Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet



Relevanta dokument
Forskarmöte Umeå - universitetet

Undersökningar i en Stockholmsgradient Effektbasera metodik för sediment. Erfarenheter från studier i förorenade områden.

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering

Biologiska testmetoder för att testa. askor, asfaltsrester mm

Principer för miljöriskbedömning

Riskbedömning av förorenade sediment. - ekotoxikologiska metoder som underlag för beslut

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, augusti Michael Gilek.

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Biologisk karakterisering av renat processvatten

Renare Mark Vårmöte Göteborg mars 2012

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Karakterisering av lakvatten med Nitocra Spinipes. RVF Utveckling 2003:02 ISSN RVF Utveckling

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga

ATT ANVÄNDA TOX TESTER SOM INDIKATORER I EKOLOGISK RISKBEDÖMNING. Maria Larsson och Magnus Engwall Örebro universitet

Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen. Förslag till biotestbatteri för klassificering av farligt avfall

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Kemikalieinspektionens uppdrag inom ramen för Skrovmålet

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Utvärdering av biologiska tester gjorda på svenska skogsindustriavlopp

MARKMILJÖ I PRAKTIKEN VID EBH PROJEKT

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Produkt Testning Idag, Miljöanalys Imorgon?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Miljöpåverkan, hur kan den skattas?

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Tolkning och bedömning av ekotoxikologisk analys för järnsand från Rönnskär betydelse och riskanalys för användning av järnsand i anläggningsändamål

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

KRAVs GMO-risklista Fodertillverkning

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Författningar för farmaceutisk behörighet

Sediment- och enkätundersökning utförd i en fritidsbåthamn i Stockholm -giftiga sediment och målade båtbottnar

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Miljökontroll av omgivningspåverkan

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.

Grundläggande om riskbedömning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Framtiden, vad är på gång?

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Kosttillskottsprojekt 2012

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Naturvårdsverkets generella riktvärden

SÄKERHETSDATABLAD. Godkänt för användning Godkänt för Laboratorieanvändning Godkänd av Pon Equipment HANDELSNAMN MOTOROLJA 15W-40 KEMISKT NAMN

Reviderad version

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Kosttillskott eller läkemedel? Tomas Nilsson, apotekare/farm dr

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Askor - Långsiktiga Ekotoxikologiska Miljörisker ISSN

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur

Säkerhetsdatablad SERVALAC AQUA halvblank Täckfärg trä och metall

Processer att beakta i de förorenade massorna

Projekt Valdemarsviken

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Testbädd för vattenbruk

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Naturvårdsverkets författningssamling

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Säkerhetsdatablad KLAR TRÄLACK blank

BASF Coatings Safety Week. Andning

Kemikalier: Vän eller fiende?

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

SÄKERHETSDATABLAD Datum Tidigare datum

Transkript:

Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet Niklas Ricklund Handledare: Dr. Magnus Breitholtz (ITM), Dr Johan Persson (WSP)

Examensarbete 20p vid Stockholms Universitet, Institutionen för Tillämpad Miljöforskning (ITM) 2004/2005, inom projektet Riskbedömning Av Förorenade Sediment (RAFS)

Målbeskrivning Utveckla ett ekotoxikologiskt test för sediment Beskriva vilka metoder som idag används för bedömning av sedimentkvalitet

Miljöriskbedömning (ERA) = Exponeringsanalys + Effektanalys Exponeringsanalys ger koncentrationer Ekotoxikologiska effekter? Effektanalys: ekotoxikologiskt test Inga internationellt standardiserade, fullt accepterade test tillgängliga för sediment

Bedömning av sedimentkvalitet i Sverige Enkätutskick till samtliga länsstyrelser 16 av 21 län svarade, 10 län har använt biotester i totalt ca. 40 undersökningar Främsta skälet: hur skall resultat tolkas?

Ekotoxikologiskt Test Kostnadseffektivt, pålitligt, ekologiskt relevant, känsligt Modulerbara parametrar: Organism Medium Endpoints

Organism: N. Spinipes. Kräftdjur (~0,75 mm) vanligt i hela Östersjön Näst största subfylum efter insekter bland evertebrater (95% av alla djur) Odlas på ITM sen 70-talet

N. Spinipes

Medium Filtrerat havsvatten Föda: R. Salina, röd mikroalg, naturlig födokälla Extrakt från sediment Kiselgel (syntetiskt sediment): reversibelt adsorberande yta för extrakt. Snabb jämvikt med vatten

Varför Extrakt? f OC (olika typer av organiskt kol) styr biotillgänglighet av lipofila substanser i naturliga sediment Extrakt i kisel skall motsvara naturligt sediment med känd koncentration substanser, maximalt biotillgängliga Förslag: Hög sedimentkvalitet = icke toxiskt under maximal biotillgänglighet

Extrakt i testsystem

Endpoints Dödlighet: Antal individer SLUT /Antal individer START Larval Development Rate (LDR): Antal copepoditer SLUT /Antal nauplii START Mängd RNA Populationsstruktur: fördelning livsstadier

Enkelt Testsystem.

Försök Två akuta toxicitetstest (dödlighet) Två 6-dagars test (dödlighet, LDR) Två subletala 16-dagars test (dödlighet, populations-struktur, mängd RNA) Livsstadie? (Vuxen, copepod, nauplii?) Ungefärligt dos-respons intervall? Preparering extrakt?

Resultat Akuttest Ingen effekt 6-dagars test Dos-respons Signifikant effekt från kontroll i högsta koncentration (p>0,05)

Subletalt 16-dagars test Signifikant effekt i högsta koncentration från kontroll (p>0,05) Svag dos-respons Ingen effekt i mängd RNA

6 day LDR test II % 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 SC 1,25 10 100 extracts corresponding to [mg] sediment * LDR Mortality

number of individuals 16 day sublethal test II 60 50 40 30 20 10 0 c sc 0,02 0,1 0,5 2,5 12,5 extracts corresponding to [mg] sediment * Adults Copepodites Total

Diskussion Utebliven effekt i dödlighet/ldr/populations -struktur Låga doser Avgiftning i system (födotillsatser, 3ggr/vecka) Oförändrade mängder RNA Kort exponeringstid (>28 dagar nödvändigt..?)

6 dagar LDR-test 2005-03-07. % 100 80 60 LDR Mortality 40 20 0 Control Solvent control 5 15 45 mg sediment

Slutsatser Det finns ett internationellt behov av standardiserade ekotoxikologiska test för sediment (med utförliga beskrivningar för tolkning av resultat) Flera tester skall utföras parallellt enligt ett minimum data set, där olika respons och arter täcks in

Vårt framtagna testkoncept kan vara användbart i bedömning av sedimentkvalitet Akuttest bör endast användas vid screening av toxiska substanser

Metoder för exponeringsanalys av sediment är mer utvecklade än dem för effektanalys Strategier för bedömning av sedimentkvalitet finns utvecklade i USA och Kanada, vilket tex. de Nordiska länderna borde dra mer nytta av

TACK!..och Tack till Dr. Magnus Breitholtz (ITM), Dr Johan Persson (WSP), Professor Bengt-Erik Bengtsson (ITM) och biotestgruppen på ITM