RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter och attityder inom religion, etik och åskådning. Läroämnet främjar multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. I undervisningen behandlas den religionen som studeras, andra religioner och åskådningar samt etiskt tänkande utgående i från elevens egen närmiljö, i Helsingfors och sedan expandera till övriga Finland och världen. Målet är att eleven: har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald har kännedom om centrala stoffet i övriga religioner och irreligiositet kan analysera religioner och åskådningar mångsidigt ur olika synvinklar känner till de centrala stoffet inom religionskritik och inom dialogen mellan åskådningar kan respektera livet och människovärdet samt det som är heligt för en själv och andra (M7) känner till grunderna för etiskt tänkande och kan diskutera etiska frågor (M8) får vägkost för att kunna bygga upp sin identitet, livsåskådning och världsåskådning växer till en ansvarsfull medlem i sin grupp och i samhället samt till en ansvarsfull världsmedborgare. (M12) I årskurserna 3 6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens egen religion. I undervisningen får eleverna insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen bekantar sig eleven med de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i Helsingfors, i dagens Finland och i Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer. Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i klassen och skolan och att motarbeta diskriminering. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 Innehållet behandlas med hjälp av berättelser och drama samt genom erfarenhetsbaserat, konkret och gemensamt lärande. Det är viktigt att börja introducera begrepp. Olika digitala verktyg används i religionsundervisningen för att främja lärandet och öka elevernas aktivitet och interaktion. I undervisningen betonas rofylldhet och diskussion. I mån av möjlighet kan studiebesök och gäster utnyttjas i undervisningen. Undervisningen kan innehålla individuella eller gemensamma projekt som omfattar flera lärokurser eller överskrider läroämnesgränserna. Målet är att visa respekt för alla religioner och livsåskådningar som finns representerade i skolan. I skolorna i Helsingfors har religionslärarna goda möjligheter att samarbeta exempelvis genom besök av lärare, lärarutbyte, besök av elever och samundervisning. I undervisningen används digitala verktyg på ett mångsidigt och interaktivt sätt, samt digitala innehåll och media som hör till elevernas upplevelsevärld. Berättelser, musik, bildkonst, lek, drama samt gäster och studiebesök används för att ge variation i arbetet och glädje i lärandet. I religionsundervisningen i Helsingfors ska stadens utbud beaktas: den kulturella mångfalden i den egna klassen, i den egna skolan och i närmiljön samt museer, utställningar, religiösa samfund och medborgarorganisationer. Handledning, differentiering och stöd i religion i årskurs 3 6 Lärokurserna genomförs så att elevernas olika religiösa och konfessionella bakgrund och språkkunskaper
beaktas i undervisningen och arbetet. Eleverna ska få stöd för att förstå centrala begrepp. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar lärande och delaktighet och eleven handleds att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga. Bedömning av elevens lärande i religion i årskurs 3 6 Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska uppmuntra eleven att studera och undersöka religiösa källor och deras särdrag och att själv tolka dem. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunskaper som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande. Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Religion årskurs 3 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M1 Handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 Handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 Hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M7 Uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K1 Förmåga att tänka: Klassificering och begreppshierarkin, eleven uppfattar hur Bibeln är indelad i olika delar kompetens och K4 Multilitteracitet: Eleven ska handledas att värdesätta sina kulturella och religiösa rötter samt känna till andra religiöst anknutna traditioner i sin omgivning. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I2 Bibeln som kristendomens heliga skrift Bibelns indelning i Gamla testamentet och Nya testamentet De bibliska böckerna och deras indelning i kapitel och verser Den lokala församlingen, böner, gudstjänst och församlingens verksamhet De kyrkliga förrättningarna i det kristna livet Psalmer och andliga sånger Kristna begrepp och symboler Kristendomens mångfald
M11 Ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M10 Vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid K3 Vardagskompetens: Eleven övas i kommunikation som är viktig för det egna livet och för vardagen samt i att reflektera över rätt och fel och att ta andra i beaktande. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid:: Eleven förstår vilken betydelse de egna valen och handlingarna har i vardagen och i omgivningen. de tio budorden centrala livsfrågor, samt känslor och värderingar utifrån valda berättelser ur Gamla testamentet Värna om livet och naturen Religion årskurs 4 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M1 Handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 Handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder - - inom religionen i fråga M3 Hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 Vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M8 Handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M11 Ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K1 Förmåga att tänka och lära sig och K2 Kulturell och kommunikativ kompetens: Klassificering, begreppshierarki och att iakta sammanhang, eleven förstår bibliska berättelser som religiösa texter och känner igen sambandet mellan berättelserna och kyrkans liv samt den finländska kulturen K4 Multilitteracitet: Läskunnighet i fråga om kristen symbolik K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN Evangelierna i Nya testamentet Jesu liv och undervisning samt de tillhörande högtiderna, psalmer och andlig musik Den gyllene regeln Det dubbla kärleksbudet
sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Religion årskurs 5 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M4 Vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M1 Handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M3 Hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M5 Handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag M6 Handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 Uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K4 Multilitteracitet: eleven begriper skillnaden mellan en religiös och ickereligiös text samt känner igen olika genren i Bibeln kompetens: eleven känner igen judendomens, kristendomens och islams gemensamma drag, historia samt känner igen religiösa samfund i sin omgivning. Eleven kan också visa respekt för andra kulturer och traditioner. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I2 Kristendomens uppkomst Paulus och den tidiga kristendomen Breven i Nya testamentet Apostlagärningarna Kristendomen från minoritet till världsreligion Bibelns mångfald, genren och det religiösa språkets karaktär Verksamma religiösa samfund i Helsingfors: olika kristna samfund, islam och judendom samt andra verksamma religiösa samfund och irreligiositet i Helsingfors M9 Vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv kompetens: Eleven vet vad som menas med mänskliga rättigheter samt kan respektera dem i sin verksamhet och sin interaktion med andra. Människorättsetik och barnets rättigheter
K5 Digital kompetens: Eleven kan ta i beaktande sina egna och andras rättigheter även i digitala miljöer. Religion årskurs 6 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M5 Handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag M2 Handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M4 Vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K1 Förmåga att tänka: interaktion och samband mellan olika fenomen kompetens: sociala, kulturella, religiösa, konfessionella och språkliga rötter samt hembygdskulturen förr och i dag och kulturmiljöns förändring och mångfald. K4 Multilitteracitet: berättandet, beskrivandet, jämförandet och redovisandet samt olika mediepresentationer K5 Digital kompetens INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I2 Martin Luther och Mikael Agricola samt kristendomens mångfald Kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik Finlands och Europas religiösitet, ekumenik, religionsdialog och irreligiositet Borgå stift tro och media, tro och konst, popkultur M5 Handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag M6 Handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam kompetens: Eleven ser ett större samband mellan den finländska livsstilen och religionen samt bredare kulturella och religiösa fenomen. I2 Kristendomens, judendomens och islams gemensamma profeter samt Jesus ställning i dessa religioner M11 Ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M9 Vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i K6 Entreprenörskap: Eleverna ska lära sig att arbeta metodiskt och långsiktigt och att i allt högre grad ta ansvar för sitt arbete. K3 Vardagskompetens: Eleven känner igen och kan ta i beaktande människans och naturens värdighet och Etiska frågor som kommer upp vid andra temaområden (individens ansvar, rättigheter, grupptryck, känslor) Människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter,
FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv okränkbarhet. Eleven kan reflektera över och lösa frågor om rätt och fel på ett konstruktivt sätt och genom att ta i beaktande olika synvinklar. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid: Eleven ska vägledas att förstå vilken betydelse de egna valen och handlingarna samt den egna livsstilen har för en själv, men också för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. människovärde, religionsfrihet och irreligiositet Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i religion Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet Eleven kan nämna källor och texter inom religionen i fråga samt beskriva det centrala innehållet i dem. M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd. M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i, I2 Förmåga att analysera religiöst språk och symboler, I2, Förmåga att lära sig i religionsundervisningen, I2 Kunskap om religion och kultur Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten och objektiviteten i den information hen hittar. Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling,
dag M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa I2, Kunskap om religion och kultur kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands och Europas religiösa rötter. Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner, I2, Religiös multilitteracitet Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. I2, I2, Kunskap om etik Eleven känner igen och kan nämna etiska normer i den religion som studeras samt etiska principer som förenar religioner och livsåskådningar. M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet I2, Kunskap om människorättsetik I2, Förmåga att reflektera över etiska frågor, I2, Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven kan det centrala innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter och kan ge exempel på mänskliga rättigheter. Eleven kan ge exempel på hur man skapar en hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska principerna i religionen i fråga i sina exempel. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för bedömningen. Eleverna handleds att som en del av självbedömningen reflektera
över sina upplevelser.