Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: november 2013 Detta är årets nionde rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2013. Innehållsförteckning Inre marknad och konkurrens... 2 EU-direktivet om offentlig upphandling... 2 Kommissionens modernisering av reglerna för statsstöd... 2 Tillgänglighetsakten... 2 EU:s digitala inre marknad... 3 Miljö och klimat... 3 Översyn av direktivet om omgivningsbuller... 3 7:e miljöhandlingsprogrammet... 4 Översyn av EU:s luftpolitik... 5 Översyn av EU:s regler för miljötillsyn... 5 Grönbok om EU:s klimatmål till 2030... 6 Översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-direktivet)... 6 EU:s vattenpolitik... 7 Transport... 8 TEN-T... 8 Fonden för ett sammanlänkat Europa ( Connecting Europe Facility )... 9 Stadstransportpaketet... 9 Intelligenta transportsystem (ITS)... 10 Paketet för miljövänlig energi för transport... 10 Forskning och innovation... 13 Ramprogrammet för forskning och innovation: Horisont 2020... 13 Kliniska prövningar... 14 1

Inre marknad och konkurrens EU-direktivet om offentlig upphandling Kontaktperson på Europakontoret: joanna.szyfter@stockholmregion.org En överenskommelse angående direktivförslaget om offentlig upphandling har nu nåtts mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet. EU-processen med direktivet går därmed mot sitt slut och Europakontorets påverkansarbete har därför avslutats. Formellt återstår dock en omröstning i Europaparlamentets plenar och Europakontoret återkommer därför i frågan när direktivförslaget slutgiltigt har antagits. Inget att rapportera denna månad. Sommaren 2013: Överenskommelse mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Juli 2013: Europaparlamentets ansvariga utskott IMCO antar betänkande. 14 jan 2014: Preliminärt datum för antagande i Europaparlamentets plenar. Kommissionens modernisering av reglerna för statsstöd Kontaktperson på Europakontoret: joanna.szyfter@stockholmregion.org För närvarande bedriver Europakontoret endast bevakning och rapportering av moderniseringsarbetet av EU-reglerna för statsstöd. Just nu är kommissionens översyn av EUriktlinjerna för statligt stöd till regionala flygplatser aktuellt. Inget att rapportera denna månad. Tillgänglighetsakten Som en del i arbetet med att föreverkliga den inre marknaden har kommissionen aviserat att de kommer publicera en tillgänglighetsakt för att underlätta för människor med funktionshinder att ta del av den inre marknaden. Då inremarknadsfrågor är ett prioriterat område för Europaföreningen kommer Europakontoret bevaka initiativets utveckling. I nuläget är det oklart vilka konsekvenser kommissionens förslag kan få på Europaföreningens medlemmar. Kommissionen har i sitt arbetsprogram för 2014 aviserat att de kommer att publicera en s.k. europeisk tillgänglighetsakt (European Accessability Act). Initiativet handlar om att minska hinder och underlätta för människor med funktionsnedsättning samt äldre människor att ta del av varor och tjänster på de inre marknaden, både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Kommissionens beräkningar visar att 80 miljoner människor har någon typ av funktionshinder i Europa och att siffran kommer att öka. 2

Enligt samtal med den enhet på kommissionen som ansvarar för Tillgänglighetsakten kommer initiativet troligtvis publiceras i slutet av första kvartalet 2014. Än så länge är det oklart vilka av de föreslagna åtgärderna som kommer bli bindande och vilka frivilliga. Klart är att kommissionen överväger standardisering för vissa varor och tjänster där det inte finns några tillgänglighetsstandarder på EU-nivå. De vill också öka effektiviteten av lagstiftningen på området. Den kommissionstjänsteman som Europakontoret pratade med trodde inte att förslaget kommer påverka Sverige nämnvärt som redan ligger långt framme i tillgänglighetsfrågor. Europakontoret kommer dock bevaka initiativets utveckling och återkommer med mer information. Slutet av första kvartalet 2014: Preliminärt datum för publicering av Tillgänglighetsakten. EU:s digitala inre marknad Kontaktperson på Europakontoret: joanna.szyfter@stockholmregion.org EU:s ambition för den digitala inre marknaden är omfattande och därför finns det ett stort antal initiativ som är föreslagna och igång samtidigt. Europakontoret rapporterar endast om de initiativ som bedöms mest intressanta för Stockholmsregionen. En fråga av intresse är kommissionens förslag om en dataskyddsförordning som ska ersätta direktivet från 1995. Dataskyddsförordningen 1 Europakontoret återkommer med en uppdatering efter att rådet för rättsliga och inrikesfrågor (RIF) tagit beslut om en allmän inriktning för rådets position i frågan, troligtvis blir det den 6-7 december. 6-7 december 2013: Rådet för rättsliga och inrikesfrågor tar beslut om allmän inriktning. April 2014: Preliminärt datum för omröstning i Europaparlamentets plenar. Miljö och klimat Översyn av direktivet om omgivningsbuller Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org EU-kommissionen gör för närvarande en översyn av direktivet om omgivningsbuller. Översynen har skett i form av en öppen konsultation där Stockholmsregionen har deltagit. Ett yttrande antogs av Europaföreningen hösten 2012. Inget nytt att rapportera. 1 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/pillar-i-digital-single-market/action-12-review-eu-data-protection-rules 3

2013: Kommissionen bearbetar inkomna svar. 2014: Ett eventuellt förslag till reviderat direktiv presenteras. 7:e miljöhandlingsprogrammet Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org Det 7:e miljöhandlingsprogrammet innehåller inte några nya lagförslag. Dock har Europakontoret bevakat beslutsprocessen kring EU-kommissionens förslag till det 7:e miljöhandlingsprogrammet då det utgör en övergripande ram för EU:s miljöpolitik de kommande åren, vilket kan innebära skärpta gränsvärden eller nya regleringar. Nu när handlingsprogrammet är antaget avslutas bevakningen. I juni 2013 meddelade det irländska EU-ordförandeskapet att rådet och Europaparlamentet nått en överenskommelse om det 7:e miljöhandlingsprogrammet efter trilogförhandlingar. Den 20 november, efter omröstningen i plenum, antog Europaparlamentet officiellt det nya miljöhandlingsprogrammet. Programmet utgör en övergripande ram för miljöpolitiken fram till 2020, med nio prioriterade mål som EU och dess medlemsstater ska uppnå. EU delar ansvaret för att nå programmets mål med medlemsstaterna. I huvudsak är dessa mål redan förankrade i existerande lagstiftning eller initierade processer såsom EU:s klimat- och energipaket och de olika flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin. En av prioriteringarna i handlingsprogrammet handlar om att förbättra den långsiktiga hållbarheten i EU:s städer. EU är tättbefolkat, och år 2020 beräknas 80 procent av invånarna leva i städer eller stadsnära områden. Livskvaliteten påverkas direkt av stadsmiljöns tillstånd. De flesta städer har vissa gemensamma miljöproblem, så som t.ex. dålig luft, höga bullernivåer, utsläpp av växthusgaser, vattenbrist, översvämningar och stormar, förorenade platser, övergiven industrimark och avfall. För att uppnå detta ska programmet garantera att de flesta städer i EU genomför politiska åtgärder för hållbar stadsplanering av städerna till 2020. För detta krävs: - Definition och fastställande av ett antal kriterier för att bedöma städers miljösituation, med beaktande av ekonomiska och sociala effekter. - Säkerställande av att städer har information om och tillgång till finansiering av åtgärder för att förbättra städernas långsiktiga hållbarhet. - Främjande av utbyte av goda exempel mellan städer i relation till innovation och hållbar utveckling. - Utveckling och främjande av en gemensam förståelse för hur man bidrar till förbättrade stadsmiljöer genom att, i samband med pågående EU-initiativ och nätverk, fokusera på integrationen av stadsplanering med mål för resurseffektivitet, en innovativ säker och hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp, hållbar urban markanvändning, hållbar rörlighet i städer, förvaltning och bevarande urban biologisk mångfald, ekosystemens motståndskraft, vattenförvaltning, människors hälsa, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser. 4

Översyn av EU:s luftpolitik Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org Stockholmsregionens Europaförening har deltagit i översynen av EU:s luftpolitik med ett yttrande som antogs per capsulam den 28 februari 2013. Yttrandet har överlämnats till EU-kommissionen samt övriga relevanta aktörer. Ytterligare möjlighet till påverkan finns senare under 2013 när EUkommissionen presenterar sitt paket med lagförslag till renare luft i Europa. Den 15 november träffade SEK tillsammans med styrelseledamot Ulla Hamilton, företagar-, trafikoch arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad, EU-kommissionen för att få information och diskutera planerna med paketet för renare luft i Europa som ska presenteras inom kort. Det är ännu oklart när paketet kan presenteras av EU-kommissionen då interna diskussioner fortfarande pågår. Tanken är att paketet ska presenteras innan slutet av 2013 som avslutning på the year of air som 2013 utnämndes till av miljökommissionären Janez Potocnik. En del menar dock att det skulle kunna presenteras tillsammans med klimatpaketet som planeras först i början av 2014. Som tidigare rapporterat kommer att paketet att innehålla en ny luftvårdsstrategi, ett förslag till reviderat takdirektiv med nya nationella utsläppstak för 2020-2030, ett nytt direktiv för små/medelstora förbränningsanläggningar, och ett ratifikationsförslag för det s.k. Göteborgsprotokollet med nya utsläppstak för 2020. När det gäller utsläppstaken tittar man på var det är mest kostnadseffektivt att minska utsläppen. Därför kommer taken för länder som Sverige, där stora insatser redan gjorts, att revideras i mindre utsträckning än för övriga länder. December 2013: EU-kommissionen presenterar paket med förslag för renare luft i EU. Vinter 2013-2014: Eventuellt fortsatt påverkansarbete på förslagen från EU-kommissionen. Översyn av EU:s regler för miljötillsyn Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org EU-kommissionen höll ett samråd om översyn av EU:s regler för miljötillsyn under våren 2013. Tanken är att EU-kommissionen ska föreslå ett nytt horisontellt bindande regelverk för miljötillsyn senare under året. Då bindande regler för miljötillsyn kan komma att innebära förändrade förutsättningar för kommuner i regionen att ta sitt miljötillsynsansvar, fick Europakontoret i uppdrag av Stockholmsregionens Europaförening att, tillsammans med medlemmarna, ta fram ett förslag till yttrande och delta i samrådet. Yttrandet antogs den 13 juni 2013. Inget att rapportera för november. Våren 2014: EU-kommissionen kommer att presentera förslaget om bindande regler för miljötillsyn. 5

Grönbok om EU:s klimatmål till 2030 Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org EU-kommissionen publicerade den 27 mars en grönbok där man önskade få in åsikter om de nya klimatmålen till år 2030. Konsultationen var öppen till den 2 juli 2013. Som svar på konsultationen har Europakontoret informerat EU-kommissionen om klimat- och energistrategin för Stockholms län, i syfte att synliggöra Stockholmsregionen som en klimatsmart region. Europakontoret deltog i slutet av november i en konferens organiserad av organisationen European Renewable Energy Council (EREC). Under konferensen presenterade kommissionen sina planer kring arbetet med klimatmålen 2030. Kommissionen har för närvarande inga planer på att föreslå ny lagstiftning på området utan kommer i slutet av januari presentera ett meddelande som kommer diskutera mål och vad som behövs göras för att nå dem. Det finns heller för nuvarande ingen signal från kommissionen att de kommer föreslå nya mål för 2030 vilket kommissionsrepresentanten sa inte är bra för industrin, men att det är så verkligheten ser ut för närvarande. Meddelandet ska också utgöra ett underlag för eventuell senare lagstiftning under den nya kommissionen som tillsätts under hösten 2014. Den luxemburgiske miljöpartisten och europaparlamentarikern Claude Turmes menade däremot att Europa behöver bindande mål. Han betonade att bl. a. Tyskland aldrig skulle acceptera frivilliga mål. Samtidigt arbetar Europaparlamentets två utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) och för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) på ett gemensamt yttrande (eget initiativ) för ett ramverk för 2030 för klimat- och energipolitik. Europakontoret deltog på ett möte om biodrivmedel och då särskilt etanol den 27 november som anordnades av Britta Thomsen (S&D-DK). Där framkom att Europaparlamentet även i framtiden vill ha bindande mål för förnybar energi, energieffektivitet och CO2-utsläpp. Själv är Britta Thomsen en stor förespråkare av biodrivmedel och som skuggrapportör för 2030-målen kommer hon att arbeta för att ge större utrymme för biodrivmedel, särskilt andra generationens, men även etanol och höginblandade drivmedel. Europakontoret har informerat henne om regionens yttrande om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel som förespråkar ett större fokus på biodrivmedel. I och med detta har Europakontoret erbjudit hjälp med att ta fram goda exempel och underlag i frågan om hon skulle behöva. Slutet av jan 2014: EU-kommissionen presenterar förslag på klimatmål för år 2030. 9 januari 2014: Röstning i utskotten (ENVE och ITRE gemensamt) om utkastet till yttrande 4 februari: Omröstning i plenum i Europaparlamentet Översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-direktivet) Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org Som tidigare rapporterats bevakar Europakontoret processen men inget påverkansarbete sker. Regionen delar den svenska regeringens invändningar som tas upp i rådet. 6

Inget att rapportera för november månad. Hösten-vintern 2013/2014: Rådet och Europaparlamentet inleder trilogförhandlingar. EU:s vattenpolitik Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org EU:s vattenpolitik är från och med 2013 en prioriterad fråga för Stockholmsregionens Europaförening. Det europeiska innovationspartnerskapet för vatten är en möjlighet att aktivt bidra till policyutformningen på vattenområdet och det finns även finansieringsmöjligheter för innovativa lösningar kopplat till utmaningar på vattenområdet. Europeiska innovationspartnerskapet för vatten (EIP) Det europeiska innovationspartnerskapet för vatten, som tillsattes under 2012, syftar till att stärka innovationspotentialen när det gäller vattenförvaltning, och därigenom både öka konkurrenskraften och underlätta för att nå uppsatta miljömål. Innovationspartnerskapet har under 2013 upprättat en webbaserad marknadsplattform för vatteninnovationer, som gör det möjligt för aktörer på både utbuds- och efterfrågesidan inom EU att samarbeta. 2 Under 2015 ska de första resultaten visas av åtgärder för att avlägsna de största hindren för innovation i EU, i medlemsstaterna och på regional och lokal nivå så att lagstiftning och finansiella instrument verkligen främjar innovation. Under 2020 ska provade lösningar på tio stora vattenrelaterade problem presenteras. Fem prioriterade områden har valts ut: - Återanvändning och återvinning av vatten - Rening av vatten och avloppsvatten - Vatten och energi - Riskhantering av vattenrelaterade extrema händelser - Ekosystemtjänster Dessa prioriterade områden fokuserar på utmaningar och möjligheter inom vattensektorn samt på de innovativa åtgärder som har störst effekt. Vattenförvaltning, förvaltningsmodeller och övervakning samt finansiering av innovationer har identifierats som övergripande mål som påverkar alla prioriterade områden. Smart teknik är en annan faktor som spelar stor roll inom alla andra prioriteringar. För andra gången är det nu möjligt att ansöka om att bilda en aktionsgrupp. Sista dag att ansöka är 31 januari 2014. 3 Aktionsgrupperna syftar till att föra samman flera intressentgrupper över olika discipliner för innovation inom vattensektorn och om möjligt, uppmuntras en internationell 2 EIP plattform: http://www.eip-water.eu/ 3 Inbjudan att ansöka om att bli aktionsgrupp: http://www.eip-water.eu/2nd-call-eip-water-action-groups-open 7

sammansättning. Målen för aktionsgrupper är att utveckla, testa, skala upp, främja, sprida och stimulera upptaget av innovativa metoder och lösningar på viktiga vattenrelaterade utmaningar av europeiska och globala marknaden. En anledning till att engagera sig i aktionsgrupperna är att det är ett ypperligt sätt att delta i policyutformningen på området. Aktionsgrupperna kommer att rapportera om de innovationshinder de möter och om förslag för att avlägsna dem, samt ge politiska rekommendationer. Aktörer i aktionsgrupperna kommer därför att kunna påverka innovationspolitiken på vattenområdet. Innovationspartnerskapet för vatten har ingen egen budget men kommer att använda sig av befintliga EU-medel så som Horisont 2020, LIFE och strukturfonderna. Detta innebär att aktionsgruppernas projekt som fokuserar på en eller flera av åtgärdspunkterna inom innovationspartnerskapet för vatten kommer att ha goda möjligheter att få finansiering de kommande åren. 31 januari 2014: Sista dag att anmäla intresse för Europeiska innovationspartnerskapets aktionsgrupper om vatten Transport TEN-T Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet enades den 30 maj om de nya riktlinjerna för TEN-T. Röstning i plenum skedde i november och ett formellt beslut ska nu även tas i rådet. De nya TEN-T-riktlinjerna bekräftades officiellt av Europaparlamentet vid plenarsessionen den 19 november i och med att man även beslutade om långtidsbudgeten. Nu återstår även för rådet att bekräfta långtidsbudgeten formellt. På kommissionens hemsida 4 redogör man för de nya TEN-T-kartorna och vad överenskommelsen innebär. Det nya stomnätet ska vara uppfyllt år 2030 och bygger på nio s.k. korridorer. Särskilt fokus kommer att ligga på uppbyggnad och förbättring av öst-västliga transportsträckor och gränsöverskridande projekt som anses ha stort europeiskt mervärde. November: Europaparlamentet röstade i plenum. December 2013: Formellt beslut i rådet. 4 http://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/news/ep-backs-new-eu-infrastructure-policy_en.htm 8

Fonden för ett sammanlänkat Europa ( Connecting Europe Facility ) Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org Europakontoret bedrev under hösten 2012 påverkansarbete i frågan gentemot Europaparlamentet. Beslut angående CEF förväntas togs av Europarlamentet i november. Även rådet ska nu officiellt bekräfta överenskommelsen. Även CEF har slutbehandlats av Europaparlamentet i november och kommer nu att bli EU:s främsta finansieringsverktyg för transport och infrastruktur under kommande programperiod. CEF ska finansiera projekt som rör transport, energi och telekom/bredband och ska hjälpa TEN-T-nätverken att effektivt realiseras. Projekten ska ha stort europeiskt mervärde och vara sådana som medför stora samhälleliga fördelar. CEF har en budget på totalt 26,3 miljarder euro. Huvuddelen av dessa pengar kommer att gå till transportprojekt, men 5,1 miljarder ska gå till energiinfrastruktur och ca 1 miljard har allokerats till bredbandsutbyggnad. Av de ca 20 miljarderna för transport har 11,3 miljarder euro öronmärkts till öst-västliga förbindelser och ska komma s.k. cohesion countries tillgodo. November: Europaparlamentet röstade i plenum. December 2013: Formellt beslut i rådet. Stadstransportpaketet Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org Hösten 2012 svarade Europaföreningen på EU-kommissionens konsultation om stadsdimensionen av EU:s transportpolitik. De inkomna svaren har bearbetats under året och ligger till grund för det stadstransportpaket som kommer i slutet av december. Som tidigare rapporterats kommer EU-kommissionen att presentera ett större paket med initiativ på stadstransportområdet under hösten. Paketet kommer att behandla ämnen som trängselskatter, miljözoner, rörlighetsplaner för städer m.m. och förväntas komma i slutet av december. Europakontoret träffade Vincent Leiner på EU-kommissionens transportgeneraldirektorat (DG Move) tillsammans med Ulla Hamilton, företagar-, arbetsmarknads- och trafikborgarråd i Stockholms stad, i november. Stadstransportpaketet diskuterades och ett par saker blev tydliga. Bl.a. tänker kommissionen inte komma med några skarpa lagförslag på området. Istället kommer man att sammanfatta de transportområden där EU har kompetens, visa den stora bilden och förklara vilka finansieringsinstrument som ska finnas tillgängliga för nästa programperiod. Paketet kommer också att innehålla en s.k. inbjudan till medlemsstaterna om att inleda diskussioner kring andra transportområden. Det handlar här om att skapa större harmonisering i EU och rör ämnen som bl.a. parkeringssystem, hastighetsbegränsningar, bestämmelser kring miljözoner, SUMP:ar m.m. Detta behövs, enligt kommissionen, då de nationella systemen är alltför annorlunda och medlemsstaterna är för dåliga på att ta tillvara goda exempel från andra länder. 9

Slutet av december 2013: EU-kommissionen publicerar sitt paket med initiativ på stadstransportområdet. Intelligenta transportsystem (ITS) Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org Europaföreningen svarade i mars samt i oktober på två samråd om intelligenta transportsystem (ITS) och multimodala reseplanerare. Europaföreningen har även påverkat i frågan genom trafikborgarrådet Ulla Hamiltons deltagande i en ITS-hearing den 15 november i Bryssel. Europaföreningen deltog under våren i kommissionens samråd om intelligenta transportsystem (ITS) och multimodala reseplanerare. I samrådssvaret påpekade regionen bl.a. vikten av subsidiaritetsprincipen, tillgång till öppen data samt menade att dessa frågor nog löses bäst på lokal/regional nivå. Ett nytt samråd 5 på området ägde rum under hösten och Europakontoret framförde här samma synpunkter som tidigare yttrades. En ITS-hearing arrangerades i Bryssel den 15 november där Ulla Hamilton deltog och förde fram Stockholmsregionens synpunkter i frågan. Ulla Hamilton menade bl.a. i sitt anförande att Stockholmsregionen är en av de mest innovativa regionerna i världen och att det är viktigt att befästa och utveckla den positionen. Detta görs genom just främjande av öppen data som initiativ som marknadens aktörer sedan kan använda och utveckla nya innovationer som underlättar för trafikanter att resa och röra sig i regionen En större konferens kommer även att arrangeras i Bryssel den 2 december. Ulla Hamilton bjöds även in till denna konferens, men kunde inte delta. Europakontoret kommer dock att närvara vid konferensen och återkommer med information i nästa månadsrapport. 2 december 2013: ITS-konferens i Bryssel 2014: Eventuella nya initiativ från kommissionen Paketet för miljövänlig energi för transport Kontaktperson på Europakontoret: madelen.charysczak@stockholmregion.org Kommissionen publicerade i slutet av januari 2013 en ny strategi för rena drivmedel samt ett förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och standarder 6. Då aktörer i regionen anser att det finns många brister i förslaget har Europakontoret fått i uppdrag av Stockholmsregionens Europaförening att, tillsammans med medlemmarna, ta fram ett förslag till 5 Access to multimodal traffic and travel data in the European Union : http://ec.europa.eu/transport/media/consultations/2013-accesstraveldata_en.htm 6 Direktivförslag: http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2013:0018:fin:sv:pdf 10

yttrande och initiera påverkansarbete. Yttrandet antogs den 13 juni. Påverkansarbete i frågan fortgår. Rådet Den 26 november träffade Europakontoret Natasa Boskovic, transportråd på Sveriges ständiga representation, för att diskutera direktivförslaget och hur Sverige förhandlar med de övriga medlemsländerna. Natasa Boskovic bekräftade att svenska regeringens synpunkter i hög grad överensstämmer med Stockholmsregionens. Dels tycker man att klimatkopplingen är svag, att biodrivmedel borde finnas med samt ifrågasätter det höga antalet laddningsstationer och tankstationer som enligt direktivet ska inrättas. Som exempel nämnde hon att det i Sverige idag finns 21000 elhybrider och att det inte är möjligt att antalet ökar så pass mycket fram till år 2020, att det höga antal laddningsstationer som EU-kommissionen föreslagit för Sveriges del skulle vara ekonomiskt hållbart. Svenska regeringen tycker precis som Stockholmsregionen att marknaden ska lösa detta, särskilt då det är ett så expansivt område och det därför kan vara en nackdel att låsa in sig i en speciell teknik. Trots detta så driver regeringen inte längre miljöperspektivet i förhandlingarna. Man har, tillsammans med bl.a. Österrike, gjort försök i den riktningen men upplevde då inte att man fick något stöd från övriga medlemsstater. Man arbetar därför t.ex. inte längre för miljöskrivningar i artikel 1 eller för biodrivmedel i artikel 2. Man har inte heller ifrågasatt det urval av alternativa drivmedel som gjordes i kommissionens förslag, t.ex. vätgas, även om man är kritisk till det. Regeringen har heller inte drivit, och kommer inte att driva, frågan om att få in de alternativa bränslenas klimatpåverkan i artikel 7. Fokus i förhandlingsarbetet ligger istället på att mildra de tvingande skrivningarna i direktivet då regeringen, liksom vi, egentligen inte ser något mervärde med ett direktiv på området. Sverige har i denna linje stöd av Storbritannien och Tyskland. Vid transportrådsmötet den 5 december ska en allmän riktlinje antas som sedan ska ligga till grund för förhandlingarna med Europaparlamentet. Antagligen kommer beslut tas om att stryka bilaga II som reglerar antal laddningsstationer och tankstationer, samt att förlänga tidsfristen för direktivet till 2030 istället för 2020. Regeringen kommer inför slutförhandlingarna i rådet att fokusera på elbilar, då man ser ett stort problem med att det bara lyfts fram en standard liksom den som man tycker långtgående reglering som görs på elmarknadssidan. Europaparlamentet Diskussion om ändringsförslagen ägde rum i TRAN-utskottet den 4 november. Totalt 328 ändringsförslag till kommissionens direktivförslag läggs till de 72 ändringsförslag som rapportören Carlo Fidanza (EPP-IT) tidigare föreslagit. Under november har sedan diskussionen mellan rapportören och skuggrapportörer pågått för att ta fram kompromissförslag inför omröstningen i TRAN-utskottet som hölls den 26 november. Europaparlamentet befarar att förhandlingarna med rådet inte kommer att bli lätta, då flera medlemsstater utryckt skepticism mot direktivförslaget. De ändringsförslag som inkom handlade bl.a. om: - Tidsperspektivet: En del anser att 2020 är alldeles för snart och att 2030 skulle vara ett lämpligare år för måluppfyllnaden. 11

- De nationella politiska ramarna: ändringsförslagen handlar om att skydda tekniken som redan finns på plats, om målen på antal tank- och laddningsstationer ska vara bindande eller vägledande. - Standarder: i bilaga III finns de tekniska specifikationerna. Förslag finns på att helt stryka denna bilaga. Under diskussionerna i Europaparlamentet den 4 november uttryckte rapportören själv att många ändringsförslag ligger i linje med hans eget betänkande och att de bidrar till ett bättre direktiv. De ändringsförslag han själv inte ville stötta är de som handlar om att stryka de bindande målen. Däremot sa han sig vara öppen för att diskutera tidsfristerna för genomförandet. EU-kommissionen var på plats i Europaparlamentet när ändringsförslagen diskuterades. Enligt kommissionen är det av högsta vikt att bibehålla bindande mål, däremot kan de tänka sig att enbart fokusera på de allmänt tillgängliga laddningsstationerna samt vara flexibla och i dialog med medlemsstaterna föreslå nya antal. Enligt EU-kommissionen är det även viktigt att det finns en standard i hela EU samt att tidsperspektivet är 2020 och inte 2030. Den 26 november antog TRAN-utskottet ett betänkande i vilket rapportören tillsammans med skuggrapportörna tagit fram en del kompromissförslag. Betänkandet föreslår att: - Senast den 31 december 2020 ska alla medlemsstater inrätta ett minsta antal laddningsstationer för elbilar och dessa ska särskilt finnas i städerna. Europaparlamentet har dock reviderat EU-kommissionens initiala förslag på antalet laddningsstationer som ska inrättas. För Sveriges del hade EU-kommissionen föreslagit 14000 allmänt tillgängliga laddningsstationer och Europaparlamentet föreslår nu istället 8000. - I länder där tanksstationer för väte redan finns, bör ett tillräckligt antal tankstationer göras tillgängliga, på avstånd som inte överstiger 300 km. Ledamöterna har lagt till ett krav för att bygga upp antalet tanksationer för väte i medlemsstater där de ännu inte finns, med en tidsfrist till den 31 december 2030. - För tunga motorfordon ska LNG-tanksationer inrättas med avstånd på högst 400 km mellan varandra senast den 31 december 2020. Detta dock, efter tillägg från Europaparlamentet, längs vägarna inom TEN-T:s stomnätverk. - Medlemsstaterna ska se till att ett tillräckligt antal allmänt tillgängliga tankstationer för CNG finns tillgängliga med ett högsta avstånd på 100 km mellan varandra senast den 31 december 2020 (EU-kommissionen hade förslagit ett avstånd på 150 km). TRAN-utskottet gav också rapportören Carlo Fidanza (EPP-IT) mandat att inleda förhandlingar med rådet. 5 december 2013: Transportrådet beslutar om en allmän riktlinje. Vintern 2013/2014: Trilogförhandlingar inleds med rådet, Europaparlamentet och EUkommissionen. 19 februari 2014: Röstning i plenum, Europaparlamentet. 12

Forskning och innovation Ramprogrammet för forskning och innovation: Horisont 2020 Kontaktperson på Europakontoret: joanna.szyfter@stockholmregion.org EU-institutionernas förhandlingar om utformningen av Horisont 2020 är nu avslutade. Nu pågår förhandlingar kring de mer praktiska arbetsprogrammen. Den första omgången av utlysningar väntas starta i början av december. Den 21 november röstades Horisont 2020 slutgiltigt igenom i Europaparlamentets plenar. Därmed är allt klart inför den första ansökningsomgången som planeras till 11 december. I samband med det anordnar kommissionen flera informationsdagar i Bryssel, både för att informera generellt om det nya programmet men också mer specifikt om de olika arbetsprogrammen. Även mer praktiska partnersöksevents anordnas där deltagare möts för att diskutera projektidéer och träffa potentiella projektpartners. Bl. a. nätverket ERRIN där Europakontoret är medlem anordnar flera sådana möten. Finns intresse att delta går det bra att kontakta Europakontoret för mer information. Arbetet med arbetsprogrammen för 2014-2015 har gått framåt, och även om ännu inte formellt antagna så finns ett flertal utkast redan publicerade på kommissionens hemsida för Horisont 2020 7. För nya programmet utlovar kommissionen flera förenklingar, bl.a.: - Högst åtta månaders väntetid från att utlysningen stänger till underskrivet kontrakt - Inga mer utrymme för förhandlingar med kommissionen under ansökningstiden - All dokumentation skickas elektroniskt, inga krav på utskrifter - Ett projekt samma procentuella EU-stöd, undantaget är offentliga myndigheter som alltid får 100 procent EU-stöd - CORDIS försvinner och ska ersättas av enklare system - Mindre projektadministration - 5 % av projektbudgeten ska läggas undan i en garantifond som säkerhet ifall något oväntat inträffar i projektet, som att en projektpartner hoppar av etc. Sep-dec: Arbetsprogrammen i Horisont 2020 förhandlas. 11 dec: Första ansökningsomgången öppnar. 1 jan 2014: Planerad officiell start för Horisont 2020. 7 Horisont 2020 arbetsprogram: http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm?pg=h2020- documents 13

Kliniska prövningar Kontaktperson på Europakontoret: gustaf.lundgren@stockholmregion.org EU-kommissionen presenterade i juli 2012 ett nytt förslag 8 till förordning vad gäller EU-harmonisering av kliniska prövningar, d.v.s. undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod. Förordningen har behandlats i Europaparlamentet under våren och trilogförhandlingar sker nu under hösten/vintern. Europakontoret har utövat påverkansarbete för SLL:s räkning. Europakontoret har återigen talat med Thomas Allvin, hälsoråd på Sveriges EU-representation, för information i frågan. Allvin berättade att s.k. informella triloger (trepartssamtal) pågår mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen sedan början av november. Det litauiska EUordförandeskapet hade som mål att försöka få till stånd en rådsöverenskommelse i en första läsning till rådsmötet den 9-10 december, men detta kommer troligtvis inte att gå och trilogförhandlingarna kommer därför att fortsätta in på nästa år. På rådsmötet kommer ärendet att endast finnas med som en informationspunkt. Som Europakontoret tidigare rapporterat önskar den svenska regeringen få längre tidsgränser för att ge grönt ljust till kliniska prövningar och detta är också rådets officiella ståndpunkt. Exakt var den slutgiltiga kompromissen kommer att landa i är för tidigt att säga. 30 maj 2013: Europaparlamentet antar sin position. 9-10 december 2013: Rådsmöte då frågan tas upp som informationspunkt. 2014: Förhandlingarna fortsätter. 8 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2012:0369:fin:en:pdf 14