FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall tillsammans med de fiskebestämmelser som gäller för området styra upp fisket och dess problem och göra det enklare för styrelsen att verkställa stämmobeslut. 2. Syfte Syftet med planen är att få en långsiktig och översiktlig plan om fiskevård och fiske samt fungera som stöd i samarbete med andra berörda. 3. Övergripande målsättning De övergripande målen för föreningens arbete med fiskevård och fiske är att -genom utveckling och vård av fiskevattnen skapa förutsättningar för livskraftiga bestånd av ursprunglig fisk i vattnen inom föreningen. -erbjuda fiskevatten baserat på en naturlig reproduktion och med ett uttag som garanterar ett långsiktigt hållbart bevarande av fiskeresursen och omgivande miljö, -tillgodose fiskerättsägarna och sportfiskarnas behov av tillgång till och utveckling av vatten för fritidsfiske. -använder minst 75% av inkomna fiskekortsintäkter till fiskevårdande åtgärder i enlighet med gällande fiskeplan. 4. Fiskeplanering Föreningens fiskeplan är en viktig del i planeringskedjan från lokal nivå (fiskevårdsområde, fiskeklubb mm) till central nivå (kommunen) och vidare till regional nivå (länsstyrelsen). Planer kommer att finnas på dessa tre nivåer. 5. Sammanfattning Marslidens fiskevårdsområdesförening har gett fiskerikonsulenten i Vilhelmina uppdraget att sammanställa befintligt material avseende Marssjöns fiskbestånd, vilket redovisas nedan, och prioritera åtgärderna. Prioriteringen har grundats på att materialet skall vara av intresse och till nytta vid planering av framtida fiskevårdsåtgärder i Marssjön. Uppdraget avgränsas av Marssjön samt de tillrinnande vattendrag som påverkar fiskbeståndet i Marssjön. Under slutet av 90-talet gjordes provfisken samt vissa undersökningar av fiskbeståndet. 6. Områdesbeskrivning Marssjön tillhör Ångermanälvens vattensystem och har en yta av 440 hektar. Maxdjupet är c:a 28 m. Trots maxdjupet är sjön till stora delar mycket grund. I Marssjön förekommer röding, öring, lake, abborre, mört och elritsa. Enligt uppgift har abborren inplanterats av misstag. Harr har tidigare inplanteras men förekommer f n ej i sjön. Marssjöns fiskbestånd påverkas av bl.a. följande: Fiskens fördelning efter djup: p g a mycket små bottendjur är övervägande delen mindre fisk stationerad på grundområden. Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
Rödingens tillväxt : Normal upp till 3-4 år, saknas äldre än 6 år. Lakens tillväxt : De stora äter främst lakungar men tar också andra fiskungar. Öringens tillväxt : Större fisk saknas i provfisket samt det är relativt få fiskar i fångsten. Decimering av abborre förväntas öka rödingens och öringens tillväxt. Den fiskart som har den största möjligheten att bilda ett kvalitativt bra bestånd är öringen, men då krävs ett mycket restriktivt nätfiske. Rödingen kan gynnas med ett decimeringsfiske efter abborre. Vattenkvalitén är god i Marssjöns tillrinnande vattendrag, ex Ropenbäcken ph 6,8 och alk 0,09. Sammantaget kan sägas att vattendragen är lågproduktiva och känsliga för fiske och påverkan i form av t.ex. surt nedfall, utsläpp m.m. Målsättning Målsättningen är att stärka Marssjöns röding- och öringbestånd enligt följande: Förbättra rödingens tillväxt genom att öka möjligheterna till konkurrens av födan genom decimering av abborre. Förbättra rödingens och öringens medelvikt genom att öka andelen äldre fisk i rödingbeståndet. Förbättra öringens rekrytering genom att få till stånd en ökad uppvandring av lekfisk i tillrinnande vattendrag. Förbättra öringens medelvikt genom att öka andelen äldre fisk i öringbeståndet. Öka antalet öringar.
7. Reglering av fisket Fisket bör regleras enligt något av följande alternativ. Alternativen prioriteras i den ordning de följer avseende effektivitet, d.v.s. alternativ 1 ger bäst effekt på fiskbeståndet inom kortast tid. Alternativ 1 Inför förbud mot allt fiske med nät under 5 år för att sedan successivt anpassa fisket till vad beståndet tål. Inför förbud mot allt fiske i samtliga tillflöden till Marssjön tills vidare. Alternativ 2 Inför förbud mot att använda fler än 3 nät per fiskerättsägare tills vidare. Inför förbud mot att använda nät med maskstorlek mindre än 18 varv/aln. Tillåt nätfiske endast under tiden 15 september - 15 oktober. Inför förbud mot allt nätfiske inom en radie av 100 meter utanför de tillrinnande vattendrag som är av betydelse för öringens rekrytering. Inför förbud mot allt fiske i tillrinnande vattendrag tills vidare. Åtgärd 2 - decimeringsfiske Försök med decimeringsfiske efter abborre bör göras i Marssjön. Åtgärd 3 - utsättning av stor öring Den naturliga reproduktionen bör först gynnas, etablering av en strömlekande röding är tveksamt. Vid utsättning av öring bör den vara så pass stor att den klarar abborrens predation. Uppföljning För att kunna utvärdera framför allt föreslagna regleringar och kunna anpassa fisket till optimal nivå bör uppföljning göras enligt följande: Provfiske inklusive åldersbestämning utföres som provfisket 1996 år 1999 och 2001 samt tills vidare vart 5:e år. Elfisken i några utvalda vattendrag enligt standard för kvantitativ provtagning år 1999 och 2001 samt tills vidare vart 3:e år.
8. Förslag till åtgärder Nedan föreslås åtgärder för att stärka Marssjöns fiskbestånd. Åtgärd 1 - reglering av fisket Motivering Provfisket 1996 visar att fisketrycket med nät är för högt i Marssjön (avsnitt 5.3). Fångsten per ansträngning (nät) och medelvikten för rödingen är låg. Att anpassa fisket till vad fiskbeståndet tål är helt avgörande för att kunna åstadkomma förbättringar vad gäller röding- och öringbeståndet enligt målsättningen som redovisats i föregående avsnitt. Som exempel på vad regleringar i fisket kan åstadkomma belyses utvecklingen i Bollvattnet och Västansjön (Filipsson, Olof. Fiskets inverkan på fiskens storlek i fjällsjöar. Information från sötvattenlaboratoriet nr 3 1989 samt Filipsson, Olof. Manuscript 1997). Dessa sjöar ligger intill varandra i samma vattensystem och uppvisar stora likheter i morfologi, vattenkemi och fiskbestånd. Fiskerättsägarna tog kontakt med sötvattenlaboratoriet 1982 för att man tyckte att fisket var mycket dåligt i både Västansjön och Bollvattnet. Rödingens medelvikt var så låg att fiske ansågs näst intill meningslöst. Öringbeståndet var litet med en låg medelvikt. Från och med 1983 infördes totalt nätfiskeförbud i Västansjön, inklusive totalt fiskeförbud i sjöns inlopps- och utloppsområden. Enbart sportfiske var tillåtet i sjön. I Bollvattnet skulle fiske med nät bedrivas som tidigare. Fiskbeståndet i de båda sjöarna har följts upp genom provfisken av sötvattenlaboratoriet. För att åskådliggöra fiskbeståndens status och då framför allt de skillnader som föreligger mellan Västansjön och Bollvattnet redovisas resultat från provfisken 1995 i tabell 1 och 2. Tabell 1. Resultat av provfiske i Västansjön 1995 (40 bottensatta nät) Antal/nät Medelvikt(kg) Vikt/nät(kg) Röding 2,450 0,192 0,471 Öring 1,225 0,248 0,304 Abborre 1,050 0,276 0,290 Elritsa 2,700 0,004 0,011
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 Antal Tabell 2. Resultat av provfiske i Bollvattnet 1995 (32 bottensatta nät) Antal/nät Medelvikt(kg) Vikt/nät(kg) Röding 3,813 0,045 0,171 Öring 0,188 0,145 0,027 Abborre 2,188 0,061 0,134 Elritsa 5,563 0,004 0,023 Av följande tabeller kan utläsas att rödingen har betydligt högre medelvikt i Västansjön jämfört med Bollvattnet. Antalet fångade rödingar per nät är lägre i Västansjön, men vikten per nät är högre. Antalet fångade öringar per nät samt medelvikten är högre i Västansjön. Skillnaden mellan röding- och öringbeståndet i de båda sjöarna framgår också tydligt vid jämförelse av längdfördelningen för röding och öring (figur 1 och 2). Uppmärksammas bör likheten mellan Bollvattnet och Marssjön (längdfördelning för röding vid provfiske1996, avsnitt 5.3) vad gäller rödingens längdfördelning, även det förskjuts på grund av att rödingen har högre medelvikt i Marssjön. 10 Längdfördelning hos röding från Västansjön vid provfiske 1995 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Längd (cm)
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 Antal 25 Längdfördelning hos röding från Bollvattnet vid provfiske 1995 20 15 10 5 0 Längd (cm) Sportfisket förefaller inte påverka beståndet i någon större utsträckning. Erfarenheter från andra undersökta sjöar är att pimpelfisket efter röding fångar företrädesvis mindre (yngre) fisk. Effekter av föreslagna regleringar Om regleringar genomförs enligt alternativ 1 (snabbare effekt) eller 2 (långsammare effekt) kommer sannolikt följande effekter att uppnås: Rödingens och öringens medelvikt kommer att öka. Antalet öringar kommer att öka. Uppvandringen av öring kommer att öka och därmed förbättra rekryteringen. På längre sikt kan en ökning av öringbeståndet leda till en ökad predation på lake och småröding. Åtgärd 2 - decimering av abborre Decimering av abborre görs i Marssjön. Motivering Även fast Marssjön har udda fisksammansättning har näringen i form av bottenfauna på grundare områden tillfredställande och normalt artantal och mängd. Rödingens fördelning ute på djupare vatten har sin förklaring i dess sämre konkurransförmåga gentemot öring och abborre på grundområden.
Effekt Decimering av abborre förväntas öka rödingens och öringens tillväxt. Åtgärd 3 - utsättning av fisk Val av utsättningsmetod och utsättningsart är viktiga hänsyn man måste ta om man har bestämt sig för utsättning. Öringutsättning bör ske av en storvuxen stam från närområdet, ex Marsån. Etablering av den strömlekande rödingen från Kultsjön är en intressant åtgärd, fast den kräver mer underlag för beslut, ex elfisken i tillrinnande bäckar, för att konstatera lämpliga leklokaler. Motivering Vid utsättning av öring bör denna vara så pass stor att den klarar predation av abborren. Den strömlekande röding som finns i närområdet är storväxt och kan klara lakens predation vid lek och romläggning bättre än den sjölekande som finns i Marssjön. Uppföljning För att kunna utvärdera framför allt föreslagna regleringar och kunna anpassa fisket till optimal nivå bör uppföljning göras: Provfiske inklusive åldersbestämning utföres som provfisket 1996 år. Elfisken i några utvalda vattendrag enligt standard för kvantitativ provtagning år 1999 och 2001. 9. Provfisken Nedan redovisas en sammanfattning av det material från genomförda provfisken som kan anses vara relevant och som har ett värde som underlag för framtida undersökningar. Provfisket 23-24 augusti 1991 på östra Marssjön Totalt gjordes 20 nätansträngningar fördelade på två nätnätter med översiktsnäten. De pelagiska översiktsskötarna har fiskats en nätnatt med två nätansträngningar från ytan ner till 6 m djup. Fisket har bedrivits endast på Lantbruksnämndens vatten i norra delen av sjön.
Tabell 5. Fångst i östra Marssjön 1991 Antal År Rö din g Öring Elrits a Lake 1991 23 24 17 2 längd mm 160,5 kond 0,7 1 Ant/a 1,0 5 Översiktsnät Rödin g Resultat Provfisket visar att rödingpopulationen inte har visat några tendenser till att vandra upp i små tillrinnande vattendrag. P g a att undersökningen gjordes under en begränsad tid vore det bäst att försöket upprepades innan alltför långtgående slutsatser dras. Mörten förekommer rikligt i Stensjön, och vandring av mört konstateras vara en kombinerad lekvandring och en återvandring till mörtens sommarhabitat. Tabell 7. Fångst per ansträngning i Saxnäs 1958-62, medelvärde av månadsmedelvärde Antal rödingar per nät och maskstorlek (varv per aln) År 12 v/a 16 v/a 18 v/a 20 v/a 24 v/a 28 v/a 36 v/a 1958 0 0 0,16 0,38 0,63 0,50 0,94 1959 0 0,07 0,06 0,06 0,47 0,83 0,73
Provfiske 1996 Under 1996 genomfördes provfiske enligt standardiserad provfiskemetodik. PROVFISKE MARSSJÖN 12-17 AUGUSTI Antal Temp 1996 0-3 M 3-6M 6-12M 12-20M >20M Ytan 14,2-16,8 RÖDING 8 17 43 11 7 86 LAKE 5 9 14 3 3 34 ABBORR 91 183 77 351 E ELRITSA 53 2 4 59 ÖRING 6 2 8 MÖRT 5 5 Totalt ant: 543 Anstr: 40st Ant/anst 13,57 PROVFISKE MARSSJÖN 200 180 160 140 120 100 80 0-3 M 3-6M 6-12M 12-20M >20M 60 40 20 0 RÖDING LAKE ABBORRE ELRITSA ÖRING MÖRT
Normalt skall provfisken genomföras i juli och augusti. Provfisket 1996 genomfördes den 12-17 augusti. Provfiskena 1996 visar på en god tillväxt i början för att sedan plana ut vid ca 25 cm. Rödingen är mkt hårt parasiterad och belastningen som ökar efter fiskens ålder inverkar negativt både på tillväxt och överlevnad. 10. Diskussion Provfisken är normalt en bra metod för att följa utvecklingen av fiskbestånd i sjöar. Nackdelen med Marssjön är sjöns storlek, vilket medför att det blir kostsamt och tidskrävande att genomföra provfisken enligt standardiserad metodik. Provfisket 1996 är det fiske som bäst uppfyller kraven vad gäller metodiken, även om tiden för genomförandet borde varit juliaugusti. Provfisket 1996 och 1988 indikerar låg fångst per ansträngning och låg medelvikt för röding. Åldersanalysen av rödingen vid provfisket 1996 visar på en normal tillväxt. Tillväxten är troligtvis också underskattad eftersom de största och mest snabbväxande individerna fiskas bort vid ett högt fisketryck med nät. Resultaten visar att det är ett alltför högt fisketryck med nät i Marssjön. Fångst per ansträngning i vikt och medelvikt skulle sannolikt öka vid ett minskat nätfiske. Förekomsten av lake oroar, särskilt eftersom tätheterna normalt underskattas vid provfiske. Tätheterna av öring är mycket låga. Även medelvikten hos öringen är låg.