Facit Tummen upp! NO Kartläggning åk 3 Lgr 11

Relevanta dokument
Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

KROPPEN Kunskapskrav:

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad ska ni kunna om djur?

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

Extramaterial till Boken om NO 1-3

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

där det står metall där det står papper där det står farligt avfall Han vill ha en barnstol. Han vill ha en barnvagn. Han vill ha ett batteri.

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

Värme, kyla och väder. Åk

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

Förslag den 25 september Fysik

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Sortera på olika sätt

Biologi. Livet på jorden

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Allt om årstiderna - Vintern

Facit till 38 No-försök

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Ämnen runt omkring oss åk 6

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Allt om årstiderna - Våren

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Upptäck Sverige Lgr 11

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Biologiprov den 18 dec

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Stora öron och långa fingrar

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Förslag den 25 september Biologi

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Ormar. Malmö Naturskola

Min bok om Rymden. Börja läsa

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Pedagogisk planering Elev år 5

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Så gör djur - tre avsnitt

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Vatten och luft. Åk

Av: Kalle och Victoria

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Döda bergen Elevmaterial

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Frågor till Kroppen del 2

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Allt om årstiderna - Hösten

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Katten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Min bok om Rymden. Börja läsa

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Fiffiga kroppen o ch f i nurliga knoppen

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Fakta om klimatförändringar

Transkript:

Facit Tummen upp! NO Kartläggning åk 3 Lgr 11 Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar. Det beror på att man kan svara på olika sätt. På en del frågor står det Exempel på svar. Det betyder att det kan finnas fler rätta svar än det som står här i facit. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 1

Sidan 2 Året runt i naturen en fågel som matar sina ungar, en räv som jagar en hare, en orm som ringlar, en ekorre klättrar upp för ett träd, att någon badar, tältar, grillar, fiskar, gungar, leker kurragömma och att solen skiner. 2. Exempel på svar: Eleven har sorterat efter de som går att äta eller inte, hårda eller mjuka, de som är höga eller låga, eller de som luktar gott. Sidan 3 Olika naturtyper 3. Barrskog: hackspett, brunbjörn, älg Lövskog: älg, lövsångare Äng: nässelfjäril, flickslända (trollslända) Strand: gräsand, säl 4. Exempel på svar: Djuren är anpassade efter sin livsmiljö. Sälen simmar smidigt, men rör sig klumpigt på land utan ben och behöver därför vara i vatten för att fånga mat. Älgen har långa ben och tar sig enkelt fram i ojämna marker. Sidan 4 Årstider 1. Sommar Nätterna är ljusa och korta. Höst Fåglarna flyger söderut. Löven blir gula. Vinter Vår Björnen sover i sitt ide. Sjöarnas vatten fryser till is. Många djur får ungar. Fåglarna flyger norrut. Trädens knoppar blir gröna blad. 2. 1. våren 2. sommaren 3. svamp 4. hösten 5. vinter 6. bada 7. årstid Sidan 5 Hur gör djuren för att klara olika årstider? 3. Exempel på svar: Fjällräven byter päls. På vintern har den en vit päls för att inte synas mot snön och på sommaren en brun päls för att smälta in i miljön. Koltrasten burrar upp sina fjädrar. Luften mellan fjädrarna blir ett värmande lager. Dessutom har fåglar lägre temperatur i fötterna utan att det påverkar fågeln i övrigt. Brunbjörnen har en varm och tjock päls. Under vintern går björnen i ide. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 2

4. Exempel på svar: Växten: Ett frö hamnar på marken och börjar gro. En liten planta växer upp och får sedan blommor. En insekt kommer och pollinerar och tappar lite pollen i nästa blomma. Växten blir då befruktad och nya frön bildas. Fjärilen: Fjärilen lägger ägg på ett blad. Äggen kläcks till larver. Efter ett tag blir larven en puppa. I puppan utvecklas fjärilen. När den är klar kommer den färdiga fjärilen ut. 5. Nedbrytarna plockar sönder det döda materialet i allt mindre bitar. Till slut har det döda materialet brutits ned till så små delar att växterna kan bygga nya växter av dem. Sidan 6 Djur och växter i närmiljön 1. A vitsippa B blåsippa C tussilago D lönn E blåbär 2. Exempel på svar: Vitsippan och blåsippan har samma form på blomman. De har lika många kronblad och bägge heter sippa. 3. Exempel på svar: Färgen och bladens form. Vitsippan är vit och har flikiga blad medan blåsippan är blå (lila, finns även vita) och har hela blad. 4. Blomma, stjälk, blad, rot 5. Exempel på svar: 1. Vitsippan har 6 kronblad som är vita. 2. Stjälken är tunn och ljusgrön. 3. Bladen är gröna och flikiga. 6. Elevens eget svar. Sidan 7 7. A skata B huggorm C igelkott D nyckelpiga E hackspett F räv G rådjur H padda 8. Elevens eget svar. 9. Exempel på svar: Svampen eftersom den inte är en växt. 10. Elevens eget svar. Sidan 8 Näringskedjor Igelkotten äter huggormen, som har ätit en mus som har ätit blåbär. Exempel på svar: björklöv daggmask koltrast 3. Råttan, kråkan, daggmasken och getingen. 4. För att de är producenter och är de som kan fånga energin från solen (i fotosyntesen). Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 3

Sidan 9 Ett frö gror 1. Fröet gror. Allt som behövs finns inne i fröet. 2. Rottrådar börjar att växa. 3. En liten stjälk letar sig upp ur jorden. 4. Stjälken får blad och såsmåningom även blommor. 3. Elevens eget svar. Sidan 10 Spindeljakt 1. Elevens eget svar. 3. Elevens eget svar. Sidan 11 Hur jorden, solen och månen rör sig 1. och 2. 3. För att jordklotet lutar lite. När vi har sommar så lutar den norra delen av klotet mot solen. Då blir det varmare här. 4. Månen lyser inte av sig själv, utan det är ljuset från solen som gör att vi kan se den. Månen går i en bana runt jorden och ibland är inte hela den del av månen som vi ser belyst av solen. Då ser vi bara den del av månen som är belyst. 5. vintergatan stjärnor solsystem jorden Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 4

Sidan 12 Myter eller naturvetenskap? 1. Myter: Plocka sju blommor... Enhörningen är en sällsynt typ av häst. Sjöjungfrun lever i havet. 2. Människan på stenålderna gjorde grottmålningar, kanske för att de skulle ge en bättre jaktlycka eller för att berätta om hur jakten hade gått. 3. Elevens eget svar. Sidan 13 Kropp och hälsa 1. armbåge knä axel bröstkorg panna häl höft lår vad 2. Exempel på svar: skelett, hjärta och lungor 3. Exempel på svar: 1) Skelettet ger kroppen stadga och skydd åt organen. 2) Hjärtat pumpar blodet så att cellerna får den näring de behöver. 3) Lungorna fångar upp syret ur luften och för ut det i blodet som i sin tur transporterar det till cellerna. 4. Celler 5. Smak, känsel, syn, hörsel, lukt och balans Sidan 14 Undersök dina sinnen Det är svårare att höra varifrån ljudet kommer med bara ett öra. 2. Vi har två öron för att inte bara kunna höra ljud, utan också varifrån de kommer. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 5

Sidan 15 Kropp och hälsa 1) Sov så att kroppen får vila! 2) Ät kroppen behöver energi. 3) Rör på dig så blir du piggare! 2. De som lever utan rent vatten svälter ofta. Kroppen fungerar sämre och det är större risk att få sjukdomar. 3. Det svårare att lära sig nya saker. Du blir lättare arg och irriterad. Hjärnan hinner inte arbeta med allt som du har upplevt. 4. 5 mål om dagen från alla delar av kostcirkeln. 5. För att luddet på insidan av tunntarmen ska kunna suga upp näringen. Sidan 16 Huden är ditt skyddande skinn Huden är lite luden. Huden gör också att vi håller kvar värmen i kroppen. Huden skyddar mot bakterier och virus. Huden skyddar allt som är inne i kroppen. 2. Går det hål på skinnet kan blodet som är innanför rinna ut. Då kan man lappa hålet med plåster. Ibland måste läkaren sy eller tejpa ihop. 3. När du tvättar dig med tvål tvättar du bort bakterier som kan göra dig sjuk. Sidan 17 Skelett och muskler 1. Skelettet är kroppens stomme. Det är huden och skelettet som håller allt på plats. 2. Exempel på svar: Hjälmen skyddar den känsliga hjärnan. Trots att den redan är skyddad av skallens ben är den känslig för slag och stötar. 3. Det är musklerna som gör att vi kan röra på kroppen. Musklerna sitter fast i skelettet. 4. Exempel på svar: Vi blir piggare om vi rör på osss. Musklerna blir starkare om vi rör på oss. Sidan 18 Räkna andetag 1. Elevens eget svar. 2. Exempel på svar: När vi anstränger oss behövs mer syre. Hjärtat slår snabbare för att pumpa ut mer blod med syre till cellerna. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 6

Sidan 19 Kraft och rörelse 1. Isklumpen, ryggsäcken, gosedjuret och petflaskan. 2. Bananen, gympaskon och foppatofflan 3. Tyngdkraften 4. Olika material får olika bra glid (friktion) eftersom deras ytor är olika ojämna. Sidan 20 Balans och tyngdpunkt 1. Flickan som balanserar, pojken som halkar på bananskalet, flickan som balanserar i boken på fingret. 2. Bilden ska visa att personen står ihop med benen. 3. Bilden ska visa att personen står brett isär med benen. 4. Det med hög tyngdpunkt välter lättast. 5. Lilla tjejen ska flytta sig så långt bak som möjligt och den vänstra personen ska flytta sig in mot mitten tills det väger jämnt. Sidan 21 Undersök jämvikten 1. (Är endast en instruktion.) 2. (Är endast en instruktion.) 3. Pennan hamnar i mitten. 4. Den sida som har suddet halvvägs in mot mitten tippar upp. 5. Lika långt från mitten som det andra suddet ligger. Sidan 22 Resultat som går att lita på 1. Elevens eget svar. 2. Nej, för det är inte ett rättvist test. 3. De måste göra ett rättvist test och släppa bollarna från samma höjd. 4. Elevens eget svar. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 7

Sidan 23 Material och ämnen i vår vardag 1. Elevens eget svar. 3. Exempel på svar: badboll, petflaska och smurffigurer 4. Exempel på svar: trähus, ett matbord och en stol 5. Elevens eget svar. Sidan 24 Hur kan vi återvinna våra saker? 1. papper: näsduk metall: spik, cykeln (men ni får nog åka till en återvinningscentral för att få in den i containern) färgat glas: den gröna flaskan ofärgat glas: vasen tidningar: tidningsbunten plast: vattenflaskan, dockan batterier: batterinerna 2. Exempel på svar: Papperet förmultnar. Läskburken tar väldigt lång tid att bryta ned och blir därför kvar i naturen. 3. Exempel på svar: kläder av djurhudar, remmar av nät av flätade träfibrer, sytråd av gräs 4. Exempel på svar: metall, plast och pappersmassa Sidan 25 Fast, flytande eller gas? 1. fast form: karossen, glasrutan flytande form: bensinen i tanken, vattnet i kylaren gasform: avgaserna, luften inne i förarhytten 2. Det smälter. 3. Vattenånga 4. Exempel på svar: Regn faller över bergen och rinner sedan ner i sjön. Solen värmer och vattnet avdunstar och stiger upp och bildar moln. Molnen blåser sedan in över bergen... Sidan 26 Flyta eller sjunka? 1. Om man försiktigt lägger ner gemet kan det flyta på ytan. 2. Vattnet har ytspänning. 3. Flyter: pinne, äpple, tennisboll, leksaksbil av plast Sjunker: sten, enkrona, hel potatis, leksaksbil av metall Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 8

Sidan 27 Ljus och ljud 1. Lamporna, solen, ljuset 2. Något som sänder ut ljus 3. För att ljuset från en ljuskälla studsar på föremålet. 4. Elevens eget svar. 5. Exempel på svar: Starka ljud - rockkonsert, borrmaskin 6. Exempel på svar: Svaga ljud - klockans tickande, en katt som spinner 7. Höga toner spelar man långt till höger. Låga toner spelar man till vänster. Sidan 28 Luften 1. Det släta papperet har en större yta och det ger ett större luftmotstånd. 2. Exempel på svar: En blåsig höstdag känns luften frisk och kall. På en gata i en stad med mycket trafik känns luften smutsig. 3. Det finns inget syre där. Sidan 29 Magneter 1. Spiken och nycklarna dras till magneten. 2. Exempel på svar: För att undvika faror med el. 3. Leder ström: hästskon, människan och ringen Leder inte ström: pinnen, gunghästen och plasttrumpeten 4. Elevens eget svar. Sidan 30 Lösningar och blandningar 1. Lösningar: saften och teet Blandningar: müslin, klädhögen och olja- och vattenblandningen 2. I en lösning ser man inte längre vad som är vad. I blandningen kan du se de olika delarna. 3. Exempel på svar: Häll i vatten, rör om och filtrera bort sanden. Avdunsta sedan bort vattnet så att bara saltet blir kvar. Sidan 31 Resultat från en undersökning Häll ut blandningen och samla ihop järnet med en magnet. 3. Elevens eget svar. Facit till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 47-11931-8 Liber AB Får kopieras 9