Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden
Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36
Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken 19.45 Bensträckare 19.55 HSB:s Klimatarbete Energiproduktion och klimatpåverkan Förnyelsebar energi Sammhällsmål och lagstiftning 20.30 Slut
Inledning - miljöutmaningen
Jorden är en ö!
Överutnyttjande av resurser 23 september 2008
Befolkningsökning
Förlust av biologisk mångfald Övergödning Jordförstörelse Överutnyttjade vattenresurser Kemikaliespridning Överutnyttjade fiskeresurser Avfallsproblematik Skogsförluster Förlust av ekosystemtjänster Globala miljöproblem
Källa: Steffen W., et al. 2004
Klimatproblematiken
Växthuseffekten Utgör skillnaden -19 och +14 i medeltemp. Viss värmestrålning stannar, viss reflekteras ut. Vattenånga Koldioxid Metan Lustgas Freoner
280 ppm Koldioxidhalt i atmosfären
Temperatur följer C02 halt
Klimatförändringens tre kännetecken Visar sig med eftersläpning (kumulativa) Det är bråttom! Är global
Konsekvenser
Glaciärer 8 augusti 1941 31 september 2004
Avsmältningen i Arktis
Avsmältning i Arktis Källa: Johan Rockström Naturvårdsverkets klimatkonferens 2010
Stormar, torka, värmeböljor, översvämningar
Sociala konsekvenser Stora behov i utvecklingsländer! Brist på mat ökade priser Brist på vatten Stora folkomflyttningar Ökad risk för konflikter
Ansvar för utsläppen
Befolkning USA ca: 300 miljoner Kina ca: 1,3 miljarder Indien ca: 1,2 miljarder Japan ca: 127 miljoner Thailand ca: 64 miljoner Tanzania ca: 39 miljoner Sverige ca: 9 miljoner
Sverige ca: 65 milj. ton CO2e ca: 76 milj. ton CO2e inkl internationell flyg och sjöfartstrafik
USA Koldioxidutsläpp några länder per person 2002 Saudiarabien och Australien Sverige Kina Indien
Sårbarhet och ansvar
Sveriges växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft och sjöfart 24 24 Export 52 95 Svensk konsumtion 43 Import 43
25% högre utsläpp med konsumtion inkluderad 10 ton CO 2 e per capita och år Privat konsumtion: Äta 25% ca: 2,5 ton CO2 Resa 30% ca: 3 ton CO2 Shoppa 15% ca: 1,5 ton CO2 Bo 30% ca: 3 ton CO2 (värme, fastighetsel, hushållsel, avfall)
Fem områden är avgörande Hur mycket och med vilken bil vi åker Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilket kött vi äter Hur långt och hur ofta vi flyger Bilen, Biffen och Bostaden
Klimatmålen är tydliga Begränsa medeltemp. ökningen till max 2 grader Begränsa konc. av växthusgaser till högst 400 ppm (koldioxid till 350 ppm) Vända ökning till minskning inom ca 10 år Minska världens utsläpp med 50 85% till 2050 För industriländer minska utsläppen med ca 90 % till 2050
Källa: Rewir Många håll att stoppa huvudet i
Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6
Bostadssektorns klimatpåverkan och HSB:s klimatarbete
40% av Sveriges energianvändning 85% av dessa 40% till byggnaders drift 10 15 % av samhällets koldioxidutsläpp Buffra mot ökade energikostnader!
HSB:s klimatstrategi Vid HSB:s 100 årsjubileum 2023 har HSBs medlems brf:er minskat sin klimatpåverkan med 40% och i övriga delar av HSB med 50% HSB rörelsen är självförsörjande gällande energianvändning i fastigheter år 2050 HSB är en ledande kraft inom bostadssektorn gällande klimat.
HSB Klimatavtal för brf Huvudmål Minska koldioxidutsläpp med 40% till år 2023 jämfört med 2000 års nivåer Delmål 10% 2012, 20% 2016, 30% 2020 Ca 260 brf anslutna idag
Energiproduktion och klimatpåverkan
Elens väg till konsument Källa: Svenska Kraftnät Brf Timotejen
Nordisk och Svensk elmix 111g CO2/kWh Nordisk medel elmix 47g CO2/kWh El använd i Sverige Bildkälla: Telge Energi
Ursprungsmärkning el Ursprungsgarantin visar hur elen tillverkas Ursprungsgarantier ställs ut av internationella institut Bra miljöval el (Naturskyddsföreningen) 1 1,5 öre mer/kwh Viktigt att köpa vindkraftsel som kan byggas ut! Brf Timotejen har valt att köpa el från Telge Energi vind och vattenkraft
Klimatpåverkan och bränslemix Söderenergi/Södertörns Fjärrvärme AB Igelsta och Fittjaverken 96,3 kg CO2/MWh 2008
Energipriser (inkl skatt) KÄLLA: Energiläget 2008, Energimyndigheten
Förnyelsebar energi 50% av normalfamiljs årliga varmvatten behov 500 800 kwh/m2/år Solvärmebidrag Boverket Vindkraftsandelar HSB Umeå
Klimatpåverkan brf Timotejen 2009 Värme 4260 MWh 131,9kwh/Atemp m2 410,24 ton CO2 El 2 105 709 kwh 65,2kwh/Atemp m2 98,97 ton CO2 Totalt 509,21 ton CO2 509,2 ton CO2 /450lgh = 1131,5 kgco2/lgh snitt 509,2 ton CO2 /32 292Atemp m2 = 15,7kg CO2/Atemp m2 Lgh 2:a 44,2 Atemp m2 = 694 kg CO2 Lgh 2:a 58,5 Atemp m2 = 918 kg CO2 Lgh 3:a 78,5 Atemp m2 = 1232 kg CO2 Lgh 4:a 90 Atemp m2 = 1413 kg CO2
Samhällsmål och lagstiftning
Nationella klimat och energimål minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 % till 2020 procent och 50 % till 2050, i förhållande till användningen 1995. 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser i förhållande till 1990 års nivå. avser den icke handlande sektorn
Klimatmål i Stockholms län Utsläppen av koldioxid ska minska till 3,1 ton per person och år till 2010. (2009 3,25 ton CO2/person, ungefär hälften riksgenomsnittet) två största utsläppskällorna av koldioxid i länet: vägtrafiken och energiproduktionen inte rättvisande Huvudorsaken till de relativt låga utsläppen: låg industribelastning och effektiva energi och transportlösningar.
Botkyrka kommun klimatmål Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 Utsläppen av koldioxid ska minska till 1,3 ton CO2 per invånare år 2013. Utfallet 2009 var 2 ton CO2 per invånare. Transportsektorn 75 % av koldioxidutsläppen Produktion respektive användning av energi hos service, industri och hushåll 25% av koldioxidutsläppen
Lagstiftning BOVERKETS BYGGREGLER För ombyggnader endast finns råd. Nybyggnation 110 kwh/m2 MILJÖBALKEN Allmänna hänsynsregler berör bland annat energianvändning i byggnader: Alla som bedriver en verksamhet skall hushålla med råvaror och energi. I första hand skall förnybara energikällor användas. LAGEN OM ENERGIDEKLARATION FÖR BYGGNADER Denna lag ska främja både en effektiv energianvändning i byggnader, och en god inomhusmiljö.
Innehåll träff 2 15 april Fokus Lösningar Brf Timotejens tekniska system och energikostnader Hur man som boende kan hantera systemen energismart el, värme, vatten Hur man som boende kan spara på hushålls el rum för rum Enhetsmätning el incitament för boende, jämförelse med annan brf Avfall förpackningar, brännbart, grovavfall, farligt avfall Hur man kan äta klimatsmart Boendefolder delas ut
Alla kan göra något! Tack för uppmärksamheten! Kansliet 2007-03-08 51