Inköparnas Omvärldsrapport

Relevanta dokument
Vilka leverantörsländer föredras av svenska inköpare?

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

PMI steg till 62,0 i januari Industrin inleder året starkt

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 56,0 i september stabilare industrikonjunktur

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 63,3 i september 2010 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

PMI steg till 63,3 i november: industrin går på högvarv

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PMI steg till 60,1 i december Produktionen avslutar på topp

PMI föll till 57,3 i november Medvinden mojnar något

PMI steg till 56,4 i januari industrikonjunkturen visar styrka

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 54,9 i september En månad av återhämtning

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser

PMI föll till 50,7 i augusti Efterfrågan svalnar av

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Vägvisaren FKG oktober Yasemin Heper Mårtensson

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

PMI steg till 55,4 i juli Orderingången visar styrka

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse)

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

PMI föll till 52,8 i juni produktionen växlar ned

Stockholms besöksnäring. April 2015

PMI föll till 55,1 i januari stadig industri i spåren av fallande priser

Inköpschefsindex tjänster

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

PMI föll till 51,7 i februari Svalnande efterfrågan

PMI steg till 53,4 i september produktionen återhämtar sig

Inköpschefsindex tjänster

PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå

PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 54,9 i november Produktionen ångar på

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster

PMI föll till 53,3 i februari svagare faktisk produktion men ljusare framtidsplaner

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

Stockholms besöksnäring

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PMI steg till 53,5 i oktober stadig industrikonjunktur

PMI föll till 60,9 i februari Mycket starkt läge i industrin

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

PMI föll till 55,5 i januari Nyanställningsbehovet stiger än

Globala Arbetskraftskostnader

Inköpschefsindex tjänster

Bättre företagsklimat och fler vill växa

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

EKN:s Småföretagsrapport 2014

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Inköpschefsindex. PMI sjönk till 42,3 i september kraftig nedgång i industrikonjunkturen. Nästa publicering: Måndagen den 3 november 2008

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Transkript:

Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska inköpscheferna anger att utländska leverantörer på senare år vunnit marknadsandelar i det egna företaget. 70% av panelen anser fortfarande att outsourcing/offshoring är en mycket viktig fråga och att denna trend fortsätter. Av i stort sett samtliga tabeller framgår de s k tillväxtmarknadernas ( emerging markets ) växande betydelse för svenska inköpsavdelningar. I vissa sammanhang får dock de baltiska företagen klart sämre betyg än för två år sedan. Även om många svenska inköpschefer klagar på det otillräckliga kostnadsläget hos svenska leverantörer, ges Sverige som inköpsland det rätt hyggliga betyget 7,2 (på en skala 1-10). Om fem år ses en lätt försämring till 7,0. Trenden går således något åt fel håll. Värderingen 7,0 erfordrar en hel del strukturellt förbättringsarbete här hemma i den allt tuffare globala konkurrensen trots det relativt goda utgångsläget, speciellt vad gäller kvalitet och teknisk förmåga. Inköparorganisationen Silf och Swedbank genomförde under juni månad sin tredje rapport "Inköparnas Omvärld" efter 2005 och 2006. Cirka 100 inköpschefer med verksamhet i Sverige deltog i undersökningen. Med detta arbete vill vi göra ytterligare ett försök att knyta ihop makroekonomin och företagens praktiska värld. Det är få yrkesgrupper som upplever kombinationen av makrooch mikrovärlden med samma intensitet som inköpare, både analytiskt och vid prisförhandlingar. Inköpare behöver oftast både tekniska och ekonomiska kunskaper kring bl a konjunktur, produktivitet, löne- och valutatrender m m. Globala inköp "global sourcing" har blivit ett nyckelord i branschen. Med all rätt, vilket vår rapport understryker. I nedanstående sammanfattning berörs inte samtliga ställda frågor och svar. En fullständig rapport finns dock på engelska med titeln "Swedish suppliers are in a good position but trends for costs and prices are worrisome". Svante Axelsson Silf Hubert Fromlet Swedbank Swedbank, Hubert Fromlet, tfn 08-5859 1031 Silf, Hans-Gunnar Gustavsson, tfn 042-12 52 20 Administration, tfn 08-5859 1028, ek.sekr@swedbank.se

Sammanfattning (förkortad version) A. Hur stor del av företagets/divisionens inköp sker för närvarande i Sverige i förhållande till utlandet? (% av värdet) Inköpsandelar utomlands / Sverige 25% 20% Procent 15% 10% 5% 0% 0/100 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 60/40 70/30 80/20 90/10% 100/0 Denna sammanställning ger inga signaler på att svenska leverantörer skulle ha vunnit tillbaka marknadsandelar under de gångna åren. Detta trots att diskussionen kring outsourcing/offshoring på sistone blivit något tystare. "Global sourcing" har kommit för att stanna. Det bör dessutom påpekas att panelen till övervägande del består av större företag. Mindre företag har vanligen några års eftersläpning jämfört med de större företagens strategiska inköpsplanering. B. Har den utländska inköpsandelen ändrats under de senaste fem åren? Utländsk inköpsandel jämfört med för fem år sedan 60% 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% Stigit markant Stigit något Oförändrat Fallit något Fallit markant Dessa svar förstärker intrycket från föregående fråga. Räknas ihop andelarna för "stigit markant" och "stigit något", så hamnar dessa på höga 73%. Denna siffra ligger inte mycket under 2006 års (76%). Sidan 2 (7)

C. Outsourcing/offshoring av inköp diskuteras för närvarande inte lika ivrigt som för 2-3 år sedan. Återspeglar detta något mer avslappnade intryck - en något orealistisk bild av verkligheten: 22% - ett i allt väsenligt temporärt fenomen: 48% - en mer fundamental justering nedåt, d v s att det för några år sedan fanns (något) för mycket "noise" kring outsourcing/offshoring: 30% De av oss tillfrågade inköpscheferna förmedlar ett ganska tydligt budskap: Enbart omkring en tredjedel anser att "outsourcing"-frågan för några år sedan hade tagit för stora dimensioner. Majoriteten tror med andra ord att outsourcing/offshoring-trenden kommer att fortsätta inom överskådlig tid. D. Kommer ditt bolag att framöver i förstärkt grad köpa tjänster från utlandet? - Ja: 27% - Nej: 73% Om "ja", från vilka länder företrädesvis (rankat)? 1 (7) *) Tyskland 2 **) Sverige 3 (2) Kina 4 (6) Indien 5 Storbritannien 6 (1) Polen 7 Danmark 8 Italien 9 Finland 10 (3) Estland 11 Sydosteuropa 12 Frankrike 15 (4) Litauen 16 Ryssland 17 Ukraina 18 (10) Vietnam 20 (5) Lettland *) Inom parentes placeringar från 2006 års mätning (vilken enbart gick till tionde positionen). **) Sverige har inte ingått i tidigare års mätningar. Något längre fram när även "emerging markets" gradvis kommer att erbjuda ett växande segment av tjänster förefaller det relativt sannolikt att också exporten av tjänster från dessa länder kommer att tillta i tydligt ökad takt. Denna utveckling torde bidra till gradvis växande inköp av tjänster från andra länder även inom (den svenska) tillverkningsindustrin. Bland emerging markets ligger Kina, Indien och Polen speciellt bra till trots ett lätt fall för Polens del. De baltiska ländernas tappade terräng hos svenska inköpare ter sig anmärkningsvärd. Diskussionen i Estland, Lettland och Litauen kommer sannolikt att skärpas avseende kostnader, produktivitet och framtida konkurrenskraftiga produkter. Sidan 3 (7)

E. Hur har enligt din uppfattning de svenska leverantörernas konkurrenskraft utvecklats på senare år? a) Prismässigt Nivå (%): - oförändrat bra 21 - oförändrat tillfredsställande 55 - oförändrat otillfredsställande 24 Trend (%) *) : - bättre 36 - sämre 16 - oförändrat 48 b) Teknisk standard/kvalitet Nivå (%): - oförändrat bra 48 - oförändrat tillfredsställande 50 - oförändrat otillfredsställande 2 Trend (%): - bättre 22 - sämre 10 - oförändrat 68 c) Produktutvecklingsförmåga Nivå (%): - oförändrat bra 41 - oförändrat tillfredsställande 55 - oförändrat otillfredsställande 4 Trend (%): - bättre 26 - sämre 12 - oförändrat 62 *) Bättre/sämre/oförändrat omfattar också mindre trendförändringar. Fundamentalt sett är de svenska leverantörernas konkurrenskraft rätt bra speciellt vad gäller produkternas (tekniska) kvalitet och även företagens produktutveckling. Den mindre gynnsamma trenden avseende marknadsandelarna på hemmaplan har med bl a andra länders relativa förbättringar att göra men också med ökad närhet till produktion och slutmarknad samt ett för smalt produktsortiment här hemma. Framtida risker på prissidan bör ej underskattas. Sidan 4 (7)

F. Vilka fem länder rankar du rent allmänt som de bästa inköpsländerna avseende "low tech/lower mid tech" (utifrån kvalitet, konkurrenskraft, utvecklingsförmåga m m)? 1 (1) *) Kina 20 2 (2) Sverige 9 2 (2) Polen 9 2 (16) Indien 9 5 (7) Estland 6 6 (10) Taiwan 4 6 (4) Tyskland 4 *) Placeringar från 2006 inom parentes 8 (13) Lettland 3 8 (8) Litauen 3 10 Vietnam 2 10 Ukraina 2 20 Ryssland 1 Övriga Central-/ Östeuropa 7 Sydosteuropa 4 G. Vilka fem länder rankar du rent allmänt som de bästa inköpsländerna avseende "mid tech/high tech" (utifrån kvalitet, konkurrenskraft, utvecklingsförmåga m m)? 1 (2) *) Sverige 25 2 (1) Tyskland 20 3 (3) Kina 9 4 (4) Finland 5 4 (7) Italien 5 6 (6) Frankrike 4 7 (11) Storbritannien 3 7 (20) Indien 3 *) Placeringar från 2006 inom parentes 9 (16) Taiwan 2 9 (5) Polen 2 9 (8) USA 2 9 (12) Japan 2 9 (10) Danmark 2 14 (15) Litauen 1 14 (14) Estland 1 Övriga Central-/ Östeuropa 3 Sydosteuropa 2 H. Vilka inköpsländer kommer att bli allt viktigare för ditt företag under de närmaste åren? 1 Kina 30 2 Indien 11 3 Tyskland 5 3 Polen 5 3 Ryssland 5 6 Ukraina 3 7 Taiwan 2 7 Estland 2 7 Sverige 2 7 USA 2 7 Vietnam 2 7 Finland 2 13 Lettland 1 13 Litauen 1 13 Storbritannien 1 13 Italien 1 13 Japan 1 Övriga Central-/Östeuropa 11 Övriga Asien 5 Sydosteuropa 4 Sidan 5 (7)

I. Vilket betyg ger du Sverige mer allmänt betraktat som inköpsland? (Skala 1-10; 10=bäst) - Idag: 7,2 (2006: 6,7 2005: 6,8) - Om fem år: 7,0 Denna bedömning av den svenska leverantörskåren är i grund och botten rätt positiv trots en del farhågor och konkreta risker. Den lätta "biasen" åt fel håll bör dock tas som en varningssignal. J. Vilka tre faktorer borde svenska (under-)leverantörer och andra beslutsfattare förbättra ytterligare? - Kostnader/priser 56% - Ledtider/reaktionstider 12% - Produktsortimentet 7% - Attityder i vissa lägen 7% - Förutsättningar för konkurrens 6% - R & D 4% - Skatter 1% Som negativa faktorer eller risker för svenska leverantörer nämns framför allt kostnader/ kostnadslägen och priser något som svenska leverantörer inte till fullo kan påverka. Det kan man dock exempelvis avseende ledtider. Slutsatser 2008 års upplaga av rapporten "Inköparnas Omvärld" visar tydligt att svenska leverantörer idag har en relativt hygglig till bra position hos sina svenska kunder men också att en del områden kan förbättras, speciellt kostnadsmässigt. Det är kostnads- och prissidan, som påtalas som den mest negativa faktorn eller den största risken. Budskapet till de svenska leverantörerna är därmed givet: arbeta mycket aktivt med produktionskostnaderna, korta ned ledtiderna, värna om produktkvaliteten, satsa på forskning och utveckling! Risken för ytterligare outsourcing/offshoring verkar uppenbar. Emerging markets vinner tveklöst marknadsandelar hos svenska inköpare. Denna trend torde fortsätta. Bland de tio länder som bedöms bli allt viktigare inköpsländer under de kommande åren, finns endast Tyskland bland top 10 avseende traditionella OECD-länder. Sverige och USA ligger elva respektive tolva. Det återspeglar att svenska inköpschefer hyser ett solitt förtroende till tillverkare i emerging markets. Men även konkurrensen bland emerging markets ökar. Tyvärr pekar vår undersökning på växande problem med konkurrenskraften i de baltiska länderna. Däremot behåller Polen mer eller mindre sin tidigare rätt goda position. Ryssland ses alltjämt som ett relativt svagt framtida leverantörsland av de svenska inköpscheferna (utanför råvarusektorn). Hubert Fromlet Sidan 6 (7)

Övrigt sifferunderlag 1) Hur stor del av företagets, divisionens (eller liknande) inköp (i % av värdet) sker för närvarande ungefärligen i Sverige i förhållande till utlandet? 0/100 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 60/40 70/30 80/20 90/10 100/0 Summa 2008 Procent 11 11 14 4 21 12 14 8 5 0 0 100 2006 Procent 0 9 8 18 11 11 11 9 12 9 1 100 2005 Procent 0 11 16 15 7 13 11 4 13 10 0 100 2) Har den utländska inköpsandelen ändrats jämfört med fördelningen för cirka fem år sedan? Stigit Stigit Fallit Fallit markant något Oförändrat något markant Summa 2008 Procent 24 49 24 3 0 100 2006 Procent 24 52 23 1 0 100 2005 Procent 38 43 17 1 1 100 Vid framtagningen och analysen av Inköparnas Omvärldsrapport tror vi oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner. Swedbank AB (publ) och Silf kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella beslut även på annat underlag. Varken Swedbank, Silf eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister i analyser som redovisas i Inköparnas Omvärldsrapport. Sidan 7 (7)