IT-stöd inom landstingen i Sverige

IT-stöd inom landstingen i Sverige Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Juni 00 1(10)

Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Sverige och omvärlden...3 Utvecklingen i landstingen... 4 IT-stödet i vården... 4 IT-stöd för vårddokumentation... 4 Marknaden för vårdsystem... 5 Hur agerar landstingen på marknaden?... Övrig dokumentation... IT-stöd för läkemedelshantering... IT-stöd för patientadministration... 7 IT-stöd för medicinsk service... 7 IT-stöd för samverkan kommun och landsting... E-tjänster för patienter och medborgare... Tandvården... 9 Infrastruktur... 9 Kommunikation... 9 Datortäthet... 9 Operativsystem... 10 Kataloger... 10 Telefoni... 10 Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, Landstinget i Östergötland, (Lars.Jerlvall@lio.se) och Thomas Pehrsson, Landstinget Blekinge, (Thomas.Pehrsson@ltblekinge.se) (10)

Sammanfattning Landstingen i Sverige använder idag IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten. Internationellt ligger Sverige långt framme i användning av IT inom vård och omsorg. Den nyligen fastlagda nationella IT-strategin sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. I strategin lyfts behovet av samordning samt förändringar av lagar och regler fram som viktiga förutsättningar som bidrar till att IT-stöden kan utvecklas vidare. Denna rapport, framtagen via SLIT (Landstingens IT-chefer), visar att landstingen kommit långt i införande av IT-stöd inom många områden och att IT nu används i stor omfattning inom vårdens kärnprocesser t.ex. vårddokumentation och radiologi. E-recept används i mycket stor omfattning och tandvården är i det närmaste helt datoriserad. Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nät (Sjunet).Tätheten av PC/klienter i vården ökar och idag är den ca 1.5 anställd/pc. Det finns dock mycket kvar att göra och förbättra. Den lagda IT-strategin, en tydligare samordning och en utbyggd nationell IT-infrastruktur kommer att vara grunden i det fortsatta förbättringsarbetet med utgångspunkt att informationen ska följa patienten. Bakgrund Det finns ett stort intresse för vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort i samband med att en Nationell IT-strategi för vård och omsorg har presenterats. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens delaktighet i vården. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella IT-strategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. Landstingens IT-chefer gör via sin intresseförening (SLIT) sedan flera år en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader. För att kunna använda fakta i olika sammanhang har SLIT-gruppen beslutat att publicera uppgifterna i denna rapport. Rapporten är en sammanfattning av resultaten från 00 års systeminventering med fokus på ITstöd i det direkta vårdarbetet, dvs. uppgifter om administrativa stödsystem ingår inte. Systeminventeringen bygger på enkätinsamling som genomfördes under april månad 00 och har besvarats av landstingens IT-chefer. Motsvarande inventeringen har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 100 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. För vårddokumentationssystem samlas även in uppgifter om antal användare per system. För telefoni anges antal anslutningar. Alla landsting utom ett har besvarat enkäten. Sverige och omvärlden Av den tillgängliga statistik som finns inom området så tyder mycket på att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ligger i den absoluta framkanten vad gäller användning av 3(10)

IT-stöd för vårdens dokumentation och processer. När det gäller IT-stöd för vårddokumentation inom primärvård så ligger Sverige i topp, men torde också med resultat som framkommer i denna rapport också ligga mycket långt framme avseende införande av IT-stöd för vårddokumentation på sjukhus Utvecklingen i landstingen Landstingen och regionerna i Sverige, 1 stycken inkl Gotland, har arbetat med utveckling och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på lokal landstingsnivå men också genom samverkan nationellt, med andra landsting eller genom leverantörssamverkan. Målen och prioriteringarna har varit olika i landstingen, vilket också betyder att landstingen kommit olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för verksamheten inom landstingen. Landstingen har under många år arbetat med att införa IT-stöd för vårddokumentation. Inom primärvården infördes IT-stöd för detta redan under 90-talet och är idag i stort heltäckande i alla landsting. Det har dock varit svårare att införa motsvarande IT-stöd för sjukhus och psykiatri. Det har också visat sig komplicerat att införa ett bra dokumentationsstöd som också stöder vårdens processer. Det krävs dels att informationen struktureras och dels att vårdens processer kartläggs och standardiseras. Något som kommer att vara fokuserat under kommande år på såväl nationell som lokal nivå. Införandet av IT-stöd för dokumentation ( journalen ) har dock gått mycket snabbt i Sverige under de senaste åren. År 005 var endast ett landsting klart med att införa IT-stöd för vårddokumentation för sjukhusvården och psykiatri. I år är åtta landsting klara och tre ytterligare är på god väg. Ett mindre antal landsting har just startat denna process. Se tabell 1 och bild 1. Tabell 1 Täckningsgrad vårddokumentation, helt infört Sjukhus Psykiatri Primärvård 00 9 % 75% 95% Av tabell 1 framgår att IT-stöd för vårddokumentation inom primärvården i princip är helt klart. Sjukhus och psykiatri har datorstödd vårddokumentation till 9 % resp.75 %. Noterbart är att under 00 är landsting helt klara med införande av IT-stöd för vårddokumentation för sjukhusen. Det finns också en klar trend till konsolidering inom detta område och de flesta landsting har eller kommer att ha samma IT-stöd för vårddokumentation för alla vårdområden (sjukhus, psykiatri och primärvård). De flesta landsting väljer också att skapa en gemensam databas med åtkomst enligt konceptet en patient en journal inom landstinget. 4(10)

Vårddokumentation vid sjukhus per landsting Antal landsting/ regioner 9 7 5 4 3 1 0 9 7 3 1 1 1 Saknas Påbörjat Nästa klara Klara 005 (1 lt) 00 (0 lt) Bild 1 Marknaden för vårdsystem Det finns en bild av att den decentraliserade vården har inneburit en ohanterlig spridning av olika system för vårddokumentation. Så är det dock inte fallet. Denna inventering visar att ett fåtal system dominerar marknaden (bild ). Ett problem är att ett och samma system implementerats på olika sätt inom organisationen, tex.genom att man använder olika definitioner på vårdens termer och begrepp. Detta är ett känt problem på både nationell och lokal nivå. Socialstyrelsen har därför fått ett särskilt uppdrag i denna fråga och utarbeta en gemensam informationsstruktur för vården så att semantisk interoperabilitet kan åstadkommas. Ett annat problem är att systemen införts som lokala installationer med begränsade möjligheter till kommunikation sinsemellan. Medvetenheten om dessa problem är stor och det pågår stora ansträngningar att konsolidera teknik och information för gemensam åtkomst. Marknadsandelar sjukhus/psykiatri, antal användare per system % 3% 1% 4% 11% 11% Bild 53% Melior Systeam Cross Cosmic SwedeStar Take Care VAS Övriga 5(10)

Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av fem system som tillsammans har mer än 0 % av alla användare. Melior från Siemens dominerar bl a genom många installationer i storstadsområdena Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. För sjukhusen/psykiatri har fyra leverantörer 7 % av markanden uttryckt i antalet användare. Inom primärvården har fyra leverantörer 3 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Inom tandvården har två leverantörer 5 % av marknaden uttryckt i antal installationer. Hur agerar landstingen på marknaden? Det finns en stark rörelse mot att standardisera med ett system för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Starka drivkrafter är önskemål om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering, bl.a. för att uppnå effektivare drift och förvaltning, är ett annat incitament. Fyra landsting har idag samma system vid sjukhus, psykiatri och primärvård. Ytterligare åtta landsting har tagit beslut om att gå i denna riktning. Genom denna konsolidering kommer sannolikt antalet leverantörer/system bli färre (men större). Övrig dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i mer än hälften av landstingen. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Hälften av landstingen har infört datoriserad ambulansjournal och flera är på gång. IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd för att förbättra ur ett patientsäkerhetsperspektiv,. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens vårdsystem. Beslutsstödets omfattning varierar dock i de olika IT-stöden. För att kommunicera det förskrivna läkemedlet till apoteket används e-recept. Enligt Apotekets statistik skickades i april 00 55 % av alla recept elektroniskt och det sker en tillväxt varje månad. Detta är högsta siffran i världen. En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient i form av en gemensam läkemedelslista. Att införa en gemensam läkemedelslista är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården men ställer stora krav på enskilda vårdgivare. (10)

Gemensam läkemedelslista inom landsting Antal landsting/regioner 9 7 5 4 3 1 0 9 5 5 Bild 3 1 Saknas Påbörjat Nästan klara Klara Bild 3 Fem av landstingen har en gemensam läkemedelslista i hela den egna organisationen. Av bild framgår också att landstingen är på väg att skapa en gemensam läkemedelslista för den egna organisationen (bild 3). Under rubriken saknas finns landsting med flera olika system vilket komplicerar genomförandet. Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. Endast tre landsting har genomfört detta. Processen har gått och går långsammare än införande av IT-stöd för läkemedelshantering i öppen vård. IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har idag IT-stöd för detta område sedan många år. Denna del integreras idag till stor del i de vårdsystem ( journalsystem ) som införts i många landsting. IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bilddiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är idag helt datoriserade. Flera generationsbyten har gjorts. Inom radiologin är såväl den administrativa och bildmässiga hanteringen i princip helt digital i Sverige. När det gäller PACS (röntgenbildshantering) så har är i det närmaste alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (bild 4). Inom detta område domineras marknaden av Sectra där GE och Agfa också är stora aktörer. 7(10)

PACS - täckningsgrad Antal landsting/regioner 1 1 14 1 10 4 0 17 1 Påbörjat Nästan klara Klara Bild 4 Kommunikationen mellan medicinsk service och verksamheten är under stark utveckling. Ungefär hälften av alla landsting har helt elektronisk remiss- och svarshantering för röntgen och klinisk kemi. Att kunna skicka remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag p.g.a. avsaknad av en gemensam standard. Ett område som måste fokuseras under kommande år (jfr RIV-projektet Carelink). IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. Hittillsvarande datorisering har i huvudsak inneburit att huvudmännen var för sig infört IT-stöd. För att underlätta att genomföra samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting, har IT-stöd med meddelandehantering införts i många landsting. Nio landsting är helt eller i stort sett klara. Ytterligare sex landsting har valt väg och inför nu ett IT-stöd för samordnad vårdplanering. Det finns stora önskemål inom detta område för att ytterligare kunna ge stöd för att informationen ska följa patienten. I den nationella IT-strategin fokuseras detta och Patientdatautredningen ser över de legala förutsättningarna för att underlätta detta önskemål. E-tjänster för patienter och medborgare Med e-tjänster avses bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Landstingen har ett antal tjänster för att underlätta i kontakt med vården. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök Inom detta område finns stor utvecklingspotential. Avsaknad av en infrastruktur för ITsäkerhet i samhället (e-id) och legal osäkerhet har begränsat förutsättningarna för att erbjuda mera personifierade tjänster (t.ex. åtkomst av egen journal) En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. (10)

Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning och callback-lösningar finns i 15 landsting varav fem är helt klara. Tele-Q är dominerande system inom detta område. Tandvården IT-stöd för tandvårdsjournal är i det närmaste helt inför i alla landsting (bild 5). Marknaden domineras av systemen T4 och Effica. Även digital radiologi för tandvården är införd eller under införande i många landsting. Tandvårdsjournal Antal landsting/regioner 1 1 14 1 10 4 0 1 0 3 14 Påbörjat Nästan klara Klara 1 005 00 Bild 5 Infrastruktur Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts dessutom samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Datortäthet SLIT-gruppen har löpande följt ett antal nyckeltal, bl avseende datortäthet (Bild ). Av fjolårets undersökning framgår att det i genomsnitt gick 1,45 anställda per PC. Spridningen är som synes stor, 50 % mellan landsting med högsta resp. lägsta datortätheten. Skillnaden avspeglar hur långt man kommit med införandet av vårddokumentationssystem vid sjukhus och inom psykiatri. Utvecklingen går dock snabbt. År 00 var genomsnittet 1,93. De landsting som ligger bäst till är snabbt på väg mot en dator per anställd. 9(10)

Antal anställda per PC, landstingsvis 004 Landsting/regioner Genomsnitt 0 0,5 1 1,5 Bild Operativsystem Inom landstingsvärlden dominerar Microsoft. Detta gäller såväl klienter som nätverksoperativ. Större delen av landstingen har nu övergått till XP. Kataloger En förutsättning för den nationella säkerhetslösningen SITHS är att det finns en elektronisk katalog, en s.k. HSA-katalog. HSA-katalogen innehåller mera information kring roller och organisation än de nätverkskataloger som används för att administrera användare. En HSAkatalog har dock många användningsområden även inom den egna organisationen genom att hålla information om personal, roller och organisation. Information som sedan kan användas på många områden såsom exempelvis att förenkla uppdateringen av webbplatser. Åtta landsting har infört en intern HSA-katalog och ytterligare tre är snart klara En extern HSA-katalog är en del i en nationell och regional infrastruktur. Inte minst intressant är att inkludera länets kommuner och landsting i samma katalog. Fem landsting har en extern HSA-katalog. Telefoni Noterbart inom telefoniområdet är att allt fler landsting väljer att upphandla telefoni som en tjänst (bild 7). De flesta landstingen har också projekt för att pröva IP-telefoni eller har infört detta för vissa tillämpningar. Telefoni, driftform Bild 7 Antal landsting/rgioner 7 5 4 3 1 0 Egen växel Tjänst Blandat 10(10)