Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix



Relevanta dokument
Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Vad är herbicidresistens?

Energieffektivisering i växtodling

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Kalkyler för svarta vinbär

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

När är optimal skördetidpunkt?

Ekonomi i miljöåtgärder

Energihushållning i växtodling

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Slamspridning på åkermark


Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Handbok för SALIXODLARE.

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Det här gäller för träda och vall 2017

Slamtillförsel på åkermark

PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN

Ekonomi i miljöåtgärder

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

KURS I GROVFODERVERKTYGET

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Slamspridning på åkermark

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Tillväxthinder och lösningar

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Räkna med vallen i växtföljden

Handbok för SALIXODLARE.

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Är hög skörd lika med högt netto?

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Jordbearbetningsstrategier

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Transkript:

Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2013 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författaren ansvarar för metodik samt resultatens giltighet. Arbetet med kalkylerna är en del av ett projekt som är finansierat av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt syfte med kalkylerna är att ge en ökad inblick i lönsamhet och produktionskostnader för olika energigrödor. Det har även upprättats några kalkyler för traditionella jordbruksgrödor samt träda för att det på likartade grunder ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor. Kalkylerna är upprättade för fyra skördenivåer och för 2012 års prisnivå. För vissa grödor finns olika varianter på kalkylerna, det vill säga mer än en kalkyl per gröda och skördenivå. I denna publikation finns dock endast kalkyler för så kallad mellanhög skördenivå och kalkyler för ett urval av grödor och situationer. Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittas på www.jordbruksverket.se/salix En sammanfattande tabell över resultaten för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni i slutet av denna publikation.

4

Innehåll 1 Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor...7 1.1 Vad som ingår i kalkylerna... 7 1.2 Kalkylmetodik... 7 2 Kalkyler...8 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter... 8 2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter... 9 2.3 Noter för salix... 9 2.3.1 Intäkter...9 2.3.2 Kostnader...10 2.4 Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd...11 2.5 Noter för rörflen...12 2.5.1 Intäkter...12 2.5.2 Kostnader...12 2.6 Höstvete, foderkvalité, med plöjning...13 2.7 Noter för höstvete...14 2.7.1 Intäkter...14 2.7.2 Kostnader...14 2.8 Korn...15 2.9 Noter för korn...16 2.9.1 Intäkter...16 2.9.2 Kostnader...16 2.10 Träda...17 2.11 Noter för träda...18 2.11.1 Kostnader...18 3 Källor för indata...19 4 Resultatsammanställning samtliga kalkyler...20 5

6

1. Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor 1.1 Vad som ingår i kalkylerna I kalkylerna ingår alla kostnader utom markkostnad. Gårdsstöd eller andra miljöstöd ingår inte. Detta påverkar inte lönsamhetsförhållandet mellan de olika grödorna när lönsamheten räknas som kronor per hektar. Däremot skulle markkostnaden ha kunnat påverka produktionskostnaden per ton eller per MWh på olika sätt för olika grödor på grund av olika höga skördenivåer. Kostnad för arbete, ränta, företagsgemensamma kostnader som till exempel bokföring, telefon och så vidare samt hela maskinkostnaderna inklusive avskrivning ingår i kalkylerna. 1.2 Kalkylmetodik I de traditionella bidragskalkylerna för spannmål tas oftast inte kostnader upp för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring upp för mer än möjligtvis specialmaskiner. Detta gör att om marken trädas eller om det planteras salix på marken kommer flera av dessa samkostnader att minska. Detta syns inte i de bidragskalkyler som vanligtvis används som beslutsunderlag. Även overheadkostnader som bokföring, telefon med mera kommer att ändras beroende av produktionsgren. Vald kalkylmetodik i dessa kalkyler är istället totalstegkalkylen. Traditionella bidragskalkyler har omarbetats så att de skall vara lämpliga att använda som beslutsunderlag för vilken gröda som skall odlas på både kort- och lång sikt och även för fleråriga energigrödor. De skall med andra ord utgöra både ett beslutsunderlag för vad som skall odlas det enskilda året samt ge beslutsinformation om vad som är långsiktigt ekonomiskt korrekt, när även samkostnader är beaktade i kalkylerna. Därmed kan det vara lämpligt att bygga upp kalkylen i steg, en så kallad totalstegkalkyl. Totalstegkalkylen har fördelar som både finns i självkostnadskalkylen och bidragskalkylen. Olika produktionsgrenar kräver olika mycket overheadkostnader. Ofta har grödor med låg hektaromsättning som till exempel träda och salix lägre overheadkostnader än till exempel höstvete. Genom att även lägga in overheadkostnaderna i kalkylerna fås därmed en mer rättvis bild av de olika grödornas långsiktiga lönsamhet samt produktionskostnad. Kalkylmetoden finns beskriven i Rosenqvist H., 2010. Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport 1128. Värmeforsk, Stockholm. och kan laddas ned från Värmeforsks hemsida http://www.varmeforsk.se/rapporter 7

2. Kalkyler 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ton ts 8,78 858 7533 Investeringsstöd ggr 0,05 5000 227 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 7761 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0,05 13150 598 Avkapning första vintern ggr 0,05 0 0 Ogräs, glyphosate liter 0,45 47 21 Ogräs, vätmedel liter 0,09 47 4 Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0,14 400 55 Växtnäring N ggr 43,90 11 483 Hög gödsling ggr 0,00 250 0 Växtnäring P kg 7,02 23 162 Växtnäring K kg 35,12 8 281 Förmedling ton ts 8,78 40 351 Skörd ggr 0,32 7650 2434 Vägtransport 30 km ton ts 8,78 160 1405 Avveckling ggr 0,05 2000 91 Summa kostnader 1 5884 Resultat 1 1876 Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0,05 266 12 Plöjning ggr 0,05 775 35 Harvning ggr 0,14 184 25 Vältning ggr 0,05 167 8 Sprutning ggr 0,18 143 26 Gödningsspridning ggr 0,32 107 34 Tillsyn timmar 1,00 210 210 Ränta 13485 0,05 674 Summa kostnader 2 6909 Resultat 2 852 Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader 1 500 500 Summa kostnader 3 7409 Resultat 3 352 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 7409 Resultat 4 352 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 818 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 186 kr per MWh 8

2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Denna kalkyl är relevant för den som har en befintlig salixodling med gamla nummersorter och ska besluta om att bryta upp salixodlingen eller ta en skörd till. Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Biobränsle ton ts 4,00 858 3432 Gårdsstöd ggr 1 0 0 Summa intäkter 3432 Kostnader Kostnadsnivå 1 Round-up liter 0,33 47 16 Vätmedel liter 0,17 47 8 Växtnäring N kg 0,00 11 0 Växtnäring P kg 3,20 23 74 Växtnäring K kg 16,00 8 128 Förmedling ton ts 4,00 40 160 Skördemaskin ggr 0,33 3326 1109 Vägtransport 30 km ton ts 4,00 160 640 Summa kostnader 1 2134 Resultat 1 1298 Kostnadsnivå 2 Sprutning ggr 0,17 143 24 Gödningsspridning ggr 0,00 107 0 Tillsyn timmar 1,00 210 210 Ränta 1456 0,05 73 Summa kostnader 2 2441 Resultat 2 991 Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader 1 500 500 Summa kostnader 3 2941 Resultat 3 491 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 2941 Resultat 4 491 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 735 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 167 kr per MWh 2.3 Noter för salix 2.3.1 Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende 2012. Detta pris är reducerat med 10 kr per MWh för salixflis. 858 kr per ton ts motsvarar ett pris på 195 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,4 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för salix (9,1 kr per MWh). Första skörd efter 4 år, därefter vart tredje år. Skogsflispriserna är i genomsnitt högre än 205 kr per MWh i Mälardalen och lägre än 205 kr per MWh i stora delar av övriga landet. 9

Investeringsstöd: Investeringsstöd utgår normalt sätt med maximalt 5 000 kr per hektar under planteringsåret. Det finns även stängslingsstöd. I vissa län är dock dessa stöd slut. Slamersättning: I vissa fall går det att få ersättning för att slam sprids i salix. Denna ersättning varierar. Ekonomiskt värde av detta är framförallt ersättning för att ta mot slam samt växtnäring. I kalkylen ingår ej slamspridning, om inget annat anges. 2.3.2 Kostnader Sticklingar och plantering: Sticklingar och plantering kostar ca 13 000 kr per hektar samt inställelseavgift på 900 kr per objekt, enligt Salixenergi Europa. Med en antagen fältstorlek på 6 ha blir planteringskostnaden 13 150 kr per hektar. Mekanisk ogräsbekämpning: Mekanisk ogräsbekämpning två ggr planteringsåret. 250 kr per körning. Växtnäring: Skörderelaterad gödsling. Gödsling efter varje skörd med N, P och K utom sista skörden då det ej gödslas med N. År 2 gödslas det med N. Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Höggödsling: Gödsling i hög salix bedöms till 250 kr per ha. Dock är inte utrustning tillgänglig överallt i Sverige Ogräspreparat: 1,5 liter Baccara, 580 kr planteringsåret +3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Det görs även två mekaniska radrensningar år 1. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Skörd: Självgående direktflisande skördemaskin samt följevagn. Skördekostnad 42 kr / m3 + 1800 i inställelse, vilket blir ca 44 kr / m3, ca 6,3 m3 per tts, enligt Salixenergi Europa. Vägtransport: Transport med containerbil, 30 km, 160 kr per ton ts inkl. lastning, enligt Salixenergi Europa. Förmedling: Egen tidsåtgång för att sälja flis samt skillnad i pris mellan stor aktör och enskild odlare. Skörd med Biobaler: Ett alternativ till storskalig direktflisning är en s.k. Biobaler som skördar och pressar balar av salix. Det har gjorts en kalkyl för salix som skördas med Biobaler, där salix används som hela balar i storbalspanna på gården. Avveckling: Extra kostnader i samband avveckling av Salix för att åter kunna odla spannmål. Om marken behöver omdräneras p.g.a. salixodlingen kan det tillkomma högre kostnader än de i denna kalkyl. Körslor: Jordbearbetning, gödningsspridning samt kemisk bekämpning är enligt Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen och avser väl utnyttjade maskiner passande en gård på ca 400 ha. Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 10

2.4 Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gräs i balar ton ts 6,12 906 5545 Gårdsstöd ggr 1 0 0 Summa intäkter 5545 Kostnader Kostnadsnivå 1 Utsäde kg 1 80 80 Ogräspreparat dos 1 31 31 Växtnäring N kg 73,44 11 808 Växtnäring P kg 18,36 23 422 Växtnäring K kg 79,56 8 636 Slåtter ggr 0,9 349 314 Pressning ton ts 6,1 144 881 Försäljningskostnader ton ts 6 40 245 Avveckling ggr 0,1 0 0 Summa kostnader 1 3418 Resultat 1 2127 Kostnadsnivå 2 Arbete timmar 1 210 210 Harvning ggr 0,2 184 37 Sådd ggr 0,1 311 31 Sprutning ggr 0 143 0 Vältning ggr 0,1 167 17 Stubbearbetning ggr 0,2 266 53 Plöjning ggr 0,1 775 78 Gödningsspridning ggr 1 107 107 Hemtransport ton ts 6,1 84 515 Inlastning ton ts 6,1 14 86 Lagring ton ts 6,1 162 988 Utlastning ton ts 6,1 14 86 Vägtransport 30 km ton ts 6,1 137 837 Ränta rörelsekapital 4201 0,05 210 Summa kostnader 2 6672 Resultat 2-1128 Kostnadsnivå 3 Allmänna företagsomkostnader 1 600 600 Summa kostnader 3 7272 Resultat 3-1728 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 7272 Resultat 4-1728 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1188 kr per ton ts Energiinnehåll 4,9 MWh per ton Kostnad per MWh 243 kr per MWh 11

2.5 Noter för rörflen 2.5.1 Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende 2012. Detta pris är reducerat med 20 kr per MWh för rörflen. 906 kr per ton ts motsvarar ett pris på 185 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,9 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för rörflen (8,2 kr per MWh). Första skörd sker andra året, därefter skörd varje år. 2.5.2 Kostnader Utsäde: Bedömt pris enl. Maskinring Norr ca 80 kr per kilo. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Pressning: Stora rektangulära bal. Densiteten på balarna bedöms till 10% högre än halm, därmed minskas kostnaderna med 10 % jämfört med halm. Lagring: Inomhuslagring i nybyggt lager. Lagringskostnaden har här bedömts till ca 162 kr per ton ts för rörflen. Vägtransport: Tre mils vägtransport bedöms till 1700 kr för en fullastad lastbil inkl. lastningstid. Med 12,3 ton ts per bil blir kostnaden per ton ts 137 kr Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 12

2.6 Höstvete, foderkvalité, med plöjning Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg 7500 1,850 13875 Gårdsstöd 0 0 0 Summa intäkter 13875 Kostnader Utsäde kg 180 4,10 738 Växtnäring P kg 23 23 518 Växtnäring K kg 38 8 300 Växtnäring N kg 156 11 1719 Ogräspreparat dos 1 456 456 Svamp och insektpreparat dos 1,2 403 484 Torkning dt 80 10,71 851 Analys dt 80 0,60 48 Summa kostnader 1 5113 Resultat 1 8762 Maskinkostnader Stubbearbetning ggr 1 266 266 Plöjning ggr 1 775 775 Harvning ggr 3 184 552 Sådd ggr 1 311 311 Vältning ggr 1 167 167 Gödningsspridning ggr 2 107 214 Sprutning ggr 2,2 143 315 Tröskning ggr 1 929 929 Transport dt 80 5 398 Summa maskinkostnader 3926 Summa kostnader 2a 9039 Resultat 2a 4836 Ränta rörelsekapital 3320 0,05 166 Arbete timmar 2 210 420 Summa kostnader 2b 9625 Resultat 2b 4250 Allmänna företagsomkostnader 1 800 800 Summa kostnader 3 10425 Resultat 3 3450 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 10425 Resultat 4 3450 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1390 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 359 kr per MWh 13

2.7 Noter för höstvete 2.7.1 Intäkter Höstvete, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst. 2.7.2 Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 1,5 liter Cougar 425 kr, kr +3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 % Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader 2012. Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 14

2.8 Korn Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg 5400 1,65 8910 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 8910 Kostnader Utsäde kg 180 4,10 738 Växtnäring P kg 16 23 373 Växtnäring K kg 27 8 216 Växtnäring N kg 95 11 1040 Ogräspreparat dos 1 108 108 Svamp och insektpreparat dos 1,00 403 401 Torkning dt 57 10,71 613 Analys dt 57 0,60 34 Summa kostnader 1 3522 Resultat 1 5388 Maskinkostnader Stubbearbetning ggr 1 266 266 Plöjning ggr 1 775 775 Harvning ggr 2 184 368 Sådd ggr 1 311 311 Vältning ggr 1 167 167 Gödningsspridning ggr 1 107 107 Sprutning ggr 1,7 143 243 Tröskning ggr 1 929 929 Transport dt 57 5 286 Summa maskinkostnader 3452 Summa kostnader 2a 6975 Resultat 2a 1935 Ränta rörelsekapital 1183 0,05 59 Arbete timmar 2 210 420 Summa kostnader 2b 7454 Resultat 2b 1456 Allmänna företagsomkostnader 1 800 800 Summa kostnader 3 8254 Resultat 3 656 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 8254 Resultat 4 656 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1529 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 395 kr per MWh 15

2.9 Noter för korn 2.9.1 Intäkter Vårkorn, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst. 2.9.2 Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 15 gram Harmony Plus SX, 72 kr + 0,1 liter Väto, 5 kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 %. Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader 2012. Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

2.10 Träda 5 årig Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 0 Kostnader Utsäde kg 1,5 29 44 Växtnäring P kg 0 23 0 Växtnäring K kg 0 8 0 Växtnäring N kg 0 11 0 Ogräspreparat dos 0,8 47 38 Summa kostnader 1 81 Resultat 1-81 Maskinkostnader Sådd ggr 0,2 311 62 Sprutning ggr 0,2 143 29 Putsning ggr 1 282 282 Summa maskinkostnader 373 Summa kostnader 2a 454 Resultat 2a -454 Ränta rörelsekapital 93 0,05 5 Arbete timmar 0,5 210 105 Summa kostnader 2b 564 Resultat 2b -564 Allmänna företagsomkostnader 1 300 300 Summa kostnader 3 864 Resultat 3-864 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 864 Resultat 4-864

2.11 Noter för träda I långliggande träda är kostnader för insådd delad på 5 år. En årlig putsning är inlagd i kalkylen. 2.11.1 Kostnader Utsäde: Trädesutsäde 29 kr / kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Ogräspreparat: 4 liter Roundup, 188 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader 2012. Arbete: I genomsnitt 0,5 timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 18

3. Källor för indata En sammanvägning har gjorts av olika källor. Några av de viktigaste källorna är: Agriwise, Lantmännen (spannmålspriser), Vallåkra lantmannaaffär (utsädes och gödningspriser), Svenska foder (torkningskostnader och analyskostnader), Gullviks (bekämpningsmedelspriser), Salixenergi Europa (kostnader vid salixodling), REAB (rundbalspressning salix), Swedish Biogas, SLU och Lunds universitets projekt Crops- 4Biogas, Maskinkostnader 2012 från Maskinkalkylgruppen (maskinkostnader), HS Efterkalkyler, Länsstyrelsen Västra Götalands läns bidragskalkyler. Dessutom finns det ett antal rapporter som använts för att fastställa indata till kalkylerna. Några av de mer betydelsefulla är: Nilsson, D., Bernesson, S. 2008. Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie. Processing biofuels from farm raw materials - A systems study. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 001. Uppsala. 164 s. ISSN 1654-9406. 191 ref. Nilsson D., Bernesson S. 2009. Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och skördetidpunkter. Straw as fuel - Part 1: Available resources and harvest times. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 011. Uppsala. 85 s. ISSN 1654-9406. 81 ref. Nilsson D., Bernesson S. 2010. Halm som bränsle - Del 3: Dynamisk simulering av hanteringssystem. Straw as fuel - Part 3: Dynamic simulation of handling systems. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 021. Uppsala. 66 s. ISSN 1654-9406. 55 ref. Paulrud S., Holmgren K., Rosenqvist H., Börjesson P. 2009. Förutsättningar för nya biobränsleråvaror. System för småskalig brikettering och pelletering. IVL-Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1825 Januari 2009. Stockholm. Rosenqvist H., 2010. Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport 1128. Värmeforsk, Stockholm. 19

4. Resultatsammanställning samtliga kalkyler Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 13,9 858 1276 766 174 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 11,1 858 843 782 178 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 11,1 1041 212 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 6,9 858 329 810 184 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 7,9 858 963 735 167 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 15,0 858 2698 678 154 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 12,0 858 2288 667 152 nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 5,0 858 806 697 158 Rörflen, fastbränsleändamål 7,4 906-1756 1144 233 Hampa, Fastbränsleändamål 8,5 906-6365 1655 338 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 3,4 858 504 710 145 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 3,4 518 106 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 55 392 3307 332 389 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 55 373 1097 353 414 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 55 373-846 388 455 Betblast färsk Biogas 3,0 1265 1031 921 335 Betblast lagrad Biogas 3,0 1202-136 1247 454 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9,0 1150 140 1134 454 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9,0 1093-4379 1579 632 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9,0 1633 6172 947 267 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9,0 1551 1589 1375 387 Majs, Färsk, Biogas 12,0 1472 3953 1143 357 Majs, Ensilerad, Biogas 12,0 1398-1118 1492 466 Hampa, Färsk, Biogas 11,0 1104 1354 981 409 Hampa, ensilerad, Biogas 11,0 1049-4041 1416 590 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9,0 1850 5245 1267 327 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9,0 1850 6289 1151 297 Korn 6,9 1650 2379 1305 337 Havre 6,9 1480 1356 1283 308 Höstraps, med plöjning 4,0 4000 6395 2401 369 Höstraps, reducerad jordbearbetning 4,0 4000 7425 2144 330 Träda, 5 årig -864 20

Gröda Kalkyler för mellanhög - hög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 11,1 858 688 796 181 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 8,8 858 352 818 186 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 8,8 1076 220 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 5,5 858-36 864 196 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 6,5 858 554 772 176 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 12,0 858 1964 694 158 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 9,5 858 1644 685 156 nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 4,0 858 491 735 167 Rörflen, fastbränsleändamål 6,1 906-1728 1188 243 Hampa, Fastbränsleändamål 7,0 906-6095 1777 363 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2,7 858 376 719 147 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2,7 527 107 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 45 392 115 390 457 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 45 373-1694 410 481 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 45 373-3284 446 523 Betblast färsk Biogas 2,5 1265 758 962 350 Betblast lagrad Biogas 2,5 1202-215 1288 468 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 7,5 1150-580 1227 491 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 7,5 1093-4346 1672 669 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 7,5 1633 4274 1063 299 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 7,5 1551 455 1491 420 Majs, Färsk, Biogas 10,0 1472 2133 1259 393 Majs, Ensilerad, Biogas 10,0 1398-1915 1590 497 Hampa, Färsk, Biogas 9,5 1104 472 1054 439 Hampa, ensilerad, Biogas 9,5 1049-4188 1490 621 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 7,5 1850 3450 1390 359 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 7,5 1850 4494 1251 323 Korn 5,4 1650 656 1529 395 Havre 5,4 1480-114 1501 360 Höstraps, med plöjning 3,3 4000 4041 2775 427 Höstraps, reducerad jordbearbetning 3,3 4000 5158 2437 375 Träda, 5 årig -864 21

Gröda Kalkyler för låg - mellanhög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 8,3 858 100 846 192 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 6,5 858-139 879 200 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 6,5 1138 232 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 4,2 858-401 954 217 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 5,1 858 145 829 189 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 9,0 858 1229 721 164 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 7,0 858 1000 715 163 nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 3,0 858 177 799 182 Rörflen, fastbränsleändamål 5,0 906-1701 1250 255 Hampa, Fastbränsleändamål 5,7 906-5861 1934 395 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2,1 858 268 731 149 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2,1 539 110 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 35 392-3078 480 563 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 35 373-4484 501 587 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 35 373-5721 536 629 Betblast färsk Biogas 2,0 1265 485 1022 372 Betblast lagrad Biogas 2,0 1202-293 1348 490 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 6,0 1150-413 1219 488 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 6,0 1093-3426 1664 665 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 6,2 1633 2629 1209 341 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 6,2 1551-528 1636 461 Majs, Färsk, Biogas 8,0 1472 314 1433 448 Majs, Ensilerad, Biogas 8,0 1398-2711 1737 543 Hampa, Färsk, Biogas 8,0 1104-411 1155 481 Hampa, ensilerad, Biogas 8,0 1049-4335 1591 663 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 6,0 1850 1655 1574 407 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 6,0 1850 2699 1400 362 Korn 4,2 1650-723 1822 471 Havre 4,2 1480-1290 1787 429 Höstraps, med plöjning 2,3 4000 678 3705 570 Höstraps, reducerad jordbearbetning 2,3 4000 1918 3166 487 Träda, 5 årig -864 22

Kalkyler för låg skördenivå Gröda Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 6,0 858-390 923 210 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 4,6 858-531 973 221 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 4,6 1231 251 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 2,8 858-766 1134 258 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 3,7 858-264 929 211 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 6,5 858 617 763 173 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 5,0 858 485 761 173 nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 2,0 858-137 926 211 Rörflen, fastbränsleändamål 4,1 906-1681 1321 270 Hampa, Fastbränsleändamål 4,5 906-5644 2160 441 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 1,6 858 177 747 153 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 1,6 555 113 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 25 392-6270 643 754 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 25 373-7275 664 778 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 25 373-8158 699 820 Betblast färsk Biogas 1,5 1265 212 1124 409 Betblast lagrad Biogas 1,5 1202-371 1449 527 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4,5 1150-1133 1402 561 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4,5 1093-3393 1846 739 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 5,0 1633 1111 1411 397 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 5,0 1551-1435 1838 518 Majs, Färsk, Biogas 6,0 1472-1505 1723 538 Majs, Ensilerad, Biogas 6,0 1398-3508 1983 620 Hampa, Färsk, Biogas 6,5 1104-1293 1303 543 Hampa, ensilerad, Biogas 6,5 1049-4482 1738 724 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 4,5 1850-141 1881 486 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 4,5 1850 903 1649 426 Korn 3,0 1650-2101 2350 607 Havre 3,0 1480-2466 2302 552 Höstraps, med plöjning 1,5 4000-2012 5341 822 Höstraps, reducerad jordbearbetning 1,5 4000-673 4449 684 Träda, 5 årig -864 23

Omslagsfoto: Bioenergiportalen.se Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR268