Bioresursdagarna 2017 Digerdödens offer hjälper oss att förstå utvecklingen av humanpatogena bakterier Brittmarie Lidesten, Bioresurs Artikel i Science in School inklusive referenser: Tales from a plague pit. Kirsten Bos. Science in School. Issue 28 20/02/2014 A draft genome of Yersina pestis from victims of the Black Death Kirsten I. Bos, Verena J. Schuenemann, G. Brian Golding, Hernán A. Burbano, Nicholas Waglechner, Brian K. Coombes,5 Joseph B. McPhee, Sharon N. DeWitte, Matthias Meyer, Sarah Schmedes, James Wood, David J. D. Earn, D. Ann Herring, Peter Bauer, Hendrik N. Poinar, & Johannes Krause Nature Volume 478, Issue 7370 27 oktober 2011 Temporal phylogeography of Yersinia pestis in Madagascar: Insights into the long-term maintenance of plague Amy J. Vogler m.fl. PLOS. Published: September 5, 2017 https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0005887
Yersinia pestis på Madagaskar Varje år brukar några hundra personer insjukna I pest på Madagaskar (i år ca 900), vanligen under den varma och regniga perioden april-oktober. När antalet råttor minskar i oktober samtidigt som antalet loppor ökar börjar utbrottet av pest. Yersinia pestis tycks leva kvar i ett flertal, geografiskt isolerade och fylogenetiskt separata subpopulationer i bergsområden på Madagaskar. I den här studien undersöktes fylogenin hos Y. pestis på Madagaskar under 18 år. Referens: Temporal phylogeography of Yersinia pestis in Madagascar: Insights into the longterm maintenance of plague Amy J. Vogler m.fl. PLOS. Published: September 5, 2017 https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0005887
Medeltida skelett berättar Genomet för Yersina pestis har rekonstruerats från offer för svarta döden i London, 1348-1350. Analyser gjordes av tänder och ben från en kyrkogård i London. Utbrottet av svarta döden (böldpest, digerdöden) 1347-1351 orsakades av bakterien Yersina pestis. Det är ett av de bästa historiska exemplen på en infektion med snabb spridning och hög dödlighet. Under 5 år dog 30 miljoner människor och 30-50% av Europas befolkning. Fylogenetisk analys visar att nutida patogena stammar av Y. pestis har sitt ursprung i den medeltida pestbakterien. Analyser av arkeologiskt material med mikroorganismer kan bidra till att belysa evolutionen för patogena bakterier.
Kromosom och plasmider från Y. pestis a) Kromosom c) Plasmid pmt1 d) Plasmid pcd1 e) Plasmid ppcp Coverage plots for genomic regions sequenced. För plasmider gäller: Röd färg visar kodande regioner. Gul färg visar rörliga element. KI Bos et al. Nature 000, 1-5 (2011) doi:10.1038/nature10549
Evolution av Y. pestis Y. pestis har förhållandevis nyligen utvecklats från jordbakterien Yersina pseudotuberculosis. Y. pestis har tagit upp två plasmider (pmt1 och ppcp1) med egenskaper som gör att bakterien kan infektera människan. DNA från 46 tänder och 53 ben från kyrkogården East Smithfield i London analyserades. Kyrkogården användes enbart för begravning av offer för svarta döden. Några tänder innehöll plasmiden ppcp1 och plasmidens DNA analyserades. Analyser av de medeltida bakterierna visar en mikroevolution under pestutbrottet. Både mellan individer och inom individer återfinns bakterier som har en genetisk variation i specifika ställen i genomet.
Skillnader i enskilda nukleotider mellan det medeltida bakteriegenomet och nutida (CO92) visar endast 97 förändringar i bakteriekromosomen och 2 respektive 4 skillnader i pcd1 och pmt1 plasmiderna förändringar som skett under 660 år. Den närmaste bakteriestammen som inte är patogen, har 113 skillnader i förhållande till de patogena pestbakterierna. Skillnaderna finns framför allt i gener som påverkar virulensen; exempelvis biofilmbildning, järnupptag, och anpassning till den intercellulära miljön. Y.pestis från en stam av murmeldjur (chinese marmot) har identifierats som den stam som finns närmast den historiska noden av Y.pestis den som assosieras till mänsklig böldpest.
Fylogeni och historisk översikt för Yersina pestis, pestbakterien a) Trädstruktur som visar släktskap för historiska och nutida Y. pestis. Färgade cirklar visar olika klader. Grå punkter anger hypotetiska noder. b) Fylogenetiskt träd. Skalan nedan visar kalenderår. Den grå rutan markerar stammar som är patogena för människan. c) Geografiskt ursprung för genomsekvenser använda i a och b. d) Geografisk spridning av digerdöden. 2 3 5 4 Kommentarer till figuren: 1. Pestutbrottets ursprung (mellersta östern, se mörkröd färgmarkering på kartan). 2. Bakterien som orsakade Justinian plaque har troligen inte samma ursprung som Y. pestis. 3. Tidsskalan nederst: Gemensam förfader till nutida stammar av Y. pestis fanns för 668-729 år sedan (1282-1343). 4. Ursprungsbakterien Yersina pseudotuberculosis, en jordbakterie. 5. Y. pestis Microtus är närmsta släktingen som inte är patogen.