Välkomna till seminarium om På gång inom EU 9 oktober
Twitter: @SKL_EU På gång i EU
I våras pratade vi om Greklands ekonomiska kris
Idag är det fokus på flyktingkrisen och hur EU och MS ska hantera den
Junckers tal om unionens tillstånd en dyster bild Flyktingkrisen Grekland Brexit Ukraina Klimat och COP 21
SKL:s prioriterade EU-frågor 2015 vad händer? I. Översyn av Europa 2020-strategin II. Den digitala inre marknaden III. Energi och klimat En robust energiunion med en framåtblickande politik för klimatförändringar IV. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas V. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA VI. En ny och balanserad europeisk migrationspolitik VII. Utsatta EU-medborgare VIII. Översyn av luftpolitiken IX. Resurseffektivitet och avfall X. Översyn av arbetstidsdirektivet XI. Sammanhållningspolitik XII. EU:s urbana agenda I. Presenteras av Deltar kommissionen i två III. SKL:s i början ståndpunkt att kommunalt och konsultationer av januari regionalt om 2016 ägda fastigheter ska undantas bredbandspolitiken från vissa och renoveringskrav kvarstår standardisering. tillsvidare. IV. Kommissionens förslag om en fördjupad inre marknad kommer i V. SKL vann gehör i november EP för synpunkten i år. att VI. tjänster Inom av EU-arbetet allmänt intresse har SKL liksom verkat inom Regionkommittén utförandet inte ska för omfattas sprida av SKL:s ett värderingar kommande handelsavtal. om flyktingmottagandet och att VIII. VII. MS Det SKL måste finns har verkat skapa inga förslag förutsättningar att ännu kraven på på EUnivå, men att våra experter inte och blir helt för små K&L att ge ett bra mottagande. förbränningsanläggningar orealistiska politiker deltar för i olika forum för att IX. kommunala/landstingskommunala lyfta Kommissionen upp den här problematiken väntas presentera anläggningar. X. Kommissionen ett nytt har haft konsultationer avfallspaket med MS och i öppen december konsultation i olika XI. delar. SKL Fortfarande har fokuserat osäkert på genomförandet när KOM avser och starten att presentera samt insamling ett nytt av direktiv. erfarenheter vad gäller utformning av partnerskapsöverenskommelse och program för att tidigt XII: kunna Inga påverka nyheter inriktningen om när en på den nästa urbana agendan programperiod. kommer att presenteras.
Kommissionen nu och 2016 Flyktingkrisen och migration Europeisk pelare för sociala rättigheter En cirkulär ekonomi Jobb och tillväxtfrämjande insatser genom investeringar Paket om arbetstagarnas rörlighet Rättvisa skattesystem Stärka den ekonomiska och monetära unionen och dess sociala dimension Ny inre-marknads Översyn av Europa 2020-strategin strategi för varor och tjänster Bättre lagstiftning Beslut om dataskyddsförordningen TTIP
Följ SKL_EU på twitter
Better regulation En EU-agenda för bättre lagstiftning COM(2015) 215 final Helena Linde, Förbundsjurist Avdelningen för juridik http://ec.europa.eu/smart-regulation/better_regulation/key_docs_en.htm
Agendan för bättre lagstiftning Öppenhet och samråd http://ec.europa.eu/smartregulation/better_regulation/key_docs_en.htm Publicera färdplaner och initiativ i tidigt skede Fler samråd med flera och webbaserat - 12 veckor både för ny lag och utvärdering av befintlig lagstiftning Samråd under hela lagstiftningsförfarandet Stärkt roll för de nationella parlamenteten; - Motiverade yttranden om subsidiaritet; - en viktig komponent i det tidiga skedet.
Agendan för bättre lagstiftning Kontroll En ny nämnd för lagstiftningskontroll - Ett europeiskt lagråd lett av vice ordförande Ny forum för för Refit; - 200 olika förenklingsförslag - upphandling, livsmedelskontroll, arbetsmiljö, kemikalier etc. Ett nytt interinstitutionellt avtal - Inom befintliga konstitutionella ramar
Hur har meddelandet tagits emot? Regeringen preliminära ställningstagande (juni 2015) - Lyfter fram företagen konkurrens och fri rörlighet - Människors hälsa miljö och arbetsvillkor - Gold-plating en försvarbar linje i vissa fall http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/eu/fakta-pm-om-euforslag/meddelande-om-battre-lagstiftn_h206fpm37/ Regionkommitten, CEMR och CEEP - Flernivåstyrets betydelse lokala myndigheter - medlemsstaten - Inkludera lokalt och regionalt inflytande - Representation i Refit-platformen (båda) http://www.ccre.org/en/actualites/view/3090 http://www.ceep.eu/wp-content/uploads/2015/07/final-15opinion02- Better-regulation.pdf
Utredningen om delaktighet i EU SKL På gång inom EU Stockholm 9 oktober 2015 Utredningen om delaktighet i EU
Direktivet Utredaren ska analysera kunskapsnivån i Sverige i frågor om EU och hur olika samha llsakto rer påverkar den redogo ra fo r de mo jligheter till insyn, delaktighet och inflytande som finns i dag fo reslå åtga rder inom ramen fo r existerande strukturer fo r att o ka insyn, delaktighet och inflytande fo r individer och andra akto rer i Sverige i frågor som beslutas inom EU Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2016. Utredningen om delaktighet i EU
Direktivet Syftet med utredningen a r att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att sta rka individens mo jligheter till inflytande. Utredaren får lämna förslag på förändrade arbetssätt för svenska myndigheter. Utredaren ska inte lämna förslag om förändringar av EU:s regelverk eller dess institutioners arbetssätt. Utredningen om delaktighet i EU
Utredningen består av Maria Strömvik (utredare) Helena Onn (sekreterare) Mikael Tollerz (särskild rådgivare) Emma Westberg (praktikant) Expertgrupp Utredningen om delaktighet i EU
Kunskap och intresse några slutsatser En majoritet anser sig vara tämligen oinformerad om politiska beslut som fattas på EU-nivå och hur de hänger ihop med politiken i Sverige. Unga, lågutbildade och personer i mindre orter har sämre kunskaper och lägre intresse. Kunskapen oförändrad över tid. Utredningen om delaktighet i EU
Allmänhetens kunskap om EU-beslut 100% I vilken utsträckning uppfattar du att du har tillräcklig kunskap om EU-beslut för att kunna diskutera hur du påverkas av dessa? 80% 66% 60% 40% 30% 20% 0% Stor utsträckning Liten utsträckning Vet ej 4% Utredningen om delaktighet i EU
Kommunpolitikers kunskap om EU-beslut 100% I vilken utsträckning uppfattar du att du har tillräcklig kunskap om EU-beslut för att kunna diskutera med väljare hur din kommun påverkas? 80% 60% 56% 40% 36% 20% 0% 9% Stor utsträckning Liten utsträckning Vet ej Utredningen om delaktighet i EU
Svenskarnas självskattade EUkunskap 100% Förstår du hur EU fungerar? 80% 74% 60% 40% 45% 20% 0% 2005 2015 Utredningen om delaktighet i EU
Ur enkät (kommuner) Det ra cker inte med att kopplingen mellan ett EUbeslut och svensk lagstiftning beskrivs i inledningen till lagstiftningstexten. Det måste åskådliggöras på ett mycket lättillgängligare sätt för de som sedan ska tillämpa lagstiftningen. Att LOU kommer ur ett EU-direktiv är t.ex. inte en självklarhet bland alla kommunala upphandlare. Det behövs tätare kontakter, dialog och samråd mellan nationell och lokal/regional nivå om EUlagstiftningen och dess påverkan i kommuner och regioner för att det ska bli en levande materia hos oss. Utredningen om delaktighet i EU
Kontakt helena.onn@regeringskansliet.se http://www.sou.gov.se/ Utredningen om delaktighet i EU
Aktuellt om ensamkommande barn och unga Elisabeth Melin VO EU 9 oktober 2015
Aktuellt och utmaningar Ca 15 000 ensamkommande barn sökt asyl 30 sept.2015. Under de senaste veckorna har över 1200 barn per vecka anlänt till Sverige. Prognos för 2015 25 000-33 000 Asylhandläggningstiden 196 dagar Kvar längre i ankomstkommunerna- kort varsel för anvisningskommunerna. Migrationsverket hinner inte med sitt uppdrag 4 ankomstkommunerna undantas nu från tvångsanvisningar 290 kommuner ska ha beredskap- Staten måste ta ett större ansvar initialt! Tvång har inte löst problem i mottagningssystemet- förutsättningslös översyn Steg 1 anvisningar- till vilket barnet har en viss anknytning (40%) Utveckla anknytningskriterierna-svaga anknytningar och anvisas oftast till kommuner med stora mottaganden i övrigt Räknas in i fördelningen av de totala antalet anvisningar
Regeringen snabbt besluta om stödboende. Mer flexibla och anpassade till barnens individuella behov. Träda i kraft 1 januari 2016 SKL positiv i remissvar Socialstyrelsen har bjudit in till hearing 8 oktober- om behov av ändringar i föreskrifterna för HVB- hem. Ändrade föreskrifter 1 januari 2016 Fortsätt utveckla Folkhögskolespåret (SKL kartläggning 1000 nya platser) Stor eftersläpning av ersättningarna till kommunerna Nationell dialog med berörda myndigheters ledning inom mottagandet Stärkt samordning och stöd runt flyktingmottagandet- Krisledningsgrupp SKL Migrationsverket fått uppdrag att utvärdera UMA (Tvångslag för anvisning av ensamkommande barn)
IVO förstärker kapacitet för tillståndsgivningen och Socialstyrelsen mer resurser Riksrevisionen genomför just nu en granskning om mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i november 2015 Longitudinell studie 2003-2012- Stockholms universitet (Celikaksoy och Wadensjö). Studien visar att de ungdomar som anlänt som ensamkommande barn oftare arbetar och tenderar att ha högre löneinkomster än andra barn från samma länder som kommit med föräldrar Webbutbildning för god man och en för övriga aktörer
Budgetpropositionen hösten 2015 Höjda schablonersättningen per nyanländ inkl. ensamkommande barn 1 januari 2016 Skolschablonerna höjs med 50 procent Differentierade schabloner för boendekostnader HVB-hem, familjehem och stödhem för ensamkommande barn.
Projekt Reception and living in families - RLF Klicka på bilden!
Hur mår EU? Och vad händer år 2016? Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionens representation i Sverige