PM Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Lars Sjöberg 2012-06-01 RA-579-3813/12

1 (12) PM Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Lars Sjöberg 2012-06-01 RA-579-3813/12 Regelrådet Konsekvensutredning med anledning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (1974:191) och förordningen (1989:149) om bevakningsföretag; RPSFS 2012:18, FAP 579-2 Denna utredning är föranledd av bestämmelserna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Konsekvensutredning enligt 6 1.1 En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Den PM som bifogas anger samtliga förändringar i paragrafernas ordningsföljd. Här redovisas istället aktuella ändringar under gemensamma rubriker för att visa helheten av de ändringar som föreslås. Problem Nu gällande föreskrift beslutades 2009. Därefter har Skolverket, på uppdrag av regeringen, skapat gymnasieutbildningar som ska ge den som genomgått utbildningen behörighet att antingen söka högskola eller erhålla en s k yrkesutgång till arbetslivet. En av de nya utbildningarna kommer bl.a. ge yrkesbehörighet som väktare. För att bli behörig att utföra arbete som väktare föreskrivs bl.a. att den som utbildas till väktare ska genomgå 160 timmars yrkespraktik i ett bevakningsföretag. Förslaget innebär att föreskriften ändras så att arbetsplatsförlagt lärande (APL) som sker enligt 12 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039), ska kunna ersätta kravet på yrkespraktik för väktare. Den nya diskrimineringslagen (2008:567) innebär också att föreskrivna krav på ålder för viss behörighet måste tas bort. I samband med dessa tvingande ändringar och sedvanliga uppdateringar av författningshänvisningar görs även justeringar avseende föreståndare och utbildningsledare, dokumentering vid ansökan om att bedriva utbildningsföretag, utbildning för väktare (uppdatering av text),

2 förenklade krav på expanderbar batong, möjlighet att använda sökhund i bevakningen (ny) och samverkan med Polisen. 1.2 Vad Rikspolisstyrelsen vill uppnå Rikspolisstyrelsen bemyndigande är att genom föreskrift verka för att syftet med lagen och förordningen om bevakningsföretag uppfylls, vilket omfattar nationell enhetlighet i ärenden som avser länsstyrelsens handläggning av ansökan om auktorisation som bevaknings- eller utbildningsföretag, godkännande av personal för anställning i bevakningsföretag, uniforms och utrustningsfrågor m.m. avseende bevakningsföretag och väktare. Aktuella förändringar syftar därmed främst till att regeringens avsikter med grundutbildning för väktare inom gymnasieskolan ska realiseras, att gällande rätt avseende diskrimineringslagen ska följas, samt att minska bevakningsföretagens kostnader genom att öka konkurrensen avseende utförande av vissa bevakningsuppdrag (sökhundar) och av vilken utrustning som är tvingande att använda (expanderbara batonger). 1.2.1 Nya regler Utbildning till väktare inom gymnasieskolan (7 kap 6 ) Det främsta skälet till att ändra föreskriften är att verka för att den planerade utbildningen av väktare ska kunna fungera på det sätt som regering och riksdag avsett inom gymnasieskolan. Idag utbildas väktare av auktoriserade utbildningsföretag och som ett led i utbildningen ska minst 160 timmars yrkespraktik genomföras under handledning i ett bevakningsföretag. I praktiken innebär det ofta ett självständigt arbete med att utföra bevakning där handledare inte alltid är närvarande. Gymnasiereformen innebär att en av de nya utbildningarna kommer att ge yrkesbehörighet som väktare. Förslaget innebär att föreskriften ändras så att arbetsplatsförlagt lärande (APL) som sker enligt 12 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039), ska kunna ersätta kravet på yrkespraktik för väktare. Denna praktik kommer, på grund av eleverna ännu inte fyllt 18 år och att skolan ansvarar för elevernas trygghet, inte utföras självständigt som den utan under mera avgränsade former. Sökhund ska få användas av väktare (8 kap. 15 ) Väktare ges möjlighet att vara utrustad med sökhund. Auktoriserade bevakningsföretag får idag inte erbjuda tjänster med sökhundar. Detta innebär att företag som inte utsätts för någon kontroll eller insyn från det allmännas sida kan åta sig sådana uppdrag. I praktiken kan det också ifrågasättas om inte flera sådan uppdrag som utförs av icke-auktoriserade företag sker i strid mot lagen om bevakningsföretag. Kravet på auktorisation innebär bl.a. krav på att inneha föreskriven kompetens och utföra verksamheten sakkunnigt omdömesgillt och i enlighet med god sed och gällande regler.

3 Föreskriften öppnar därför upp för att även auktoriserade bevakningsföretag ska kunna konkurrera om sådana uppdrag som avser sök med hund. De områden som avses är främst förebyggande uppdrag som att söka efter brandfarliga eller explosiva varor på exempelvis idrottsarenor eller konferensanläggningar. Uppdrag som principiellt åligger polisen att ansvara för ligger utanför det tillåtna området, som exempelvis narkotikasök och sök vid konkreta bombhot. Tydliga kompetenskrav är svåra att ange. För exempelvis privata sökhundar som i samband med säkerhetskontroll utför kontroll av bl.a. bagage på flygplatser gäller hemliga bilagor till EU-direktiv vilka inte är tillgängliga att användas som utgångspunkt i en föreskrift för bevakningsföretag. De kompetenskrav som föreskrivs kommer därför sannolikt att behöva att kompletteras ytterligare efter viss tids utvärdering. Anmälan till polisen Väktare får precis som envar stödja sig på 24 kap. 7 Rättegångsbalken och genomföra ett s k envarsgripande. Paragrafen är ny och läggs till för att komma tillrätta med att 9 kap. 1-2 FAP 579-2 tidigare misstolkats. 9 kap. 1-2 har felaktigt uppfattats som ett utpekat handlingsalternativ att inte kontakta polisen då någon frihetsberövats. För att öka rättssäkerheten tydliggörs genom förslaget att ett skyndsamt överlämnande till polisen alltid ska vara den primära åtgärden då ett s k envarsgripande sker. Utbildning för väktare (bilaga 1-2) I ämnet juridik läggs FN:s barnkonvention till där målet är att deltagaren ska kunna redogöra för vad som särskilt ska beaktas vid ingripanden mot barn och unga lagöverträdare. Ändringen är en konsekvens av att Barnombudsmannen ifrågasatt om ordningsvakter ges tillräckliga kunskaper om dessa frågor. Rikspolisstyrelsen bedömning är att samma komplettering ska ske även för väktare, då dessa står för en stor mängd ingripanden mot unga lagöverträdare, särskilt inom verksamhetsslaget butikskontroll där man till stor del ingriper mot snatteri. 1.2.2 Diskrimineringslagen innebär att ålderskrav ska tas bort (7 kap) De krav som tidigare ställts på ålder för att en väktare ska få genomgå viss utbildning eller utföra vissa arbetsuppgifter tas bort. Rikspolisstyrelsen bedömer inte att de tidigare kraven mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen längre går att motivera. 1.2.3 Förenkling av regler Rikspolisstyrelsen vill samtidigt ta tillfället i akt och förenkla föreskriften i följande delar: Föreståndare i bevakningsföretag (2 kap. 3-6 ) De krav som tidigare ställts på föreståndare har upplevts som oklara. Relativa begrepp som erfarenhet och kunskap föreslås ersättas med specifika krav på kompetens- och erfarenhet. Syftet är att öka förutsägbarheten både för företagen och den som ansöker om att

4 bli föreståndare samt att förenkla den administrativa handläggningen för tillståndsmyndigheten. Sammantaget förväntas ändringarna leda till större nationell enhetlighet i dessa ärenden. Regeln om tillfällig föreståndare ändras så att det blir tydligare att även denne, efter anmälan till tillståndsmyndigheten, ska bedömas som lämplig av tillståndsmyndigheten för att kunna verka som tillfällig föreståndare. Fortbildning för väktare (7 kap. 9 ) I relativt stor utsträckning inträffar att väktare inte har genomgått fortbildning inom föreskriven tid och då måste genomgå en ny grundutbildning. Föreskriften förenklas genom att ändras så att den som ska genomgå en ny grundutbildning, men som har dokumenterad erfarenhet av bevakning, inte på nytt ska behöva genomgå momentet praktisk yrkesträning, vilket idag krävs för att anses vara behörig att utföra bevakning. Utrustning expanderbar batong (Bilaga 7) För att minska kostnaderna för bevakningsföretagen, skapa valmöjligheter och göra det möjligt för flera företag att kunna konkurrera om marknaden ersätts den tidigare kravspecifikationen för expanderbar batong med en kortare teknisk beskrivning. Rikspolisstyrelsens bedömning är att de krav som beskrivningen innehåller är tillräckliga för att säkerställa att väktare bär och använder expanderbara batonger som är tillräckligt bra. Återkallelse av godkännande (6 kap. 8 ) Ändras genom att första stycket i det allmänna rådet tas bort. Där hänvisades tillståndsmyndigheten att vid bedömning av återkallelse göra jämförelser med hur Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd (PAN) bedömt liknande ärende för poliser. Då poliser genom sin anställning vid polismyndigheten har en annan ställning än väktare har det visat sig att jämförelsen inte är relevant och i praktiken försvårat för länsstyrelsernas bedömning av återkallelseärenden varför den tas bort. 1.2.4 Förtydligande av regler Dokumentering vid ansökan om auktorisation som utbildningsföretag (2 kap. 11 ) Kraven på vilken dokumentation som ska bifogas en ansökan om en auktorisation som utbildningsföretag preciseras. Både länsstyrelser och bevakningsorganisationer har påpekat behovet av denna ändring. Utbildning för väktare (bilaga 1-2) En uppdatering görs av att den som leder ämnet juridik ska ha minst femton högskolepoäng i juridik (tidigare tio) eller motsvarande

5 Fortbildning för väktare (7 kap. 9 ) Föreskriften ändras så att det blir tydligare att fortbildningen måste vara genomförd inom en fyrarårsperiod, något som tidigare upplevts som oklart och lett till bekymmer för utbildningsföretagen vilka vänt sig till Rikspolisstyrelsen och önskat förändringen. Samverkan (10 kap. 2 ) Det allmänna rådet till föreskriften om samverkansmöten kompletteras med förslag om vad polismyndigheten bör ta upp. Exempelvis önskar bevakningsorganisationen SWEGUARD att följande tas upp rutiner för samverkan med polismyndigheten samverkan inom lokalt brottsförebyggande arbete lokal kriminalunderrättelseverksamhet (KUT) Dessutom föreslås att återkoppling på bevakningsföretagens rapporter och anmälningar ska ske från polismyndigheternas utredningsrotlar i syfte att öka förundersökningarnas kvalité, dvs. bidra till ett effektivare polisarbete vilket också gynnar medborgarna. 1.3 En beskrivning av alternativa lösningar som finns för det som ska uppnås och effekterna om reglering inte kommer till stånd 1.3.1 Alternativa lösningar Några alternativa lösningar ser inte Rikspolisstyrelsen då styrelsen genom förordningen får en direkt uppgift av regeringen att besluta om föreskrifter för ett bestämt syfte. Då det främst är externa intressenter som berörs bedömer Rikspolisstyrelsen att en föreskrift är det mest lämpliga verktyget då en sådan måste följas av berörda parter, vilket är en förutsättning för att skapa nationell enhetlighet och förutsägbarhet inom området. 1.3.2 Effekter om regleringen inte kommer till stånd Utbildning till väktare inom gymnasieskolan (7 kap 6 ) Om regleringen (föreskriften) inte kommer till stånd avseende möjligheten att genomgå praktik inom s k arbetsplatsförlagt lärande kan regeringens avsikter (genom Skolverket) inte fungera fullt ut i praktiken. Sökhund ska få användas av väktare (8 kap. 15 ) Auktoriserade bevakningsföretag kan inte konkurrera på marknaden. Företag som saknar auktorisation utför arbetet i en gråzon. Anmälan till polisen Att personer frihetsberövas utan att detta kommer till polisens kännedom. Utan avrapportering kan det skapas felaktiga rutiner vilket kan leda till skada för den som utsätts för ingripandet.

6 Ålderskrav tas bort Att utbildningsföretag som följer Rikspolisstyrelsens föreskrift riskerar att bli stämda av den som inte ges tillträde till en utbildning. Föreståndare i bevakningsföretag (2 kap. 3-6 ) Risk för godtyckliga beslut och otillräcklig förutsägbarhet om krav. Fortbildning för väktare (7 kap. 9 ) Risk för att unga lagöverträdare behandlas fel (rättssäkerhet). Utrustning expanderbar batong Att endast ett fåtal tillverkare kan konkurrera om marknaden som totalt omfattar mer än 20.000 väktare. Den monopol som nu existerar fortsätter. Återkallelse av godkännande (6 kap. 8 ) Att väktare som begått felaktigheter inte kan få sina godkännanden återkallade p.g.a. att de jämförelser som ska göras gentemot polisens personalansvarsnämnd tar stor hänsyn till polisers anställningstrygghet i sina beslut. Dokumentering vid ansökan om auktorisation som utbildningsföretag (2 kap. 11 ) Att företag med brister godkänns som utbildningsföretag Utbildning och fortbildning för väktare (bilaga 1-2) Att väktare inte ges de kunskaper som är nödvändiga för att på rätt sätt ingripa mot barn och unga lagöverträdare. Samverkan (10 kap. 2 ) Att det saknas nationell enhetlighet och konsekvens i den samverkan som ska ske vid polismyndigheterna. Det kan leda till att de väktare som ingriper mot brott inte får återkoppling på de rapporter och anmälningar som lämnas till polisen, som i sin tur inte får ett tillräckligt bra förundersökningsmaterial. I sista hand kan allmänheten drabbas genom att utredningar inte drivs effektivt och bra. 1.4 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen 1.4.1 Länsstyrelserna De länsstyrelser som beslutar om auktorisation, godkännande av personal i bevakningsföretag samt utövar tillsyn över bevakningsföretag och väktare. Föreskriften påverkar i aktuella delar främst länsstyrelsens administration.

7 1.4.2 Auktoriserade bevakningsföretag. Vid ansökan om auktorisation (administration), som arbetsgivare för väktare (kostnader för utbildning och utrustning). 1.4.3 Auktoriserade utbildningsföretag. Vid ansökan om auktorisation (administration) och som utbildare av väktare (konkurrensförhållanden). 1.4.4 Väktare Påverkas genom att utbildningar ändras, att krav på ålder för vissa utbildningar och bevakningsuppgifter försvinner samt att regler om ingripanden tydliggörs. 1.4.5 Företag som inte är auktoriserade men som idag arbetar med sökhundar. Ett fåtal företag (5-10 st.) i Sverige utför idag sök med hund utan att vara auktoriserade (konkurrensförhållanden). 1.4.6 Polismyndigheterna Som ansvariga för samverkansmöten och mottagare av anmälan vid frihetsberövande eller överlämnande av rapport. 1.4.7 Tillverkare av utrustning för väktare. I detta avseende berörs tillverkare och återförsäljare av batonger (konkurrensförhållanden). 1.5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och jämförelse av konsekvenser för övervägda regleringsalternativ 1.5.1 Länsstyrelserna Rikspolisstyrelsen bedömer att föreskriften inte kommer att innebär några utökade kostnader för länsstyrelserna. De regler som tillkommer i detta avseende är främst av förtydligande och förenklande karaktär. 1.5.2 Auktoriserade bevakningsföretag. Förslaget medför totalt för bevakningsföretagen Lägre kostnader för utbildning - minskade kostnader för grundutbildning för väktare med cirka 5.2 mkr årligen. Lägre kostnader för bevakningsföretagens inköp av utrustning i form av batonger på cirka 1 mkr årligen. Tillgång till bättre utbildade väktare än idag. Möjlighet att konkurrera om uppdrag med sökhundar. Förbättrade administrativa rutiner genom nationell enhetlighet och förutsägbarhet vid ansökan om auktorisation och anmälan om föreståndare i bevakningsföretag. Kostnader för grundutbildning väktare

8 I dag finns det drygt 20.000 väktare i Sverige och baserat på uppgifter från BYA Väktarskolan och Väktarskolan AB grundutbildar dessa företag ca 2.100 väktare varje år där den faktiska kostnaden är cirka 14-15.000 kronor per elev. Övriga utbildningsföretag på marknaden (3-5 mindre företag) beräknas utbilda färre än 100 väktare per år. Totalt beräknas cirka 2.200 väktare utbildas årligen. De företag som ingår i SWEGUARD:s organisation styr genom kollektivavtal utbildning av väktare till BYA Väktarskolan. Detta sker genom att medlemsföretagen betalar avgifter till BYA Väktarskolan vilket innebär att en stor del av utbildningskostnaden för den som ska anställas och utbildas till väktare är betald i förväg. Den faktiska totalkostnaden för BYA Väktarskolan är cirka 14.000 kronor per elev men den avgift som tas ut av den arbetsgivare som skickar en blivande väktare på utbildning är därför avsevärt lägre. Företag organiserade utanför SWEGUARD kan också välja att anlita Väktarskolan AB som årligen utbildar ca 600 väktare per år. Grundutbildningen för väktare kostar där cirka 15.000 kronor. Till skillnad från BYA Väktarskolan så är en viss del av de som utbildas av Väktarskolan AB personer som ännu inte erhållit anställning utan själva bekostar sin utbildning. Med hänsyn taget till att cirka 2-300 väktare själva betalar för sin utbildning bedöms branschens kostnader för utbildning av väktare sannolikt ligga på cirka 27 mkr årligen. Förslaget innebär att de blivande gymnasieväktare kommer att ha sin utbildning betald och direkt kunna gå ut på arbetsmarkanden vilket innebär en besparing för företagen. Det är svårt att med säkerhet säga exakt vilka volymer av väktare som kommer att utbildas på det nya sättet, men enbart BYA Väktarskolan har idag påbörjat ett samarbete med femton gymnasieskolor för genomförande av den nya utbildningen. Ett rimligt antagande är att cirka 400 elever kommer att genomgå utbildningen varje år, vilket skulle innebära en minskad kostnad på cirka 5.6 mkr, fördelat både på företag som annars skulle ha betalt utbildningen och på elever som annars skulle ha valt att själva betala den. Idag är andelen väktare som betalar utbildningen själv ca 7 %. Med samma fördelning, dvs. avräknat 7 % från 5.6 mkr beräknas företagens årliga besparingar kunna bli 5.2 mkr. Lägre kostnader för inköp av utrustning i form av batonger Batonger från det företag som idag har dominerande ställning kostar cirka 1500 kronor eller mera. De batonger som nu kan få användas kostar cirka 600 kronor eller mera, vilket innebär en märkbar för ett företag med flera anställda. Dessutom ändrar Rikspolisstyrelsen samtidigt i de föreskrifter som berör ordningsvakter och skyddsvakter så att samtliga kategorier ska följa samma regelverk avseende batonger. Detta leder till att företagen inte ska behöva ha olika batonger för olika bevakningsfunktioner utan att samma utrustning ska kunna användas fritt inom de olika verksamhetsslagen. En rimlig bedömning är att 75 %, dvs., ca 15000 av alla väktare bär expanderbar batong- De kostnader som bevakningsföretagen har haft, med utgångspunkt i att den nu tillåtna batongen kostar minst 1500 kronor är 22.5 mkr.

9 Beräknat med att expanderbara batonger inom 5-10 år måste ersättas p.g.a. slitage innebär förslaget besparingar på drygt 10 mkr under en tioårsperiod, eller 1 mkr årligen. Bättre utbildade väktare De väktare som ska utbildas via gymnasieskolan kommer att ha andra ämneskunskaper än den som går en väktargrundutbildning idag. Flera ämnen som tar sikte på kommunikation, sjukvård och samhällskunskap kan integreras utbildningen vilket sammantaget bör ge den blivande väktaren bättre grundförutsättningar än den traditionella utbildningen som inte kräver några förkunskaper. Möjlighet att konkurrera om uppdrag med sökhundar Förslaget innebär att auktoriserade bevakningsföretag kan konkurrera på marknaden med sökhundar. Marknaden bedöms inte vara särskilt stor men kan antas att komma att öka. Viktigare är att många uppdrag är av s k helhetskaraktär där en kund vill anlita ett bevakningsföretag för en mängd olika bevakningsuppdrag. Idag kan avsaknaden av möjlighet att tillhandahålla söktjänst med hund innebära att ett auktoriserat bevakningsföretag inte kan åta sig ett sådant heltäckande uppdrag. Förbättrade administrativa rutiner Tydligare regler ska göra det enklare för företagen att förstå vilka krav som ställs för bl.a. föreståndare i företag och minska utrymmet för olikheter i länsstyrelsernas bedömning. 1.5.3 Auktoriserade utbildningsföretag. Den utbildning som kommer att ske inom gymnasieskolan kommer till övervägande del genomföras genom att skolor köper in denna tjänst av auktoriserade utbildningsföretag. Gällande rätt tillåter nämligen inte stat eller kommun att utföra utbildning av väktare utan auktorisation från länsstyrelsen. Därför förväntas inte färre utan tvärtemot fler arbetstillfällen skapas för de utbildningsföretag som erhållit auktorisation att genomföra grundutbildning för väktare. En gymnasieutbildning kommer sannolikt medföra att fler väktare utbildas än det faktiska behovet vilket idag till stor del styr hur många väktare som utbildas då anställande företag idag till stor del betalar utbildningen för den som ska anställas. De två största utbildningsföretagen, BYA Väktarskolan och Väktarskolan AB, är idag dominerande på marknaden och förväntas vara så även inom den väktargrundutbildning som nu ska ske inom skolan. Men även mindre utbildningsföretag förväntas kunna ta sådana uppdrag, särskilt vid lokal anknytning. 1.5.4 Väktare Det blir billigare att kunna utbilda sig till väktare genom gymnasieutbildningen än att själv bekosta utbildningen. De hinder som funnits avseende krav på viss ålder för att genomgå specialutbildningar och att utföra särskilda bevakningsuppdrag tas bort vilket leder till att det blir lättare för alla väktare att utbilda sig och att konkurrera om attraktiva uppdrag.

10 1.5.5 Företag som inte är auktoriserade men som idag arbetar med sökhundar. Det finns cirka 5-10 mindre företag som saknar auktorisation men ändå utför sök med hundar. Dessa kan komma att förlora arbetstillfällen när auktoriserade bevakningsföretag får möjlighet att konkurrera om sådana uppdrag. Ur ett samhällsperspektiv bör detta dock ses som en önskad och positiv utveckling, då det vid en närmare granskning sannolikt kan ifrågasättas om inte de uppdrag som dessa företag utför idag, egentligen kräver auktorisation för att få utföras. Dessa företag kan dock fortsätta med sin verksamhet om de ansöker om auktorisation att utföra uppgiften. Då kan konkurrens ske på lika villkor, dvs. att alla berörda företag utsätts för samma krav på utbildning, organisation och planläggning som de redan auktoriserade företagen måste uppfylla och därmed även har kostnader för idag. 1.5.6 Polismyndigheterna Polismyndigheterna åläggs fler uppgifter vid samverkansmöten. Detta torde inte orsaka några mätbara kostnader, däremot kan mötena resultera i effektivare utredningar och bättre kontroll över vilka bevakningsföretag som bedriver verksamhet inom polisdistriktet. Med effektivare utredningar avses att det ur ett samhällsperspektiv är angeläget att medborgarna har förtroende för polisens förmåga att utreda brott. Då väktare står för många ingripanden mot stölder är det väsentligt att dessa ingripanden sker på ett sätt så att gods, bevisföremål och för utredningen väsentlig information säkras. Samverkansmötena kan då användas bl.a. till att polisens utredande personal berättar om vad väktarna särskilt ska tänka på, vad som görs bra och vad som kan göras bättre. 1.5.7 Tillverkare av utrustning för väktare. Idag äger den tillverkare som levererar batonger till polisen i princip monopol på att tillhandahålla expanderbara batonger även för väktare ( och ordningsvakter m.fl.). Företagets batonger kostar från cirka 1500 kronor. Genom regelns införande kommer även andra tillverkares batonger att kunna användas av väktare. Dessa kostar från ca 600 kronor vilket sannolikt kommer att bryta den rådande monopolsituationen och leda till att den aktuella tillverkaren kommer att drabbas av minskad försäljning. Ur ett helhetsperspektiv bör detta ses som positivt då den föreslagna regleringen skapar möjlighet till konkurrens på marknaden vilket är positivt för bevakningsföretag som ska köpa in batonger till sina väktare samt för de tillverkare som nu kan konkurrera på marknaden. Motsvarande föreskrifter för ordningsvakter och skyddsvakter ändras på samma sätt så att bevakningsföretagen ska kunna använda samma utrustning (expanderbara batonger) för olika verksamhetsslag. Regeln är konkurrensneutral och hindrar inte att olika fabrikat används så länge de uppfyller uppställda minimikrav.

11 1.6 En bedömning av om regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Rikspolisstyrelsen bedömer att föreskriften inte strider mot de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 1.7 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet och om det finns behov av särskilda informationsinsatser Avsikten är att föreskriften ska träda ikraft snarast för att möjliggöra den arbetsplatsförlagda yrkespraktiken för gymnasieväktare. Information om föreskriften sprid bl.a. vid de samrådsmöten som Rikspolisstyrelsen håller med företrädare för bevakningsbranschen samt vid årliga konferenser med landets länsstyrelser. Tidsplanen för att införa den ändrade utbildningen har också kommunicerats med den dominerande branschorganisationen SWEGUARD för att undvika att svårigheter uppstår med upphandling av resurser, avtal med kunder och planering av lokaler (logistik). Övergångsregler kommer i samråd med berörda organisationer att beslutas för att inte den nya regleringen ska orsaka onödiga kostnader eller administration för företagen. 2. Konsekvensutredning enligt 7 avseende om regleringen får effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt 2.1 Antal företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storlek 2.1.1 Auktoriserade bevakningsföretag Det finns ungefär 300 auktoriserade bevakningsföretag i Sverige. Med bevakningsföretag avses ett företag som erhållit tillstånd (auktorisation) enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag att yrkesmässigt utföra bevakning åt någon annan. Bevakningsföretag kan variera i storlek från att vara fåmansföretag till stora internationella koncerner. Antalet väktare beräknas vara ca 20.000. 2.1.2 Auktoriserade utbildningsföretag Auktorisation krävs för att genomföra föreskriven utbildning för väktare. De två dominerande företagen är: BYA Väktarskolan - ägs gemensamt av bevakningsorganisationen SWEGUARD, dvs. arbetsgivarsidan, och Svenska Transportarbetareförbundet. Genom kollektivavtal betalar medlemsföretagen i SWEGUARD avgifter till BYA som tillhandahåller utbildning utan vinstintresse. BYA Väktarskolan utbildar ca 1.500 väktare årligen.

12 Väktarskolan AB - privatägd och utgör den största oberoende konkurrenten till BYA. Väktarskolan AB utbildar cirka 600 väktare årligen. I övrigt finns ca 5-10 mindre auktoriserade utbildningsföretag med begränsad omfattning som beräknas utbilda färre än 100 väktare årligen. 2.2 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär avseende administrativa kostnader Rikspolisstyrelsens föreskrifter innebär inga förändringar i ansökningsprocessen då denna är länsstyrelsens ansvar. Inga ökade eller minskade administrativa kostnader förväntas. 2.3 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta Inga ökade kostnader. 2.4 Vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Inte avseende utbildningsföretagen. Däremot förväntas stora förändringar då marknaden för att tillhandahålla expanderbara batonger öppnas upp för att bryta den nuvarande monopolställningen. 2.5 Hur regleringen i andra avseenden kommer att påverka företagen Regleringen kommer att bidra till att företagen på sikt kommer att få tillgång till bättre utbildade väktare till en lägre kostnad (genom att ha utbildats inom gymnasiet). 2.6 Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Rikspolisstyrelsen bedömer inte att särskild hänsyn behöver tas då reglerna är konkurrensneutrala. 3. Kontaktperson hos Rikspolisstyrelsen Lars Sjöberg 010-563 48 45 lars.sjoberg@polisen.se