BILAGA A F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A vid Skyddskommittens sammanträde den 17 mars 1981 å Göteborgs Stuveri AB. 1. Föredragningslista 2. Justering av protokoll 3. Redogörelse för utförda uppdrag (bilaga) 4. Förebyggande hälsovård 5. Juridiska synpunkter på tagna beslut
4. Redogörelse för utförda uppdrag. utfört ej utfört pågående a) Avkörningsskydd b) Företagsanpassad skyddsorganisation - samordningsansvaret c) Avgränsning av verkstadsområde d) Hjälmfrågan e) Stopp av arbete i Frihamnen f) Tillbudsrapportering g) Verksamhetsskrift över företagshälsovården h) Bromssystem å terminaltraktor i) Eltruck till verkstaden? j) Förhandsrapport om avgasundersökning
Utflrdare (t11n1testllle, namn, te I e f on, 11gna tu r ) k]datum jdökumentnamn an Bilaga Tekn Arb Miljö Rune Johansson/UK 11 810402 ] Ärende sammanträde Sk_y_ddskommitt~n å Götebor_g_s Stuveri AB 1981-03-17 lsid.nr A, B, C 1 (7) r I Närvarande: Per Bjurström Sigvard Holm Sture Larsson Alvar Mattiasson Bo Wiberg Gösta Witting Lennart Andersson Jan-Erik Larsson Bertil Wiking Lennart Attef ors Arvid Jansson Mats Jorunger Dag Kastin Rolf Lysell Tomas Hagberg Leif Lehmann. Rune Johansson Evert Stolt Aster Ankar för arbetsgivarna ordf " " för arbetsledarna för arbetstagarna " för tjänstemännen för Medicinsk Arbetsmil ö för Teknisk Arbetsmiljö " särskilt kallad Vid protokollet: Undertecknad Rune ~ohansson 1 Föredragnings lista.! - -- - - 2. Sedan. densamma-kompletterats med pkt 4 j, förhandsrapport om avgasundersökningen, och pkt 5, juridiska synpunkter på tagna beslut godkändes den enligt bilaga A. ~.. : i,.f 'r _j.i ; r!,::~ Justering av protokolh. -" ir Att justera dagens protokoll utsågs utöver ordföranden Per Bjurström, Lennart Andersson och Lennart Attefors. - < "'./2 m..._~~~~~~~~~~~~~--~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~--~-~~--,=-~
fdökumentnamn Utfirdare (tjlinatestllle, namn, telefon, signatur) ank Tekn Arb Mil'ö Rune Johansson UK 11 810204 Arende Sammanträde Sk ddskommitt~n å Göte Bilaga Sid.nr 2 (7) Mottagar 3. Redogörelse för utförda uppdrag a) Avkörningsskydd Rune Johansson redogjorde för Hamnens förslag till avkörningsskydd vid kajplats 702 samt att Hamnen lovat tillställa oss de underlag som finns beträffande tidigare utförda avkörningsskydd samt Yrkesinspektionens tillstånd i frågan. Arvid Jansson ifrågasatte Yrkesinspektionens befogenheter att ändra Hamnarbetsanvisningarna och att vi måste få Yrkesinspektionens synpunkter skriftligt. Beslöts tillskriva Yrkesinspektionen för att få klarhet i vad som verkligen gäller för Göteborgs Hamn. b) Företagsanpassad skyddsorgani~ation - samordningsansvaret ( ~ Rune Johansson meddelade att de vid föregående möte framförda synpunkterna tillgodosetts samt att utsänt förslag nu även innehåller gruppens synpunkter på indelning i skyddsområden r -antal skyddsombud-.samt fördelning av _samordningsansvaret i hamnen. Efter längre diskussion :framkom olika -synpunkter såsom att man borde stryka skrivningen att annat företag kan deltaga vid skyddsronderna att Skyddskommittens juridiska ansvar ska beaktas att verkstäderna i Skandiaharnnen bör ha minst 4 skyddsombud på dagtid. : att representant för den Medicinska Arbetsmiljön borde deltaga i utformningen av förslaget./3,;, < m, ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~--'
~kumentnamn Utfärdare (tjänsteställe, namn, telefon, signalur) an Datum Bilaga Sid.nr Tekn Arb Miljö Rune Johansson/UR 11 810120 8 (8) Ärende Sammanträde Sk ddskommitten å Götebor s Stuveri AB 1981-01-14 Beslöts utreda frågan till nästa sammanträde. 10. Dieselavgaser Leif Lehmann rapporterade att avgasundersökningarna fran Londons busstraf ik ännu ej är avslutade men den allmänna uppfattningen är att man ej har någon överfrekvens i lungcancer jämfört med befolkningen i övrigt i London. Vi får rapporten när den är slutförd. Nästa möte fastställdes till den 18 februari 1981 klockan 09.00. Vidare förekom icke till anteckning i protokollet. Justerat: ( Med följande reservation underskrives protokollet. Punkt 5 C. Efter Yrkesinspektionens godkännande godkännes körningsskydden. ~~J~~,;, < m~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
JDökumentnamn Utfirdare (tjinateatllle, namn, telefon, signatur) anrtum - -JBil911a Tekn Arb Miljö Rune Johansson/OK 1 810402 -zi~-:z.:. J_ (7) Arencle " Sammanträde Skyddskommitt~n å Göteborgs Stuveri ÅB 1981-03-17.1.. T att. utforma texten så att "skyddstjänsten" ej ställs för mycket åt sidan att klara ut hur antalet skyddsombud ska ' ' "kunna anpassas till föreslagen organisation att omformulera pkt 1,5 och 2,7 som ansågs ''luddiga" att överväga antal skyddsombud med hänsyn till utbildning och kunskaper att formulera förslaget så att arbetsledning~n ej åsidosätta Beslöts uppdra~a åt gruppen att med lämnade synpunkter ytterligare bearbeta förslaget samt sända ut detta till Skyddskommittens ledamöter. Efter att ha studerat detta under en veckas tid skall skriftliga synpunkter inlämnas till gruppen för vidare bearbetning till nästa möte i Skyddsko'rnrnitten. Beslöts att i samband med denna punkt på dagordningen ta upp fråga S "Juridiska synpunkter på tagna beslut". Bo Wiberg anförde att vi tar beslut i Skyddskommitt~n men frågade om vi är juridiskt ansvariga för dessa beslut. Klart är att de beslut som tas i Skyddskornrnitten måste följa gällande lagar. Det reella ansvaret ankommer på arbetsledningen i linjen. Dag Kastin instämde i detta samt framhöll att polis och åklagare skärpt sig markant i dess. i;i.. frågor. Arvid Jansson ansåg det klart att Skyddskommitten har ett samordnat ansvar för tagna beslut men vi har en.ordförande som också har ett stort.... ~ '. ahsvar föi att de beslut vi fattar i Skyddskommitt~n är riktiga och följer lagar och be-./4.0 < ml--------------~~~--------~----------7. ------- -------
~kumentnamn Ulflrdare (tjlnatestllle, namn, telefon, signalur) ank Datum Bilaga Sid.nr 4.{7) ekn Arb Mil"ö Rune Johansson UK 11 8104 2 ddskonunitten å stämmelser. Bo Wiberg framhöll vikten av att vi har klara organisationsvägar i företaget och ansvarig ledning för respektive arbetsområden. c) Avgränsning av verkstadsområde ( Mats Jorunger meddelad~ att någon ytterligare kontakt med honom ej tagits. Sigvard Holm meddelade att några åtgärder ej kan vidtagas förrän Scan-Carrier flyttat. Beslöts att ärendet slutföres och kostnadsberäknas så att det kan avrapporteras. d) Hjälmfrågan Rune Johansson meddelade att uppdraget utförts och att ca 2000 personer utom egen personal har tillgång till hamnområdet.. Arvid J~nsson. ansåg denna upplysning bra men ger inget besked i hjälmfrågan. Antingen -ska hjälmbärandet ~genomföras eller också ska rrågan avföras från dagordningen. Per Bjurstr.öm.framhöll -att vi i _Skyddskommitten givetvis -har,,.. ansvaret för beslutet men driften har ansvaret för genomförandet av detta. Bo Wiberg påpekade att det är två slags ansvar vi talar om. Dels ansvaret i Skyddskommitten dels det jurid- - iska ansvaret... : Lennart Andersson ville veta konkret vad beslutet att införa hjälmen den 1 april innebär för arbets ledningen. Per Bjurström framhöll att frågan skall drivas vidare med ett kraftfullt åtagande och riktad propaganda till anställda och övriga..;, < ml-~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~-'./5
[Dokumentnamn utflrdare (tjln1teatllle, namn, telefon, 1ignatur) anjdatum lbilaga 1Ssid.nr ( ) 7 Tekn Arb Miljö Rune Johansson/UK 11 810402 I' rende Sammanträde Skyddskommitten å Göteborgs Stuveri AB 1981-03-17 ~~~~~~~~-'-~~~~--'~~~~--1 T Bo Wiberg påpekade att vi redantagit beslut i Skyddskommitten om hjälmbärande. Sedan har det också kommit i hamnarbetsanvisningarna. Nu gäller det hur vi ska genomföra det. Per B~urströrn framhöll att detta är riktigt och da blir det en ordnin~sfråga. Innan dess måste dock möten med sektioner och arbetsledning genomföras för att skapa motivation. Detta gäller även de fackliga organisationerna. Bo Wiberg ville ha klart besked på hur företagsledningen agerar när arbetsledarna tar i denna fråga. Beslöts att vi måste följa hamnarbetsanvisnin9arna och tidigare fattade beslut. Produktionen får i uppdrag att informera, koordinera och genomföra beslutet samt meddela personaltjänsten vidtagna åtgärder i samband med genomförandet. Per --Bjurström -fick i uppdrag att i PM till. produktionsansvariga dra ~ upp-riktlinjer för verkställandet av tagna,:beslut -0ch anvisningar samt kontakt-med- de fackliga organisationerna så att genomförandet kan ske i samråd. e) Stopp av arbete i Frihamnen Framställning om -förhandling har gjorts från Transport avd 2. Rune Johansson bestred anklagelsen för tjänstefel samt ansåg inte frågan vara förhandlingsbar. s cd....., ~ -ml--~~~~~~~~~~~~~~~~=-~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~./6
["Dokumentnamn Utflrdare (tjln1teatllle, namn, telefon, signatur) ank Datum Bilaga Sid.nr Tekn Arb Mil"ö Rune Johansson UK 11 810402 6 (7) Arende Sanunanträde Sk ddskommitte f) Tillbudsrapportering Rune Johansson meddelade att information om bättre tillbudsrapportering utgått enligt bilaga B. Lennart Attefors ansåg att arbetsledningen borde kunna sända in rapporter om tillbud med hjälp av den tidlapp som finns idag. Bertil Wiking meddelade att Yrkesinspektionen har blanketter som man där fyller i för statistikändamål. Teknisk Arbetsmiljö fick i uppdrag att undersöka detta. g) Verksamhetsskrift över företagshälsovården Leif Lehmann meddelade att han till Inge Dahlin lämnat alla uppgfiter för tryckning. h) Bromssystem å terminaltraktor Aster _Ankar -meddelade att för _'"'fordon--med _ hastighet -högst - 30 km/tim gäller_inga särregler samt-reoogjorde ~ör. den t~kniska. utformningen av bromssystemet och effekten -av insättning - av föreslagen ventil. Något..förbehåll.från ±abrikantens sida f.greligger inte. Mats Jorunger har gått igenom förslaget och och fun!l.ft detta vettigt. Si gvard Holm ansåg att man ökar säkerheten framför allt i ramperna. Skyddskommitten tillstyrkte förslaget att öka säkerheten på föreslaget sätt. Tekniska Avdelnin9en fick i uppdrag att -sköta kontakterna med tillverkare och övriga inblandade.;, < ml--.~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~..../7
fqökumentnamn Utflrdare (tjlnateatllle, namn, telefon, signatur) ank Datum Bilaga Sid.nr 7 (7) Tekn Arb Miljö Rune Johansson/UK 11 810402 rende Sanunanträde Skyddskommitt~n å Götebor s Stluveri AB 1981-03-17 i) Eltruck till verkstaden Mats Jorunger meddelade att föregående beslut ej genomförts. Sigvard Holm framförde att det borde fungera då överenskommelse träffats mellan honom och Cyril Andersson. Direkt inblandade parter fick i uppdrag att ordna upp saken. j) Förhandsrapport om avgasundersökningen Rune Johansson meddelade att man fått en kort och virrig redogörelse för utförda undersökningar och av vad som hittills framkommit tyder inget på hälsovådlig miljö i undersökt typ av fartyg. Arbetet kommer att fortsätta med undersökningar på andra typer av fartyg. 4. Förebyggande hälsovård Leif Lehmann rapporterade att det i en artikel i GT stått att diselavgaser mördar folk. Det som ligger till grund för artikeln är en medicinsk rapport i en läkartidning ur vilken Leif Lehmann läste sammanfattningen. Rapporten bifogas som bilaga C. Leif Lehmann underströk vikten av att alla hjälps åt att nedbringa avgashalten. Vidare förekom icke till anteckning i protokollet.i s.;,....;, < iii
BILAGA B I TILLBUD TILL OLYCKSFALL RAPPORTERAS EJ PÅ ETT TILLFREDSSTÄLLANDE SÄTT. FLERA TILLBUD RAPPORTERAS ÖVERHUVUD TAGET INTE ALLS. FöR ATT KUNNA PÅVERKA FRAMTIDA HANTERING SÅ ATT STÖRSTA MÖJLIGA SÄKERHET UPPNÅS FORDRAS ATT TILLBUDEN RAPPORTERAS BÄTTRE. VI UPPMANAR ALLA ATT HJÄLPA TILL OCH HÄRMED ÖKA SÄKERHETEN I FRAMTIDEN GÖTEBORG 1981-03-17 TEKNISK ARBETSMILJÖ
I < I MEDICINSK RAPPORT ;.;~. t Dödlighet och exposition för dieselavgaser bland anställda i ett ko1nmunalt bussbolag En pilotstudie av 129 personer vid ett kommunalt bussbolag i Sverige stärker misstanken om ett samband mellan ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och exposition för dieselavgaser och koloxid. Materialet är-dock litet, och det krävs ytterligare studier innan man säkert kan klargöra frågan om. ett samband, betonar bitr överläkare Christer Edling, forskningsingenjör Hans Kling, civilingenjör Carl-Göran_Anjou och professor Olav Axelson, som redovisar bakgrunden och pilotstudien. Edling, Kling och Axelson är knutna till yrkesmedicinska kliniken, regionsjukhuset i Linköping. Anjou tillhör institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet. Bussförare och bussgaragearbetare exponeras i sitt arbete för dieselavgaser. Dessa innehåller bj-a kväveoxid, koloxid, svaveldioxid och kolväten. Forekomsten av kolv''ten har gjort att eventuella cancer-. risker för dieselexponerad personal diskuterats. Så har t ex visats att dieselavgaser kan ha mutagena egenskaper (Löfroth 1979), och i epidemiologiska studier har rapporterats en generell tumöröverdöd Jighet bland lokförare (Heino o a 1978) f:>ch ökad Jungcancerdödlighet hos truckförare (Luepker, Smith 1978) med exposition för dieselavgaser. Någon ökad allmän sjuklighet hos dieselavgasexponerade har dock ej ansetts föreligga (Battigelli 1963). Närvaron av koloxid i avgaserna gör-att frågan om en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar bland yrkesmässigt exponerade också kan förtjäna uppmärksamhet. ' Kol ~ oxid har i djurförsök ansetts påskynda utvecklingen av arterioskleros (US Department of Health, Education and Welfare 1975). Vidare förefaller koloxid kunna aggravera symtomen hos personer som har hjärt- kärlsjukdom (Andersson o a 1973). J epidemiologiska studier har en ökad frekvens av hjärt-kärlsjukdom bland rökare hänförts till koloxiden i tobaksrök (Astrup, Kjeldsen 1973), men man har även ansett sig kunna relatera en förhöjd risk för kardiovaskulär sjukdom till yrkesmässig exposition för koloxid (för översikt se Rosenman 1979). Mot denna bakgrund har föreliggande pilotstudie utförts sedan den initierats av en misstanke från fackligt håll om en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos dieselexponerad bussgaragepersonal. Material och metoder Från det aktuella företagets personalregister erhölls uppgift om alla män som varit anställda någon gång under perioden 1950-1959. Graden av exposition för dieselavgaser uppskattades genom att man med hjälp av tjänstgöringslistor indelade det erhållna materialet i subkohorter. Tjänstemän bedömdes sakna exposition 934 (exposition 0), bussförare antogs ha varit utsatta för den lägsta expositionen (exposition 1), medan personer som varit garagearbetare, ibland kombinerat med bussförare, bedömdes ha den högsta expositionen (exposition 2). Observationsperioden omfattar 1951-1978, och utfallet har studerats i form av total dödlighet samt död i maligna tumörer OCD 140-209) och död i cirkulationsorganens sjukdomar {ICD 390-458). Förväntningsvärden för orsaksspecifik mortalitet i de olika kohorterna har beräknats från den svenska dödsorsaksstatistikens ålders-, köns- och kalenderårsspecifika mortalitetsrater för 1951-1978, varvid hänsyn även tagits till induktions; och latenstidsproblematiken. En sammanlagd anställningstid om minst 10.år samt minst 15 års induktions-latenstid har krävts från expositionens början till påbörjad observation av personår under risk. Samtliga män i studien har kunnat spåras via länsstyrelsens register. Dödsdiagnoser för samtliga avlidna har införskaffats via pastorsexpeditionema.. Då -dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar påverkas av rökvanor, kartlades dessa genom en enkät bland de nu anställda inom företaget (Tabell I). c Vid beräkning av förväritningsvärdena för död i kardiovaskulära sjukdomar utifrån den ålders- och könsspecifika dödsorsaksstatistiken, korrigerades sedan för rökning genom användandet av formeln I ~ Rl 0 PcF+l 0 x(l-pcf), där I= total incidens, R = relativ risk bland rökarna jämfört med icke-rökarna, 1 0 = in Cidensen'. bland icke-rökarna och PcF = den del av populationen som röker (Axelson 1978). För beräkningarna användes antagandet av en riskökning av 2,5 gånger för,.normalrökare» (under 16 cigarretter dagligen, tillfällighetsrökare, mindre än 50 g piptobak.per vecka samt f d rökare) och 3,5 för storrökare,. (16 eller fler cigarretter dagligen eller mer än 50 g piptobak per vecka) jämfört med icke-rökare, vilket synes kunna vara.rimliga uppskattningar (Surgeon General 1979). Resultat Under den aktuella tidsperioden, 1950-1959, hade 129 män varit anställda i det aktuella. bussbolaget, motsvarande 3 161,5 personår under observation. Utan korrigering för latens- och anställningstid uppvisar kohorten en signifikant överdödlighet i kardiovaskulära sjukdomar med 12. observerad-e fall jämfört med förväntade 6,36. Denna överdödlighet är framför allt hänförbar till personer som haft kombinerade arbetsuppgifter som bussförare och g:iragearbetare.. Genom införande av förut nämnda villkor beträffande anställnings- och latenstid reducerades materialet till att omfatta totalt 79 personer representerande 1 093,5 personår. Fördelningen inom stibkohor- BILAGA Tabell i. Rökvanor I olika expositionskategorier. Enkitundersökning bland 376 nu yrkesverksamma min I det aktuella bussbolaget. Expositionskategori 0 21,5 1 29 2 19 Ickerökare, proc Normalbefolkning (approx) 40 1-16 < '16 clg/ cig/ dag, dag, proc proc 57 21,5 44 27 38 43 50 10 tema (exposition 0, i samt 2) liksom beräknade rökkorrigerade förväntitingsvär <Jen, observerade värden och tatkvoter framgår av Tabeli. J den grupp som bedömts sakna exposition för dieselavgaser erhålls ingen observerad dödlighet.. I exj:iositionsgrupp I.(bussförare) är den observerade dödligheten något lägre än 'den förväntade, medan i expositionsgrupp 2, dvs där sannolikt exposition~ri för. diesela.vgas~r. varit störst, föreligger e~ signifikant ökad dödlighet med 6 observerade fall mot förväntat l,84, motsvarande en ratkvot av 3,3. I samma expositiorisgrupp iakttas också en mortalitetsökning i hjärt.:-. kärlsjukdomar med observerat 4 falljämfört med förväntat 0,%, resulterande i en ratkvot av 4,2. Totalt hade sex män dött i tumörsjukdom (Tabell I), varav dock tre ej uppfyllde.kraven.om latenstid och/eller an.ställningstid. Beträffande cancerdödlighet kari varken i totåiköhort er I SU IR>tten pav1sas n on säkert ökad risk. Diskussion Den studerade. kohorten är liten och repres~nterar få personh. yilket gör att resultaten knappast lcan läggas till grund för några generella slutsatser. Likväl är den iakttagna -överdödligheten i l\iärtkärlsjukdomar intressant mot bakgrund av vad som inledriings~is diskuterats om ett möjligt samband mellan exposition för koloxid öch ökad risk för arterioskleros och därmed ror kardiovaskulär sjukdom. Möjligheten av ett faktiskt samband stöds dessutom av det förhållandet att den grupp inom företaget som sannolikt har h_aft högst exposition också uppvisar den ökade dödligheten; medan. de som kan antas vara Jågexponerade ansluter sig väl till f~rväntad dödlighet. Den observerade dödligheten bland bussföi"are är i överensstämmelse med en ;i.merikansk studie där dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom bland bussförari: var något lägre än i en referensgrupp. Detta tolkades som en effekt.ev selektion, eftersom personer med känd angina pectoris icke tilläts köra buss utan omplacerades (Gruber, Ziperman 1974). Även i den här studerade gruppen har sannolikt, av olikå medicinska skäl, en omplacering skett från bussförare till garagearbetare: Skulle en dylik omplacering kunna tillskrivas en avgörande betydelse för den iakttagna överrisken i hjärt-kärl-. sjukdom, borde dock en.~otsvar'ande prcl.åkarlloningen.vot.ym 78 NRlO 1111.. C J
' ' T bell R. Observer d och förvintad dödlighet I de olika subkohorterna. Förvintningsvirden korrigerade för rökning. latentstid: ;!o 15 år. Expositionstid: ;;i. 10 år. Exposition 0 Samtliga dödsorsaker 70,0 Tumörer Kardiovaskulära sjukdomar Exposition 1 Samtliga dödsorsaker. Tumörer Kardiovaskulära sjukdomar Exposition 2 Samtliga dödsorsaker Tumörer Kardiovaskulära sjukdomar 1 P<0,05 Personår under observation 734,5 289,0 Dödlighet Förväntad 0,55 0,13 0,29 9,96 2,21 5,49 1,84 0,42 0,96 Observerad Ratkvot 0 0 0 9 0,9 1 0,5 6 1. 1 6 3,3 1 2 4,8 4 4,2 1 T bell 111. Beskrivning av de tumörer som uppstått i totalkohorten (129 personer). ICD nr Lokalisationltyp Ålder vid dödsfallet Antal anställningsår 162 Lungcancer 76 7 32 205 Leukemi 47 11 21 154 Rektalcancer 48 12 29 159 Mag-tarmcancer UNS 44 21 21 151 Ventrikelcancer - 59 32 32 187 Cancer penis 64 11 11 Latenstid T bell IV. Observerad dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar, förväntningsvärden samt ratkvoter dels utan korrigering för rökvanor (A), dels med korrigering för aktuella rökvanor (Bl samt bortfallets hypotetiska rökvanor (C). Latenstid: ~ 15 år. Expositionstid: ~ 10 år. Exposition 1 A B c Exposition 2 A B c 1 P< 0,05 2 P< 0,01 Personår under observation 734,5 289,0 Dödlighet Förväntad Observerad Ratkvot 4,69 6 1,3 5,49 6 1, 1 5,49 6 1, 1 0,72 4 5,6 2 0,96 1,04 4 4 4,2 1 3,8 1 Slutsats Sammanfattningsvis har en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom förelegat bland de studerade chaufförerna och bussgaragearbetarna, även då hänsyn tagits till rökningens effekt. Huruvida denna ökade dödlighet är en arbetsmiljöeffekt eller ett slumpmässigt kluster-fynd kan givetvis diskuteras. Dock är fördelningen av överdödligheten inom det undersökta materialet sådan. att resultaten stärker misstanken om ett kausalt samband med arbetsmiljöfaktorer, främst då dieselavgaser. Endast fortsatta undersökningar på grupper med likartad exposition kan närmare bidra till ett generellt klargörande av frågan om samband mellan hjärt-kärlsjukdom och exposition för dieselavgaser och koloxid. Christer Edling Hans Kling Carl-Göran Anjou Olav Axelso11 Litteratur ANDERSSON E W, ANDELMAN R J. STRAUCH J M, FORTUIN N J, KNEL SON J H: Effect of low-level CO exposure on onset and duration of angina pectoris. Ann Intern 79: 46-.50 1973 ASTRUP P, KJELDSEN K: CO, smoking and atherosclerosis. Med Clin North Am.58: 323-3.50 1973 AELSON 0: Aspects on confounding in occupational health cpidemiology. Scand J Work Environ Health 4: 8.5-89 1978 BATIIGELLI MG: Air pollution from diesel exhaust. J Occup Med.5:.54-.57 1963 GRUBER G J. ZIPERMAN H H: Rclationship between whole-body vibration and morbidity pattems among motor coach operators. US Department of Health Education and Welfare. HSM-99-72-047 1974 HEINO M. KETOLA R. MÄKELÄ P, MÄ KINEN R, NIEMELÄ R, STARCHJ. PAR TANEN T: Work conditions and health of locomotive engineers. Scand J Work Environ Health 4: Suppl 3: 3-28 1978 LUEPKER R V, SMITH ML'. Mortality in unionized truck drivers. J Occup Med 20: 6TI-682 1978 LÖFROTH G: Salmonella/microsome mutagenicity assays of exhaust from diesel and gasoline powered motor vehicles. The First lntemational Symposium on Health Effects of Diesel Engine Emissions. Cincinnati, Ohio 1979 ROSEN MAN K D: Cardiovascular disease and environmental exposure. Br J lnd Med 36: 8.5-98 1979 Surgeon General: Smoking and Health. US Department of Health. Education and Welfare. DHEW Publication No (PHSl 79-.50066 1979. US Department of Health. Education and Welfare: The Health. Consequcnccs of Smoking. Publication No NIH 76-1221 197.5 ventiv effekt kunnat förväntas i expositionsgrupp I. Tolkningsproblem uppstår inte sällan huruvida en påvisad risk. när det gäller rökningsrelaterade sjukdomar, är hänförbar till yrkesmässig exposition eller till rökning (Axelson 1978). J den aktuella undersökningen kartlades rökvanorna genom en enkät bland nu anställda män. vilken någorlunda kan förväntas spegla även tidigare anställdas rökvanor. Denna enkät besvarades av 352 personer (93.6 procent) och visar att man i den aktuella personalgruppen sannolikt rökt mer än i en svensk genomsnittsbefolkning (Tabell I). Bortfallet på 6.4 procent motsvarar 24 personer. Om det förutsätts att samtliga 24 män i bortfallet tillhör kategorin storrökare (mer än 16 cigarretter per dag eller mer än 50 g piptobak per vecka) samt expositionskategori 2. dvs högexponerade. medför detta en ytterligare korrigering av förvänt- LAKARTIONINGEN VOLYM 78 NR 10 1981 ningsvärdet, så att ratkvoten för kardio. vaskulär sjukdom sjunker något. Det föreligger dock fortfarande en signifikant överdödlighet (Tabell IV). Som framgår av tabellen påverkas förväntningsvärdena relativt litet ~v skillnaderna i rökvanor. vilket tyder på att rökningens betydelse som ensam bakomliggande faktor till en anmärkningsvärd översjuklighet i en yrkesexponerad grupp vanligtvis övervärderas. Rabies ökar i USA Fem fall 1979 mot fyra 1978 av human rab.ies har rapporterats i USA. och 5 150 laborntorieverifierade fall av rabies hos djur 1979 mot 3 298 året innan. Detta är 67 procent högre än för genomsnittet för senaste femårsperioden. Endast Columbia, ldaho. Guam. Hawaii och Jungfruöama rapporterade inga fall, meddelar SBL:s veckorapport efter amerikanska Weekly Epidemiological Record nr 3 1981. Sju djurslag står för 98 procent av rapporterade fall: skunkar 50 procent. naddermöss 15, tvättbjörnar 10. boskapsdjur 4, hundar 4, katter 3 och rävar 3 procent. Vilda djur stod för 87.5 procent av fallen bland djuren. 0 935