Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006

Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 ISSN 1401-243X R 2007:10

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

INVENTERING AV FLADDERMÖSS I GÖTEBORGS KOMMUN 2006

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 Ekologi och hot... 2 Skydd... 3 Göteborgs kommun... 3 METOD... 4 RESULTAT OCH DISKUSSION... 5 Lokaler... 5 Arter... 5 Andra inventeringar... 6 LITTERATUR... 7 MUNTLIGA REFERENSER... 7 Bilaga 1: Utbredningskartor: Fladdermusarter i Göteborgs kommun (2 sidor) Bilaga 2: Karta: antal arter/lokal Bilaga 3: Miljöbeskrivningar av inventerade lokaler 2006 Bilaga 4: Tabell: Resultat från inventering 2006 Bilaga 5: Tabell: Sammanställning av övriga inventeringar Enheten för Natur- och kulturmiljövård December 2006 Diarenummer: 1701/06 5349 Författare: Linda Andersson, biolog Omsalgsfoto: Dammfladdermus. Fotot: Jens Rydell Kartor: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, bearbetade av Göteborgs Stadsmuseum Göteborgs Stadsmuseum & Miljöförvaltningen

INVENTERING AV FLADDERMÖSS I GÖTEBORGS KOMMUN 2006 INLEDNING Fladdermöss är en djurgrupp som missgynnas och stadigt minskar i antal. Samtliga i Sverige förekommande fladdermusarter är strikt skyddade enligt EU:s Art- och habitatdirektiv och Artskyddsförordningen. Kunskapen om fladdermusfaunan i Göteborgs kommun är bristfällig. Med anledning av det har Göteborgs Stadsmuseum, enheten för natur och kulturmiljövård, under sommaren 2006 inventerat fladdermöss i Göteborgs kommun. Syftet med inventeringen har varit att undersöka om det finns några rödlistade arter samt att identifiera artrika områden i kommunen. En sammanställning av tidigare kunskap om artförekomst redovisas även i rapporten. Arbetet är en del av Göteborgs stads projekt Natur och kultur i Göteborg ett kunskapsunderlag som syftar till att sammanställa och uppdatera kunskapen om natur- och kulturvärden i Göteborgs kommun. Undersökningen har finansierats av bidrag från Länsstyrelsen och Göteborgs stad samt ett extra bidrag från miljöförvaltningen. Biolog Stefan Pettersson har genomfört inventeringen och analyser av inspelat material. Linda Andersson, Maria Magnusson och Lennart Gustafsson (Göteborgs Stadsmuseum) har medverkat i inventeringen. Johan Ahlén (Naturcentrum) har hjälpt till med fortbildning samt inventering av Billdals park. Långörad fladdermus i vinterdvala. Foto: Jens Rydell 1

BAKGRUND Fladdermöss är en däggdjursgrupp som globalt sett är mycket artrik. Det finns c:a 1000 kända fladdermusarter i världen. De artrikaste områdena finns i tropikerna. I Europa förekommer 35 arter, och 18 har påträffats i Sverige. Två arter har endast observerats tillfälligt medan övriga förekommer regelbundet i landet även om flera är mycket sällsynta. Av dessa är sex arter upptagna på den svenska rödlistan. Ekologi och hot Fladdermöss är en hotad djurgrupp i Sverige såväl som i resten av Europa. Till stor del beror hotet i att de miljöer som fladdermöss är beroende av minskar, exempelvis grova hålträd, våtmarker, lövskog och småskaliga odlingslandskap. Även spridning av bekämpningsmedel i landskapet, som orsakar minskat antal insekter, är ett hot mot de svenska fladdermössen eftersom de är insektsätare. Fladdermössen är extra känsliga mot förändringar i landskapet eftersom de är beroende av flera olika bo- och jaktplatser under året. På hösten har hanarna ett parningsrevir, som kan vara en skogsdunge med hålträd eller andra skyddade ställen där de kan vila under dagen. När nätterna blir kallare går de i vinterdvala på ett ställe som är svalt men frostfritt och har hög luftfuktighet, exempelvis grottor och jordkällare. En del arter flyttar söderut, precis som många fåglar. På våren bildar honorna yngelkolonier, ofta i hus eller hålträd. Hanarna flyttar till egna håligheter. Mer information om svenska fladdermöss och deras ekologi finns på internet: http://www.fladdermus.net http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/natur/tips/fladderm/fladderm.htm Betsmarker kan vara fina miljöer för fladdermöss. Fladdermöss jagar ofta insekter vid dammar. 2

Skydd Under 1980-talet uppmärksammades det i Europa att fladdermössen var så hotade att de behövde ett starkt skydd. Eftersom flera av arterna migrerar insåg man att ett internationellt perspektiv var nödvändigt. Det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS som trädde i kraft 1994 har undertecknats av Sverige och 30 andra länder. Länderna har därmed åtagit sig att bland annat; Fridlysa alla fladdermöss inom sitt territorium Förbjuda fångst, hållande eller avlivning utan tillstånd från behörig myndighet. Ange de platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus. Ta vederbörlig hänsyn till de livsmiljöer som är av betydelse för fladdermöss. Främja allmänhetens medvetande om att fladdermöss behöver skyddas. I Sverige har flera av åtagande implementerats i lagstiftningen och inom EU är vi förbundna att förhålla oss till flera av dessa punkter då samtliga arter är upptagna i Art- och habitat direktivet, bilaga 4. Det innebär att fladdermössen är fridlysta och att deras livsmiljöer är strikt skyddade. Göteborgs kommun Kunskapen om fladdermöss i Göteborgs kommun är bristfällig. Inga större systematiska inventeringar är genomförda och det finns heller ingen övergripande sammanställning av observerade fladdermusarter i kommunen. De personer som har arbetat med fladdermöss i kommunen har endast besökt ett fåtal områden (främst Slottsskogen och Änggårdsbergen) i forsknings- och undervisningssyfte. Det finns sedan tidigare endast en uppgift om förekomst av rödlistade arter i Göteborg. Uppgiften om fransfladdermus, Myotis nattereri, i Göteborg kommer från Natur- och kulturvårdsprogrammet, 1979, men närmare lokalangivelse saknas. År 1997 gjorde två studenter en pilotstudie i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum (Borefelt och Hagberg). 3

METOD Urvalet av lokaler har gjorts utifrån de allmänna kriterier som kännetecknar en bra och artrik fladdermuslokal. Hit hör bland annat förekomst av ädellövträd (gärna grova hålträd), gårdsmiljöer i ett småskaligt odlingslandskap och vatten i form av dammar, sjöar eller vattendrag. Först valdes 26 lokaler som bedömdes vara särskilt intressanta inom kommunen. Två av dessa, Slottsskogen och Änggårdsbergen, har färska uppgifter från tidigare inventeringar och besöktes därför inte år 2006 (uppgifterna är dock redovisade på kartor tabellerna i bilagorna). Några av lokalerna inventerades bara en gång på grund av att de vid första besöket bedömdes som artfattiga. Resterande 21 lokaler inventerades vid minst tre tillfällen. Erfarenheter har visat att antal arter på en lokal brukar kunna bestämmas med ganska god säkerhet efter cirka tre inventeringstillfällen (muntligt Ahlén J.). Vid första inventeringstillfället valdes en slinga ut som sedan följdes vid övriga besök. Varje inventeringsrunda varade i c:a en timma. För att upptäcka och artbestämma fladdermössen användes ultraljuddetektor och pannlampa. Detektorn som användes var av märket Pettersson Ultrasound detector D 240 och har både hetereodyning och tidsexpansion. Sonarlätena avlyssnades via hörlurar. Svårbestämda fladdermusläten spelades in och analyserades i efterhand med hjälp av ljudanalysprogram i en dator. Vid behov belystes fladdermössen med pannlampa för att bedöma fältkännetecken och flygsätt. Temperatur, molntäcke, tid, tid för solens nedgång m.m. noterades i fältprotokoll. Dvärgfladdermus ( t. v. ) och nordisk fladdermus i dvala (t. h.). Foto: Jens Rydell Lokalerna inventerades under perioden maj-augusti 2006, vilken är deras mest aktiva period. Inventeringarna påbörjades efter solens nedgång, cirka klockan 21.30, och avslutades mellan klockan 01.00 och 03.00. Ingen inventering utfördes om temperaturen var under + 6ºC eller om det regnade eller blåste kraftigt. Vid dåligt väder minskar avsevärt fladdermössens aktivitet. De 21 lokaler som inventerades 3 gånger besöktes en gång direkt efter solens nedgång, en gång c:a 1,5 timme efter solens nedgång och en gång senare på natten. 4

RESULTAT OCH DISKUSSION Arter Totalt hittades åtta olika arter i kommunen. Nordisk fladdermus förekommer rikligt och återfanns på samtliga inventerade lokaler. Därnäst är dvärgfladdermus, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus vanligast förkommande. Övriga arter förekommer betydligt mer sparsamt. Resultatet redovisas i kart- och tabellformat i bilaga 1 respektive 4. Vid en lokal hördes Brandts fladdermus eller mustaschfladdermus. De två arternas sonar är så lika att de inte ens går att skilja åt med hjälp av ljudanalysprogram. För att kunna skilja på dem måste de fångas, vilket inte gjordes i år. Den kanske mest anmärkningsvärda observationen gjordes i Billdals park av Johan Ahlén som där noterade Leislers fladdermus. Den har inte observerats i Västsverige tidigare och är endast känd från 6 andra lokaler i landet (Gotland, Öland, Skåne, Blekinge och sydöstra Småland). Vid två lokaler, Utby-Bersjön och Härlanda tjärn-svarttjärn, observerades fladdermöss som är svårbestämda. Det var troligen vattenfladdermus men det går inte att utesluta att det var dammfladdermus. Vi hoppas på att kunna följa upp uppgiften år 2007. Dammfladdermus är rödlistad, hotkategori EN-starkt hotad. Arten är endast känd från ca 30 lokaler i landet, den närmsta lokalen är belägen i Skara-trakten Tabell 1. Funna arter och antal lokaler där arten noterats i Göteborgs kommun år 2006. Antal inventerade lokaler är 21. Nordisk fladdermus, Eptesicus nilssonii 21 Dvärgfladdermus, Pipistrellus pygmaeus 17 Stor fladdermus, Nyctalus noctula 10 Gråskimlig fladdermus, Vespertilio murinus 10 Vattenfladdermus, Myotis daubentonii 4 Långörad fladdermus, Plecotus auritus 3 Brandts/ Mustaschfladdermus, Myotis brandtii/mystacinus 1 Leislers fladdermus, Nyctalus leisleri 1 Dammfladdermus, Myotis dasycneme* 2* *Osäkra observationer Antal arter som noterades i kommunen är jämförbart med andra områden i Västra Götaland (Ahlén 2005 & 2006). Fransfladdermus noterades inte men kan tänkas finnas i kommunen då det finns en äldre notering om det samt att den förekommer i regionen. Att andra arter inte noterats i kommen är inte anmärkningsvärt då de förekommer väldigt sparsamt och främst i södra / sydöstra Sverige. 5

Lokaler Totalt inventerades 21 lokaler. Ungefär lika lång tid har tillbringats vid varje lokal men de varierar en del i storlek och biotoptyper. Vid de två artrikaste lokalerna, Utby-Bergsjön och Botaniska-Änggårdsbergen, observerades vardera sex olika arter. Vid, Stora Amundön, Billdals park, Svarttjärn-Härlanda tjärn, Dockered och Bua noterades fem arter. I bilaga 2 finns en karta som visar lokalerna och resultatet av inventeringen 2006 samt 2 lokaler som är inventerade vid flera tillfällen under 2000-talet, Slottsskogen och Botaniska - Änggårdsbergen. Kartan visar hur många arter/lokal som observerats. Miljöbeskrivning för de olika lokalerna finns i bilaga 3. Andra inventeringar För att få en mer samlad bild av fladdermusfaunan i kommunen redovisas samtliga kända inventeringar gjorda i Göteborg från och med 1997 nedan och i bilaga 5. Dessa uppgifter baseras endast på ett besökstillfälle per lokal (undantaget Sörred-Kålsered som besöktes vid två tillfällen). Vid Hökälla har nordisk och stor fladdermus noterats, i Trådkärrsslätt nordisk och dvärgfladdermus, och vid Albatross golfbana nordisk fladdermus (muntligt Pettersson 2006). I Sörred-Kålsered förekommer nordisk fladdermus (Göteborgs Stadsmuseum 2006). Pilotstudien från 1997 utfördes av två studenter som ett 5 poängsarbete (Borefelt och Hagberg). De besökte drygt 20 lokaler vid endast ett tillfälle. Då noterades nordisk fladdermus på 21 lokaler, vattenfladdermus på 6, dvärgfladdermus vid 3 och gråskimlig fladdermus på 2 lokaler. Utöver de lokaler som inventerades 2006 observerades nordisk fladdermus vid Slätta damm, Gläntevägen-Backa, Brudaremossen, Östra kyrkogården, S:t Jörgens sjukhus, Lillhagens sjukhus och i ett lövskogsområde norr om Angeredsbron. Vid Albatross golfbana och S:t Jörgens golfbana flög nordisk och gråskimlig fladdermus. Vattenfladdermus observerades vid Ellesbo vid Göta älvs strand och i Lärjeåns nedre dalgång 1997 men återfanns inte i närområdena 2006. 6

LITTERATUR Ahlén, I., 1990. Artbestämning av flygande fladdermöss. Naturskyddsförening och Fältbiologerna. Ahlén, J., 2005. Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sammaren 2004. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Rapport 2005:58 Ahlén, J., 2006. Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sammaren 2005. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Rapport 2006:80 Borefelt, U. Och Hagberg C.,!997. Inventering av fladdermusfaunan i Göteborgs kommun 1997. Projektarbete för Geovetenskaplig linje 94/97 vid Stockholms universitet. Göteborgs fastighetskontor m.fl., 1979. Natur- och kulturvårdprogram för Göteborg. Göteborgs Stadsmuseum 2006. Inventering av fladdermöss i Sörred Kålsered. Jordbruksverket, 2000. Fladdermössen i landskapet. Text: Johnny de Jong. Naturvårdsverket, 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan, Rapport 5546 Text: Ingmar Ahlén. MUNTLIGA REFERENSER Ahlén, Johan. Biolog, Naturcentrum AB Stenungsund. Danielsson, Kennert. Biolog, Göteborgs Naturhistoriska Museum Eklöf, Johan. Fil dr zoomorfologi, fladdermusforskare. http://www.fladdermus.net Larsson, Eva-Lena. Biolog, Göteborgs botaniska trädgård. Lithander, Leif. Biolog, Göteborgs Naturhistoriska Museum Nilsson, Anders. Biolog, Göteborgs Naturhistoriska Museum Pettersson, Stefan. Fil dr, fladdermusforskare. http://www.fladdermus.net 7

Bilaga 1 1(2) Utbredning av fladdermusarter i Göteborgs kommun Lokaler som är inventerade vid minst tre tillfällen av Göteborgs Stadsmuseum (2006), samt Slottsskogen och Botaniska trädgården/änggårdsbergen som är inventerade vid flera tillfällen av andra.

Bilaga 1 2 (2) Utbredning av fladdermusarter i Göteborgs kommun Lokaler som är inventerade vid minst tre tillfällen av Göteborgs Stadsmuseum (2006), samt Slottsskogen och Botaniska trädgården/änggårdsbergen som är inventerade vid flera tillfällen av andra.

Lokaler som är inventerade vid minst tre tillfällen av Göteborgs Stadsmuseum (2006), samt Slottsskogen och Botaniska trädgården/änggårdsbergen som är inventerade vid flera tillfällen av andra. Bilaga 2

Bilaga 3 Miljöbeskrivning av inventerade fladdermuslokaler 2006 Lokalnr Lokalnamn Miljöbeskrivning 1 Stora Amundön Ädellövskog,betesmark 2 Billdals park Herrgårdsmiljö med grova ädellövträd, hålträd, å, damm 3 Bua-Skogen Gårdsmiljöer och ädellövskog 4 Bönered Gårdsmiljöer, jordbrukslandsskap 5 Djupedal Ädelövskog, skogsbryn, åker, beteshage, trädgårdar 6 Dockered Gårdsmiljö, betade hagar, dammar, alléer och skogsbryn 7 Ellesbo Herrgårdsmiljö, ädellövskog med mycket bok, öppen mark 8 Göddered Gårdsmiljöer, betesmark, ädellövskog 9 Hakered Gårdsmiljöer, betesmark, ädellövskog 10 Hovgården-Alleby Gårdsmiljöer, betesmark, åkermark, skog, ädellöv, dammar 11 Härlandatjärn-Svarttjärn Blandskog, lövskog, tjärnar, gångvägar 12 Hög Gårdsmiljö, betesmark, damm, ädellövskog 13 Larsered Gårdsmiljöer och ädelövsskogsbryn 14 Lärjeholm Herrgårdsmiljö, grova ädellövträd, hålträd, korvsjöar 15 Lärjeån Betesmark, åravin, ädellöskog 16 Årekärrslund Ädelövskog, skogsbryn, beteshage, lundmiljö 17 Rya skog Ädellövsokg, grova träd, gläntor, ängsmark, damm 18 Stora Holm Herrgårdsmiljö, ädellövträd, damm, åkermark 19 Svankällan Dammar, blandskog, våtmark, öppna ytor, trädgårdar 20 Utby-Bergsjön Ädellövskog, blandskog, äng, klippblock, sjö, damm 21 Öxnäs-Askesby Gårdsmiljö, jordbrukslandskap, betesmark, dammar, skogsbryn 22 Ängårdsbergen* Park, blandskog, dammar, mossar, gångstigar 23 Slottsskogen** Park, ädellövskog, grova träd, dammar * Muntlig uppgift från Eva-Lena Larsson (Botaniska Trädgården), Kennerth Danielsson, Leif Lithander, Anders Nilsson (Göteborgs naturhistoriska museum) ** Muntlig uppgift från Johan Eklöf

Bilaga 4 Sammanställning av inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 Inventering av Göteborgs Stadsmuseum 2006, lokaler som är inventerade minst vid tre tillfällen Lokal Okänd E. nil M. sp M. dau M. das M. b/m Stora Amundön 0 2 1 0 0 0 1 0 11 0 1 5 N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur arter/lokal Billdalspark 0 6 8 14 0 2 0 1 8 0 0 5 (1) Bua-Skogen 1 5 1 0 0 0 1 0 4 0 2 5 (1) Bönered 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0 3 2 Djupedal 0 1 2 0 0 0 0 0 5 1 0 4 Dockered 2 11 2 0 0 0 2 0 3 0 1 5 (1) Ellesbo 0 10 0 0 0 0 0 0 4 0 0 2 Göddered 0 20 0 0 0 0 2 0 1 0 0 3 Hakered 0 5 1 0 0 0 0 0 3 0 0 3 Hovgården-Alleby 1 17 0 0 0 0 3 0 3 0 2 4 (1) Härlandatjärn-Svarttjärn 0 7 0 2 ev 0 6 0 13 0 7 5 Hög 1 7 0 0 0 0 0 0 2 0 1 3 (1) Larsered 0 11 0 0 0 0 0 0 2 0 0 2 Lärjeholm 0 6 6 6 0 0 1 0 15 0 0 4 (1) Lärjeån 0 1 6 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Årekärrslund 0 5 0 0 0 0 2 0 2 0 2 4 Rya skog 0 6 0 0 0 0 0 0 9 2 0 3 Stora Holm 0 12 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Svankällan 1 14 0 0 0 0 1 0 2 0 1 4 (1) Utby-Bergsjön 0 14 0 7 ev 0 1 0 12 1 2 6 Öxnäs-Askesby 1 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 (1) Tot individer 7 178 27 29 0 2 20 1 99 4 22 389 % fördelning av arter 1,8 45,6 6,9 7,4 0,5 0,5 5,1 0,0 25,4 1,0 5,6 100,0 Antal lokaler där arten hittats (tot 21) 21 8 4 2 1 10 17 3 10 % Antal lokaler med resp. art 100 38,1 19,0 9,5 4,8 47,6 81,0 14,3 47,6 Förkortningar: Nordisk fladdermus Vattenfladdermus Dammfladdermus Brandts / mustaschfladdermus Stor fladdermus Leislers fladdermus Dvärgfladdermus Långörad fladdermus Gråskimlig fladdermus Okänd art av släkte Myotis E. nil M. dau M. das M. b/m N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur M. sp

Sammanställning av övriga fladdermusförekomster i Göteborgs kommun Bilaga 5 Inventering gjord av Göteborgs Stadsmuseum 2006. Lokalerna besökta 1-2 gånger Lokal E. nil M. dau M. das M. b/m N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur arter/lokal Sörred - Kålsered x 0 0 0 0 0 0 0 1 Albatross golfbana x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Hökälla x 0 0 0 x 0 0 0 0 2 Trådkärrslätt x 0 0 0 0 0 x 0 0 2 Sammanställning av resultat från pilotstudie (Borefelt & Hagberg, 1997). Lokalerna är besöka vid ett tillfälle. Lokal E. nil M. dau M. das M. b/m N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur arter/lokal Slottskogen x 0 0 0 0 0 x 0 0 2 Billdalspark x x 0 0 0 0 0 0 0 2 Stora Amundön x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Botaniska Trädgården x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Rya skog x 0 0 0 0 0 x 0 0 2 Lärjåns dalgång, nedre x x 0 0 0 0 x 0 0 3 Stora Holm x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Slätta damm x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Härlanda tjärn x x 0 0 0 0 0 0 0 2 Svarttjärn x x 0 0 o 0 o 0 o 2 Brudaremossen x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Östra kyrkogården x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Lärjeholm x x 0 0 0 0 0 0 0 2 Gläntevägen, Backa x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 S:t Jörgens sjukhus x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 S:t Jörgens golfbana x 0 0 0 0 0 0 0 x 2 Lillhagens sjukhus x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Albatross golfbana x 0 0 0 0 0 0 0 x 2 Lövskog norr om Angeredsbron x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Ellesbo allé, strand mot Göta älv x x 0 0 0 0 0 0 0 2 Göddered x 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Antal lokaler där arten hittats 21 6 0 0 0 0 3 0 2 Lokaler som är besökta vid flera tillfällen under 2000-talet Lokal E. nil M. dau M. das M. b/m N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur arter/lokal Slottsskogen* X X X X 4 Botaniska trädg./änggårdsbergen** X X X X X X 6 *Muntliga uppgifter från Johan Eklöf **Muntliga uppgifter från Kennerth Danielsson (Göteborgs Naturhistoriska museum) och Eva-Lena Larsson (Botaniska trädgården) samt Anders Nilsson och Leif Lithander (Göteborgs Naturhistoriska museum) Förkortningar: Nordisk fladdermus Vattenfladdermus Dammfladdermus Brandts / mustaschfladdermus Stor fladdermus Leislers fladdermus Dvärgfladdermus Långörad fladdermus Gråskimlig fladdermus E. nil M. dau M. das M. b/m N. noc N. lei P. pyg Pl. aur V. mur

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448, ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN 1401-243X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM 2.5 -mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn