ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

Ledare EU:s lagstiftning inom miljörättens område är omfattande och får allt större betydelse för innehållet i den svenska miljörätten. Idag härrör ungefär 80 procent av den svenska miljölagstiftningen från Bryssel och ny lagstiftning tillkommer regelbundet. För att på ett trovärdigt sätt kunna bevaka och hantera denna utveckling har vi valt att utöka vår verksamhet i Bryssel och vi har numera permanent bemanning på miljö- och energiområdet i Bryssel. En av de största nyheterna inom miljörätten i EU på senare tid är framtagandet av IED om industriutsläpp. Genom IED slås sex befintliga direktiv (bland annat IPPCdirektivet och direktiven om avfallsförbränning och utsläpp från stora förbränningsanläggningar) samman till ett stort direktiv. Den utredning som haft till uppgift att föreslå svenska genomförandebestämmelser har i ett nyligen presenterat betänkande (SOU 2011:86) också föreslagit några andra ändringar i miljöbalken, bland annat nya bestämmelser om prövning av mindre ändring av en tillståndspliktig anläggning. I detta nummer kommer vi att fördjupa oss i de viktigaste förändringarna som IED kommer att medföra och att försöka analysera vilken betydelse dessa bestämmelser, liksom övriga lagförslag, kan komma att få för svenska företag. trevlig läsning! per molander mårten tagaeus bo hansson * Mannheimer Swartling är remissinstans och kommer i egenskap av detta att yttra sig över IED-utredningens betänkande. Vidare har Mannheimer Swartling fått i uppdrag att medverka som huvudförfattare i Advokatsamfundets remissarbete över Industriutsläppsutredningens betänkande. ansvarig utgivare advokat mårten tagaeus 031-355 16 88, mta@msa.se redaktion advokat mårten tagaeus assistent eva lernmyr kontaktpersoner advokat per molander, stockholm 08-595 064 84, pmo@msa.se advokat mårten tagaeus, göteborg 031-355 16 88, mta@msa.se bryssel +32-2 732 22 22, mta@msa.se advokat bo hansson, malmö 040-698 58 38, bha@msa.se foto Andreas Lind Joachim Lundgren nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa. 2

Allmänt om IED Den 7 januari 2013 ska industriutsläppsdirektivet, IED, vara infört i svensk rätt. Att direktivet medför stora förändringar råder det ingen tvekan om. Cirka 1 100 industrianläggningar i Sverige kommer att beröras av den nya lagstiftningen. IED är ett led i EU:s strävan att förebygga, minska och i möjligaste mån eliminera föroreningar från industriella verksamheter. Genom att slå samman det nu gällande IPPC-direktivet och ett antal olika sektorsdirektiv som rör industriutsläpp och energiproduktion till ett samlat direktiv, IED, vill EU förenkla och förtydliga det annars komplexa regelverket på området. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. En av de viktigaste förändringarna med IED är att tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT) får en mycket central roll i tillståndsprövningarna. Slutsatserna om BAT ska nämligen ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkoren. En annan viktig förändring är att IED tydligt avviker från det svenska synsättet om miljötillståndens rättskraft, det vill säga att omprövningar endast kan ske under vissa förutsättningar enligt reglerna i 24 kap. miljöbalken. Enligt direktivet ska tillståndsvillkor omprövas och vid behov uppdateras inom fyra år efter det att nya slutsatser om BAT har offentliggjorts. Eftersom det svenska prövningssystemet redan idag står under hård press och brottas med alldeles för långa handläggningstider är denna fråga en av de största utmaningarna i det svenska implementeringsarbetet. Direktivet innehåller även skärpta regler om skador på mark och grundvatten. För verksamheter som kan leda till föroreningar ska verksamhetsutövaren lämna in en statusrapport innan anläggningen tas i drift eller ett tillstånd uppdateras för första gången. När verksamheten har upphört ska verksamhetsutövaren bedöma föroreningssituationen på nytt och jämföra den med tillståndet i statusrapporten. Verksamhetsutövaren är därefter skyldig att avhjälpa eventuella skador så att området återställs till det tillstånd som beskrivits i statusrapporten. Vidare innehåller direktivet krav på periodiska kontroller och ökad miljötillsyn. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. Kommissionen har bland annat meddelat att man tänker kontrollera genomförandet och efterlevnaden av direktivet noggrant. Detta borde innebära konkurrensmässiga fördelar för de anläggningar som redan idag uppfyller högt ställda miljökrav. therese strömshed thr@msa.se

IED Tillståndsfrågor När IED genomförs i svensk rätt kommer det att medföra vissa förändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Förändringarna innebär bland annat att vissa verksamheter som idag är tillståndspliktiga kommer att bli anmälningspliktiga och att tillstånd kommer att krävas för vissa verksamheter som idag endast är anmälningspliktiga. Det beräknas att ungefär 50-100 fler anläggningar än tidigare kommer att omfattats av tillståndsplikt som B-anläggningar när IED är genomfört. Däremot beräknas inga ytterligare A-anläggningar att tillkomma. För de verksamheter som blir tillståndspliktiga får detta bland annat konsekvenser i form av kostnader för den tillståndsprövning som måste genomföras och att de kommer att behöva betala högre tillsynsavgift. För de verksamheter som övergår från tillståndsplikt till anmälningsplikt kommer befintliga tillstånd att jämställas med frivilliga tillstånd. Ett frivilligt tillstånd har liksom ett obligatoriskt tillstånd en positiv rättskraft som ger verksamhetsutövaren en trygghet och en säkerhet för verksamheten. Ett frivilligt tillstånd kan även innebära enklare tillsyn för myndigheten eftersom det är fastlagt vilka villkor som ska gälla för verksamheten. En verksamhetsutövare som ändå inte vill ha kvar sitt tillstånd då tillståndsplikten upphör kommer genom en föreslagen ändring i 24 kap. 8 miljöbalken att ha möjlighet att ansöka om att upphäva tillståndet och fortsättningsvis bedriva verksamheten endast med stöd av en anmälan. Utöver vad som krävs enligt IED har utredningen också tagit tillfället i akt att se över frågan om tillståndsplikt för ändring av verksamheter. Syftet är att det ska bli något lättare genomföra miljöförbättrande ändringar av verksamheter utan tillståndsprövning. Idag krävs tillstånd för alla ändringar som inte är mindre, även om de innebär en utsläppsminskning eller andra förbättringar. Enligt en föreslagen ändring i 5 FMH kommer tillstånd nu att krävas om ändringen ensam eller tillsammans med andra ändringar är större eller innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska det räcka med en anmälan av ändringen. Regeln om när tillstånd krävs ska gälla även för verksamheter som bedrivs med stöd av ett frivilligt tillstånd. felicia terenius fte@msa.se 4

Implementeringen av IED till svensk rätt Inför den svenska implementeringen av IED tillkallades en särskild utredare, Ulla Bergendal, med uppdrag att lämna förslag till hur direktivet ska införas i svensk rätt. Vi har haft möjligheten att intervjua Ulla Bergendal om hennes uppdrag. den 21 oktober 2010 utsågs du som offentlig utredare för den svenska implementeringen av ied. berätta lite om hur arbetet påbörjades? Förutom att läsa in sig på direktivet och på de frågor som berörs var en primär fråga att hitta rätt person som sekreterare. I det här fallet engagerades två duktiga hovrättsassessorer, Therese Sandin och Emma Degerfeldt. Utredningen har även bestått av cirka 20 experter från myndigheter, domstolar, näringsliv, universitet och organisationer. Eftersom tiden var knapp direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 januari 2013 satte vi genast igång med att göra en tidsplan, gå igenom direktivet och skriva text till det kommande betänkandet. utredningen fick ansvar för vissa delar av implementeringen medan naturvårdsverket ansvarade för andra. hur fungerade den ansvarsuppdelningen? I utredningens uppdrag ingick genomförandet av direktivets kapitel 1, 2 och 7. Övriga delar har Naturvårdsverket haft hand om och verket lämnade sina förslag till Miljödepartementet i december. Dessa förslag har nu gått på remiss tillsammans med vårt betänkande. Det är en bred remiss och remissvaren ska lämnas senast den 30 april. De delar av direktivet som Naturvårdsverket arbetat med motsvarar de sektorsspecifika direktiv som nu inarbetats i IED. som vi har förstått det är det främst implementeringen av vissa delar av direktivet som är problematiska ur ett svenskt perspektiv, berätta lite. Det största problemet för svenskt vidkommande är kravet på justering av utsläppsvillkor inom fyra år från det att en ny BAT-slutsats offentliggjorts. Våra miljötillstånd gäller ju i princip för evigt och omprövning kan bara ske under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att BAT-slutsatser, om det är möjligt, får komma till uttryck i generella föreskrifter som bryter tillståndens rättskraft. Annars föreslås ett tvåstegsförfarande där verksamhetsutövaren ska redovisa om dennes tillstånd står i överensstämmelse med BAT-slutsatserna. Tillsynsmyndigheten beslutar sedan huruvida omprövning behövs eller inte. I enlighet med direktivet föreslår utredningen också regler om upprättande av så kallade statusrapporter. Eftersom kommissionen inte utarbetat riktlinjer för vad en statusrapport ska innehålla är konsekvenserna svåra att förutse. Vi tror att det kan bli fråga om relativt kostsamma undersökningar, men hoppas att rapporterna kan användas i olika sammanhang där det gäller att klargöra hur och när en föroreningsskada har uppkommit. utredningen har nu överlämnat sitt förslag och remissen är utskickad. har du några sammanfattande kommentarer kring det förslag som överlämnats? Utredningens arbete har varit intensivt och det är intressanta och viktiga frågor som berörs. De förslag som lämnas innebär i princip ingen överimplementering och förhoppningsvis kan de användas i den fortsatta beredningen. Det finns ett brett samförstånd i fråga om huvuddragen i förslagen. Två särskilda yttranden har dock avgivits. Näringslivsföreträdarna tycker det kan vara dags att utmönstra det svenska begreppet bästa möjliga teknik och låta det ersättas av det gemenskapsrättsliga bästa tillgängliga teknik. De gillar heller inte utredningens förslag att ge miljöorganisationer överklaganderätt i fråga om alla tillsynsbeslut. Vidare finns det starka önskemål från industrin om vidgade möjligheter att ändra tillstånd utan ansökan på den punkten föreslår utredningen en ganska modest och försiktig ändring. Även Lantbrukarnas Riksförunds (LRF) representant i expertgruppen är kritisk på den punkten och delar också uppfattningen vad gäller miljöorganisationernas talerätt. LRF:s representant är också kritisk till att överhuvudtaget lägga bördor på icke tillståndspliktig verksamhet och gillar inte förslaget att det ska krävas tillstånd för ändring av alla typer av frivilliga tillstånd. stort tack ulla bergendal för en givande uppdatering vad gäller implementeringen av ied till svensk rätt! malin lönnqvist lom@msa.se

IED Förbränningsanläggningar EU har bestämmelser om såväl förbränning av bränslen (stora förbränningsanläggningar för icke-avfall) som förbränning av avfall. Bestämmelserna om förbränning av avfall skiljer på avfalls- och samförbränning. Skillnaden mellan dessa är att förbränningen av avfall i en samförbränningsanläggning sker i huvudsakligt syfte att alstra energi eller att tillverka materiella produkter. I Sverige sker förbränning av avfall vanligtvis i syfte att alstra energi, alltså samförbränning. EU:s tidigare bestämmelser om förbränning samt om avfalls- och samförbränning har ersatts av kap. 3 och 4 i IED. Regelverket har överförts till IED i huvudsak oförändrat. Vissa ändringar har dock skett och därför måste även de svenska bestämmelserna om såväl förbränningsanläggningar som avfallsförbränning uppdateras. Naturvårdsverket föreslår till regeringen att de gällande svenska bestämmelserna om förbränning och avfallsförbränning upphävs och att regeringen ska ersätta dessa med nya förordningar. IED gör skillnad på anläggningar etablerade före respektive efter direktivets ikraftträdande (den 7 januari 2013). Generellt gäller att IED tilllämpas från år 2014 för anläggningar etablerade före år 2013 och direkt för anläggningar etablerade efter år 2013. För stora förbränningsanläggningar (över 50 MW) skärps utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxider och stoft genom IED. Liksom i dag kommer utsläppsgränsvärdena att variera, inte bara beroende på bränsle och storlek, utan även beroende på när anläggningen etablerats. Strängare utsläppskrav kommer att gälla för anläggningar etablerade efter år 2013 än för de som etablerats dessförinnan. Dessutom ges förbränningsanläggningar etablerade före år 2013 en anpassningsperiod, vilket innebär att nuvarande utsläppsgränsvärden ska tillämpas fram till den 31 december 2015. EU har förutsett att de skärpta utsläppsgränsvärdena ändå kan innebära svårigheter för många äldre förbränningsanläggningar och IED möjliggör därför för dispenser och undantag. Därför föreslår Naturvårdsverket bland annat mindre stränga utsläppskrav för förbränningsanläggningar som etablerats före år 2003 och som används ett begränsat antal timmar per år. Därigenom ges möjlighet att fortsätta använda äldre anläggningar för spetsoch reservdrift utan att behöva vidta kostsamma uppgraderingsåtgärder. En stor del av det avfall som förbränns i Sverige är hushållssopor. Naturvårdsverket föreslår att de i vissa avseenden strängare bestämmelserna om avfallsförbränning ska tillämpas för förbränning av hushållsavfall, även när förbränningens huvudsyfte är att alstra energi. Naturvårdsverkets förslag är nu ute på remiss och därefter kommer regeringen att avgöra hur IEDbestämmelser kommer att se ut i Sverige. staffan löwhagen snl@msa.se karin bäckström kabc@msa.se 6

IED Tyskland Tyskland har påbörjat arbetet med att implementera IED i tysk rätt. Den 25 november 2011 skickade det tyska miljödepartementet ett första förslag till reviderade lagar och förordningar på remiss. Enligt lagförslagen skall även anläggningar som inte faller in under IED omfattas av de nya regler som införs i tysk rätt i anledning av direktivet. Vidare har man i de tyska lagförslagen, till skillnad från i Sverige, inte valt att införa samtliga i direktivet angivna möjliga undantag från gränsvärdena för utsläpp i BAT-slutsatserna. I Tyskland föreslås detta begränsas till att behöriga myndigheter skall ha möjlighet att fastställa mindre stränga gränsvärden om det visar sig att uppnående av gränsvärdena innebär oproportionerligt höga kostnader i förhållande till anläggningens tekniska egenskaper. Detta har fått mycket kritik från den tyska industrin som anser att detta kommer att inskränka tyska företags möjligheter att konkurrera med företag i övriga EU. Det återstår nu att se hur lagstiftningsarbetet fortsätter och hur de slutliga lagändringarna kommer att utformas. annika von la chevallerie avc@msa.se emma österdahl eos@msa.se IED Luftkvalité IED syftar bland annat till att förenkla och förtydliga gällande regelsystem. Detta är ett led i genomförandet av EU-kommissionens tematiska strategi mot luftförorening. Strategin har sitt ursprung i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram som gäller fram till sommaren år 2012. Syftet med strategin är att åstadkomma en sådan luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker för människors hälsa eller miljön. Strategin bygger på tanken om en helhetssyn inom temat luftföroreningar, istället för att fokusera på specifika föroreningar eller typer av verksamhet. Förbättring av luftkvaliteten förutsätter strängare krav eftersom uppställda mål inte anses kunna nås utan minskade utsläpp. IED innebär till exempel en skärpning av utsläppsgränsvärden för vissa förbränningsanläggningar. Förbättringar måste dock genomföras även på annat håll och arbetet pågår kontinuerligt. Direktivet om luftkvalitet (2008/50) implementerades till exempel genom den svenska luftkvalitetsförordningen (2010:477). Vilka ytterligare åtgärder som framtiden kommer att innebära återstår att se. I det sammanhanget är bland annat utvecklingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som avser inriktningen på det långsiktiga miljöarbetet under den kommande 10-årsperioden, av stort intresse. kerstin brinnen knb@msa.se

IED BAT och BREF En grundläggande princip i IPPCdirektivet är principen om bästa tillgängliga teknik BAT (Best Available Techniques). Denna princip innebär användning av den etablerade teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och som kan tillämpas inom den berörda branschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt med beaktande av kostnader samt nytta. Enligt IPPC-direktivet ska de begränsningsvärden som fastställs i ett tillstånd bygga på BAT. För att möjliggöra tolkningen av vad som är BAT har EU utarbetat särskilda tolkningsdokument för olika industrisektorer. Dessa dokument kallas för BAT-referensdokument, eller BREF:ar. Arbetet med att ta fram BREF:ar utförs i arbetsgrupper, en för varje BREF, och leds av Europeiska IPPC-byrån som har sitt kontor i Sevilla i Spanien. Av denna anledning brukar arbetet med att ta fram BREF:ar att kallas för Sevillaprocessen. Arbetet sker genom informationsutbyte mellan medlemsstaterna och de berörda industrierna. Även miljöorganisationer deltar. Sevillaprocessen har kritiserats för att den är relativt sluten och att personer utanför arbetsgrupperna inte har tillgång till de diskussioner som förs och inte kan påverka processen. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT vid den tidpunkt då dokumentet publicerades. BREF:arna är ofta komplicerade och omfattande. IED syftar bland annat till att förstärka tillämpningen av BAT. Ett led i detta är att Sevillaprocessen blir mer formaliserad genom att de delar av BREAF:arna där slutsatserna om BAT fastställs, de så kallade BAT-slutsatserna, ska beslutas i ett kommittéförfarande. Dessa slutsatser utgör en central del av IED. Bland annat ska BAT-slutsatserna ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor. I de delar slutsatserna anger begränsningsvärden för utsläpp får prövningsmyndigheterna som huvudregel inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar BAT enligt slutsatserna. Vidare ska krav på kontroll i tillstånd baseras på slutsatserna och slutsatserna får även betydelse vid omprövning och översyn av villkoren i tillstånd. Enligt förordet till IED bör kommissionen sträva efter att uppdatera BREF:arna senast åtta år efter det att den föregående versionen offentliggjorts. BREF:arna och BAT-slutsatserna kommer alltså att få stor betydelse för bland annat den svenska industrin. Det är därför viktigt att framtagandet av BREF:ar är transparent samt att de som är inblandade i framtagandet av dokumenten besitter rätt kompetens. Det är även viktigt att svenska aktörer engagerar sig för att BAT-slutsatserna och begränsningsvärden som anges i slutsatserna utformas på ett sätt som är förenligt med svenska förhållanden och med det gängse sättet att formulera villkor i svenska tillstånd. linnea ljung llj@msa.se 8

Tillämpningen av BAT-slutsatser vilka effekter kan BAT-slutsatser komma att få i Sverige? Lennart Karlsson, Senior Consultant Environment, ÅF, diskuterar vilka effekter som implementeringen av IED och då särskilt BAT-slutsatserna kan komma att få i Sverige framöver. hur tror du att införandet av bat-slutsatser kommer att påverka den svenska miljörätten framöver? Naturligtvis kommer de att användas i tillståndsprövningarna. De kommer med största sannolikhet att påverka utgången i tillståndsmålen och leda till att verksamhetsutövarna ibland måste vidta konkreta åtgärder i sina verksamheter. När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. finns det risker med införandet av ied som vi inte är beredda på? Enligt mina erfarenheter är BAT-referensdokumenten, som innehåller BAT-slutsatserna, svårtillgängliga och innehåller mycket information. För att rätt förstå hur slutsatserna kan tillämpas måste de sättas in i ett tekniskt sammanhang. Med hänsyn till att svenska prövningsmyndigheter har en hög ambitionsnivå finns risk att de delar av BAT-slutsatserna som inte är bindande ändå kommer att tillmätas betydelse vid tillståndsprövningar. Det är inte omöjligt att svenska prövningsmyndigheter kommer att ställa krav som endast kan utläsas ur de icke bindande delarna av BATslutsatserna. Det kan leda till att vi i Sverige får en högre kravnivå än vad de bindande delarna av BAT slutsatserna oavsett. Det är alltså inte omöjligt att införandet av IED kan leda till en del obehagliga överraskningar. om man tittar på europa idag, hur förhåller sig de miljörättsliga kravnivåerna i sverige till motsvarande kravnivåer i övriga europa? När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. I andra frågor som energieffektivisering och vattenbesparing är det inte lika självklart att vi har ett försprång. I många fall ligger franska och tyska industribranscher längre fram i denna utveckling och kan sägas ha prioriterat sådana åtgärder framför åtgärder för att minska utsläpp. I sammanhanget bör man också tänka på att många av de utsläppsbegränsande åtgärder som svensk industri har genomfört faktiskt kräver energi och att åtgärder för att minska utsläpp och energiförbrukning till viss del är svåra att förena. Det finns därför risk att svensk industri genom kommande BAT-slutsatser kommer att behöva vidta energibesparande åtgärder i högre utsträckning än vad man föreställer sig. caroline perlström cap@msa.se

IED Förorenad mark IED innehåller regler avseende förorenad mark, varför direktivet kommer att få konsekvenser för både verksamhetsutövare och fastighetsägare. Enligt direktivet ska en verksamhetsutövare utarbeta en så kallad statusrapport innan en anläggning tas i drift för första gången, eller då ett tillstånd för en anläggning uppdateras för första gången. Reglerna ska tillämpas från den 1 januari 2013 för nya anläggningar och från den 1 januari 2014 för befintliga anläggningar. Statusrapporten ska innehålla information om statusen i mark och grundvatten med avseende på förorening med relevanta farliga ämnen. I svensk rätt föreslås dock att alla föroreningar ska omfattas av rapporten. Även tillgänglig information om tidigare användning av området/fastigheten ska tas med. När sedan verksamheten definitivt upphört ska verksamhetsutövaren upprätta en ny statusrapport, vari föroreningsstatusen i mark och grundvatten ska bedömas. Har anläggningen orsakat en betydande förorening, jämfört med statusen i den ursprungliga statusrapporten, ska nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med föroreningen, så att området återställs till ursprunglig status. Vid detta återställande får hänsyn endast tas till åtgärdernas tekniska genomförbarhet. Vad kommer då dessa regler att innebära i praktiken för verksamhetsutövare och fastighetsägare? Miljöbalken innehåller redan idag långtgående krav på avhjälpande av föroreningar och i många avseenden går miljöbalken betydligt längre än de nya reglerna i IED. Vad gäller kravet på upprättande av statusrapport är detta krav emellertid helt nytt. Kravet omfattar dock inte alla verksamheter, utan endast sådana som innefattar användning, produktion eller utsläpp av relevanta farliga ämnen och det föreligger risk för förorening av mark och grundvatten inom anläggningens område. Det nya kravet kommer att leda till ökade undersökningskostnader för verksamhetsutövare och fastighetsägare. En fördel som sådana undersökningar medför är förstås en bättre kartläggning av föroreningssituationen på fastigheter för tung industri. Ytterligare en effekt av kravet kan komma att vara att föroreningssituationen synliggörs tidigare i företags balansräkning och årsredovisning. Detta eftersom företag kan komma att välja att göra avsättningar och avdrag för det framtida ekonomiska åtagandet för sanering i ett tidigare skede och inte som fallet ofta är idag först när kostnaderna för avhjälpandet uppstår i praktiken. En bättre bild av företags ekonomiska ställning och fastigheters värde kommer i så fall också att uppnås. charlotte björnsdotter lundgren blc@msa.se 10

IED Rättskraft IED är tänkt att medföra ett ökat hänsynstagande till teknikutvecklingen på miljöområdet. Som ett led i detta kommer ökade krav att ställas på översyn och fortlöpande uppdatering av gällande tillståndsvillkor för miljöfarliga verksamheter för att säkerställa att bästa möjliga teknik (BAT) används. Enligt Industriutsläppsutredningen kommer förändringar i det svenska systemet för tillståndprövningar att krävas för att underlätta ett ökat antal omprövningar av befintliga tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Kraven på olika verksamheter kommer att offentliggöras fortlöpande i så kallade BAT-slutsatser. Då dessa krav på verksamheterna måste uppfyllas inom fyra år, behöver systemet för omprövningar av tillstånd förändras för att inte bli för betungande för verksamhetsutövare och prövningsmyndigheter. Industriutsläppsutredningen föreslår att BAT-slutsatserna för svenskt vidkommande i första hand ska genomföras genom utfärdande av generella föreskrifter. För att ytterligare minska behovet av omprövningar av tillstånden föreslås att generella föreskrifter som innehåller strängare krav än ett individuellt tillståndsbeslut ska ha företräde framför tillståndet. Då utfärdandet av generella föreskrifter är beroende dels av BAT-slutsatsernas utformning och dels inte kommer kunna täcka varje enskilt fall, kommer det bli nödvändigt att i ökad utsträckning ompröva befintliga tillstånd och meddela nya tillståndsvillkor. Enligt miljöbalkens nuvarande bestämmelser kan en myndighet inte initiera en omprövning av ett tillstånd så snart tekniken utvecklas. Ett tillstånd medför ett skydd mot vissa ingripanden från myndigheter, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs. Tillståndets bindande verkan i förhållande till myndigheter och enskilda beskrivs ofta som dess rättskraft. Den omfattande rättskraften anses dock kunna medföra att teknikutvecklingen inte beaktas i den utsträckning som eftersträvas i IED. Därför föreslår Industriutsläppsutredningen att rättskraften i framtiden inte ska gälla för verksamheten som helhet utan endast de frågor som uttryckligen regleras i tillståndet. Därtill föreslås även en ändring så att det till skillnad från idag kan föreskrivas sådana villkor eller bestämmelser som medför att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Förändringarna i svensk rätt kommer att bli omfattande. Vilken effekt de får i praktiken beror mycket på hur berörda myndigheter kommer att hantera utfärdandet av generella föreskrifter och tolka kriterierna för vad som utgör en väsentlig ändring av en verksamhet. thérèse bäverlind tbd@msa.se martin johansson moj@msa.se linda sjöö lisj@msa.se

Save the date! Var med och diskutera vad som händer på miljö-, energi- och naturresursområdet inom EU och hur detta kommer att påverka företag på den nordiska marknaden. välkommen till seminarium med efterföljande middag i bryssel den 11 oktober 2012. stockholm göteborg malmö helsingborg frankfurt berlin moskva s:t petersburg shanghai hongkong bryssel new york www. mannheimerswartling.se Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spjutspetskompentens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen. Byrån omsätter 1,2 miljarder kronor och har ca 650 anställda. För beställning av Miljöaffärer vänligen kontakta elr@msa.se