Från småsjukhus till närsjukhus

Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-27 S-kansliet Från småsjukhus till närsjukhus Den vård man behöver ofta ska finnas nära. En utveckling av närsjukvården kräver en ökad samverkan mellan kommunal vård, primärvård och närsjukhus. Närsjukhusens roll ska stärkas för att tillgodose människors behov av vardagssjukvård och diagnostik i närområdet. 1 Vad vill socialdemokraterna? - Vi vill utveckla och stärka närsjukhusen för att erbjuda invånarna vård efter behov i närområdet. - Vill att närsjukhusets roll ska vara att ge vardagssjukhusvård och diagnostik i närområdet - Vi vill att närsjukhusen ges möjlighet att utvecklas utifrån sina lokala förutsättningar. - Vi säger nej till utförsäljning av närsjukhusen till privata vårdgivare. - Vi vill att arbetet med utveckling av närsjukhusen bedrivs i dialog tillsammans med invånarna och andra företrädare för lokalsamhället - Vi vill genomföra ett lokalt arbete tillsammans med studieförbunden och andra organisationer där invånarna är med och tar fram förslag till hur närsjukhusen kan utvecklas. - Vi vill utveckla närsjukvården och de lokala sjukhusen i samverkan med berörda kommuner och organisationer som finns i respektive geografiskt område. - Vi vill att närsjukvården bedrivs i samverkan med kommunerna för att på bästa sätt ta tillvarata närsjukvårdens och närsjukhusets roll, uppdrag och lokaler som en del i lokalsamhällets utveckling. - Vi vill inte låsa oss inte vid någon speciell organisationsform. Det som är viktig är att närsjukhusets roll och uppdrag är tydligt och att sättet att organisera verksamheten stödjer uppgiften. - Vi vill att sättet att organisera och bedriva närsjukhus ska kunna vara olika i olika delar av regionen beroende på de lokala förutsättningarna. 1 Möjligheternas Västra Götaland Handlingsprogram för Socialdemokraterna 2011-2014

2 (8) Lokala behov och förutsättningar är grunden Socialdemokraternas syn på hur sjukvården ska bedrivas och utvecklas är tydlig. Vi vill ha ett solidariskt samhälle där sjukvården utgår från behov och ger plats för alla. Invånarperspektivet ska styra utvecklingen. Välfärd kan bara skapas tillsammans. Utveckling och jobb är förutsättningar för att alla ska kunna få del av välfärdstjänster som vård och omsorg. Sjukvården ska vara solidariskt finansierad genom skatter. Ingen ska behöva fundera på att skaffa sig en privat sjukvårdsförsäkring för att få vård av högsta kvalitet eller behandling i rätt tid. Sjukvård ska ges efter behov. Patienten får aldrig bli en vara på en marknad. Därför tolererar vi inte heller gräddfiler inom offentligt finansierad verksamhet 2. För att upprätthålla och utveckla en sjukvård som bygger på vård efter behov och allas lika värde krävs att sjukvården utformas utifrån ett medborgar- och patientperspektiv i kombination med krav på hög kvalitet, tillgänglighet och kompetens. Sättet att organisera hälso- och sjukvården ska utgå från att invånarna ska kunna få vårdbehov tillgodosedda genom specialiserad vård vid ett fåtal sjukhus när så behövs, men även kunna få vård som behövs ofta i närområdet. Primärvården ska vara grunden för att ge invånarna hälso- och sjukvård. Den vård man behöver ofta ska finnas nära. En utveckling av närsjukvården kräver en ökad samverkan mellan kommunal vård, primärvård och närsjukhus. Närsjukhusens roll ska stärkas för att tillgodose människors behov av vardagssjukvård och diagnostik i närområdet. 3 Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi som antogs 2004 har legat till grund för att regionens sjukhus utvecklats på ett sätt som inneburit att akut sjukvård och specialiserad länssjukvård allt mer har samlats till de lite större länssjukhusen. Utvecklingen har inneburit att verksamheter har flyttats från de mindre sjukhusen som allt mer arbetar med närsjukvård men även fungerar som filialer till länssjukhusen. De beslutade strukturförändringarna vid sjukhusgrupperna har i allt väsentligt genomförts och inneburit effektiviseringar och förbättringar av länssjukvården. Strukturförändringarna har dock till del inneburit att den nära sjukhusvården inte stärkts i tillräcklig utsträckning. Verksamhet har placerats på de mindre sjukhusen utifrån vilka verksamheter som historiskt har funnits vid sjukhuset, inte utifrån invånarnas behov av vård i närområdet. Samtidigt som denna centraliseringsprocess pågått så sker det även en snabb teknisk utveckling inom sjukvården som i sig både medger och kan vara en drivkraft för en omvänd utveckling - en decentralisering av viktiga sjukvårdsverksamheter. Exempel på 2 Möjlgheternas Västra Götaland Handlingsprogram för Socialdemokraterna 2011-2014 3 Möjligheternas Västra Götaland Handlingsprogram för Socialdemokraterna 2011-2014

3 (8) detta är att all röntgen idag sker digitalt vilket medger att en röntgenläkare kan bedöma bilder på en helt annan plats än där de tas. Vad är närsjukvård? Vad är då närsjukvård? Den enklaste definitionen är vård som behövs ofta och som därför ska ske i patientens närhet. Närsjukvården inkluderar därför vård på ett flertal olika vårdnivåer som den kommunala omsorgsverksamheten, primärvård och i många fall behövs också resurser från länssjukvården. Ett väl fungerande närsjukvårdskoncept kräver med andra ord god samverkan mellan olika huvudmän men också mellan olika vårdnivåer. En av de grundläggande principerna i den utvecklingsstrategin för hälso- och sjukvård var att utveckla och stärka närsjukvård och primärvård 4 I utvecklingsstrategin beskrivs närsjukvård på följande vis: De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Den nära vården bör klara ca 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter. Detta sker genom bred samverkan över specialitetsgränser. Med utgångspunkt i en gemensam värdegrund skapar man trygghet för befolkningen. Ledorden är kontinuitet och helhetssyn. Närsjukvården i ett område är en kombination av vårdcentraler och annan primärvård, kommunal hemsjukvård och vård som ges vid lokalsjukhuset eller på annat sätt. Grunden för närsjukvården är den vård som ges i primärvården. Närsjukvårdsbegreppet kan även innefatta en rad insatser av förebyggande karaktär såväl sociala insatser som mer traditionellt folkhälsoarbete. Grundläggande är att en väl fungerande närsjukvård förutsätter ett nära samarbete mellan de som lokalt arbetar med vård och att sättet att organisera närsjukvården måste utgå från de lokala förutsättningarna. Vad som är närsjukvård och vad som ingår i ett närsjukhus kan alltså vara olika i olika delar av Västra Götaland. Vad är ett närsjukhus När utvecklingsstrategin antogs fanns ännu inte begreppet närsjukhus med den innebörd den har för till exempel Angereds Närsjukhus. Istället underströks att sjukhusen har ett närsjukvårdsansvar. Angereds Närsjukhus är det senaste sjukhuset i Västra Götalandsregionen. Med närsjukhus menas här ett sjukhus som bedriver vård på länssjukvårdsnivå. Det ska utgöra en del av närsjukvårdsuppdraget och komplettera primärvård och kommunal hälso- och sjukvård liksom det närsjukvårdsuppdrag som fullgörs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. 4 Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi 2004

4 (8) Närsjukhusets innehåll och verksamheter De verksamheter som kan finnas vid ett närsjukhus varierar. Det konkreta verksamhetsinnehållet i ett närsjukhus ska bygga på de vårdbehov som finns i lokalsamhället och vilka andra vårdgivare som invånarna kan vända sig till. Till grund för att det enskilda närsjukhusets innehåll och behov av utveckling krävs en omfattande behovskartläggning av invånarnas nuvarande och framtida vård- och hälsobehov. Beroende på behovskartläggning och vilka alternativ som finns för invånarna i ett område kan ett närsjukhus innehålla såväl basal vardagssjukvård som delar av mer specialiserad sjukvård. I takt med den tekniska utvecklingen inom till exempel diagnostik skulle också möjligheten att bedöma och diagnostisera patienter i närområdet kunna utvecklas. Vi vill att det ska vara möjligt att få sin skada röntgad och bedömd vid närsjukhuset istället för att vara tvungen att åka långa sträckor för en röntgenbild. Inte minst ur miljöaspekt vore detta en framgång då närhet till vardagssjukvård och diagnostik kan leda till minskat resande. En annan nödvändig förutsättning för att utveckla närsjukhusen är en fördjupad samverkan med kommuner och stadsdelar. Det kan omfatta såväl innehållsmässig som lokalmässig samverkan för ett maximalt utnyttjande av närsjukhusets potential för ökad trygghet och välmående i närområdet. Hur ser våra Närsjukhus ut idag? Exempel 1 Angereds Närsjukhus ett helt nytt sjukhus i nordöstra Göteborg för att ge boende i Gunnared, Bergsjön, Kortedala och Lärjedalen bättre vård på nära håll. Hela uppbyggnadsprocessen, från utformningen av verksamheterna till byggnationen av det nya sjukhuset präglas av ett nytänkande. Nytänkandet syftar till att skapa en fungerande vård som möter befolkningens behov och förväntningar och gör att patienten hamnar i centrum. Angereds Närsjukhus vill att sjukhuset ska utvecklas till ett centrum för utveckling och forskning inom närsjukvård i ett mångkulturellt samhälle. En framgångsfaktor i nordöstra Göteborg är om närsjukhuset kan bidra till att förbättra tillgängligheten och göra vårdens organisation begriplig och välkomnande för medborgarna. I arbetet med att utforma Angereds Närsjukhus finns en behovsanalys gjord. Analysen innehåller en genomgång av befolkningens levnadsvillkor och hälsa i de nordöstra stadsdelarna. Analysen har legat till grund för beslutet om vilka verksamheter Angereds Närsjukhus kommer att ha. Behovsanalysen visar bland annat att befolkningen i Nordost har en högre dödlighet än länet och riket i sjukdomar som kan relateras till levnadsvanor. Sådana sjukdomar är bland annat: hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, lungcancer och alkoholrelaterad dödlighet

5 (8) Analysen visade även högre tal i Nordost inom följande områden jämfört med länet och riket: övervikt eller fetma, daglig rökning, fysisk inaktivitet, stress och nedsatt välbefinnande. Det innebär att Angereds Närsjukhus kommer att arbeta aktivt för att främja en bättre hälsa hos befolkningen i Nordost. Genom hälsofrämjande projekt, som "Rökfri Zon Nordost" och "Barn och ungas hälsa", är syftet att utjämna olikheter i vård och hälsoklyftor som finns mellan människor i nordöstra Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen. Både kunskap och erfarenhet pekar på att det går att påverka hälsan hos en befolkning med hälsofrämjande och förebyggande insatser och vård, särskilt om dessa kombineras. Detta ger stöd för att fortsätta arbetet med målet att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika delar av Göteborg. Exempel 2 Skene lasarett ska vara ett närsjukhus som fokuserar på invånarnas nära vårdbehov utöver primärvården. Kvällstid har primärvårdens jourcentral öppet och akutsjukhuset i Borås tar alltid emot för den som behöver det. Det ska finnas god beredskap för att möta invånarnas behov av vård och information oavsett vilken vårdnivå det gäller. På Skene lasarett kommer nya hyresgäster med hälsorelaterad verksamhet att hälsas välkomna att samsas med den traditionella sjukvården i gemensamma lokaler. Vårdavdelningar kommer att finnas kvar och byggs om till ändamålsenliga enkelrum för patienterna, enligt samma modell som Tehuset i Borås. Den dagkirurgiska verksamheten kommer att utökas och en avdelning för vård efter operation ska ställas i ordning. För att effektivisera verksamheten kommer vissa operationsingrepp koncentreras till hela dagar, i stället för att spridas ut på flera. Framför allt kommer förändringen att innebära kortare väntetider för patienter som väntar på operation. Utvecklingen av specialistvård ska fortsätta för att behålla den höga standarden på ett antal kirurgiska ingrepp som till exempel bråck- och höftproteskirurgi. För att fortsätta utveckla hälso- och sjukvården i Mark och Svenljunga krävs fortsatt fokus på en sammanhållen vårdkedja. Det ska vara möjligt att enkelt komma i kontakt med sjukvården via telefon eller internet på sjukvårdsupplysningen - 1177. Ambulanssjukvården ska fortsätta utvecklas för att säkerställa en god säkerhet och kompetens i alla delar av Västra Götaland. VG Primärvård utvecklar bemötande, tillgänglighet och service på våra vårdcentraler. Exempel 3 Dalslands sjukhus är ett av NU-sjukvårdens fem sjukhus och ligger i Bäckefors mitt i Dalsland. Här finns närsjukvård i form av specialistmottagningar inom de flesta områden, samt primärvårdsmottagningar, jourcentral och privata vårdgivare.

6 (8) Utifrån Dalslands befolkningsstruktur med en högre andel äldre är det en naturlig inriktning att Dalslands närsjukvård och närsjukhus fokuseras på äldres behov av vård, omsorg och närhet till hälsoinsatser. I samverkan mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland erbjuds äldre invånare utökad kommunal hemvård av sjuksköterskor utanför kontorstid. Det ger en ökad trygghet att veta att omsorgen finns nära när man är äldre. I det arbetet skulle ambulansverksamheten också kunna delta för att på så sätt både erbjuda ökad trygghet och utnyttja våra gemensamma resurser på ett bättre sätt. Inte minst är behovet av närhet viktigt för Dalsland då avstånd för mindre kirurgiska ingrepp och röntgen kan innebära en resa tur och retur uppemot 20 mil. Ur en miljöaspekt är detta inte acceptabelt och därför kommer bland annat röntgen att behöva utvecklas vidare inom Dalslands sjukhus. Likaså skulle en fortsättning av dagkirurgi innebära att patienten inte behöver åka till Uddevalla eller Trollhättan för att ta bort till exempel ett födelsemärke. Jourcentralen som finns inom Dalslands sjukhus väggar erbjuder trygghet årets alla dagar och dygnets alla timmar. Samverkan med primärvården och kommunerna är en viktig framgångsfaktor. Inte minst inom rehabiliteringsområdet. Dalslands sjukhus har en väl fungerande rehab-bassäng som erbjuder många äldre att få hjälp och stöd att återgå till sina normala rutiner efter ett fall eller en olycka. Det är ett område som vi vill fortsätta att utveckla inom VG Primärvård. Nuvarande organisation av närsjukhus Den enklaste beskrivningen av sjukvårdens organisation i Västra Götalandsregionen är att den ser ut på två olika vis. I Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad är det sjukhusgrupper som utgår från det/de centrala länssjukhusen. I Göteborgsområdet är organisationen betydligt mer decentraliserad med en dominerande sjukhusgrupp (SU), ett antal offentligt drivna självständiga Sjukhus (Alingsås, Kungälv, Frölunda, Angered) och kompletterande privat verksamhet som är offentligt finansierad (Lundby och delvis Carlanderska). Hälsonav - en del av en utvecklad närsjukvård Vi socialdemokrater vill införa HälsoNav i alla delar av Västra Götaland. Det innebär en utökad samverkan mellan bland annat kultur, idrotts- och föreningsliv och hälso- och sjukvård. Med invånarens rätt till en god hälsa i fokus samlas kunskap, kompetens och funktioner i lokaler som krävs för att sätta individens bästa i centrum. HälsoNaven ökar möjligheterna för människor att ta egenansvar för hälsa och välmående. Arbetet ska bedrivas i partnerskap med berörda organisationer och i samverkan med kommunerna, utifrån den enskilda människans behov och livssituation. Det möjliggör närvaro på fler arbetsplatser, skolor och i idrotts- och fritidsaktiviteter än idag.

7 (8) Hälsonaven kan ses som en utökad verksamhet som kompletterar dagens vårdcentraler. Det handlar om att öka ambitionerna i det förebyggande arbetet. Det är tyvärr en sanning att de som har det sämst också är de som har sämst möjligheter att ta hand om sig själv. Hur skulle Hälsonav kunna se ut? Ett hälsonav kan utvecklas i två spår. Dels ett fragmenterat samarbete mellan olika verksamheter men också skapandet av renodlade hälsocentraler där vårdcentralen kompletteras med friskvård, dietister och andra verksamheter som ger en bättre folkhälsa. Vi vill skapa något nytt som är unikt i Sverige där det förebyggande arbetet tas på allvar. Ett hälsonav kan inte och ska inte se likadant ut i alla delar av regionen. Det måste byggas upp i nära samverkan med kommunal verksamhet och föreningsverksamhet för att på bästa sätt skapa en verksamhet utifrån invånarnas specifika behov, där sjukvård kompletteras med förebyggande friskvård. Ny process där invånarna tar aktiv del För att få till stånd en förändring av sjukvårdens sätt att arbeta krävs förankring bland invånare, personal och lokala politiska företrädare. Sjukvården berör människor varför förändringar av sjukvården kan oroa på ett sätt som innebär att invånarna känner otrygghet. Även om förändringen i sig är positiv så kan förändringar inom sjukvården därför uppfattas som negativa och misstänkliggöras. Vi vill starta en ny process där närsjukhusen ska utvecklas efter de behov som finns i närområdet. Då är det nödvändigt att ha en än mer lokal och bred process som involverar fler. Ett nytt arbetssätt med bland annat samarbete med studieförbunden och genomförande av olika lokala aktiviteter ska vara en del av framtagandet av den nya utvecklingsstrategin. Arbetet ska syfta till att engagera invånare och patientgrupper. Arbetet ska ske i nära samverkan med kommuner och organisationer som finns i de berörda områdena. Att engagera invånarna i ett område i ett utvecklingsarbete innebär inte att enbart lokala intressen får styra hur närsjukhuset och sjukvården i övrigt utvecklas. Utvecklingen av närsjukhusen måste vara realistisk och innebära att närsjukhuset faktiskt kompetensmässigt, lokalmässigt och, vilket är centralt, att kunna bedriva en vård som är av hög kvalitet som erbjuder patientsäkerhet. Vi säger nej till utförsäljning av närsjukhusen Det finns politiska krafter och vårdföretag som vill se en förändring av sjukvårdens organisation som underlättar en utförsäljning av de små sjukhusen till privata intressen. Försäkringsbolag vill ha sjukhus att erbjuda till dem som tecknar privata sjukvårdsförsäkringar. Moderaterna har tydligt angivit inriktningen genom man vill införa en utmaningsrätt. I budget för 2011 skriver man:

8 (8) Västra Götalandsregionen skall också införa en så kallad utmaningsrätt, vilket innebär att vårdgivare i alternativ drift skal ha rätt att utmana regionen på driften av en särskild verksamhet. Vi säger nej till utförsäljning av närsjukhusen och vi säger nej till att försäkringsbolag ska kunna köpa vård till privata försäkringstagare vid regionens sjukhus. Gräddfiler och patienter som finns i olika väntrum beroende på om man har privata vårdförsäkringar eller inte ska inte finnas i regionens sjukvård. Alla ska behandlas lika! Däremot ser vi inga hinder för att privata vårdgivare bedriver sjukvård på uppdrag av regionen om man uppfyller de kvalitets- och tillgänglighetskrav och andra krav som regionen ska ställa på alla vårdgivare. Hur ska närsjukhusen organiseras? Organisationsfrågan är oftast ofrånkomlig när förändringar inom sjukvården diskuteras. Frågan om organisationsform får dock inte överskugga utvecklingen av regionens närsjukhus. Vi låser oss inte för den ena eller andra organisatoriska lösningen, fokus ska ligga få att få till stånd en utveckling av regionens närsjukhus som utgår ifrån invånarnas i närområdet vårdbehov och hälsosituation. Närsjukhusets innehåll måste gå före organisation och administration. Sättet som vi väljer att organisera det enskilda närsjukhuset ska stödja den önskade utvecklingen av verksamheten mot en mer patientnära vård.