Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige.

1(24) Institutionen för mark och miljö Klas Rosén & Robert Weimer 2013-12-31 Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige. Beställare: Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm Er referens: SSM 2011/3135 Kontaktperson SSM: Dr. Pål Andersson, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, SE-171 16 Stockholm. Tel. 08 799 40 00, fax 08 799 40 10 E-mail: pal.andersson@ssm.se Projekttitel: områden i Sverige. Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade Forskningsledare: Docent Klas Rosén, Radioekologi (REK) gruppen, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala. Box 7014, SE-750 07 Uppsala. Tel. 018 671 285, mobil 070 671 28 53, fax 018 672 895. Email: klas.rosen@slu.se Medarbetare: Lic. stud. Robert Weimer, Radioekologi (REK) gruppen Institutionen för mark och miljö, SLU, Tel. 018 67 29 02. Email: robert.weimer@slu.se MSc, Yury Chaiko, Radioekologi (REK) gruppen Institutionen för mark och miljö, SLU. Email: yury.chaiko@slu.se Beviljade anslag 2013: SEK 269 000. Fortsättning: En fortsatt studie under 2014 är motiverad för att få säkrare statistik, tendenser och följa utbredningen särskilt i de Tjernobylkontaminerade områdena. Vi inom REK-gruppen på SLU erbjuder oss att utföra denna undersökning under 2014. Uppsala den 31 december 2013. Klas Rosén Robert Weimer Yury Chaiko

Innehåll: Sammanfattning: 2 Litteraraturstudie: 3 Metod Utförande: 5 Resultat och Diskussion: 6 Slutsatser: 13 Referenser: 15 Appendix: 17 Sammanfattning 137 Cs i vildsvin från län drabbade av Tjernobylnedfallet 1986. Uppsala och Västmanlands län var två av de län som drabbades av radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Under många år har vissa viltarter, framförallt älg, lodjur, björn och hjort, analyserats årligen eller med visst intervall för att studera det långsiktiga tillståndet av 137 Cskoncentrationen i dessa viltarter. På senare år har populationen av vildsvin ökat i Uppsala- och Västmanlands län och omkringliggande län till sådan storlek att det numera är motiverat att studera 137 Cs-koncentrationen även i dessa djur. Syftet med denna studie är att studera tillståndet av 137 Cskoncentrationen i köttet hos skjutna vildsvinen för att få ett kunskapsunderlag över vilka aktivitetskoncentrationer som finns och som kan förväntas. Studien är en fortsättning på den förstudie som gjordes på SLU (REK-gruppen) under 2012 och rapporterades till SSM i slutet av året 2012. Vid årets studier har vi undersökt 137 Cs halten i kött, skillnader i upptag mellan kön samt mellan kultingar och vuxna vildsvin. I och med att vildsvinen breder ut sig norrut in i områden med högre nedfall från Tjernobylolyckan är det sannolikt att än högre halter kan komma att mätas i vildsvin från dessa områden. 2(24)

Litteraraturstudie. I slutet av 1700-talet utrotades vildsvinen i Sverige på grund av de stora skadorna de orsakade inom jordbruket. De återintroducerades i den svenskan faunan under 1980-talet genom att de släppts ut i det vilda illegalt eller rymde ut från hägn (Magnusson, 2010). I Sverige förekommer vildsvin i stora grupper främst i södra och östra delen av landet. Utbredningen sker idag främst mot västra delen av södra Sverige, men även norrut. Vildsvinen migrerar mer och mer för varje år in i de Tjernobylkontaminerade områdena. Vildsvin är vanligen mycket skygga och oftast aktiva under natten. När det blir ont om mat kan vildsvinen tvingas att vara aktiva även under dygnets ljusa timmar. Fullvuxna individer är ungefär 1,5 meter långa och har en mankhöjd på runt 1 meter. Galtarna kan väga närmare 200 kg medan suggornas max vikt ligger strax över 100 kg (Svenska Jägareförbundet 2013). Jordbruksverket och Svenska Jägareförbundet är överens om att vildsvins population har ökat exponentiellt under åren 1990-2011. Medeltillväxten är ungefär 30 % per år men varierar kraftigt mellan olika län från, 1-2 % upp till 50 % per år. Från 1990 har vildsvinsavskjutningen ökat från mindre än 5 000 djur per år till 65 000 per år i 2010, vilket motsvarar cirka 2 000 ton kött (Svenska Jägareförbundet 2013). Enligt Svenska Jägareförbundet, uppgick populationen till runt 100 000 individer år 2011. Avskjutningen minskade från 65 000 till 55 000 mellan åren 2010-2011. Trafikolyckor med vildsvin har också minskat något enligt Nationella Viltolycksrådet och Svenska Jägareförbundet. Liknande tendenser i avskjutningen observerades under tidigare år 2003-2006 då antalet skjutna vildsvin låg still på cirka 20 000 individer årligen under fyra år (Bergqvist G & Paulson S., 2010). Upptaget i växter av cesium (Cs) skiljer sig mellan jordbrukets och skogens ekosystem. Jorden i skogen har jämfört med jordbrukets ofta ett lägre ph, lägre kaliumhalt, större andel organisk substans och är normalt näringsfattigare vilket medför ofta högre upptaget av Cs i växter. I jordbruksmark kan mycket av Cs bindas till lermineraler särskilt för bearbetad åkermark. En stor del av 137 Cs-aktiviteten i skogsmarken återfinns i de översta 0 5 cm (humusskiktet) där det inte finns så mycket lermineraler (Rosén et al., 1999). Eftersom mycket av växternas rötter i skogsmark finns i humusskiktet är 137 Cs lättillgängligt för växter (Munthe, et al., 2001). Låg kaliumhalt innebär att mer 137 Cs kan tas upp och näringsfattiga marker har vanligtvis lägre kaliumhalter (Andersson et al., 2002). Mycket pekar på att den effektiva ekologiska halveringstiden i skogsekosystemen är densamma som den fysikaliska halveringstiden för 137 Cs, det vill säga ca 30 år. Det har påvisats att mycket av Cs i skogsmark finns bundet i svamparnas mycel. Svamp kan innehålla höga aktivitetskoncentrationer, ibland 10-100 gånger högre än växter, och mycket av 137 Cs koncentreras i svampkropparna. Svampar kan, beroende på säsong, alltså bidra till en stor del av de cesiumkoncentrationer som återfinns i vilda djur (Mykhailo et al, 2005). Utländska studier från bland annat Tyskland, Österrike, Kroatien och Tjeckien som utfördes med fokus på 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin, visar att huvuddelen av radiocesiumet kommer från födan vilken i sin tur beror på årstid. Vildsvinen äter en del växter och svampar som innehåller 3(24)

stora av mängder 137 Cs. Enligt Steiner et al. (2009) är vildsvinen väldigt förtjusta i hjorttryfflar (Elaphomyces ssp). Utöver födotyp är områdets markbeläggning (depositionen) den näst viktigaste faktorn för 137 Cs intag i vildsvin, (Vilic et al, 2004; Hohmann & Huckschlag, 2005; Strebl & Tataruch, 2007). I kontrast med andra viltarter, bland annat hjortdjur, älg, björn m.m. där T ag -värdena minskat över 26 år efter Tjernobylolyckan, har studier på vildsvin inte visat på liknande tendenser. Dessutom har T ag - värdena, i några fall ökat, (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2008). I Österike har provtagning av vildsvin pågått från 1986-2003 och under den här tidsperioden har halterna av 137 Cs legat på en konstant nivå (Strebl & Tataruch 2007). Andra studier från Tyskland visar liknande resultat (Hohmann & Huckschlag, 2005). Relativt låga värden av 137 Cs-koncentrationer i vildsvin observeras av Hofmann & Huckschlag, (2005) och Strebl & Tataruch, (2007) under perioden från september till december, detta relateras till relativt låga 137 Cskoncentrationer i ek- och bokollon som är den dominerande födan under hösten. Dessutom visade studierna att årets första hälft, d.v.s. från januari till juni, troligen är perioden med de högsta 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin. En teori som kan förklara de höga aktivitetskoncentrationerna av 137 Cs i vildsvinkött är intaget av svamp, särskilt grynig hjorttryffel (Elaphomyces granulatus). Hjorttryffel är besläktade med de äkta tryfflarna. Trots att den svampen står för en liten del av vildsvinens totala födointag, cirka 6 % och varierande mellan områden, bidrar den med ungefär 75 % av vildsvinens cesiumintag (Steiner et al, 2009; Fritzon 2013). Fritzson studie från våren 2013, fann några ställen med hjorttryfflar som senare analyserades. Resultatet visade en aktivitetskoncentration varierade mellan 20 673 46 743 Bq/kg -1 torrvikt (t.v.) och med ett medelvärd på 31 036 Bq/kg -1 t.v. för tre prover i Västmanland län, strax norr om Västerås. I Sverige är vildsvinens föda likartad den i andra EU- länder och varierar från växtdelar, små insekter till möss. Den största delen utgör dock vegetabilier, ungefär 80 %. Dessutom har cirka 70 % av födointaget antropogent ursprung (skapat av mänsklig aktivitet) (Lemel, 1999). En del av det antropogena ursprunget är föda på utfodringsplatser (åtlar) och spannmål på åkrar mark. Åtlar används ofta för att minska de skador på jordbruksmar som vildsvinen orsakar då de bökar i jorden för att hitta föda. Vildsvinens diet varierar med årstiden. På hösten äter svinen en stor andel rötter och frukter, men favoritmaten är ek- och bokollon. På vintern äter de rötter, svampar och växter om det finns. Hjorttryffel är ganska motståndskraftig mot förruttnelse och kan finnas kvar i marken under hela vintern. På våren skiftar dieten tillbaka till gröna växter, speciellt till ormbunksväxter. Sommartid utgörs vildsvinens diet av gräs, frukt och spannmål på åkrar m.m. (Lemel, 1999). 4(24)

Metod - Utförande Insamlingen av muskelprover från vildsvin har skett på olika sätt. I förstudien 2012 rapporteras för alla prov exakt hur de samlades in (Rosén & Weimer, 2012). Vi har inte notera individuellt för varje prov hur de kom in till REK-gruppen på institution vid SLU. I denna fördjupande studie har prov inkommit på ett av tre olika sätt; - (a) vi har hämtat prov hos jägare eller annan person som innehaft prov, - (b) prov har skickats med post direkt till REK-gruppen, SLU, eller - (c) prov har skickats till SVA där vi sedan har hämtat provet. I slutfasen av projektet erbjöds även jägare att få kostnaden för trikinundersökningen täckt om de samtidigt skickade in prov för Cs-analys. Muskelproverna togs oftast från framläggen på de skjutna djuren och jägarna fyllde i ett fältprotokoll med uppgifter om bland annat djurets skattade ålder, kön och vikt samt var och när det sköts. Ca 120 prover har hittills inkommit för analys. Proven fördes över till plastburkar på 60 ml eller 35 ml, för att säkerställa en hög fyllnadsgrad inför analys av gammastrålning. Proven vägdes i färskvikt (f.v.), förvarades i frysrum och analyserades med avseende på 137 Cs i en halvledardetektor av germaniumtyp (HPGe). Proven analyserades så länge att de inte skulle överstiga en felprocent på 5 % dock längst 24 timmar. 5(24)

Resultat och Diskussion Fram till och med december 2013 analyserades 119 stycken muskelprover från vildsvin som skjutits i sex län; Dalarnas, Skånes, Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län. De sista tre länen står för det största antalet prover, tabell 1a. Fjorton prover saknade uppgift om kön, och nio prover saknar uppgift om åldersgrupp, se tabell 1b. Västmanlands 2010-2013 Tabell 1a. Antal av vildsvin skjutna 2010-2013 i olika län. År Antal Dalarnaholmmanlands Stock- Söder- Skånes prover/år Uppsala 2010 2 - - - - 1 1 2011 22-1 1 4 11 5 2012 37 1-1 - 13 22 2013 58 - - 1 10 35 12 119 1 1 3 14 60 40 Tabell 1b. Antal vildsvin uppdelade på kön, ålderkategori och okända. Kön Ålder: Vuxen Ålder: Årsunge Okänd kön Okänd ålder Hona 34 8 14 3 (+6)* Hane 48 12 * 6 st har angetts som kön men inte ålderskategori. Medelvärdet för aktivitetskoncentrationen (Bq kg -1 f.v.) i de 119 muskelproverna hos de skjutna vildsvinen varierade kraftigt både mellan länen samt inom länen, se tabell 2 och figur 1. Några län togs ej med i den statistiska analysen, Dalarnas, Skånes och Stockholms, på grund av det låga antalet prover därifrån. Resultatet visade att län och kommun var signifikanta faktorer för 137 Cs-koncentrationen i vildsvin (P<0.05). Medelvärdet för Uppsala- och Västmanlands län var 744 och 562 (Bq kg -1 f.v.) respektive. Det var ingen statistisk skillnad mellan 137 Cs-halten i Uppsala- och Västmanlands län. Däremot skiljer sig halterna i Uppsala och Västmanlands län signifikant från halterna i Södermanlands län där medelvärdet var på 107 (Bq kg -1 f.v.). 6(24)

Figur 1. ln-transformerad aktivitet mot Län, Kommun, Kön och Ålder som faktor. Heby, Uppsala och Tierp var de kommuner inom Uppsala län som hade de högsta koncentrationerna av 137 Cs i vildsvin, se tabell 2, figur 1 och 2. Lägsta värdena inom Uppsala län återfanns i proverna från Håbo med ett medelvärde på 129 Bq kg -1. I Västmanland observerades de högsta medelvärdena i prover från Västerås kommun på 866 Bq kg -1 medan lägsta medelvärdena observerades i Köpings kommun på 271 Bq kg -1, se tabell 2. Statistiskt hade Nyköping kommun lägre aktivitetsvärden än Heby, Uppsala, Västerås, Tierps och Östhammar kommuner medan skillnad mellan Håbo, Köpings och Nyköpings värden var inte signifikant, se figur 1. Honor hade högre halter av 137 Cs än hanar men skillnaden var ej signifikant, se figur 1. I likhet med kön var åldersgrupp som faktor ej heller statistiskt signifikant. I appendix 1 finns alla de enskilda muskelproverna för år 2010-2013 redovisade med provtagningsdag, ålder, kön, koordinater, Bq kg -1 färskvikt vid provtagningsdag m.m. 7(24)

137Cs Aktivitet Bq/kg f.v. Tabell 2. Medelvärden av 137 Cs-koncentrationen med standardavvikelse per län och kommun samt max- och min-värden och antal prov under åren 2010-2013. Län Kommun Medelvärdet Bq kg -1 standardavvikelse Min - max Bq kg -1 Antal prov Dalarnas Avesta 152-1 Skånes Tomelilla <MDA - 1 Stockholms 114±120 42-252 Σ 3 Norrtälje 114±120 3 Södermanlands 202±393 2-1520 Σ 14 Eskilstuna 898±880 2 Nyköping 107±111 8 Södertälje 28±13 2 Okänd 57±7 2 Uppsala 744±975 16-4840 Σ 60 Heby 1162±804 7 Håbo 129±162 4 Tierp 800±1379 11 Uppsala 878±1094 15 Enköping 2700±636 2 Östhammar 410±382 21 Västmanlands 562±902 1-4860 Σ 40 Arboga <MDA 1 Köpings 271±249 19 Västerås 866±1188 20 3500 n=2 3000 2500 2000 n=2 n=7 n=11 n=15 n=20 1500 1000 n=21 500 0 n=4 n=19 n=3 n=8 n=2 Figur 2. Medelvärden av 137 Cs med standardavvikelse samt provantal från alla kommuner. (Ett värde från Arboga är ej med i figuren eftersom det har ett < MDA värde, MDA = minsta detekterbara aktivitet). Enligt Livsmedelsverkets gränsvärden får inte vildsvinskött innehållande mer än 1 500 Bq kg -1 f.v. vid försäljning. Vildsvin som har högre koncentration än 1 500 Bq kg -1 f.v. av 137 Cs redovisas i tabell 3. 8(24)

Den högsta aktiviteten på 4 860 Bq kg -1 f.v. var uppmätt i ett prov från en vildsvinssugga som var ungefär fyra år gammal skjuten i Västerås. Nästan lika hög 137 Cs-aktivitet hade en ett år gammal sugga från Tierp, Uppsala län på 4 840 Bq kg -1 f.v. Fjorton vildsvinsprover eller ungefär 12 % av alla prover översteg gränsvärdet 1 500 Bq kg -1 f.v., se tabell 3 och appendix 1. Tabell 3. Vildsvinskött från olika län och kommuner med 137 Cs-aktivitet högre än 1 500 Bq/kg -1 f.v. under åren 2010-2013. Län Kommun Ålderskategori Kön Ålder skattad vikt (kg) Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 Södermanland Eskilstuna vuxen hane 0 i.u. 2013-03-01 1 520 Uppsala Heby årsunge hane 0 10 2011-06-11 2 140 Uppsala Heby vuxen hona 2 45 2011-06-17 2 380 Uppsala Tierps vuxen hona 1 50 2012-01-07 4 840 Uppsala Uppsala årsunge hona 0 75 2012-11-04 3 210 Uppsala Örsundsbro vuxen hona 6 110 2012-12-17 3 150 Uppsala Örsundsbro vuxen hona 0 50 2012-12-19 2 250 Uppsala Östhammar vuxen hona 1 52 2013-01-27 1 600 Uppsala Uppsala vuxen hane 100 2013-04-15 3 490 Västmanland Västerås årsunge hona 0 40 2011-12-13 1 710 Västmanland Västerås vuxen hane 1 35 2012-02-06 1 660 Västmanland Västerås vuxen hona 4 100 2012-02-11 4 860 Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 2012-04-26 2 120 Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 2012-12-17 2 340 Fem vildsvinprover eller 4 % hade en 137 Cs-aktivitet högre än 3 000 Bq kg -1. Fyra av dem kom från Uppsala (Uppsala län) och ett från Västerås (Västmanlands län) se tabell 2. Antal prover (fyra) 2012 var fler än 2013 (ett) som översteg värde av 3000 Bq/kg f.v. Det finns dock för lite data från dessa år av vildsvin för att dra någon slutsatts om minskning av Cs aktiviteter i köttet. Blöta och varma år eller säsonger kan medföra större svamptillväxt vilket i sin tur kan bidra till höga Cs-halter i vildsvinskött. Årstid som faktor På grund av liknande standardavvikelser och medelvärden i Tierps, Uppsala-, Västerås- och Heby- kommun (figur 2) utfördes en statistisk analys för de kommunerna för att se effekten av jaktsäsong på vildsvinens 137 Cs-koncentrationer. På samma sätt analyserades Håbo-, Köping-, Norrtälje- och Nyköpings- kommun som hade liknande och relativt låga värden, se figur 2. Innan analysen utfördes ln-transformerades aktiviteterna. Dessutom har årstider från olika år sammanslagits så att till exempel har värdena för somrarna 2010, 2011, 2012 och 2013 alla räknats som endast kategori sommar eftersom en fyra års period antagligen är för kort tid att observera en signifikant minskning av 137 Cs i vildsvin. Hofmann & Huckschlag, 2005 och Strebl & Tataruch, 2007 visade att 137 Cs- 9(24)

ln-transformerad 137Cs aktivitet ln-transformerad 137Cs aktivitet koncentrationerna i vildsvin minskar relativt långsamt och utan signifikant nedgående tendenser i upp till tjugo år. I denna studie har dessutom prover samlats in året runt från olika län vilket gör att data inte är följdriktigt d.v.s. att årstid väl kan vara signifikant faktor eftersom vildsvinens diet skiftar med årstid. Resultateten från denna studie indikerar att aktiviteten är högre under vintern, se figur 3 och 4, vilket stämmer med några liknande studier (Hofmann & Huckschlag, 2005 och Strebl & Tataruch, 2007). Statistiskt var våra resultat inte signifikanta (p>0,05) skilda för årstiden. Main Effects Plot for ln Cs-137 Activity Håbo,Köping,Norrtälje och Nyköping Data Means 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 höst sommar Säsong vinter vår Figur 3. Cesiumaktiviteter (ln) i prov från Håbo, Köping, Norrtälje och Nyköpings kommun under olika säsonger. Main Effects Plot for LN 137Cs Activity Heby, Tierp, Uppsala och Västerås Data Means 6,5 6,4 6,3 6,2 6,1 6,0 5,9 5,8 5,7 höst sommar Säsong vinter vår Figur 4. Cesiumaktiviteter (ln) i prov från Heby, Tierp, Uppsala och Västerås kommun under olika säsonger. 10(24)

T ag värden - nedfallet Aggregerad transferfaktor (T ag ) visar hur stor del av djurets 137 Cs-intag (Bq kg -2 f.v.) är relativt till nedfallet (Bq m -2 ) och uttrycks som m 2 kg -1. T ag -värdena varierar på liknande sätt som 137 Cs-aktiviteterna med högsta värdena i Västmanland, se figur 3 och tabell 4. 5000,00 137 Cs Aktivitet Bq/kg f.v. 4000,00 3000,00 2000,00 1000,00 Södermanland Uppsala Västmanland 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Tag Figur 5 Relation mellan aktiviteterna i köttet och Tag värdena i Södermanland, Uppsala och Västmanland. I figur 5 visas tre olika relationer mellan kött aktiviter och T ag värdena i Uppsala, Västmanland och Södermanland län. Alla tre län har olika vinklar som i sin tur beror på cesium deponering. Uppsala har den högsta cesiummarkkontaminationen av de tre länen vilket motsvarar den brantaste vinkel. Det betyder alltså att med lika kontaminerat kött i olika län har Uppsala relativt lägre T ag värdena än i Södermanland och Västmanland län. Till exempel 1000 Bq/kg f.v. motsvarar T ag värden av 0.08 i Uppsala, 0.2 i Västmanland och 0.26 i Södermanland, se figur 5. En troligen förklarning skulle vara en födoration som kan variera mellan olika områden. Dessutom har genomsnittlig deponering för hela län använts i T ag beräkningar vilket kan bidra till resultat osäkerhet. Tabell 4. Medelvärden för T ag i vildsvin i olika län samt standardavvikelse och variation under perioden 2011-2013. Län Deponering (Bq m -2 ) korrigerad till 2012 Medelvärde ± st.av.m 2 kg -1 T ag variation m 2 kg -1 Antal prov Södermanland 3800 0,053±0,103 0,0004-0,400 14 Uppsala 12209 0,061±0,079 0,001-0,397 60 Västmanland 5000 0,112±0,180 0,0002-0,972 40 11(24)

I jämförelse med andra vilda djur, bland annat lodjur och älg som är skjutna under samma period, har vildsvin de högsta transfervärdena från mark till kött, se tabell 5. Tabell 5. T ag värden för älg, lodjur och vildsvin i Uppsala län under perioden 2011-2013. Art År 137 Cs deponering Medelvärdet ± T korrigerad till år ag variation m 2 Antal Bq m -2 st.av. m 2 kg -1 kg -1 prov Älg 2011 12494 0,0332±0,0306 0,0016-0,1417 63 2012 12203 0,0156±0,0101 0,0015-0,0403 58 2013 11930 0,0123±0,0054 0,0036-0,0254 38 Lodjur 2011 12494 i.u. i.u. i.u. 2012 12203 0,037±0,049 0,003-0,226 26 2013 11930 i.u. i.u. i.u. Vildsvin 2011 12494 0,0728±0,0596 0,0061-0,1905 24 2012 12203 0,1040±0,1285 0,0062-0,3967 13 2013 11930 0,0419±0,0559 0,0014-0,2925 35 Analys av älgprover från Uppsala län under 26 år (1986-2013) visat sig att 137 Cs-aktiviteterna gradvis går ner med effektiv halveringstid av ungefär 18 år. En minskning av 137 Cs-halterna i vilt har observerats i olika studier från några länder bland annat Kroatien, Österrike, Polen, Tjeckien, Tyskland och Sverige. Den effektiva halveringstiden varierar kraftigt mellan olika viltarter och ligger mellan 7 till 15 år (Johanson, 1994, Åhman, 2004). Inga studier har dock visat på en liknande nedgång av 137 Cs aktiviteter i vildsvin. Däremot har några studier visat på ökande 137 Cs-koncentrationer i vildsvin (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2007). Hjorttryffel har ofta nämnts som den primära orsaken till de relativt höga aktiviteterna av 137 Cs i vildsvin trots att svampintaget inte är mer än ungefär 6 %. I Sverige har analys av hjorttryffel som plockats i Västerås visat att den innehåller signifikant högre 137 Cs -aktiviteter än andra svampararter som vildsvin ätter (Fritzon 2013). De utbredda nät av mycel som finns i den kaliumfattiga skogsmarken gör att svampar har större möjlighet än växter att ta upp 137 Cs vilket innebär att djur som har svampar i sin diet har längre ekologisk halveringstid. I Österrike och Tyskland har man exempelvis inte märkt någon minskning av 137 Cs i vildsvin på tjugo år (Semizhon et al, 2009, Strebl & Tataruch, 2008). 12(24)

Slutsatser Denna studie visar att 137 Cs-koncentrationerna i vildsvin kan variera kraftigt inom län och kommuner, Figur 4. Både de högsta och lägsta värdena observerades i vildsvin som kom från ungefär samma område. Jämfört med andra vilda djur som älg och lodjur har vildsvin relativt höga halter av 137 Cs. Dessutom hade vildsvin högre överföringsvärden från marken till köttet (T ag ) än älg, lodjur och hjort. Svampsandel i vildsvinens diet, särskilt hjorttryffel, är troligen en viktigaste faktor som bestämmer cesiumaktiviteter i djuren. Trots att en stor del av vildsvinens diet i Sverige består av lågkontaminerad föda och föda med antropogent ursprung observeras relativt höga värden i dem. Figur 5. Halten 137 Cs (Bq kg -1 f.v.) i vildsvin uppdelade på mindre än 300 (grön) mellan 300-1500 (gul) och mer än 1500 (mörkrött) Bq kg -1 f.v. Karta visar Tjernobylnedfallet 1986 av 137 Cs i kbq m -2. Med en framtida fortsatt utbredning norrut av vildsvin kan det förväntas att 137 Cs-halten kan komma upp till 20 000 Bq/kg f.v. i de län som mottog det högsta nedfallet efter Tjernobylolyckan. Enligt Livsmedelsverkets gränsvärden får inte produkter som innehåller mer än 1 500 Bq kg -1 saluföras eller bör konsumeras mer än några gånger per år medan kött med högre halter än 10 000 Bq/kg f.v. inte bör konsumeras alls. EUs gränsvärden (som skall gälla för en ny händelse med kärnenergi utsläpp i Europa) för 137 Cs i vilt är 12 500 Bq kg -1 f.v., vilket är mycket högre än dagens gränsvärden Sverige. Om en framtida olycka med utsläpp av radionuklider skulle ske i ett EU-land kommer nya gränsvärden att införas. Om dessa EU regler kommer tillämpas i Sverige skulle allt kött från vildsvin som redovisas i denna rapport kunna saluföras. 13(24)

Från studier av 137 Cs i vildsvin som utförts i Tyskland, Österrike, Tjeckien och Kroatien har en halveringstid på i upp till tjugo år beräknats. Vi anser att resultaten i denna studie motiverar till att fortsätta med årliga mätningar av Cs-halterna kött från vildsvin. Dels för att få bättre kunskapsunderlag om Cs-halterna i vildsvinskött och dels på grund av den förväntade utbredningen av vildsvinen till de län som drabbades värst av Tjernobylnedfallet. 14(24)

Referenser: Andersson, I., Bergman, R., Enander, A., Finck, R., Johanson, K-J., Nylén, T., Preuthun, J., Rosén, K., Sandström, B., Svensson, K. & Ulvsand, T. (2002). I: Persson, K & Preuthun, J. (Red.) Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen. SLU, FOI, SSI, Livsmedelsverket, Jordbruksverket. Bergqvist G & Paulson S. 2010. Vildsvin skjuts på åtel och är dräktiga nästan året om. Svensk Jakt 9, sid 104 106. Hohmann, U. & Huckschlag, D. (2005). Investigations on the radiocaesium contamination of wild boar (Sus scrofa) meat in Rhineland-Palatinate: a stomach content analysis. Eur. J. Wildl. Res. 51, 263 270. Lemel, J. & Truvé, J. (2008). Vildsvin, jakt och förvaltning - Kunskapssammanställning för LRF. Svensk Naturförvaltning Rapport 2008:04. Svensk Naturförvaltning. Lemel, J. (1999). Populationstillväxt, dynamik och spridning hos vildsvinet, Sus scrofa, i mellersta Sverige. Forskningsavdelningen, Svenska Jägareförbundet, Uppsala. Magnusson, M. (2010). Population and management models for the Swedish wild boar (Sus scrofa). Swedish University of Agricultural Sciences. The Department of Ecology/Natural Recourses Programe Biology and Soil Science. (Independent project, Master thesis 2010:18). Munthe, J., Johanson, K.J., Skyllberg, U. & Tyler, G. (2001). Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder. Jönköping: Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsen Rapport, 11G/2001). Rosén, K., Weimer, R., 2012. Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige. Institutionen för mark och miljö, SLU. Rosén, K., Öborn, I. & Lönsjö, H. 1999. Migration of radiocaesium in Swedish soil profiles after the Chernobyl fallout in Sweden 1987-1995. Journal of Environmental Radioactivity 46:1 (1999) 45-66. Semizhon, T., Putyrskaya, V., Zibold, G. & Klemt, E. (2009). Time-dependency of the 137 Cs contamination of wild boar from a region in Southern Germany in the years 1998 to 2008. Journal of Environmental Radioactivity, vol. 100, ss. 988 992. Strebl, F. & Tataruch, F. (2007). Time trends (1986-2003) of radiocaesium transfer to roedeer and wild boar in two Austrian forest regions. Journal of Environmental Radioactivity, vol. 98, ss. 137-152. Svenska Jägareförbundet. (2013). Vildsvin. URL http://jagareforbundet.se/sv/ vilt/viltvetande/ artpresentation/daggdjur/vildsvin/ Hämtad: 2013-04-17. Vilic, M., Barisic, D., Kraljevic, P. & Lulic, S. (2005). 137 Cs concentration in meat of wild boars (Sus scrofa) in Croatia a decade and half after the Chernobyl accident. Journal of Environmental Radioactivity, vol. 81, ss. 55-62. 15(24)

Vinichuk, M., Johanson, K-J., Rosén, K. & Nilsson, I. 2005. Role of the fungal mycelium in the retention of radiocaesium in forest soils. Journal of Environmental Radioactivity, 78 (2005) 77 92. 16(24)

17(24) Appendix 1 Aktivitetskoncentrationen av 137 Cs i de skjutna vildsvinen tillsammans med uppgifter om kön, ålder, vikt samt var och när det sköts. Bokstäverna s respektive t framför viktangivelsen anger slaktvikt respektive totalvikt. Saknas bokstav är typen av vikt okänd. Ingen uppgift =i.u. MDA=minsta detekterbara aktivitet. Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Dalarna* Avesta vuxen hane 2 107 *t 2012-10-28 152 3,0 6682586 1530601 Skåne* Tomelilla årsunge hane 0 12 vs 2011-08-25 1 <MDA i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hona 1 25 vs 2011-11-10 42 5,6 i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hane 1 35 ss 2012-01-24 252 2,8 i.u. i.u. Stockholm* Norrtälje vuxen hane 4 i.u. i.u. 2013-01-08 48 4,4 6626648 1644845 Södermanland okänd i.u. i.u. 1 23 i.u. 2011-09-03 62 3,3 i.u. i.u. Södermanland okänd i.u. i.u. i.u. 23 i.u. 2011-09-03 52 2,9 i.u. i.u. Södermanland Södertälje vuxen i.u. 1 32 vs 2011-09-15 18 4,5 i.u. i.u. Södermanland Södertälje vuxen i.u. 1 32 vs 2011-09-15 37 2,8 i.u. i.u. Södermanland Eskilstuna i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 2013-01-18 276 1,9 i.u. i.u. Södermanland Nyköping vuxen hane 2 92 vt 2013-02-15 4 17.7 6533495 1570135 Södermanland Eskilstuna vuxen hane i.u. i.u. i.u. 2013-03-01 1 520 2,7 6584005 1554792 Södermanland Nyköping vuxen hona 1 37 vt 2013-03-17 13 5.2 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hane 1 49 vt 2013-04-05 318 3,1 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hane 1 61 vt 2013-04-13 2 <MDA 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hane 3 83 vt 2013-04-19 186 2,9 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hona 1 60 vt 2013-05-17 170 4 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hane 1 91 vt 2013-05-17 71 4 6533495 1570135 Södermanland Nyköping vuxen hane 1 69 vt 2013-08-16 95 3,0 6554145 1571060

Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Uppsala Heby årsunge hane 0 43 s* 2010-10-11 640 3,1 666445 158439 Uppsala Heby vuxen hane 2 40 vs 2011-05-02 236 2,9 6658998 1582269 Uppsala Heby vuxen hona 1 35 vs 2011-05-19 904 3,3 6663647 1584252 Uppsala Heby vuxen hane 3 115 st 2011-05-19 1 170 2,3 6658998 1582269 Uppsala Heby årsunge hane 0 10 *s 2011-06-11 2 140 3,2 i.u. i.u. Uppsala Heby vuxen hona 2 35 *s 2011-06-12 664 2,7 6663647 1584252 Uppsala Heby vuxen hona 2 45 *s 2011-06-17 2 380 1,8 i.u. i.u. Uppsala Håbo vuxen i.u. 1 i.u. i.u. 2011-08-27 369 2,1 i.u. i.u. Uppsala Håbo vuxen i.u. 2 i.u. i.u. 2011-08-29 76 2,0 i.u. i.u. Uppsala Tierps vuxen hona 1 50 st 2011-11-08 1 010 1,9 6700503 1620593 Uppsala Tierps årsunge hane 0 40 st 2011-11-18 565 2,6 6700503 1620593 Uppsala Tierps årsunge hane 0 30 st 2011-11-18 485 1,8 6700503 1620593 Uppsala Uppsala vuxen hane 2 120 *t 2012-01-05 242 3,3 i.u. i.u. Uppsala Tierps vuxen hane 1 50 ss 2012-01-07 4 840 2,6 6689037 1612373 Uppsala Uppsala vuxen hona 1 35 vt 2012-08-05 772 2,6 6660132 1582390 Uppsala Tierps vuxen i.u. 2 i.u. i.u. 2012-08-28 144 2,8 i.u. i.u. Uppsala Uppsala årsunge i.u. i.u. 25 *s 2012-10-20 309 4,3 i.u. i.u. Uppsala Östhammar vuxen hane 1 50 st 2012-10-20 156 2,9 6670415 1607422 Uppsala Tierps vuxen hona i.u. 70 *s 2012-11-03 832 1,8 i.u. i.u. Uppsala Östhammar vuxen hona 1 87 ** 2012-11-22 430 2,7 6668852 1581457 Uppsala Tierps årsunge hane 0 30 st 2012-12-16 75 1,9 6667810 1623510 Uppsala Tierps vuxen hane 1 43 st 2012-12-16 76 4,8 6679711 1606428 18(24)

Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Uppsala Örsundsbro vuxen hona 6 110 st? 2012-12-17 3 150 4,8 6679711 1606428 Uppsala Örsundsbro vuxen hona 0 50 st? 2012-12-19 2 250 2,6 6625515 1584563 Uppsala Östhammar vuxen hona 1 85 st 2013-01-09 729 2 6625515 1584563 Uppsala Östhammar vuxen hona i.u. 50 st 2013-01-19 1 050 2,8 6666802 1624940 Uppsala Östhammar vuxen hona i.u. 50 st 2013-01-20 747 2,0 6668074 1623502 Uppsala Östhammar vuxen hona 1 52 st 2013-01-27 1 600 2,6 6668074 1623502 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 55 vt 2013-02-16 302 1,8 6668074 1623502 Uppsala Uppsala vuxen hane 1 60 sp 2013-03-12 718 2,3 6668074 1623502 Uppsala Yrestahed årsunge hona 0 30 s* 2013-03-15 1 420 2 6648801 1590838 Uppsala Uppsala vuxen hane i.u. 100 st 2013-04-15 3 490 3,3 6650176 1610315 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 26 vs 2013-04-19 101 3 6659139 1582402 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 23 vs 2013-04-19 119 4,8 6696388 1628276 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 29 vs 2013-04-19 400 3,1 6696388 1628276 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 31 vs 2013-04-19 16 2,1 6696388 1628276 Uppsala Uppsala årsunge hane 0 12 *p 2013-05-27 140 11,8 6696388 1628276 Uppsala Uppsala årsunge hane 0 12 *p 2013-05-27 140 3,3 6660276 1595624 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 60 st 2013-05-30 481 3,3 6660276 1595624 Uppsala Uppsala vuxen hane 5 77 vs 2013-06-04 129 2,2 6668074 1623502 Uppsala Östhammar vuxen hona 1 32 vs 2013-06-07 451 3,4 6664062 1605773 Uppsala Uppsala vuxen hane 3 90 s* 2013-06-09 1 440 3,0 6696388 1628276 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 55 *t 2013-07-30 691 2 6658235 1584046 Uppsala Östhammar årsunge hane 0 15 *t 2013-07-30 224 3,3 6696388 1628276 19(24)

Uppsala Östhammar årsunge hane 0 15 *p 2013-08-16 140 2,7 6696388 1628276 Uppsala Östhammar årsunge hona 0 15 *p 2013-08-16 90 4,1 6696388 1628276 Uppsala Uppsala vuxen hane 4 121 vt 2013-09-08 79 3,0 6696388 1628276 Uppsala Uppsala vuxen hane 5 170 vt 2013-10-01 235 2,0 6655141 1596857 Uppsala Uppsala vuxen hane i.u. 185 vt 2013-10-10 338 3 6657404 1581600 Uppsala Uppsala vuxen hane 3 97 vt 2013-10-25 506 3 6656456 1581854 Uppsala Östhammar vuxen hona 3 101 vt 2013-10-26 97 2 6653980 1613628 Uppsala Östhammar vuxen hona 3 84 vt 2013-11-02 269 2,1 6696388 1628276 Uppsala Tierps årsunge hane 0 20 ss 2013-11-02 580 3,4 6668074 1623502 Uppsala Tierps årsunge hona 0 10 s* 2013-11-03 45 2,5 6705624 1623321 Uppsala Håbo vuxen hane 2 100 *t 2013-11-09 17 3 6680334 1588014 Uppsala Håbo årsunge hane 0 26 *t 2013-11-09 53 6 6606318 1594955 Uppsala Östhammar vuxen hona 1 20 *s 2013-11-10 303 5 6606318 1594955 Uppsala Östhammar vuxen hane 1 20 ss 2013-11-10 218 1,9 6685296 1624586 Uppsala Tierps vuxen hane 2 65 vs 2013-11-10 153 1,9 6685296 1624586 Västmanland Västerås årsunge hona 0 40 st 2010-10-15 517 2 6683973 1588761 Västmanland Köpings vuxen hane 3 50 *s 2011-01-12 31 3,8 6622823 1539664 Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 2011-06-15 28 3,1 6603022 1491227 Västmanland Köpings vuxen hane 3 42 *s 2011-10-06 38 3,1 i.u. i.u. Västmanland Köpings vuxen hane 1 36 *s 2011-12-01 20 4,6 6603022 1491227 Västmanland Västerås årsunge hona 0 40 st 2011-12-13 1 710 6,0 6603022 1491227 Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 2012-01-24 479 2,7 6622823 1539664 Västmanland Köpings vuxen hane 1 27 *s 2012-02-05 409 2,3 6606326 1490910 Västmanland Västerås vuxen hane 1 35 vs 2012-02-06 1 660 2,2 6603022 1491227 20(24)

Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Västmanland Västerås vuxen hona 4 100 vs 2012-02-11 4 860 2,7 6622823 1539664 Västmanland Västerås vuxen hane 5 140 st 2012-02-14 123 2,6 6622823 1539664 Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs 2012-04-26 2 120 3,0 6622823 1539664 Västmanland Köpings vuxen hona 1 33 *s 2012-05-01 237 2,6 6622823 1539664 Västmanland Köpings vuxen hane 2 47 *s 2012-06-27 105 2,6 6603022 1491227 Västmanland Västerås i.u. hane i.u. i.u. i.u. 2012-07-15 296 3,5 6603022 1491227 Västmanland Västerås årsunge hona 0 30 st 2012-08-06 109 2,7 6605400 1551134 Västmanland Köpings årsunge hona 0 11 *s 2012-08-10 1 2,1 i.u. i.u. Västmanland Västerås i.u. hane i.u. i.u. i.u. 2012-08-15 6 <MDA 6603022 1491227 Västmanland Köpings vuxen hona 1 23 vs 2012-10-15 18 6,5 6605400 1551134 Västmanland Västerås i.u. hane 1 i.u. i.u. 2012-10-15 186 6,0 6603022 1491227 Västmanland Västerås i.u. i.u. 1 i.u. i.u. 2012-10-15 35 2,7 6609136 1560392 Västmanland Västerås vuxen hane 2 65 vp 2012-10-23 245 3,8 6606720 1553696 Västmanland Arboga i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 2012-11-03 1 3,7 6606234 1552461 Västmanland Västerås vuxen hona 1 45 sv 2012-11-05 66 <MDA i.u. i.u. Västmanland Västerås vuxen hona 2 45 st 2012-11-21 323 3,3 i.u. i.u. Västmanland Västerås vuxen hane 1 50 vs 2012-12-17 918 2,1 6606234 1552461 Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs 2012-12-17 2 340 2,7 6622823 1539664 Västmanland Köpings vuxen hona 1 26 vs 2012-12-21 670 2,6 6622823 1539664 Västmanland Köpings vuxen hane 4 55 *s 2013-01-10 72 3,0 6598715 1502327 Västmanland Köpings vuxen hona 3 35 *s 2013-01-12 414 4,4 6597607 1503662 Västmanland Västerås vuxen hane 3 92,6 vt 2013-01-13 198 2,0 6597607 1503662 21(24)

Län Kommun Ålderska tegori Kön Ålder år Estimerad kadaver vikt kg skattad/vägd total/passad/ slaktad Skottdatum 137 Cs Bq kg -1 f.v. Error 137 Cs % Koordinater Y Koordinater X Västmanland Köpings vuxen hane 2 32 *s 2013-01-28 169 3,6 6606234 1552461 Västmanland Köpings vuxen hane 2 25 *s 2013-01-28 803 2,8 6597509 1502992 Västmanland Köpings vuxen hona 1 15 *s 2013-02-06 540 2,7 6598835 1499919 Västmanland Västerås vuxen hona 1 50 vs 2013-02-18 874 1,9 6597509 1502992 Västmanland Köpings vuxen hona 1 25 *s 2013-02-23 374 2,5 6622823 1539664 Västmanland Köping vuxen hona i.u. i.u. i.u. 2013-03-01 521 3,1 6597607 1503662 Västmanland Västerås vuxen hona 1 70 vs 2013-03-11 520 2,1 6597607 1503662 Västmanland Västerås vuxen hane i.u. 60 i.u. 2013-05-11 214 2,6 6622823 1539664 Västmanland Köpings i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 2013-11-17 220 3,4 6622823 1539664 22(24)

23(24) Appendix 2 Examensarbete: 2013 av Emilie Hallqvist. EX0689, Självständigt arbete i biologi kandidatarbete, 15 hp, Grundnivå, G2E. Biologi med inriktning mot bioteknik kandidatprogram, 180 hp. 2013, Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för mark och miljö. SLU 2013:22. Titel: Radioaktivt cesium ( 137 Cs) i vildsvin (Sus Scrofa) från Tjernobyldrabbade områden i Sverige. E-psilon: http://stud.epsilon.slu.se/6290/1/hallqvist_e_131125.pdf Handledare: Robert Weimer, institutionen för mark och miljö, SLU. Examinator: Klas Rosén, institutionen för mark och miljö, SLU. Appendix 3 Examensarbete: 2013 av Karl Fritzon. 1BG214, Examensarbete C i biologi, 15 hp, Grundnivå, G2E Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi, Uppsala universitet, 180 hp, och Sveriges Lantbruksuniversitet (institutionen för mark och miljö). Titel: Radioaktivt cesium i vildsvin - Variabler som påverkar halterna cesium-137 i vildsvin (Sus scrofa). Radioactive cesium in wild boar factors influencing the levels of cesium- 137 in wild boar (Sus scrofa) E-psilon: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1770 Handledare: Klas Rosén, institutionen för mark och miljö, SLU Biträdande handledare: Robert Weimer, institutionen för mark och miljö, SLU Examinator: Anna Brunberg, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet

Appendix 4. Halten 137 Cs (Bq kg -1 f.v.) i vildsvin uppdelade på mindre än 300 (grön) mellan 300-1500 (gul) och mer än 1500 (mörkrött) Bq kg -1 f.v. Karta visar Tjernobylnedfallet 1986 av 137 Cs i kbq m -2. 24(24)