Etik i byggsektorn
Etikens dimensioner Beskrivande etik Den beskrivande (deskriptiva) etiken undersöker vilka etiska värderingar, attityder, allmänna principer och konkreta handlingsmönster som faktiskt förekommer i olika samhällen och kulturer. Meta-etik Meta-etiken granskar etikens logiska uppbyggnad och kunskapsteoretiska anspråk. Vägledande etik När det i allmänhet talas om etik menas oftast vägledande (normativ) etik som uppställer och argumenterar för etiska riktmärken och etiska handlingsregler.
Etikens grundprincip Gyllene regeln: Behandla andra som du själv vill bli behandlad" Detta är ett exempel Normativ etik. En grundläggande princip som alla handlingar kan bedömas mot.
Exempel (1) Efter att den nya bilmodellen introducerats uppdagades det att risken för en bensinexplosion efter kollision bakifrån var ovanligt stor för denna bilmodell. En utredning visade att risken kunde avsevärt minskas genom en enkel åtgärd som (i 1973 års penningvärde) skulle kosta 11 dollar per bil. Denna åtgärd skulle i så fall behöva vidtas på de 12,5 miljoner bilar som redan var i bruk. Det beräknades att åtgärden skulle förhindra 180 dödsfall, 180 svåra brännskador och 2100 fordonsbränder. Kostnaden för ett dödsfall sattes till 200 000 dollar, för en brännskada till 67 000 dollar och för en fordonsbrand till 700 dollar. Kalkylen visade således att totalkostnaden för åtgärden var 137,5 miljoner dollar medan vinsten hade ett värde av endast 49,5 miljoner dollar. Bilföretaget valde att inte återkalla bilarna för att genomföra åtgärden.
Etik och moral? Moral rör människans praktiska och faktiska handlande. Det är alltså den handlande personen eller personens konkreta handling som är moralisk eller omoralisk. Etik står för den systematiska reflektionen över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. Den etiska reflektionen utmärker sig genom att man försöker ge skäl till varför man handlar som man gör eller varför man valt de värden man valt.
Etik och juridik? Etiken sysslar med principer och överväganden som ligger före lagarna och som kanske ännu inte hunnit påverka lagstiftning. Etiken har mera med människans inre hållning och hennes samvete att göra än lagarna som främst är till för att reglera vårt beteende. All mänsklig samvaro kan inte regleras genom lagbestämmelser.
Etikens redskap (1) Intuition Den intuitiva insikten präglas av en direkt kontakt med den egna livserfarenheten och tillämpas i konkreta situationer. Känslan av att något är rätt eller fel nås utan mellanled och systematiska slutledningar
Etikens redskap (2) Förnuft Med vårt förnuft bedömer vi fakta och erfarenheter och sorterar dem till en gemensam kunskap, som sedan analyseras från etiska utgångspunkter. Att pröva och förstå varandras argument i en kritisk dialog är ett viktigt led i förbindelsen mellan etik och förnuft. Värdekonflikter ska därför inte ses som ett hot mot vårt förnuft utan som en utmaning för vår etiska kreativitet.
Etikens redskap (3) Samvete Samvetet, som till betydande bör ses som ett resultat av uppfostran och som en spegel av rådande kulturella och sociala normer, säger oss att en viss attityd eller handlingslinje är rätt eller fel. I det avseendet har samvetet likheter med intuitionen. Ordet samvete refererar till ett gemensamt vetande eller gemensamma erfarenheter.
Etikens redskap (4) Empati Empati innebär inkännande i någons lidande. Det handlar inte bara om medkänsla eller om att leva sig in i hur en annan människa har det. Empatin innebär att också försöka dela en annan människas känslomässiga och kroppsliga upplevelse av sin situation. Empatins roll i den etiska analysen innebär att man lyhört utnyttjar upplevelser av andras känslomässiga och kroppsliga reaktioner i särskilt utsatta situationer.
Etikens redskap (5) Fakta och värderingar Vid ställningstaganden till etiska problem behöver det utgås från både fakta och värderingar. Det är en illusion att tro att man med utgångspunkt från påståenden om fakta kan härleda vad som bör göras. Ofta kan eventuell oenighet bero mer på hur man tolkar fakta än oenighet om grundläggande värderingar eller principer för hur man bör handla. Det är därför också viktigt vid analysen av etiska konflikter att klarlägga vari oenigheten består.
Etikens redskap (6) Reflekterat etiskt förhållningssätt Även då man omedelbart värderar en handling med empatins, intuitionens eller samvetets hjälp kan det finnas anledning att i efterhand analysera om man faktiskt handlade rätt eller fel. Det bör finnas en balans mellan eget förnuft, etiska principer, intuition, samvete och de faktiska handlingarna och deras konsekvenser.
Exempel (2) I ett land med 30 miljoner invånare har ett planerat vattenkraftsprojekt blivit ifrågasatt. Många hävdar att bygget bör avbrytas, medan andra vill hålla fast vid de ursprungliga planerna. Det främsta argumentet för att bygga dammen är att den kommer att ge billigare elektricitet i hela landet, vilket anses vara till fördel för alla dess invånare. Det finns två huvudargument för att inte bygga dammen. Dels ödelägger den flera kvadratkilometer värdefull naturmiljö, dels kommer cirka 3000 människor att tvingas lämna sitt hem, som i flertalet fall är jordbruk som deras familj ägt i flera generationer. Ska dammen byggas eller inte?
Exempel (3) En nyexaminerad civilingenjör väljer mellan olika anställningar inom sitt specialområde, vattenteknik. Hon har två bra erbjudanden från svenska kommuner. Dessutom har hon erbjudits ett lågbetalt arbete i ett u-land. I det senare arbetet skulle hon ordna försörjningen med dricksvatten i ett område där många människor, särskilt barn, fortfarande dör på grund av hälsofarligt vatten. Hur tycker ni hon ska välja?
Affärsetik-utveckling (1) Före 1960 I stora drag kopplad till teologi och religion Diskussioner började föras om arbetsvillkor och arbetsmiljö 1960-1970 Ökat inslag av sociala aspekter
Affärsetik-utveckling (2) 70-talet Affärsetik (Business Ethics) blir ett akademiskt ämne Corporate Social Responsibility (CSR) Image och rykte blir allt viktigare Hantering av sociala krav?
Affärsetik-utveckling Första halvan av 80-talet Affärsetik stärker sin position som ett akademiskt ämne Andra halvan av 80-talet och framåt Ämnet definieras som interaktionen mellan etik och affärsverksamhet Tydlig koppling till marknadsekonomi Individers moral?
http://www.youtube.com/watch? v=liwlvbro9ei
Etiska problem i byggsektorn (Vee and Skitmore, 2003) Otillbörlig samverkan i upphandlingen Mutor Slarv, vårdslöshet och försumlighet Bedrägeri Ohederlighet och orättvis behandling
Fall: Enstegstätade fasader (1) Tidigt 1970-tal: I samband med energikrisen tilläggsisoleras många svenska murade hus med den så kallade enstegsmetoden och på sten och tegel fungerar detta bra. Slutet av 1980-talet: Nu börjar enstegsmetoden användas i liten skala på nybyggda hus uppförda med hjälp av träregelväggar. 1990-talet: Från senare hälften av 90-talet blir enstegsmetoden på träregelkonstruktioner allt vanligare i nybyggda småhus och lägenheter.
Fall: Enstegstätade fasader (2) 2002: Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) rapporterar om problem med fukt i fasaderna i nybyggda bostadsområdet Hammarby sjöstad i Stockholm. 2007: Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) larmar om att enstegsmetoden inte håller måttet, och problemet börjar uppmärksammas i medier. 2009: Boverket slår fast att väggkonstruktionen är felaktig och uppfyller inte de krav som samhället ställer på byggnaders fuktsäkerhet. Hur tycker ni branschen borde agerat?
Fall: Enstegstätade fasader (3) Bakom fasaderna på de här husen döljer sig en tickande mögelbomb. Den så kallade enstegsmetoden, som byggbolagen använt i stor skala sedan 1990- talet, döms idag ut av många experter sedan den visat sig vara riskabel. 10 miljarder kronor i kostnader enbart för att åtgärda drabbade villor och radhus. Siffran är visserligen osäker eftersom byggbranschen är otydlig med hur många småhus det egentligen handlar om. Men att det kommer att handla om stora summor är helt klart. Beräkningar från bland andra Svensk byggtjänst anger att minst 20.000 villor, rad- och kedjehus är byggda med den här metoden och därmed i riskzonen för att drabbas av mögel. Sveriges tekniska forskningsinstitut har granskat de här problemen länge det var från dem larmen kom efter fuktproblemen i flerfamiljshusen i Hammarby sjöstad i Stockholm och menar att det handlar om upp till 40.000 småhus. Med dessa fakta, ändras då er ståndpunkt om hur byggbranschen borde agerat?
Etik i byggsektorn Samhällsbyggnadsektorns etiska råd Ett antal etiska principer Prövning av anmälningar
Samhällsbyggnadssektorns etiska regler (1) Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall inte åta sig uppdrag som strider mot allmän rättsuppfattning, eller på annat sätt kan anses oacceptabelt från allmän synpunkt. Aktör skall verka för sund konkurrens och iaktta god marknadsföringssed.
Samhällsbyggnadssektorns etiska regler (2) Samarbetet med övriga parter inom ramen för ett uppdrag skall präglas av korrekta affärsrelationer, tydliga avtal och ömsesidig respekt. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall inta en strikt hållning till s.k. kontaktoch relationsskapande åtgärder i form av t.ex. otillbörliga gåvor eller resor. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte anlita eller samarbeta med oseriösa aktörer. Så kallade svartjobb skall aktivt motverkas. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall utföra sitt uppdrag fackmässigt och inom ramen för god affärssed. Alla uppdrag skall genomföras med sådan kompetens och sådana resurser som behövs för uppgiften. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte skada övriga parters eller kollegors anseende genom att opåkallat och utan saklig grund yttra sigkritiskt om deras förhållanden.
Anmälningar till Etiska rådet 2009 6 st 2010 4 st 2011 6 st 2012 och 2013 ej angivet
Exempel på prövning i Etiska rådet Byggnation på ett område där anmälaren ansett att markområdet inte varit föremål för tillräcklig sanering. Etiska Rådet fann i ärendet att förhållandena prövats av vederbörande myndigheter och att det inte fanns skäl att ta upp anmälan till vidare prövning. Årligen återkommande Kommunkonferens som Sveriges Byggindustrier Örebro ordnar tillsammans med Örebro läns Entreprenörförening. Etiska Rådet fann vid sin prövning att denna inte stred mot de Etiska reglerna. Två ärenden har gällt studieresor. Etiska Rådet fann vid sin prövning att sådana inte stred mot de Etiska reglerna men uttalade att det är viktigt att aktör inom sektorn intar en strikt hållning till kontakt och relationsskapande åtgärder. Frågan gällde marknadsföring av visst byggmaterial där anmälaren i allt väsentligt gjorde gällande att marknadsföringen opåkallat och utan saklig grund var kritiskt mot anmälarens typ av byggnadsmaterial. Etiska rådet, avslutade ärendet med det beslutet att ett gemensamt seminarium arrangeras för att nå en samsyn hur marknadsföringspåståenden avseende miljö m.m. bör presenteras.
Sveriges Byggindustriers uppförandekoder Innebär i princip att gällande lagstiftning ska följas, exempelvis: Agera för sund konkurrens vid anbud, upphandling och inköp. Motverka otillbörlig påverkan, mutor, prissamverkan, karteller, missbruk av marknadsdominans och manipulation av anbud. Föra korrekt redovisning av ekonomiska transaktioner Motverka svartarbete och övrig ekonomisk brottslighet Agera korrekt och inte bjuda på resor, ge gåvor eller andra tjänster som inte kan redovisas öppet. Utföra uppdrag fackmässigt samt följa beslut från ARN
Code of Ethics(1) Construction Management Association of America 1. Client Service. I will serve my clients with honesty, integrity, candor, and objectivity. 2. Representation of Qualifications and Availability. I will only accept assignments for which I am qualified by my education, training, professional experience and technical competence, and I will assign staff to projects in accordance with their qualifications and commensurate with the services to be provided, and I will only make representations concerning my qualifications and availability which are truthful and accurate.
Code of Ethics(2) Construction Management Association of America 3. Standards of Practice. I will furnish my services in a manner consistent with the established and accepted standards of the profession and with the laws and regulations which govern its practice. 4. Fair Competition. I will represent my project experience accurately to my prospective clients and offer services and staff that I am capable of delivering. 5. Conflicts of Interest. I will endeavor to avoid conflicts of interest; and will disclose conflicts which in my opinion may impair my objectivity or integrity.
Code of Ethics(3) Construction Management Association of America 6. Fair Compensation. I will negotiate fairly and openly with my clients in establishing a basis for compensation, and I will charge fees and expenses that are reasonable and commensurate with the services to be provided and the responsibilities and risks to be assumed. 7. Release of Information. I will only make statements that are truthful, and I will keep information and records confidential when appropriate and protect the proprietary interests of my clients and professional colleagues.
Code of Ethics(4) Construction Management Association of America 8. Public Welfare. I will not discriminate in the performance of my Services on the basis of race, religion, national origin, age, disability, gender or sexual orientation. I will not knowingly violate any law, statute, or regulation in the performance of my professional services. 9. Professional Development. I will continue to develop my professional knowledge and competency as Construction Manager, and I will contribute to the advancement of the construction and program management practice as a profession by fostering research and education and through the encouragement of fellow practitioners.
Code of Ethics(5) Construction Management Association of America 10. Integrity of the Profession. I will avoid actions which promote my own self-interest at the expense of the profession, and I will uphold the standards of the construction management profession with honor and dignity.
Etik i byggsektorn -Utvecklingsbehov Vilka krav ställs på dagens och framtidens civilingenjörsutbildningar inom samhällsbyggnadsområdet avseende etiska frågeställningar? Hur säkerställs att etiska aspekter behandlas i forskning och utbildning, och hur relaterar detta till näringslivets behov?