Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Relevanta dokument
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

Infektioner hos barn i förskolan

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Infektioner hos barn i förskolan

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Streptokockinfektioner

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Så kan vi minska spridning av

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Hygienrutiner på förskolan

Barn, infektioner och antibiotika

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner på förskolan

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Frisk utan antibiotika

Hygien och smitta i förskolan

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Frisk utan antibiotika

Policy vid barns sjukdom

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Frisk utan antibiotika

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Frisk utan antibiotika

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Förskolorna Framtidsfolket AB

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Så vårdar du ditt sjuka barn

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Hygienrutiner på förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

ESBL. Information till patienter och närstående

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Sjukdomspolicy förskola

Anvisningar för sjuka barn

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan. Ingrid Nilsson

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

MRSA. Information till patienter och närstående

Henriks Hage Förskola

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Hygienrutiner i förskolan

KARLAVAGNEN VÄLKOMNA 2. INFO OM STINA 3. SAMRÅDSREPRESENTANTER 4. PRESENTATION AV PEDAGOGER

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Transkript:

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Kan en infektion vara bra? Illustration: Ulla Granqvist

Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på exempelvis förskola, samlas i grupp sprids dessutom smitta lättare. Ett barn kan under sina första fyra levnadsår ha i snitt sex till åtta luftvägsinfektioner under ett år. I de allra flesta fall rör det sig då om förkylningssjukdomar med inslag av snuva, hosta, halsont eller öroninflammationer. Även maginfektioner är vanliga. Varje infektion läker i genomsnitt ut på en vecka. Orsaken kan vara bakterier eller virus. Infektionerna hjälper barnet att bygga upp dess immunförsvar som med tiden blir allt mer motståndskraftigt. Efter fem års ålder och i takt med att immunförsvaret utvecklats minskar antalet infektioner till omkring två till tre per år. Reflektera över: När skall barnet stanna hemma med en förälder eller nära anhörig? När är ett barn tillräckligt frisk för att gå tillbaka till förskolan? Vem tar VAB?

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Vad kan vara magens bästa? Illustration: Ulla Granqvist

Magens bästa En milstolpe i barnets liv är att bli av med blöjan. För omkring sextio år sedan var en stor del av barnen blöjfria vid 18- månaders ålder, idag börjar de flesta att tränas efter 18- månaders ålder. Det finns en rad fördelar med att börja tidigare än så, såsom positiva effekter på hälsan och familjens ekonomi. Att sitta på potta med stöd för under barnets fötter underlättar dessutom tarm- samt blåstömningen. Reflektera över: Hur kan jag som förälder underlätta för barnet? När är ett barn förstoppat? Har diarré? o Vad kan vi som föräldrar göra för våra barn? Är våra toalettvanor viktiga? o Kan de hjälpa dig att må bra? o Kan rutinmässiga toalettvanor vara bra för oss, vuxna som barn? o Är lugn och ro på toaletten viktigt för oss?

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Varför behöver vi tänka på vår handhygien? Bild: Thinkstock

Handhygien = god vana? Ett problem med smitta är att de flesta sjukdomar som barn kan få smittar som mest innan barnen fått tydliga symtom, virus eller bakterien ligger ofta ett steg före. En sjukdom kan även smitta efter att barnet blivit symtomfritt. Med andra ord smittas vi ofta utan att vi märker det. Därmed lönar det sig att vara noggrann med god hygien, och framförallt handhygien. Reflektera över: Vad är inkubationstid? Vad är kontaktsmitta? Handsprit eller tvål och vatten, vad kan vara bäst och när?

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Hur kan vi bidra till en säker miljö för våra barn? Illustration: Ulla Granqvist

En säker och utvecklande miljö. Enligt FN s Barnkonvention har alla barn som befinner sig i Sverige rätt till en säker och utvecklande miljö. Barn har framförallt allt behov av en trygg tillvaro, samvaro och lek. Med tiden och att barnet växer och blir äldre förändras inte deras behov av detta. Däremot förändras deras rörelser och behov av att upptäcka saker en bit ifrån oss föräldrar. Vi behöver då finnas där som ett vägledande stöd, både genom uppmuntran men också genom vissa tydliga begränsningar. Reflektera över: Hur uppmuntrar vi barnens utforskande på ett säkert sätt? Hur kan vi barnsäkra hemmet? Hur transporteras barn säkert i bil? Hur transporteras barn säkert på cykel? Säker och trygg förvaring av läkemedel, diskmedel m.m., hur kan det se ut?

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Hur kan vi förebygga att barn sätter i halsen? Illustration: Ulla Granqvist

Att förebygga olyckor. Att förebygga olyckor är vårt absolut säkraste sätt till att minska riskerna för att våra barn sätter något i halsen. Omkring barnets ålder om 3 månader börjar de lära sig att gripa och för då en del av de föremål som de får fatt i till munnen. Detta är ett sätt för barnet att förstå sin omgivning och föremålet de precis fått i sin hand. Risken finns dock att föremålet kan fastna i deras hals och vi som vuxna måste därför finnas tillhands och förhindra detta. Reflektera över: Vad kan ett barn sätta i halsen? Vad kan vi göra som föräldrar för att förebygga? Vad kan vi behöva tänka på när det kommer till exempelvis nappen?

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Hur ska vi tänka kring prickar och utslag? Illustration: Ulla Granqvist

Utslag och prickar. Alla barn får någon gång prickar eller utslag. Exempel kan vara eksem, födelsemärken eller utslag. Barnets allmäntillstånd avgör oftast hur vi som föräldrar skall agera. Reflektera över: Vad kan vi göra för att underlätta för barnet? Kan vi alltid veta vad prickarna eller hudutslagen beror på? Vad kan utslag vara ett tecken på? När behöver vi uppsöka vård?