Etik och socialt ansvarstagande i byggsektorn

Transkript

1 Etik och socialt ansvarstagande i byggsektorn

2 Socialt ansvarstagande - CSR CSR är ett åtagande av företag att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling Reducera företagets påverkan på samhälle och miljö Etiskt förhållningssätt till företagets verksamhet Avvägning mellan kortsiktig finansiella resultat och långsiktig social nytta

3 CSR i Byggsektorn Kunskap om och hantering av byggföretagets intressenter Stark koppling till arbetsmarknaden Stor arbetsgivare och riskfyllda arbetsuppgifter Ska hanteras på både företags- och projektnivå

4 Social hållbarhet i byggsektorn Hantering av olika perspektiv från byggprojektets intressenter. Byggprojektets påverkan på framtida brukares livssituation Byggprojekts påverkan under byggtiden, på exempelvis yrkesarbetare Hälsa och säkerhet Tillämpning av bygg- och fastighetsföretags sociala ansvar CSR (Corporate Social Responsibility)

5 Utmaningar Livskvalitet: Förbättringar för missgynnade grupper. Social rättvisa: Motverka konflikter och instabilitet. Inkludering: Ekonomisk, social och politisk. Framtids-/utvecklingsfokus: Sikte på nutida och framtida generationer.

6 Vägledning för socialt ansvarstagande ISO Ansvarighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenternas intressen Respekt för internationella uppförandenormer Respekt för de mänskliga rättigheterna

7 Ansvarighet En organisation bör vara ansvarig för: Den påverkan som dess beslut och aktiviteter har på samhället, miljön och ekonomin, i synnerhet betydande negativa konsekvenser. De åtgärder som har vidtagits för att förhindra upprepning av oavsiktliga och oförutsedda negativa effekter.

8 Transparens En organisation bör vara transparent i fråga om: Syfte med, typ och lokalisering av sin verksamhet. Identiteten på de som har ett styrande intresse i organisationens aktiviteter. På de sätt beslut fattas, implementeras och följs upp. Resultat i relevanta och viktiga delområden inom socialt ansvarstagande. Källorna till, summan av, och användningen av sina medel. Den kända och troliga påverkan som beslut och aktiviteter har för intressenterna, samhället, ekonomin och miljön. Intressenterna och de kriterier och rutiner som används för att identifiera, välja ut och involvera dem.

9 Etiskt uppförande En organisation bör främja etiskt uppförande genom att: Identifiera och kommunicera sina grundläggande värderingar och principer. Utveckla och använda styrningsstrukturer som stöder etiskt uppförande inom organisationen. Identifiera, anta och tillämpa riktlinjer för etiskt uppförande. Förhindra eller lösa intressekonflikter i organisationen som skulle kunna leda till oetiskt uppförande. Upprätta rutiner för att övervaka, stödja och genomdriva etiskt uppförande.

10 Respekt för intressenternas intressen En organisation bör: Identifiera sina intressenter. Erkänna och ta hänsyn till behov och rättigheter hos sina intressenter. Vara medveten att vissa intressenter väsentligt kan påverka organisationens aktiviteter. Utvärdera och beakta möjligheten för intressenter att kontakta, samverka med och påverka organisationen. Ta hänsyn till intressenter som kan påverkas av ett beslut, även om de inte har någon formell roll.

11 Respekt för rättstatens principer En organisation bör: Uppfylla rättsliga krav där organisationen är verksam. Säkerställa att relationer och aktiviteter upprätthålls inom avsedda och relevanta rättsliga regelverk. Hålla sig informerad om alla rättsliga skyldigheter. Regelbundet följa upp sin efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.

12 Respekt för internationella uppförandenormer En organisation bör respektera internationella uppförandenormer, samtidigt som den efterlever rättsstatens principer. I länder där lagen eller dess genomförande strider mot internationella uppförandenormer bör dessa normer respekteras i största möjliga utsträckning.

13 Respekt för mänskliga rättigheter En organisation bör: Respekter och främja de rättigheter som anges i Bill of human rights Respektera att rättigheter är universella. I situationer där de mänskliga rättigheterna inte skyddas, vidta åtgärder för att respektera dessa.

14 Etikens dimensioner Beskrivande etik Den beskrivande (deskriptiva) etiken undersöker vilka etiska värderingar, attityder, allmänna principer och konkreta handlingsmönster som faktiskt förekommer i olika samhällen och kulturer. Meta-etik Meta-etiken granskar etikens logiska uppbyggnad och kunskapsteoretiska anspråk. Vägledande etik När det i allmänhet talas om etik menas oftast vägledande (normativ) etik som uppställer och argumenterar för etiska riktmärken och etiska handlingsregler.

15 Etikens grundprincip Gyllene regeln: Behandla andra som du själv vill bli behandlad" Detta är ett exempel Normativ etik. En grundläggande princip som alla handlingar kan bedömas mot.

16 Etik och moral? Moral rör människans praktiska och faktiska handlande. Det är alltså den handlande personen eller personens konkreta handling som är moralisk eller omoralisk. Etik står för den systematiska reflektionen över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. Den etiska reflektionen utmärker sig genom att man försöker ge skäl till varför man handlar som man gör eller varför man valt de värden man valt.

17 Etik och juridik? Etiken sysslar med principer och överväganden som ligger före lagarna och som kanske ännu inte hunnit påverka lagstiftning. Etiken har mera med människans inre hållning och hennes samvete att göra än lagarna som främst är till för att reglera vårt beteende. All mänsklig samvaro kan inte regleras genom lagbestämmelser.

18 Etikens redskap (1) Intuition Den intuitiva insikten präglas av en direkt kontakt med den egna livserfarenheten och tillämpas i konkreta situationer. Känslan av att något är rätt eller fel nås utan mellanled och systematiska slutledningar

19 Etikens redskap (2) Förnuft Med vårt förnuft bedömer vi fakta och erfarenheter och sorterar dem till en gemensam kunskap, som sedan analyseras från etiska utgångspunkter. Att pröva och förstå varandras argument i en kritisk dialog är ett viktigt led i förbindelsen mellan etik och förnuft. Värdekonflikter ska därför inte ses som ett hot mot vårt förnuft utan som en utmaning för vår etiska kreativitet.

20 Etikens redskap (3) Samvete Samvetet, som till betydande bör ses som ett resultat av uppfostran och som en spegel av rådande kulturella och sociala normer, säger oss att en viss attityd eller handlingslinje är rätt eller fel. I det avseendet har samvetet likheter med intuitionen. Ordet samvete refererar till ett gemensamt vetande eller gemensamma erfarenheter.

21 Etikens redskap (4) Empati Empati innebär inkännande i någons lidande. Det handlar inte bara om medkänsla eller om att leva sig in i hur en annan människa har det. Empatin innebär att också försöka dela en annan människas känslomässiga och kroppsliga upplevelse av sin situation. Empatins roll i den etiska analysen innebär att man lyhört utnyttjar upplevelser av andras känslomässiga och kroppsliga reaktioner i särskilt utsatta situationer.

22 Etikens redskap (5) Fakta och värderingar Vid ställningstaganden till etiska problem behöver det utgås från både fakta och värderingar. Det är en illusion att tro att man med utgångspunkt från påståenden om fakta kan härleda vad som bör göras. Ofta kan eventuell oenighet bero mer på hur man tolkar fakta än oenighet om grundläggande värderingar eller principer för hur man bör handla. Det är därför också viktigt vid analysen av etiska konflikter att klarlägga vari oenigheten består.

23 Etikens redskap (6) Reflekterat etiskt förhållningssätt Även då man omedelbart värderar en handling med empatins, intuitionens eller samvetets hjälp kan det finnas anledning att i efterhand analysera om man faktiskt handlade rätt eller fel. Det bör finnas en balans mellan eget förnuft, etiska principer, intuition, samvete och de faktiska handlingarna och deras konsekvenser.

24 Etiska dilemman Ledningsgruppen på Byggbolaget har tillsammans med en konsult tagit fram ett antal värderingar som man önskar ska komma att genomsyra företaget. Dessa är Personligt Ansvar, Effektivitet och Omtanke. Hur kan dessa implementeras hos medarbetarna, som inte deltagit i arbetet med att ta fram ledorden?

25 Etiska dilemman Byggbolagets styrelse får kännedom om att prissamverkan (kartellbildning) har skett mellan Byggbolaget och några andra företag utan styrelsen vetskap. Vad är möjliga konsekvenser av detta och hur bör styrelse och ledning agera?

26 Asfaltskartellen Den största kartell som avslöjats i Sverige är den så kallade asfaltkartellen. Nio företag dömdes att betala 1,2 miljarder i böter för att ha gjort upp om priser, anbud och marknader. Det var ett bråk mellan några lägre chefer och NCC:s ledning som ledde fram till avslöjandet. Ledningen anmälde cheferna för bedrägeri. Cheferna hämnades genom att avslöja kartellen. Konkurrensverket kunde med tipsarnas hjälp bevisa att företagen hade träffats och delat upp marknader mellan sig. Utredningarna är ofta svåra och komplexa. Det dröjde sex år från det att Konkurrensverket genomförde en gryningsräd mot de misstänkta företagen i asfaltkartellen till dess att domen föll i Stockholms tingsrätt i juli Nio företag i den så kallade asfaltkartellen fick betala sammanlagt 1,2 miljarder i böter. Personerna på bilden har inget direkt samband med artikeln.

27 Affärsetik-utveckling (1) Före 1960 I stora drag kopplad till teologi och religion Diskussioner började föras om arbetsvillkor och arbetsmiljö Ökat inslag av sociala aspekter

28 Affärsetik-utveckling (2) 70-talet Affärsetik (Business Ethics) blir ett akademiskt ämne Corporate Social Responsibility (CSR) Image och rykte blir allt viktigare Hantering av sociala krav?

29 Affärsetik-utveckling Första halvan av 80-talet Affärsetik stärker sin position som ett akademiskt ämne Andra halvan av 80-talet och framåt Ämnet definieras som interaktionen mellan etik och affärsverksamhet Tydlig koppling till marknadsekonomi Individers moral?

30 Etiska problem i byggsektorn (Vee and Skitmore, 2003) Otillbörlig samverkan i upphandlingen Mutor Slarv, vårdslöshet och försumlighet Bedrägeri Ohederlighet och orättvis behandling

31 Samhällsbyggnadssektorns etiska råd Samarbetet med övriga parter inom ramen för ett uppdrag skall präglas av korrekta affärsrelationer, tydliga avtal och ömsesidig respekt. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall inta en strikt hållning till s.k. kontaktoch relationsskapande åtgärder i form av t.ex. otillbörliga gåvor eller resor. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte anlita eller samarbeta med oseriösa aktörer. Så kallade svartjobb skall aktivt motverkas. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn skall utföra sitt uppdrag fackmässigt och inom ramen för god affärssed. Alla uppdrag skall genomföras med sådan kompetens och sådana resurser som behövs för uppgiften. Aktör inom samhällsbyggnadssektorn får inte skada övriga parters eller kollegors anseende genom att opåkallat och utan saklig grund yttra sigkritiskt om deras förhållanden.