Stor jubileumsspecial: Fem år av kärlek Dessutom: Patrik Eriksson-Ohlsson, Patronen på besök i Köpenhamn och Lunkans krönika.
21 september 2003, omgång 22 i allsvenskan. GIF Sundsvall möter IFK Göteborg hemma på IP. Det har varit en motig säsong: knaggligt spel och så långt in i serien bara två segrar. Giffarna är fast förankrade i botten av tabellen och supporterklubben Patronerna vill visa sitt stöd. Resultatet ser ni på Anders Thorsells fotografi här ovanför. Men resan till jätteflaggan över hela norra läktaren har varit lång och började med 30 tårtljus, fyra år tidigare. Det här är historien om en liten norrländsk klubbs supportrar. Det här är, kort sagt: 4
Fem år av kärlek5
Allt började som en rolig idé, eller något som kanske kan beskrivas bättre som ett skämt. Vi var ett par killar som satt på en filosofilektion våren 1999 på Västermalms Skola och talade med Andreas Fällströms om hans nyvunna plats i Giffarnas A-trupp. Han kände lite uppgivenhet över hans chanser till spel med Norrlandslaget. Vi som hade sett Fälla övertyga i juniorlagsmatcherna var helt oförstående över att en spelare av hans kapacitet inte skulle platsa i Giffarna. Och så plötsligt kom idén, mitt emellan att Andreas Lindman lyckas få poäng för sin redogörelse om Charles Barkleys filosofiska framsteg (jag som trodde han spelade basket) och Aristoteles deduktiva struktur. Idén var lika enkel som genial, naturligtvis måste vi bilda en supporterklubb för att lyckas få in Fälla i startelvan tillsammans med Foppa Forsberg & Co. Det var endast en dryg vecka kvar till lagets första seriematch för året, borta mot Brommapojkarna. Vi började prata med alla vi kände som hade erfarenhet av supporterverksamhet, främst då Timrå IK: s supportrar, och lyckades få ihop en kärna på 8-10 pers. Men vi kände att det inte räckte, vi var tvungen att bli fler om vi skulle lyckas få in Fälla i spelet, så vi bokade in ett möte med Mr GIF, Urban Hagblom. Jag kommer så väl ihåg det mötet. Urban tog fram ett kollegieblock och frågade vad vi behövde för att vi skulle komma igång med vår supporterverksamhet. Två uppsättningar matchtröjor och gratis inträde till lagets hem- 2000: La Manga På försäsongen arrangerades en av de mest lyckade supporterresorna för Patronerna, men framför allt den längsta, till La Manga i Spanien för att bevittna Giffarnas uppladdning inför allsvenskan. 6 Patronerna år för år Vår första allsvenska match efter återkomsten till högsta serien var Hammarby på Söderstadion. Intresset för resan var enormt och plats på arenan hade inte mindre än 550 Giffare samlats. Stämningen var på topp och vi lämnade Stockholm med tre poäng efter att
Till vänster: En mycket tidig bild på Patronerna, från 1999. Kanske efter ett av mötena mot Nacka. I mitten: Mot Hammarby 2000 fanns drygt 500 Gif-supportrar i klacken på Söderstadion. Giffarna tackade och vann premiären med 1-0. Till höger: Bengaler i Härnösand, vid 1-0-segern i cupen mot Enköping. Foto: Tomas Jonsson mamatcher vräkte vi ur oss. Just önskan om matchtröjorna var en ren chansning från vår sida, med tanke på Giffarnas dåvarande materialförvaltare Milton Höglunds kärlek till sina matchställ. Urban antecknade i sitt kollegieblock och sa: Inga problem, vi ska gå ner och höra med Milton vad han kan undvara. Det här kommer aldrig att gå tänkte jag. Men efter en ganska lång överläggning med Milton så lämnade vi kansliet med två uppsättningar matchställ. Var rädd om tröjorna grabbar, uppmanade Milton lite uppgivet. Visserligen fick vi Giffarnas hittills fulaste matchställ i deras 101 åriga historia. De förskräckliga Reebok-ställen från säsongen 94-95, men vad gjorde det - det var tröjor i lagets färger. Nu skulle det satsas stort på första hemmamatchen mot Assyriska om drygt två veckor. Vi ägnade ett par kvällar åt att tillverka affischer om den nybildade supporterklubben och manade till uppslutning innan matchen på O Learys. Affischerna prydde skolor och hela stadens reklampelare några dagar senare. Giffarna vann sin första match mot BP med 5-0 på bortaplan. Vår första hemmamatch började närma sig och planeringen var i full gång. Men något väldigt viktigt saknades. Flaggor. Vi ringde till Urban och frågade om de hade några gamla GIF-flaggor att undvara till deras nybildade supporterklubb. Kom ner så ska vi se vad vi kan hitta, blev svaret. Efter mycket rotande i kansliets kusliga källarlokal fick vi tag i två flaggor och ett parasolltak till ett gammalt Dennis Östlundh tåpajat in matchens enda mål. Fotbollssverige var i chock. Vårat första läktararrangemang som är värt att nämna utspelade sig på IP mot Djurgården. Hemmaspelarnas första tanke var Fan, vad många Djurgårdare det är här. 2001: Nya IP I mitten av säsongen började Nya IP byggas, och nya möjligheter öppnades för Patronernas TIFO-verksamhet. När namnet på den nya arenan presenterades var det många, ja nästan samtliga Patroner, som blev upprörda. Sundsvall Park Arena skulle vår nya 7
lotteristånd. Problemet med flaggorna var att det inte var GIF-flag- uppföljaren till tifot mot Hammarby 2002, Hjärt-tifot mot Landskrona Bois 2004 gor utan en Folksamflagga och en då klacken utrustades med hjärtan. med Statshypoteks logga på. Men Foto: Tomas Jonsson det var bättre än ingenting, de var ju trots allt blåvita. För att snitsa till dessa köpte vi en svart sprayburk på Statoil vid IP, och sprayade GIF med stora svarta bokstäver över Folksamflaggan och Fälla #24 på Stadshypoteket. Parasolltaket, som faktiskt innehöll en GIF-logga, blev en perfekt banderoll framför den tilltänkta klacken. Fortfarande saknades ett rejält TIFO. Eftersom Andreas Lindman vid det tillfället var en hängiven Timråsupporter, hade han lite isfacklor kvar från föregående säsong. 30 tårtljus skulle bli grymt, tyckte vi. Matchdagen kom och nervositeten också, skulle det komma några överhuvudtaget till O Learys, eller skulle två veckor av hårt arbete vara helt bortkastat? Men det visade sig vara lönt all möda. Ett 30-tal supportrar dök upp på O Learys och ytterligare ett 20-tal slöt upp direkt till vår plats i det västra hörnet på Norra läktaren. I stort sett ingen av dem som hade sökt sig till klacken hade en aning om vem Andreas Fällström var... Matchen slutade med en väldigt orättvis 3-1-seger, och tifot blev precis som man kan vänta sig av 30 isfacklor klockan 15 en vårdag - ett fiasko. Målhemmaarena heta. Ett både fult och dåligt namn på en ny och fin arena tyckte vi supportrar. Säsongen avslutades med en härlig fest på IP där Hammarby firade sitt nyvunna SM-guld och Giffarna säkrade sitt allsvenska kontrakt. Folkfest är bara förnamnet. 8 2002: Tifo-pris Premiären för den nybyggda arenan drog fulla läktare och Patronera med deras nybildade organiserade TIFO-grupp, Färgpatronera, arrangerade ett av de största TIFO: na hittills i Sverige. Säsongen blev en succé för alla inblandade i föreningen och laget
vakten Henrik Henna Westrin fick Patronerna i dag. Ny placering på östra heta Håkan Westrin och det var allmänt kaos bland hemmagjorda flag- stöd till mighty Giffers. läktaren och ständigt lika trogna i sitt gor, dåliga ramsor och gastutor. Foto: Tomas Jonsson Men ändå kändes matchen som ett avstamp för vad som komma skulle. Här fanns det potential att utveckla denna lilla organisation till något stort. Fällas supporterklubb ersattes mer och mer av hängiven kärlek till hela föreningen och en liten hängiven klack fanns på plats varje hemmamatch. Kanske beroende av vårt ambitiösa arbete att locka tillbaka folk till klacken efter varje match. Jag och Andreas Lindman ringde runt till alla och försökte övertala dem att komma tillbaka. Alltid var det någon ny sång vi måste repa in eller ett nytt viktigt tifo som krävde mycket folk. Kan tänka mig hur less många av supportrarna var på oss när vi ringde och tjatade en söndagförmiddag. Serien fortlöpte och vi ville nu ta ytterligare ett steg i utvecklingen genom att arrangera en supporterresa. Vår första resa var tänkt att bli till publiklaget Degerfors, men tyvärr blev den inställd då vi inte fick tag i någon buss till bra pris. Vi gjorde ett nytt försök ett par veckor senare och lyckades ta oss upp till Umeå med en buss. En resa som innehöll allt man kunde önska sig, allt från nakenbad till röktifo. Det sistnämnda resulterade i att Lasse Pappa klack Lindmans begynnande flint slutade på en åttonde plats i serien. Patronernas Tifo-grupp blev prisad av Canal+ för deras läktararrangemang under året. 2003: Club Leif Under våren hade vi fått tag i en gammal svartpubslokal mitt i centrala Sundsvall. Lokalen skulle fungera som Patronerna medlemslokal och skulle vara en samlingspunkt för supportrar vid fester och bortamatcher. Lokalen fick namnet Club Leif, döpt efter ikonen Leif Forsberg och den legendariska rockklubben Club Zebra. Invigningen av Club Leif blev en oförglömlig kväll men en rörd 9
fick lite hjälp på traven. Matchen slutade 1-1 efter mål av Leif Forsberg och ett självmål av Joakim Olsson, som en viss Jon Eriksson (senare GIF) tog åt sig äran av. Ett par dagar efter resan fick supporterklubben dagens ros i en lokal dagstidning från två hängivna Giffare, vilket naturligtvis kändes uppmuntrande. Nu var vi på gång! Någon gång i mitten av säsongen utlyste vi en tävling om namnet på den nybildade supporterklubben. Vi fick in ett 20-tal förslag, som alla var riktigt dåliga. Vi genomförde ändå en omröstning på O Learys innan en hemmamatch. Det vinnande bidraget blev, håll i er nu, Blue Magic! Efter lite överläggning kom vi överens om att vi inte kan ha en supporterklubb som låter som ett billigt kondommärke. Det förslaget som kom två var, Sundsvalls Woodcartridges, (Sundsvalls Träpatroner). Vi gillade Träpatronerna, och dessutom hade det en bra förankring till distriktet. Tyvärr visade sig att en förening i Sundsvall redan hade tagit namnet: föreningen för prostatacancer. Sedan kläckte Lasse Lindman ur sig helt spontant: Men kan vi inte bara heta Patronerna då?. Så blev det. Giffarna ångade på under hela året och när två matcher återstod blev det seriefinal mot Assyriska på Bårsta IP. Innan matchen gjorde Assyriska dåvarande tränare Peter Antoine ett uttalade i Aftonbladet, som fick många GIF-anhängare att bli upprörda. Han menade att han alltid hade bemötts rasistiskt av vår klack när han besökt IP - då hade vi mött dem en gång, i vår första match, och supporterklubben var inte mer än 3-4 månader gammal när han gjorde uttalandet. Det slutade med ett stort polispådrag i Södertälje och matchen klassades som högriskmatch. På Dagbladets löpsedel stod det: GIF-supportrar mordhotade då det rådde en hätsk stämning på gästboken mellan lagens supportrar. Vi, som var väldigt ovana vid situationen, tog kontakt med Assyriskas säkerhetsansvarige och påtalade att vi önskade höjd säkerhet med tanke att många unga och pensionärer var anmälda till resan. Inga problem, det fixar vi, sa han. När vi kom till Bårsta möttes vi visserligen av poliser i full krevallmundering, som hade spärrad av bussparkeringen och banat väg till insläppet. En supporterpolis stack in huvudet i bussen och frågade förvånat: Är det här supporterklubben? Ja, svarade ett par äldre gentlemän längst fram i bussen. Foppa som kvällens talare och tillika bartender. Tifo-gruppen valde att inför säsongen förkorta sitt namn till FP-Tifo. 2004: Patronen Under förberedelserna inför Giffarnas 10 femte år i allsvenskan efter comebacken beslutade Patronernas styrelse att satsa på att ta fram en medlemstidning som skulle bli en medlemsförmån och skulle skickas hem till samtliga medlemmar. Resultatet håller ni nu i handen!
Väl inne på arenan hade säkerhetsansvarig placerat oss strategiskt bredvid Assyriskas klack, dock hade de spärrat av. Med ett blått rep! Giffarna tog ledningen i matchen genom Andreas Yngvesson och vi var i allsvenskan! Glädjen var total men varade dock endast i 14 minuter då Assyriska kvitterade. Naturligtvis hände inget oväntat på läktaren, förutom att assyriskaklacken sköt eldbollar på vår kära Leif Forsberg vid spelarentrén... En vecka senare var vi i allsvenskan efter en hemsk match mot Brommapojkarna där vi var tvungna att förlita oss på Umeå FC i deras match mot Assyriska. Peter Olofsson (numera GIF) gjorde matchens enda mål för Umeå. GIF var serievinnare - och lite drygt ett halvår efter att vi startat Patronerna var vi helt plötsligt i allsvenskan! I år, 2004, firar Patronerna fem år som supporterklubb. Som ni läst har föreningen haft en nästan overklig positiv utveckling under dessa fem år. Många har vi varit med och byggt upp vad vi är idag, och alla som bidragit till utvecklingen ska ha en stor eloge, Vi är likt Giffarna ett starkt kollektiv som ångar på oavsett vad folk tycker om oss. Om ni undrar vad som hände med Andreas Fällström? Han fick tyvärr aldrig göra något inhopp i Giffarna, inte ens ett besök på bänken. Han är numera bosatt i Uppsala där han pluggar juridik. Andreas spelar för Gamla Uppsala SK i division II. Andreas Berglund Annonsera i Patronen! Kontakta Henrik Lindgren, tel: 070-517 20 71 eller Fredrik Nordberg: 070-55739 64 för information och priser. Lösnummer av Patronen köper du hos SUNDSVALLSTOBAKSAFÄR Storgatan 20 B 060-61 38 47 11