omfattningen i respektive kommun kan läsas i de lokala slutrapporterna (bil). Vad gäller arbetet för ett drogfritt föreningsliv, kontakt med massmedia och Kronobergsmodellen mm finns det att läsa i nästa kapitel. 2.2.4. Projektets avslutning Projektet avslutades formellt i och med Nätverksträff XII i Tallinn i april 2013. Men ändå inte. Öckerö kommun har alltsedan dess haft fortlöpande kontakt med alla fyra kommunerna. Alla kommunerna vill fortsätta arbetet på samma sätt, alla kommunerna tänker fortsätta med årliga drogvaneundersökningar enligt Alla Överens-modellen osv. På eget initiativ har de fyra samordnarna under hösten 2013 träffats i Falun, för att diskutera framtiden utan ekonomiskt stöd från FHI. 9

2.2.5. Kronologi Sept 2008: Öckerö kommun kontaktas av Statens folkhälsoinstitut om möjligheten att sprida Alla Överens till ett antal kommuner i Sverige. Nov 2009: FHI tar beslut om projektet och beviljar medel för 2010 2011. Dec 2009 jan 2010: Deltagarkommuner väljs ut Jan 2010: Nätverksträff I på Öckerö Mars 2010: DVU I April 2010: Nätverksträff II i Ockelbo April 2010: Redovisning av DVU-resultaten Okt 2010: Nätverksträff III i Vansbro Jan 2011: Nätverksträff IV i Bollnäs Mars 2011: DVU II Mars 2011: Nätverksträff V i samband med Nordiska förebyggarkonferensen i Strängnäs April 2011: Nätverksträff VI i Malung-Sälen April 2011: Redovisning av DVU II Nov 2011: Nätverksträff VII i Göteborg i samband med Förebygg.nu Jan 2012: Nätverksträff VIII i Borlänge Mars 2012: DVU III Maj 2012: Nätverksträff IX i Borlänge Okt 2012: Nätverksträff X i samband med Drogfokus i Norrköping (Även styrgruppsmöte) Jan 2013 Nätverksträff XI i Borlänge Mars 2013 DVU IV April 2013 Nätverksträff XII i Tallinn i samband med European Primary Prevention Conference 10

3. Process I kapitlet ovan har vi översiktligt redovisat hur själva projektet förlöpt. Ett sätt att mäta resultat är att se i hur hög grad vi lyckats implementera Öckerös arbetssätt i de fyra kommunerna. I inbjudan ovan (1.3) nämns tre grundstenar och fem andra punkter. Hur har det gått med dessa åtta delar? 3.1. Hög ambitionsnivå: Ungdomsfylleriet ska UTROTAS i kommunen. Målet att utrota ungdomsfylleriet är naturligtvis inte uppfyllt, men visionen har planterats och det är svårt att veta i hur stor utsträckning politiker och allmänhet tagit den till sig. Man kan fråga sig hur viktigt det är att sätta höga i mångas ögon ouppnåeliga mål. Kärnan i arbetssättet är att få alla överens. Det handlar om kommunikation. Vi vill skapa en helt ny kultur där det gamla tänkesättet att bjuda och köpa ut till sina barn ersätts med ett nytt där detta beteende är otänkbart. Genom åren är det många byråkrater som i olika sammanhang velat byta ut utrota mot kraftigt minska, men jag tror det är viktigt att markera en radikal hållning i denna fråga. I dagens mediabrus handlar mycket om att sticka ut tillräckligt för att synas. Jag tror de fyra kommunerna har haft hjälp av detta radikala språk för att få folk att förstå att det handlar om något nytt. I Bollnäs har lokaltidningen Ljusnan uppmärksammat just språkbruket. Detta språkbruk gör kanske också att trycket på den lokala samordnaren ökar. Sticker man ut hakan på detta sätt, måste man också leverera. 3.2. En samordnare/projektledare som har engagemang i frågan, är god kommunikatör och har förmåga att mobilisera lokalsamhället. Samtliga fyra projektledare har stort engagemang, är goda kommunikatörer och förefaller ha förmåga att mobilisera lokalsamhället. En synpunkt som ofta kommer upp är att Alla Överens inte är en metod eller ett arbetssätt utan egentligen bara handlar om en eldsjäls arbete. Detta är en viktig fråga. I de senaste årens strävan efter att finna evidens för sitt arbete har metod/program/manual betonats på bekostnad av person. Vi vet alla att allt socialt arbete, folkhälsoarbete, pedagogiskt arbete är en kombination av person och metod. I person ligger då utbildning, erfarenhet, empati, engagemang mm. Självklart är också att med bättre verktyg (metoder) ökar kvalitén. Alla Överens är främst ett opinionsarbete, och att få alla i kommunen att tänka på ett nytt sätt vad gäller alkohol är mer komplicerat än att t.ex. få konsumenter att välja en viss produkt i affären. Det krävs en allians mellan samordnaren och den man vill påverka. En nidbild man kan se av en eldsjäl är en odemokratisk person som driver sitt projekt och när personen tröttnar eller flyttar faller allt som platt. Allt står och faller med eldsjälen. Alla 11

Överens handlar inte alls om detta. Vi har en vetenskapligt grundad kunskap om att det är bättre att minderåriga väntar med alkohol tills de blivit vuxna. Vi för ut denna kunskap tillsammans med konkreta tips om hur man får unga att avstå. Vi betonar samtidigt anknytningens betydelse även i tonåren. Eftersom alla föräldrar älskar sina barn, vill de naturligtvis försöka göra det som är bäst för sina barn. Detta arbete är också förankrat hos den högsta politiska ledningen, som har insyn och kan påverka arbetets utformning. Å andra sidan är det viktigt att betona att alla kanske inte passar för att jobba som samordnare precis som att alla inte är lämpliga som lärare eller poliser. Som jag ser det är valet av rätt person i respektive kommun avgörande för arbetets framgång. I inledningsskedet hade jag önskat att alla Sveriges kommuner skulle få inbjudan att vara med i projektet och att vi sedan kunde välja ut lämpliga kommuner, där närvaron av lämplig samordnare skulle vara ett av kriterierna. Då istället FHI ville välja ut kommunerna såg jag en fara att inte rätt person skulle finnas i dessa kommuner. Mina farhågor har dock kommit på skam. Alla fyra kommunernas projektledare har haft de bästa kvalitéer. Tre av de fyra samordnarna är folkhälsoplanerare med många andra uppgifter i sina tjänster. Ibland har de upplevt att de inte fått tillräckligt med tid för det drogförebyggande arbetet. 3.3. Helhjärtat stöd från den politiska ledningen i kommunen, helst i form av styrgrupp. En av Öckerömetodens grundbultar är att en förutsättning för att få alla vuxna överens i frågan om ungas alkoholdrickande är att kommunledningen är med på tåget. Alla deltagande kommuner verkar ha tagit detta projekt på stort allvar och samordnarna har haft fungerande styrgrupper, ibland i form av ett folkhälsoråd eller BRÅ-råd. Som anförts ovan är stödet från den politiska ledningen avgörande på lite sikt. I och med att prevention inte uppfattas som tvingande enligt lag, finns alltid risken att förebyggande arbete kan få stryka på foten i en budgetmangling. En annan viktig funktion med att ha den politiska ledningens stöd är att eventuella stoppklossar i den kommunala förvaltningen får svårare att sätta krokben eller försinka processen. Någon kanske invänder att det inte fungerar att alla anställda har hotline till kommunalrådet men som jag ser det handlar det om en tillfällig insats. Att utrota ungdomsfylleriet är inget evighetsarbete. Det ska verkställas och sedan avslutas. Ju förr desto bättre. 3.4. Återkommande medverkan på skolornas ordinarie föräldramöten Detta fungerar mycket bra i alla de fyra kommunerna. I årskurs 7 9 fungerar det överallt, och i vissa kommuner även i lägre och högre åldrar. 12

I Bollnäs där man också arbetar med ÖPP, har projektledaren samverkat med ÖPPinstruktörerna. I de övriga kommunerna har projektledarna gjort presentationerna mer enligt Alla Överens-konceptet. Eftersom Alla Överens bygger på den lokala samordnarens lokala kunskap och kompetens har de olika presentationerna sett olika ut. Även om ungdomsdrickandet står i fokus finns det inget som hindrar att projektledarna även tar upp andra närliggande aktuella frågor som tobak, cannabis, trafikfrågor etc. 3.5. Årliga drogvaneundersökningar med snabb återkoppling Detta fungerar mycket bra i alla kommuner. Undersökningen har genomförts i alla 7-9-klasser i mars månad vid fyra tillfällen. Resultaten har sammanställt och presenterats för politiker, föräldrar och allmänhet. Mer om detta i de lokala slutrapporterna (bil). Precis som i Öckerö kommun har den snabba återkopplingen av undersökningen skapat ett stort intresse för resultaten. Både bland politiker, massmedia och föräldrar har presentationerna förhoppningsvis bidragit till att belysa allvaret i frågan och vikten av att vi alla blir överens för att få stopp på ungdomsfylleriet. 3.6. Insatser för att garantera ett drogfritt föreningsliv Denna del har inte haft någon större prioritet i de fyra kommunerna. Alkohol i föreningslivet var ett större problem i Öckerö kommun än det förefaller vara i någon av dessa fyra kommuner. Vissa föreningskontakter har tagits, föreningsträffar har hållits och några kommuner har även jobbat med policyfrågor. Viktigt är att den som skickar sitt barn på en cup eller ett läger ska kunna vara säker på att varken ungdomar, tränare eller föräldrar konsumerar alkohol under arrangemanget. 3.7. Användande av massmedia och andra informationskanaler Alla kommunerna har på olika sätt försökt få med massmedia, framför allt de olika lokaltidningarna. Den första drogvaneundersökningen gav publicitet i alla kommuner, men vid de följande mätningarna verkade intresset vara svalare. Denna punkt går inte av sig själv. Det kräver tid och arbete att ständigt synas i mediebruset, men det är avgörande om man ska få med alla, och inte bara barnens föräldrar. I Öckerö kommun är förmodligen Drogförebyggarens Nyhetsbrev (se App 1) den aktivitet som har mest betydelse i det drogförebyggande arbetet just nu. Detta är en punkt som diskuterats på flera nätverksträffar men än så länge inte kommit i funktion i någon av de fyra kommunerna. 13

3.8. Insatser mot ungas drickande i samverkan med polis (Kronobergsmodellen), fältarbete och/eller vuxenvandring Vuxna på stan i någon form finns i olika omfattning i de fyra kommunerna, men har inte kopplats ihop med Alla Överens-projektet förutom i Bollnäs, där projektledaren har ett naturligt samarbete med polis och fältare. Projektets nolltoleranstänkande har möjligtvis påverkat hur fältarbete mm bedrivits. Denna fråga kan man se som ett extratillägg i Alla Överens. Punkterna 1 7 bör räcka för att utrota ungdomsfylleriet på sikt, men om man får vuxna att reagera och kontakta föräldrarna om deras barns belägenhet snabbar man på processen betydligt. En annan intressant iakttagelse är att i kommuner där Alla Överens inte slagit igenom, möts den som kontaktar föräldrarna inte sällan av att det är OK att barnen dricker, men då man uppnått konsensus i kommunen vad gäller unga och alkohol blir fältarbetandet och vuxenvandrandet enklare eftersom man som regel har föräldrarnas stöd. Även i en Alla Överens-kommun dricker en del ungdomar alkohol men i högre utsträckning mot sina föräldrars vilja. En möjlig orsak till att denna del inte riktigt kommit igång överallt kan vara att samordnare som har sin bakgrund i folkhälsoarbete står längre från polis och fältarbete än den som har sina rötter i socialtjänst eller fritidsgårdsarbete. 14

4. Effekter Syftet med Öckerömetoden är att få alla vuxna överens om att inte tolerera att minderåriga dricker alkohol. Vi tror att om de vuxna blir mer restriktiva kommer färre unga att dricka och de som dricker kommer att dricka mer sällan och mindre mängder. Man kan därför se två typer av effektmål: 1. Vuxenvärlden blir mer intolerant vad gäller ungas alkoholdrickande 2. Unga dricker mindre Till skillnad från ÖPP/Effekt och andra liknande program vänder Alla Överens sig till hela vuxenvärlden även om föräldrar med tonårsbarn har högsta prioritet. Det har tyvärr inte gjorts några mätningar bland övriga vuxna i kommunerna om huruvida deras inställning i frågan ändrats under projekttiden. Nedan redovisas en del resultat från drogvaneundersökningarna 2010, 2011, 2012 och 2013: 4.1. Bortfall Tabell 1 Kommun Totalt antal elever åk 7-9 Närvarande (n) Närvarande (%) Externt bortfall (n) Externt bortfall (%) Bollnäs 922 769 83,4 153 16,6 Malung-Sälen 340 279 82,1 61 17,9 Ockelbo 214 161 75,2 53 24,8 Vansbro 246 204 82,9 42 17,1 Alla fyra 1722 1413 82,1 309 17,9 Drogvaneundersökning 1 (Baslinjemätning) mars 2010 Kommun Totalt antal elever åk 7-9 Närvarande (n) Närvarande (%) Externt bortfall (n) Externt bortfall (%) Bollnäs 860 721 83,8 139 16,2 Malung-Sälen 340 286 84,1 54 15,9 Ockelbo 175 148 84,6 27 15,4 Vansbro 222 195 87,8 27 12,2 Alla fyra 1597 1350 84,5 247 15,5 Drogvaneundersökning 2 (Första uppföljning) mars 2011 Kommun Totalt antal elever åk 7-9 Närvarande (n) 15 Närvarande (%) Externt bortfall (n) Externt bortfall (%) Bollnäs 818 670 81,9 148 18,1 Malung-Sälen 300 252 84,0 48 16,0 Ockelbo 173 140 80,9 33 19,1 Vansbro 226 213 94,2 13 5,8 Alla fyra 1517 1275 84,0 242 16,0 Drogvaneundersökning 3 (Andra uppföljning) mars 2012

Kommun Totalt antal elever åk 7-9 Närvarande (n) Närvarande (%) Det externa bortfallet ligger mellan 13,8 och 17,9 procent. Externt bortfall (n) Externt bortfall (%) Bollnäs 796 680 88,4 116 14,6 Malung-Sälen 292 257 88,0 35 12,0 Ockelbo 167 137 82,0 30 18,0 Vansbro 214 192 89,7 22 10,3 Alla fyra 1469 1266 86,2 203 13,8 Drogvaneundersökning 4 (Tredje uppföljning) mars 2013 Bollnäs kommun är lika stor som de övriga tre tillsammans, vilket innebär att Bollnäs påverkar totalresultaten i större utsträckning än de övriga kommunerna. Bilagd denna rapport finns alla frågorna i enkäten. Vi kommer här endast redovisa några svar som är relaterade till föräldrars restriktivitet och barnens alkoholkonsumtion. I denna sammanställning är alla de fyra kommunernas resultat sammanslaget. Vissa diagram är uppdelade på årskurs. Övriga är åk 7-9. Vi redovisar här inte uppdelat på kommun eller kön. 4.2. Resultat Föräldrars tillåtande. I vår drogvaneundersökning bland eleverna i årskurs 7-9 har vi en fråga om föräldrars tillåtande till sina barns alkoholdrickande. Frågan lyder: Tillåter dina föräldrar att du dricker alkohol. Frågan har fem svarsalternativ: 1. Nej, ingen av dem, 2. Pappa tillåter men inte mamma, 3. Mamma tillåter men inte pappa, 4. Båda tillåter, samt 5. Jag vet inte Nedanstående diagram visar de som svarat alternativ 1. Vi kan se att eleverna uppfattar en ökad restriktivitet från föräldrarnas sida i alla årskurser. Förändringen är drygt 10 procentenheter från 62,9% till 73,6%. 16

Andel i procent Andel i procent Drogvaneundersökning 2010-2013 Ingen av mina föräldrar tillåter att jag dricker alkohol? 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro kommun 2010 2011 2012 2013 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 7-9 Föräldrars kännedom Föräldrars kännedom om vad deras barn gör på helgkvällar nämns ibland som skyddsfaktor. Andelen elever som anger att deras föräldrar alltid vet var de är på fredags- och lördagskvällar har ökat från 52,5% till 61,9% Drogvaneundersökning 2010-2013 70 60 50 Mina föräldrar vet alltid var jag är på fredags- och lördagskvällar Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 40 Årskurs 7-9 30 20 10 0 Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro kommun 2010 2011 2012 2013 17

Andel i procent Vad anser eleverna om att föräldrar bjuder sina barn på alkohol? Enkäten har också med fyra attitydfrågor. Påståenden där alternativen är: Håller med helt och hållet, håller med delvis, Håller inte med och Ingen uppfattning. Nedanstående diagram visar de som svarat Håller med helt och hållet på påståendet Föräldrar som bjuder sina barn på alkohol är ansvarslösa. Andelen med denna uppfattning i Åk 7-9 ökat från 44,7% till 52,9%. Håller helt och hållet med om påståendet Föräldrar som bjuder sina barn på alkohol är ansvarslösa 70 60 50 Drogvaneundersökning 2010-2013 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 40 Årskurs 7-9 30 20 10 0 Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro kommun 2010 2011 2012 2013 Ungdomarnas alkoholkonsumtion Att minska ungdomars alkoholdrickande är huvudsyftet med Alla Överens. Därför är detta det viktigaste effektmålet. I diagrammet nedan kan man se att andelen alkoholkonsumenter minskat med 11 procentenheter, andelen som varit berusade minskat med 8 procentenheter medans det inte går att se någon förändring vad gäller intensivkonsumtion. 18

Andel i procent Andel i procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Drogvaneundersökning 2010-2013 Alkoholkonsumtion 2010 2011 2012 2013 Har druckit alkohol senaste 12 månaderna Varit berusad Intensivkonsument Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro kommun Årskurs 7-9 Alkohol och trafik I enkäten finns även med tre frågor om alkohol och trafik. Intressant är att notera att man kan se en minskning vad gäller alkohol i samband med moped men inte vad gäller bil. Drogvaneundersökning 2010-2013 Alkohol - trafik 14 12 10 Har åkt bil med en berusad förare? Har åkt moped med en berusad förare? 8 6 Har kört moped berusad? 4 2 0 2010 2011 2012 2013 Bollnäs, Malung-Sälen, Ockelbo och Vansbro kommun Årskurs 7-9 19

Diskussion Vi ser ovan en alltmer restriktiv attityd hos föräldrar och en minskad konsumtion hos ungdomarna. Hur stor är denna förändring jämfört med andra kommuner? I samband med att FHI lämnade tanken att ha kontrollkommuner med i detta projekt, hänvisade man till CANs riksundersökningar. Ett bekymmer är att CAN under perioden ändrat frågeformuleringarna vad gäller både druckit senaste 12 månaderna och intensivkonsumtion. Övriga redovisade frågor finns inte med på detta sätt i CANs enkäter. Vi ser just nu en kraftig nedgång vad gäller alkoholdrickande i hela Sverige enligt CANs mätningar. Som jag ser det är det svårt eller omöjligt att svara på om utvecklingen i dessa kommuner är större eller mindre än i andra jämförbara kommuner. Vill du veta mer? I ovanstående resultatsammanställning är endast några få frågeställningar medtagna. Är du intresserad av resultaten vad gäller rökning, snusning, vattenpipa, mobbning, skolk, narkotika totalt eller på kommunnivå eller könsuppdelat kontakta Håkan Fransson, 031-97 64 59, hakan.fransson@ockero.se. 20

5. Slutdiskussion Hur har detta projekt lyckats? Blev det bra eller mindre bra? Denna fråga kan besvaras på två helt olika sätt beroende på hur man ser det: Svar 1: Detta projekt har varit mycket lyckat! Implementeringen har gått bra. Politiker, samordnarna, andra tjänstemän och allmänhet i de ingående kommunerna är nöjda. Vi har lyckats höja temperaturen på det drogförebyggande arbetet i kommunerna. Alla fyra kommunerna tänker fortsätta arbetet i Öckerömetodens anda. Vi kan se tendenser till positiv utveckling vad gäller ökad restriktivitet hos föräldrarna och minskat drickande bland ungdomarna. Ekonomiskt sett har vi förverkligat 3,5 års projektverksamhet med två års medel. De ingående kommunerna ser nu Alla Överens som en del av sitt ordinarie framgångsrika drogförebyggande arbete. Sammanfattningsvis ett mycket lyckat projekt. Svar 2: Detta projekt blev helt misslyckat! Det främsta syftet med projektet var att på vetenskaplig grund kunna säga något om Öckerömetodens funktion och effekt utanför Öckerö kommun. För att möjliggöra detta skulle dels ett antal kontrollkommuner väljas ut, dels skulle hela projektet från början till slut följas av forskare från någon högskola. Dessa viktiga delar genomfördes inte av Folkhälsoinstitutet. Vi har idag därför endast deltagarnas egna subjektiva berättelser och de i egen regi genomförda drogvaneundersökningarna att tillgå. Ur ett akademiskt perspektiv står vi således fortfarande kvar på ruta ett och vi har inte någon oberoende evidens för metoden. Sammanfattningsvis ett misslyckat projekt. 21

Appendix 1: Alla Överens det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun Bakgrund Öckerö kommun Öckerö kommun är Sveriges enda skärgårdskommun utan fast landförbindelse. Kommunen har ca 12 500 invånare vilket innebär ca 150 200 barn per årskull. Det finns två 7 9-skolor och ett specialiserat gymnasium med riksintag. En välmående idyll med fantastisk natur, låg arbetslöshet, hög medelinkomst, rikt föreningsliv mm. Kommunen har under lång tid präglats av fisket och även om hälften av kommunens yrkesarbetande pendlar med bilfärjan in till fastlandet sätter fortfarande havet sin prägel på mycket. Ända sedan sillperioderna under 1700-talet har spritkonsumtionen varit stor, Nykterhetsrörelsen och senare frikyrkorörelsen innebar ett lyft i fråga om nykterhet, men en stor grupp högkonsumerande män har hela tiden funnits. Precis som i övriga Sverige exploderade ungdomsfylleriet under mellanölstiden på 1960 70- talet men då man med olika insatser framgångsrikt lyckades begränsa detta i övriga Sverige fortsatte ungdomsdrickandet med oförminskad styrka i Öckerö kommun. Under 1990-talet var det inte ovanligt med ungdomsdanser arrangerade av idrottsföreningar med 200 300 berusade minderåriga per tillfälle. Under slutet av 1990-talet drogs en rad olika drogförebyggande satsningar igång, men framgången var begränsad. 1999 visade CANs/Västra Götalands Folkhälsokommittés drogvaneundersökning att ungdomarna i åk 9 i Öckerö kommun drack mer än i någon av de andra 48 kommunerna i Västra Götalandsregionen. Det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun: Alla Överens 2002 anställde Öckerö kommun en samordnare för det drogförebyggande arbetet. Idén hämtades från Sven Andreassons tankar i hans bok Den svenska supen i det nya Europa: I inledningsskedet rekryteras en preventionssamordnare, som sedan blir motorn i processen. Genom att en samordnare tillsätts blir preventionsarbetet mer strukturerat och mer uthålligt. Redan från början hämtade Öckerö också inspiration från Bodens drogförebyggare Urban Nyströms tankar om att ungdomsfylleriet inte är ett ungdomsproblem utan ett vuxenproblem, och om alla vuxna i en kommun blir överens om att ingen ska dricka innan man är 18 år är ungdomsfylleriet i princip redan utrotat. Arbetet började med att forma en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens och socialnämndens ordförande. Denna grupp som senare utökats har hela tiden varit den strategiska basen för det drogförebyggande arbetet. From våren 2003 har Öckerö kommun genomfört årliga drogvaneundersökningar bland alla elever i årskurs 7 9. Syftet är att kartlägga drogsituationen, använda materialet för att underbygga kommunikation samt att utvärdera och optimera vårt drogförebyggande arbete. 22

För att försöka få alla vuxna att bli överens anordnades en mängd föräldraföreläsningar med olika ämnen i anslutning till ungdomar och droger. Ett annat viktigt spår var att försöka få idrottsföreningarnas ungdomsverksamhet alkoholfri, dels med policyarbete, dels genom föreningsledarutbildning. Idrottsföreningarnas ungdomsdanser hade med polisens hjälp stoppats redan 1998. Efter en tid började man med inspiration från bl a ÖPP satsa på återkommande medverkan vid skolornas ordinarie föräldramöten, till att börja med på högstadiet och efterhand uppåt och nedåt i åldrarna så att man idag börjar på förskolan och fortsätter ända upp i gymnasiet. Programmet varieras beroende på åldersgrupp. I de lägre åldrarna avhandlas den livsviktiga anknytningen, 1 gränssättning mm. I årskurs 5 9 handlar det om tobak och alkohol på olika sätt kopplingen mellan olika droger, sambandet mellan tidig alkoholdebut och alkoholproblem i vuxen ålder, vikten av att ta vara på eventuella negativa signaler från omgivningen. Presentationen syftar dels till att informera om vilka risker man utsätter sitt barn för om man inte förhindrar att barnet dricker alkohol, dels att ge redskap för hur man kan förhindra debuten / stoppa fortsatt drickande. Råden handlar om att vara tydlig, inte bjuda / köpa ut alkohol, lära känna barnens kompisar och deras föräldrar, gärna tala om var man står i alkoholfrågan och kanske göra gemensamma överenskommelser vad gäller alkohol mm. Vidare att ta reda på var barnen är, vem de är med och vad de sysslar med om de inte är hemma på helgkvällar. Att vara vaken när barnen kommer hem på kvällen, hålla koll på sin egen alkohol och en mängd andra tips. I årskurs 8 och uppåt talar vi mer om narkotika och då framför allt cannabis, men även här fokuseras mest på alkohol. Vid varje presentation ges information om den senaste drogvaneundersökningens resultat anpassat efter målgrupp. Åttornas föräldrar får i första hand information om åttornas vanor vad gäller tobak, alkohol och narkotika osv. Samordnaren antecknar efter varje klassbesök vad som hänt och sagts på föräldramötet i fråga, för att vid nästa besök kunna följa upp och fylla på utifrån det då rådande drogläget. Eftersom Öckerö är en liten kommun med endast ett 50-tal klasser totalt från förskoleklass till årskurs nio, kan drogförebyggaren genomföra alla klassbesök själv. Presentationen anpassas i möjligaste mån efter den tid skolan vill avvara vid varje tillfälle. Presentationerna kan vara mellan 5 och 90 minuter långa. Avsikten från drogförebyggarens sida har varit att komma in i varje klass föräldramöten på högstadiet varje termin, men det har inte kunnat lösas från skolans sida. Alla klasser har inte föräldramöten varje termin. I genomsnitt har presentationerna genomförts 3 4 gånger per klass under högstadietiden, varav en del tillfällen i storgrupp (hela årskursen). 1 Neufeld, Gordon; Våga ta plats i ditt barns liv - så stärker du relationen till ditt barn och undviker att barnets jämnåriga övertar din roll, Brainbook 2009, Jönköping 23

Öckerö kommuns vision är att få ALLA överens och därför använder vi även massmedia flitigt. Via artiklar, insändare, krönikor mm försöker vi nå alla vuxna som bor eller verkar i kommunen. På senare tid har t ex drogförebyggaren börjat medverka på pensionärsträffar och liknande eftersom även de äldre behöver motiveras, dels för att inte bjuda barnbarn på alkohol, dels för att stödja sina barn som nu kanske är tonårsföräldrar. Om man tänker att medverkan på föräldramöten/föreningsträffar och massmediekontakter handlar om att med den breda penseln försöka få alla överens, så är Kronobergsmodellen/ fältarbete/vuxenvandrare en metod att på individnivå göra föräldrar uppmärksamma på sina barns belägenhet vad gäller ungdomsfylleri. De bäst lämpade att utföra detta arbete är förmodligen polisen, men då Öckerö vanligtvis inte har polisbemanning på helgerna har kommunala fältare och ideella vuxenvandrare varit alternativet. Oavsett aktör är huvudsyftet att informera föräldrarna så att deras barn fortsättningsvis inte utsätts för riskerna i samband med alkoholdrickande. Vid varje föreläsning och föräldramöte erbjuds alla föräldrar som vill att prenumerera på Drogförebyggarens Nyhetsbrev. Detta är ett enkelt epostutskick som drogförebyggaren ungefär var tredje vecka mailar ut till alla intresserade föräldrar. Nyhetsbrevet innehåller information om nuläget i kommunen vad gäller ungdomar och droger, tips på föreläsningar, böcker, TV-program och internetsidor. Aktuella forskningsrön och lite föräldracoachning: Du är den bästa förälder ditt barn kan få! För närvarande (dec 2013) prenumererar ca 1 900 personer på Nyhetsbrevet. Hur få alla överens? I Öckerö kommun rådde tidigare en mycket tillåtande syn på ungdomars alkoholdrickande, framför allt bland männen. På föräldramöten och i andra sammanhang framförde pappor ofta sina egna alkoholerfarenheter i ungdomen och menade att det ändå gått bra och att detta med ungas alkoholdrickande inte var något att prata om. För att i någon mån bemöta detta brukar vi anföra kopplingen alkohol-narkotika: De som inte dricker alkohol börjar sällan med narkotika. Vi har också haft stor hjälp av läkaren Krystyna Malms tankar om det biologiska kapitalet, som handlar om att ju tidigare man debuterar och ju mer man dricker i ungdomen desto mindre alkoholkapital har man kvar när man är vuxen, vilket gör att man då löper större risk att bli alkoholberoende. Vi har lagt ganska stor kraft på att just motivera vuxengruppen att ta ungdomsdrickandet på allvar. Den naturliga frågan från föräldrar och andra blir då: Hur ska man då göra för att de unga inte ska börja dricka? Då finns det en mottaglighet för våra råd. Samordnarens roll. Som redan nämnts är samordnaren navet i det drogförebyggande arbetet. Till skillnad från andra modeller/metoder är Alla Överens inte manualbaserat utan samordnaren förväntas se till att all verksamhet optimeras för att tjäna huvudsyftet: att snarast möjligt utrota ungdomsfylleriet. 24

Av detta följer också att samordnarens arbetsuppgifter varierar från kommun till kommun. I en kommun är dåligt fungerande alkoholtillsyn ett stort problem, medan det i en annan kommun är idrottsrörelsen som lär barnen att dricka alkohol. För att kunna axla det ansvaret krävs kunskap, erfarenhet, kontinuitet, trovärdighet, kommunikationsförmåga mm. Dessutom krävs att samordnaren fått ett tydligt mandat för att kunna göra sitt jobb. I enskilda delar kan det naturligtvis finnas manualer, men att få hela kommunen att dra åt samma håll kräver mer än så. Idag fokuseras mer på program, rutiner och policyer än på personlig lämplighet. Naturligtvis är det viktigt med strukturer och att man använder adekvat forskning och beprövad erfarenhet men Öckerös erfarenhet är att rätt person på rätt plats är mer avgörande för ett tillfredsställande resultat. Effektresultat (Öckerö): 2013 har 31 procent av högstadieeleverna druckit alkohol (65 procent 2003). 17 procent har varit berusade (42 procent 2004). 13 procent är intensivkonsumenter (28 procent 2003). 75 procent har aldrig rökt (40 procent 2003). 85 procent har aldrig snusat (58 procent 2003). 87 procent av eleverna uppger att de INTE får dricka alkohol för sina föräldrar (77 procent 2007) 25

Appendix 2: Hur görs drogvaneundersökningar enligt Alla Överens? Öckerö kommun har sedan 2003 genomfört årliga drogvaneundersökningar i pappersform, på skoltid bland alla 7 9-klasser. Öckerö kommun har tre mål med att göra årliga drogvaneundersökningar: 1. Lägesbeskrivning 2. Tillfälle till kommunikation 3. Utvärdering 1. Lägesbeskrivning. Innan vi började med våra årliga drogvaneundersökningar fanns en mängd föreställningar om hur situationen egentligen såg ut. Olika yrkesgrupper hade olika bilder av verkligheten. Eftersom man inte var överens om läget och behoven blev det svårt att bestämma vad man skulle göra var för sig och tillsammans. Den årliga drogvaneundersökningen har blivit en utgångspunkt för de insatser som ska genomföras. 2. Eftersom AÖs viktigaste del är att få alla överens är varje tillfälle till kommunikation viktig. För att inte mottagaren ska tröttna krävs variation i presentationen (jfr ÖPP i Appendix 4). Oavsett om årets enkät visar positiva eller negativa resultat ger det alltid möjlighet till kommunikation; i massmedia, på föräldramöten, vid köksbordet osv. 3. Årliga drogvaneundersökningar ger också möjlighet att följa utvecklingen i konsumtion och attityd. Vi får där en avstämning av hur vi ligger till och vad vi eventuellt måste prioritera om. Urval Att vi väljer att ta med hela högstadiet (åk 7 9) och inte endast åk 9 beror bl a på att i en liten kommun blir det för litet statistiskt underlag för att det ska vara användbart. Dessutom gör skiftningarna mellan de olika årgångarna att siffrorna går upp och ner oberoende av våra insatser. Då vi redovisar trender använder vi därför helst hela högstadiet, men kan även redovisa årskurser och kön separat vid behov, även om siffrorna då blir osäkrare. Ett viktigt syfte är att använda resultaten för att mobilisera föräldrarnas kraft och engagemang. Ju närmare resultaten är desto mer effekt. Nu kan vi redovisa hur det ser ut i årskurs sju för årskurs sjus föräldrar. Oavsett om siffrorna går upp eller ner är det lätt att skapa engagemang i föräldragruppen. Frågor Från början utgick vi från Jörgens Larssons frågebatteri, men tog efter första året (2003) bort de tolv centiliterfrågorna (Hur ofta dricker du Hur mycket vid varje tillfälle ). Utgångspunkten har varit att försöka ha frågeformuleringarna oförändrade för att kunna jämföra över tid. Vi har också i möjligaste mån försökt att ha samma formuleringar som CAN och andra enkätgenomförare för att kunna jämföra med riket och andra jämförbara kommuner och regioner. 26

För närvarande innehåller Öckerös enkät åtta frågor om tobak, tio frågor om alkohol, tre frågor om narkotika, tre frågor om alkohol/trafik och tio övriga frågor. Den bifogade enkäten från Bollnäs är nästan identisk med årets enkät i Öckerö kommun. Öckerö har än så länge valt att använda pappersenkät och inte ge möjlighet att svara på webben. Utomstående funktionärer Då vi genomför själva enkätskrivningen har vi valt att ha för skolan utomstående funktionärer i varje klass. En tanke med det är att involvera förtroendevalda och chefer i kommunen, för att de med egna ögon ska se hur seriöst eleverna verkar fylla i sina enkäter. Vi tror också att det faktum att det kommer en person utifrån förstärker vikten av enkäten och att högtidligheten även minskar risken för oseriösa svar. Snabb återkoppling En viktig tanke har varit att återkoppla till föräldrar, politiker m fl så fort som möjligt. Det innebär att enkäterna stansas (datakörs) så snart som möjligt. Man väljer sedan ut några strategiska frågor som sammanställs ganska omgående. Det vanliga är ju annars att man efter datakörning redovisar alla resultat inkl korstabuleringar vid samma tillfälle, gärna publicerad i liten skrift. På Öckerö har vi i stället valt att redovisa de för oss viktigaste resultaten direkt, och sedan efterhand i mån av tid presentera ytterligare uppgifter. Det innebär i praktiken att ingen drogvaneundersökning 2003 2011 är slutredovisad. Vi mjölkar hela tiden ut nya tabeller och diagram, eftersom vi hittar nya intressanta frågeställningar och samband. Rent praktiskt går det till så här: Själva enkätskrivandet görs alltid i månadsskiftet feb-mars. Datum för enkätens genomförande bestäms i samråd med skolledningarna. Lärarna informeras i god tid och man ser till så att alla klasser är närvarande denna dag, dvs ingen prao eller idrottsdagar e dyl. På alla sätt försöker vi att se till så att närvaron är så hög som möjligt då enkäten ska göras. Målsättningen är att alla klasser ska genomföra enkäten samtidigt, utan att känna till det när de går in på lektionen ifråga. På morgonen aktuell dag påminns alla lärare igen om att det är dags för årets enkät. Efter det samlas alla de utomstående funktionärerna. De får information om syftet med enkäten och deras närvaro, och vad som förväntas av dem. Enkätfrågorna gås igenom. De får därefter ett kuvert med var sin klassuppsättning enkäter + kuvert samt en informationstext att läsa upp inför eleverna. Efter en kopp kaffe går de sedan ut i klasserna för att genomföra enkäten. Datainmatningen börjar som regel samma eftermiddag och redan efter cirka en vecka kan de första resultaten presenteras för politiker, föräldrar, massmedia och allmänhet. Då resultaten presenteras i de olika nämnderna finns det alltid med politiker och tjänstemän som själva deltagit i genomförandet på skolan och kan vidimera bilden av att de allra flesta elever verkar ta enkäten seriöst. 27