Plan för hållbar energi 2012-2015. Antagandehandling 2012-XX-XX

Plan för hållbar energi 2012-2015 Antagandehandling 2012-XX-XX 1

Förord I Falkenbergs kommun finns en partiöverskridande samstämmighet om att arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett prioriterat område. Vi arbetar för att förnybara och närproducerade resurser på ett hållbart och långsiktigt sätt ska förse kommunen med tillräcklig energi. Det är en del av innebörden i den övergripande visionen Vi växer för en hållbar framtid. Vi har beslutat att i likhet med ett 30-tal andra kommuner i Sverige underteckna det s.k. Borgmästaravtalet. Detta är ett europeiskt initiativ, där enskilda kommuner skriver under att de vill gå längre i sina målsättningar än de nationella och internationella för att skynda på processen med att minska klimatpåverkan. Det gör vi i Falkenberg och därmed driver vi utvecklingen framåt. Kommunstyrelsens hållbarhetsberedning är en styrgrupp för arbete med hållbarhetsfrågor och därmed också för arbetet med energiplan. Kommunledningen har sedan några år tillbaka ett beslut, den s.k. Svarta listan, att all fossil olja som uppvärmning av kommunägda byggnader skall fasas ut senast 2012. Fabo har beslutat att all nybyggnation ska ske med lågenergiteknik och energieffektiviseringsprocesser i befintliga byggnader ska intensifieras. Inom transportområdet har vi tagit beslut om att prioritera inköp av biogasfordon samt införa klimatanpassade stimulansåtgärder vid upphandling av fordon. I arbetet med att överlåta vissa verksamheter till externa entreprenörer har diskussioner uppkommit om vilka krav som ska ställas på de anlitade entreprenörernas lokaler, fordon, m.m. i förhållande till de beslut som kommunstyrelsen fattat för den egna verksamheten inom dessa områden. Ovanstående resonemang är del i det som ligger till grund för förslag till mål och åtgärder i denna Plan för hållbar energi och i kommunens strategi för energieffektiviseringar i kommunala byggnader och transporter. För Falkenbergs kommun är arbetet med en hållbar energiförsörjning en hörnpelare i hela det politiska arbetet. Genom ett aktivt och målmedvetet planarbete tar vi ansvar för att våra energimål ska nås. Vi gör det genom att vara föregångare med högt ställda mål, med vässade åtgärder, med höjd kompetens för att främja en ökad lokal sysselsättning inom det hållbara energiarbetet. Lycka till! Mari-Louise Wernersson Kommunstyrelsens ordförande 3

Framtagandet Arbetet med att ta fram Plan för hållbar energi i Falkenbergs kommun har skett i tre olika arbetsgrupper, lett av en projektledningsgrupp, och beretts för kommunstyrelsens hållbarhetsberedning. Politisk Styrgrupp Hållbarhetsberedning Projektledning Arbetsgrupp övergripande energifrågor Arbetsgrupp Byggnader Arbetsgrupp Transporter Projektledningen har bestått av Jan-Olof Andersson och Margareta Gunnarsson. Följande personer har medverkat i de olika arbetsgrupperna för att ta fram mål och åtgärder i energiplanen inklusive den kommunala strategin för energieffektivisering: Ann-Christin Nicolaisen, Lina Henriksson, Kommunledningskontoret Krister Svensson, Energi- o klimatrådgivningen Per-Ola Svensson, miljö- och hälsoskyddskontoret Jens Melin, FEAB Anders Hedenby, Luis Soto, Socialförvaltningen Olle Boholm, Bo Björkner, Fabo Angelica Forseaus, Hans-Erik Wortmann, Lars-Erik Lundin, Stadsbyggnadskontoret Pär Lerjebo, Bengt Orsander, Kultur- och fritidskontoret Martin Lövström, Barn- och utbildningsförvaltningen Mikael Bergenheim, VIVAB Per Samuelsson, FAMI Energitermer och omvandlingfaktorer Energi är rörelse eller möjlighet till rörelse. Grundenheten för energi är Joule (J). Energi finns i många olika former, t.ex värmeenergi, och elektrisk energi. Energi kan varken skapas eller förintas men den kan omvandlas mellan olika former. Den energimängd som används förändras inte, men den omvandlas till en energiform av lägre kvalitet som inte är lika användbar. Elenergi till en radiator omvandlas t.ex. till värmeenergi med rumstemperatur. Energins förmåga att omvandlas till arbete, dess exergi, förbrukas i omvandlingen. Elektricitet är energi av hög kvalitet, med högt exergiinnehåll. Joule (J) är grundenerheten för energi 1 joule = 1 wattsekund 3600 wattsekunder (3600 joule) = 1 wattimme (Wh) 1000 Wh = 1 kilowattimme (kwh) 1000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1000 GWh = 1 terawattimme (TWh) 1 m3 eldningsolja innehåller ca 10 000 kwh 1 m3 naturgas innehållet ca 10 kwh 1 m3 brännved innehåller ca 1 200 kwh 1 ton träpellets innehåller ca 4 800 kwh 1 m3 bensin innehåller 9 000 kwh I kwh är den energimängd som åtgår när en 40 W glödlampa är tänd i 25 timmar. I MWh är energiförbrukningen under ett år för en äldre hushållsfrys. 1 GWh är energianvändningen under ett år för 50 genomsnittliga svenska småhus. 4

Innehåll 1) Bakgrund 6 2) Syfte och avgränsningar 6 3) Metoder 7 4) Genomfört 2004 2009 7 5) Energitillförsel och användning 2009 i Falkenbergs kommun 9 Bostäder 12 Lokaler 13 Industri 13 Transporter 14 Jord- och skogsbruk, fiske 15 6) Energianvändningen i kommunal verksamhet 15 7) Lokal energiproduktion 18 8) Koldioxidutsläpp 20 9) Mål och handlingsplan utifrån kommunens olika roller 21 10) Mål och åtgärder för Falkenbergs kommun 22 11) Mål och åtgärder för kommunal verksamhet 26 12) Källor 30 5

1) Bakgrund Vi växer för en hållbar framtid, är kommunens vision för Falkenbergs utveckling. En viktig del för ekologisk hållbarhet, en av de tre hörnpelarna för hållbar utveckling, är att energianvändningen i samhället är effektiv och att förnybara energikällor används. Det är därför viktigt för kommunen att följa utvecklingen av energianvändningen i kommunen, skapa förutsättningar för att energieffektiv teknik används och att en allt större andel av energin kommer från förnybara källor. En energiplan med konkreta mål och åtgärder för att uppnå en sådan utveckling är ett verktyg för detta. Enligt lagen om kommunal energiplanering skall kommunen främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel samt ta hänsyn till hur energianvändningen inverkar på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Den svenska energi- och klimatpolitiken har som mål för 2020 att andelen förnybar energi av den totala energianvändningen är minst 50 % och att användningen av fossila bränslen för uppvärmning har upphört till 2020. I transportsektorn ska andelen förnybart vara minst 10 % 2020 och tio år senare är ambitionen att fordonsflottan är oberoende av fossila bränslen. Energianvändningen i samhället ska vara 20 procent effektivare 2020 än 2008 och utsläppen av växthusgaser ska genom åtgärder både i Sverige och investeringar i andra länder, ha minska med 40 procent. Till 2050 är visionen att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. I beslut på EU- och nationell nivå förutsätts den offentliga sektorn vara en föregångare i att ta klimatansvar. Energieffektivisering i byggnader, transporter och krav vid inköp och upphandling är centralt för detta. Vid upphandling av bilar skall miljökrav ställas och från och med 2019 ska t.ex. alla nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter vara s.k. nära-noll-energihus. Under en femårsperiod, med start 2010, utgår ett statligt stöd till kommuner för att stärka arbetet med att effektivisera energianvändning i den offentliga sektorn. Energieffektiviseringsstödet avser planering och ledning av arbetet med energieffektivisering i kommunens egen verksamhet. 2) Syfte och avgränsningar Kommunen kan påverka energitillförsel och användning på flera sätt. Kommunen kan agera vid sina kontakter med allmänhet och företag, i sin myndighetsutövning inom byggande och miljö och sitt ansvar för den fysiska planeringen. I den dagliga verksamheten påverkar kommunen dels som stor fastighetsägare, ägare av ett energibolag, stor beställare av produkter och tjänster som alla mer eller mindre, har en energidimension. Dessutom är kommunen tillsammans med de kommunala bolagen en stor arbetsgivare. Hur man organiserar och praktiskt genomför arbetet har därför betydelse för den sammanlagda energianvändningen i kommunen. Den kommunala verksamheten, kommunala bolag medräknade, står för 6 procent av all energianvändning i Falkenbergs kommun. Genom sitt deltagande i det statliga energieffektiviseringsprogrammet har Falkenbergs kommun åtagit sig att fastställa mål för energieffektivisering i den egna verksamheten och att genomföra en antagen strategi för att nå målen fram till och med 2014. Därför särredovisas den kommunala verksamheten, inklusive de kommunala bolagen Falkenbergs Bostad, Falkenberg Energi och FAVRAB, i den här planen men den omfattar även mål och åtgärder för hela den geografiska kommunen. Planen för ekologisk hållbarhet, är kommunens plan för hur man avser att arbeta för de nationella miljömålen. Planen fokuserar på sju mål. Då samtliga kommunala delmål under miljömålet Begränsad klimatpåverkan har relevans för energitillförseln och användningen i kommunen, omfattas de också av energiplanen. Med Falkenbergs kommun avses i planen den geografiska kommunen. Med kommunal verksamhet avses den verksamhet som bedrivs av kommunen eller av kommunala bolag i egen regi. För Falkenbergs vatten och renhållnings AB, FAVRAB:s del ingår den del av driftbolaget VIVAB:s verksamhet som sker i Falkenberg. 6

3) Metoder Faktaunderlaget för energiflöden i den geografiska kommunen och jämförelser med tidigare år, har sammanställts och bearbetats av Anna-Lena Falk, Energirådet Halland. Uppgifterna om energianvändningen baseras i första hand på SCB:s statistik. Kompletteringar har gjorts med uppgifter från lokala aktörer, energileverantörer, sotningsdistrikt, kommunala förvaltningar m.fl. Samtliga jämförelser i siffror har 2009 som utgångspunkt om inte annat anges. Emissionsberäkningar för koldioxid har gjorts enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer. Koldioxidutsläppen från elanvändningen bygger på emissionsfaktorer baserade på den nordiska elproduktionsmixen. Jämförelser har gjorts med motsvarande uppgifter för 2004 som utgjorde underlag för den förra energiplanen. För den kommunala verksamheten kommer uppgifter om energianvändningen i lokaler och bostäder från FaBos energiövervakningssystemet. FaBo förvaltar utöver sina egna byggnader även de flesta kommunägda byggnader. Uppgifterna är kompletterade med kultur- och fritidsförvaltningens statistik för de byggnader de förvaltar och med uppgifter från övriga kommunala bolag. För Vatten och avfallsbolaget del, ingår i strategin endast den energianvändningen som sker i lokaler i Falkenberg kommun. Uppgifter om areor kommer från genomförda energideklarationer och är mätta alternativt omräknade i Atemp¹. Uppgifter om bränsleförbrukning inom kommunala transporter kommer från de drivmedelsbolag som kommunen har avtal med. 4) Genomfört 2004 2009 De flesta av åtgärderna i den förra energiplanen från 2007 omfattades av åtaganden som kommunen gjort i samband med ansökningar om EU-projektet Energy in Minds och det lokala klimatinvesteringsstödet KLIMP. Åtgärderna omfattade allt från stora kommunala investeringar och investering hos privata småhusägare till omfattande utbildnings och informationsaktiviteter. Här följer en sammanfattning av vilka åtgärder som genomförts och hur målen nåtts. Mål Minska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler med 10 % till år 2010 jämfört med 2004. Genomfört/resultat: Mängden energi som används i bostäder har minskat med 4 %. Samtidigt har det tillkommit ca 500 nya lägenheter. I lokaler har det varit en ökning med drygt 1 %. 230 bostadslägenheter har omfattats av ombyggnader som inneburit betydligt minskad energianvändning. Fabo har också byggt de första lågenergihusen där energianvändningen är mindre än hälften jämfört med konventionella nybyggen. Mål Den totala energianvändningen i nya bostadshus och lokaler skall till 2010 vara högst 90 kwh/m², år. Genomfört/resultat: Ingen uppföljning har skett. Sedan 2009 omfattas nybyggda bostäder och lokaler av kravet på energideklaration, men resurser har saknats för uppföljning av dessa. Dessutom är det inte möjligt att följa upp målet med rimlig arbetsinsats, då den omfattar hushålls- och verksamhetsel som endast i vissa fall registreras i energideklarationerna. Däremot visar erfarenheterna från Fabos lågenergihus på Hertings Gård där den totala energianvändningen är under 80 kwh/m², år, att målet som sådant kan underskridas. ¹ Begreppet Atemp är areadefinitionen som används i Boverkets byggregler vid bestämning av byggnaders energianvändning/m². Förenklat är Atemp arean av samtliga våningsplan för utrymmen avsedda att värmas till mer än 10ºC, som begränsas av ytterväggars insida, area för garage undantagen. 7

Mål Minska beroendet av elenergi till uppvärmning av bostäder och lokaler. Genomfört/resultat: Elanvändningen i bostäder har ökat med ca 3 %. I lokaler är ökningen 6 %. Genom utbyggnaden av fjärrvärme har elvärme motsvarande 4,3 GWh ersatts av fjärrvärme. Mål Ersätta eldningsolja med förnybart. Genomfört/resultat: Användningen av eldningsolja har minskat inom alla sektorer i samhället. I bostäder är minskningen nästan 90 %. Samtidigt har användningen av förnybara bränslen och fjärrvärme ökat kraftigt. Likaså har elanvändningen ökat. Mål Öka tillgången på förnybar energi. Genomfört/resultat: Fjärrvärmenätet i centralorten har byggts ut kraftigt. Nya närvärmesystem har byggts i Ullared och Vessigebro. Sammantaget har detta inneburit att förnybar fjärrvärme har ökat med 14 GWh/år, motsvarande värmeoch varmvatten i 700 småhus. Mellan 2004 och 2009 har vindkraftsproduktionen mer än trefaldigats, från 30 till ca 100 GWh/år Ca 1300 m² solfångare har installerats för värme och varmvattenproduktion i småhus och flerbostadshus. Mål Säkrare och tillgängligare elnät. Genomfört/resultat: I Falkenbergs inland har EON ersatt över 500 km av det lokala distributionsnätet och lågspänningsnätet med jordkabel eller isolerad luftledning som bättre står emot stormar och snölaster. Dessutom har en sträcka på 16 km av regionnätet förstärkts och en ny fördelningsstation anlagts. Mål Energieffektivisering och energiomställning för transporter. Genomfört/resultat: En biogasanläggning togs i drift i slutet av 2008. Anläggningen har kapacitet att producera 38 GWh biogas. Gasen används som fordonsgas. Antalet bilar som kan drivas med alternativa bränslen, var 584 st i slutet av 2009. De allra flesta var etanolbilar och ca 100 var gasbilar. I kommunal verksamhet fanns 43 gasbilar, varav 29 fanns inom de kommunala förvaltningarna. 8

Tillförse 1 470 GWh 5) Energitillförsel och användning 2009 i Falkenbergs kommun Tillförsel 1 471 GWh (1506) el sol trädbränslen naturgas, gasol eldningsolja biogas, övr biodrivmedel diesel bensin 612 1 215 113 14 34 245 237 (598) (2) (145) (152) (65) (3) (236) (305) el Användning 1398 GWh naturgas, gasol Bostäder 342 diesel sol trädbränslen GWh användning eldningsolja Jord- o skogsbruk 69 biogas, övr biodrivmedel Industri 332 Transporter 472 bensin Lokaler 183 Förluster 73 Figur 2: Energibalans för Falkenbergs kommun 2009. Av tillförd energi gick totalt 92 GWh till fjärrvärme. Total användning av fjärrvärme el var 69 GWh (ljusgrön sträng). Siffror inom parentes trädbränslen anger energitillförseln 2004. naturgas, gasol eldningsolja (varav) fjärrvärme el Tillförsel naturgas, gasol eldningsolja Totalt sett har energitillförseln minskat något sedan 2004. (varav) Anledningar fjärrvärme till detta är bl.a. att 2009 var något varmare än 2004 och samt el att det rådde lågkonjunktur. diesel Intressant är att de fossila bränslena har minskat betydligt. De utgjorde 50 % av el den totala tillförseln 2004 och har minskat till 41 %. trädbränslen Det är framförallt eldningsolja och bensin som minskat men även naturgas. Trädbränslen, biodrivmedel, solenergi och förnybar elenergi naturgas, gasol som produceras i Falkenberg utgör idag 36 procent av tillförseln. Motsvarande andel 2004 var 28 procent. eldningsolja (varav) fjärrvärme Trädbränslen och vindkraft har båda ökat med 70 GWh jämfört med 2004. Den största relativa ökningen står biodrivmedel för, som har tiofaldigats. Elanvändningen biogas, har övr ökat biodrivmedel med 14 GWh jämfört med 2004. naturgas, gasol diesel Till följd av en kraftig utbyggnaden av fjärrvärmen i bensin centralorten, har den biobränslebaserade produktionsanläggningen nått sin maximala omvandling kapacitet. fjv Topplastkapaciteten, överföring elnät som består av olja och naturgas har därför utnyttjats mer än tidigare år. Under 2009 var 13 % av tillförseln fossilenergi medan den 2008 endast var 6 %. 9

Även i de två mindre näten i Vessigebro och Ullared består topplasten av olja men där är biobränsleandelen i tillförseln 93 respektive 98 procent. Förlusterna består av omvandlings- och distributionsförluster i fjärrvärme- och elnätet. 2004 Vattenkraft i Falkenberg 240 Vindkraft i Falkenberg 30 Elenergi, övrig 328 Biogas+övr biodrivmedel 3 Sol 2 Summa fossila bränslen 758 2009 Vindkraft i Falkenberg 100 Vattenkraft i Falkenberg 198 Elenergi, övrig 314 Biogas+övr biodrivmedel 34 Sol 1 Summa fossila bränslen 609,2 Trädbränslen 145 Trädbränslen 215 Figur 3: Diagrammen visar andel av de olika energislagen i tillförseln 2004 resp. 2009. Fossila bränslen utgörs av eldningsolja, diesel, naturgas och bensin. Elenergi, övrig är den blandning av vatten-, kärn- och vindkraft samt nettoimport av el, som levereras i det svenska nätet. Även den lokalt producerade elenergin matas in på det nationella nätet men för att illustrera hur den lokala förnybara elenergin bidrar till tillförseln, särredovisas den. GWh Tillförd energi till Falkenbergs kommun 700 600 500 400 1997 2004 2009 300 200 100 0 eldningsolja diesel bensin naturgas, gasol el trädbränslen biogas+övr biodrivmedel sol Figur 4: Utveckling av olika energislags bidrag till tillförseln sedan 1997. 10

Användning Jämfört med 2004 har energianvändningen minskat något inom alla sektorer utom lokalsektorn där en liten ökning har skett. Transportsektorn står för 35 % av energianvändningen i Falkenberg. Bostäder och lokaler tillsammans står för 37 %, industri för 24 % och jord-, skogsbruk och fiske för 5 %. Transporternas andel av användningen har ökat medan bostäder, industri och jord- och skogsbruk har minskat. Avsaknaden av stor energikrävande industri gör att industrins andel är låg jämfört med den nationella fördelningen. Oljeeldning i bostäder har minskat markant. Antalet oljepannor har sedan 2004 minskat med nästan 70 %. År 2009 fanns drygt 900 st kvar i hela kommunen. Störst har minskningen varit för mindre pannor, alltså i småhus och andra mindre byggnader. Samtidigt har antalet villapannor som eldas med ved med miljögodkänd teknik och med pellets, mer än fördubblats. GWh 600 500 2004 2009 400 300 200 100 0 Jordskogsbruk, fiske Bostäder Lokaler Industri Transporter Figur 5: Energianvändningen per sektor 2004 och 2009. 11

BOSTÄDER I nybyggda bostadshus är eldrivna värmepumpar den vanligaste tekniken för värme- och varmvattentillförsel, vilket är en förklaring till att elanvändningen ökat trots att många med elvärme installerat värmepump eller biobränslekamin och därmed minskat sin elenergianvändning. Värmepumpar, fjärrvärme och träpellets har också ersatt oljeeldning i främst småhus. I många fastigheter med vedpannor har pelletsbrännare/pannor eller moderna vedanläggningar installerats, vilket tydligt syns i ökningen av antalet miljögodkända fastbränslepannor. Fjärrvärmeutbyggnaden har inneburit att tidigare oljeeldade flerbostadshus har kunnat anslutas. Användning 2004, 358 GWh Energianvänding i bostäder 2004 Användning 2009, 342 GWh Energianvändning inom bostadssektorn 2009 Eldnigsolja 33,9 Naturgas 24 Eldnigsolja 1,1 Naturgas 6 Trädbränsle 107,4 El 190 Trädbränsle 90 El 195,2 Fjärrvärme 20 Fjärrvärme 31,8 Figur 6: Användning av energi i bostäder, fördelat på energislag, 2004 och 2009. Den totala energianvändningen i bostadssektorn år 2009, var 16 GWh mindre än 2004. Då 2009 var något varmare än 2004 behövdes mindre energi för värme i bostäder. Men även med hänsyn till temperaturskillnaden har en minskning av energianvändningen skett inom bostadssektorn, trots att drygt 500 bostadslägenheter (ca 35 000 m²) har tillkommit under perioden. (Uppgift om hur mycket bostadsarea som avgått saknas.) Det är framförallt användningen av eldningsolja som minskat men även användning av naturgas har minskat kraftigt. Tillsammans har de här fossila energislagen minskat med ca 50 GWh. De har ersatts av elenergi, fjärrvärme och trädbränslen, som sammantaget ökat med ca 34 GWh. När olja och naturgas ersätts av fjärrvärme eller elenergi syns inte förlusterna, som sker vid omvandlingen från bränsle till fjärrvärme eller vid elproduktion, i användningen hos slutkunden. Detta är en viktig förklaring till den minskade användningen. Att nya byggnader är mera energieffektiva och att höjda energipriser har gjort det mer intressant för den enskilde att minska sin energianvändning, har naturligtvis också bidragit till minskningen med drygt fyra procent. 12

Lokaler I lokalsektorn (affärslokaler, skolor, vårdinrättningar, kontor m.m.) var energianvändningen 2009 totalt 183 GWh jämfört med 181 GWh år 2004. Eldningsolja och naturgas har minskat med hälften. Samtidigt har fjärrvärmen och elenergianvändningen ökat. Mest har fjärrvärmen ökat. Eftersom varken fjärrvärmens eller elenergins förluster syns hos slutkunden är den verkliga ökningen i behovet att tillföra energi större. Användning 2004, 181 GWh Energianvändning i lokaler 2004, totalt 181 GWh Eldningsolja 25,2 Naturgas 8 Fjärrvärme 22,6 Användning 2009, 183 GWh Energianvändning i lokaler 2009, totalt 183 GWh, Eldningsolj 12,4 Naturgas 5 Fjärrvärme 33,2 El 125,1 El 132,6 Figur 7: Användning av energi i lokaler, fördelat på energislag, 2004 och 2009. Typiskt för lokaler är att den el som används för driften har ökat kraftigt de senaste 30 åren. Driftelen består dels av elenergi för att driva olika tekniska system i byggnaden, som ventilation och distribution av värme, dels av elenergi som den aktuella verksamheten behöver för belysning och olika apparater som datorer, kopiatorer m.m. Industri Energianvändningen i industrin var totalt 332 GWh 2009, något lägre än 2004. Ökningen av trädbränslen och elenergi motsvaras av minskningen av eldningsolja och naturgas. Eftersom olja och naturgas ofta används i olika industriprocesser, är det rimligt att anta att minskningen inte enbart är en följd av effektiviseringar och omställning till annat energislag, utan också beror på nedgången i konjunkturläget 2009. Användning 2004, 337 GWh Industrisektorns enervianvändning 2004 Användning 2009, 332 GWh Industrisektorns enervianvändning 2009 Eldningsolja 25 Gasol 1,1 Eldningsolja 17,1 Naturgas 88,5 El 182 Naturgas 114 El 195 Trädbränsle 28 Fjärrvärme 4,8 Trädbränsle 10 Fjärrvärme 3,5 Figur 8: Användning av energi i industrin, fördelat på energislag, 2004 och 2009. 13

Transporter Transportsektorns energianvändning 2009 var 472 GWh eller 34 % av den totala användningen. I Falkenberg finns ingen energiintensiv industri, vilket delvis förklarar att trafikens andel av den totala energianvändningen är betydligt högre än i landet som helhet (25%). Handel är en betydande näring i Falkenberg. Speciellt extern etablerad storskalig detaljhandel genererar stora trafikmängder både i form av varutransporter och persontransporter. Dessutom generar en ökande genomfartstrafik och en växande turism en ökad drivmedelsförsäljning. Jämfört med 2004 har den totala drivmedelsanvändningen minskat med 2 %. Konjunkturläget 2009 och i någon mån byte till mera energisnåla bilmodeller är bidragande orsaker till den här förändringen. Ökat antal etanolbilar och låginblandning av etanol i bensin och FAME (fettsyrametylestrar, t.ex. RME) i diesel har resulterat i att andelen förnybara drivmedel har ökat från 2 till 6 procent. Då biogasproduktionen i Falkenberg ännu inte var uppe i full kapacitet 2009, är gasens andel låg. År 2009 fanns det 20 989 registrerade personbilar i Falkenberg. Av dessa kunde 3% (584 st) drivas med alternativa bränslen. Användning 2004, 482 GWh Energianvänding transporter 2004 Etanol,Fame 8 El 0,3 Användning 2009, 472 GWh Energianvändning inom transportsektorn 2009 (totalt 472 GWh) Gas 3,1 Fame 8,4 El 0,3 Etanol 21 Diesel 177 Diesel 202,6 Bensin 297 Bensin 236,6 Figur 9: Användning av energi i transporter, fördelat på energislag, 2004 och 2009. 14

Jord- och skogsbruk, fiske Enligt SCBs statistik har energianvändningen inom de areella näringarna minskat med 20 %, från 86 till 69 GWh. År 2004 bestod närmare hälften av energianvändningen av diesel och eldningsolja. 2009 visar statistiken på en 35 procentig minskning. Då siffrorna bygger på försäljningsstatistik per kalenderår kan stora variationer förekomma beroende hur stora inköp infaller i förhållande till årsskiftet. Energianvändning inom jord-, skogsbruk och fiske GWh 50 1995 2004 2009 40 30 20 10 0 Diesel Eo 1 El Figur 10: Användning av energi i jord- och skogsbruk, fiske, fördelat på energislag, 1995, 2004 o 2009. Total användning 2009 var 68,8 GWh. 6) Energianvändningen i kommunal verksamhet Den totala energianvändningen år 2009 i kommunal verksamhet, inklusive de kommunala bolagen, var 80 GWh. Det utgör 6 procent av all användningen i kommunen. Till lokaler användes 40 GWh, i bostäder 21 GWh och till transporter med kommunala fordon samt privata fordon i tjänst användes 5,5 GWh. Resterande elenergi används för drift av vatten och avlopp, fjärrvärme och för gatubelysning. El (förnybar) Naturgas Sol Biobränsle (ej fjv) Eldningsolja Fjärrvärme Biodrivmedel Diesel Bensin 38590 190 1140 7480 1480 25800 690 1890 2890 (MWh) El (förnybar) Figur 11: Användning av energi i kommunal verksamhet 2009, totalt 80 150 MWh. Energin som används i Biobränsle (pellet, briketter etc) lokaler som kommunen hyr av privata fastighetsägare ingår inte. Naturgas Eldningsolja 1 Fjärrvärme Biogas, övr biodrivmedel Diesel Bensin 15 Sol

År 2009 bestod fjärrvärmen till 87 % av biobränsle, resterande var gas och olja. Kommunen och de kommunala bolagen abonnerar enbart på förnybar elenergi. Av drivmedlen till transporter var 14 % biodrivmedel. Fjärrvärme förser de flesta kommunala bostäder och lokaler med värme och varmvatten. Elenergi används främst för drift av ventilation, hissar m.m. och till verksamhetsel men även till värme. Elenergin som används för värme mäts inte alltid separat. Solenergi bidrar till värmen på Klitterbadet, Fajansskolan, Vessigebro idrottshall och Fabos nya hus på Hertingsgård. Lokaler Lokaler tot 39 700 MWh sol fjärrvärme Bostäder Bostäder tot 20 900 MWh sol fjärrvärme och pellets driftel driftel elvärme olja pellets naturgas olja naturgas Figur 12: Totalanvändningen av värme och drift i kommunala lokaler var 39 700 MWh och i bostäder 20 900 MWh. I driftel ingår även den elvärme som inte mäts separat. Lokaler Vid jämförelse av energianvändningen för värme, varmvatten och driftel per ytenhet för kommunala lokaler, är det givet att variationen är stor beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna. Inom samma typ av verksamhet kan skillnaden förklaras av byggnadernas ålder och därmed den byggtekniska standarden. En jämförelse som gjorts mellan olika förskolor visar dock på stora variationer trots att lokalerna byggts enligt samma grundritningar och ungefär vid samma tidpunkt. kwh/m2 Specifik energianvändning 350 300 250 200 150 100 50 0 Idrottshall Förskola Skolan Förskola Brandstation Brandstation Förskola Annan verksamhet Skola Idrottshall Figur 13: Total energianvändning per kwh/m² i några kommunala byggnader, de fem som använder mest respektive de fem med lägst användning. 16

En av utmaningarna i effektiviseringsstrategins handlingsplan blir att söka orsaker till den stora variationen samt att komma fram till de mest effektiva åtgärderna för att minska energianvändningen utan att sänka kvalitén på verksamheten. De lagstadgade energideklarationerna är ett användbart hjälpmedel för jämförelser och för att analysera vilka tekniska åtgärder som bör genomföras. Information till och engagemang hos brukarna är en annan förutsättning för en minskad användning. Transporter Av persontransporterna i kommunal verksamhet (exklusive skolskjutsar) utgör biltransporterna över 80 %. År 2009 var de över 500 000 mil, mer än 125 varv runt jorden. Socialförvaltningen, som ansvarar för hemtjänst och hemsjukvård, är den förvaltning som generar de flesta transporterna. Här har man också påbörjat ett arbete att med hjälp av ett planerings- och utvärderingsverktyg effektivisera transporterna. Som framgår av diagrammen nedan genomfördes 10 % av tjänsteresorna med egen bil. Hälften av dessa skedde inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Skolan har uppdrag som förutsätter att personal förflyttar Fördelning sig mellan körssträckor olika enheter. per transportslag. Tot. 674 400 mil/2009 Utsläpp av koldioxid från transporter (tot 1 245 ton 2009) Tåg; 49 525 Flyg; 9 000 Hyrbil; 1 393 Privat bil; 68 733 Hyrbil (exkl bolag); 3 Privat bil (exkl bolag); 156 Flyg; 13 Kommunägda bilar; 545 766 Kommunägda bilar; 1074 Figur 14: Fördelning på transportslag av totalt 674 400 mil tjänsteresor under 2009. Figur 15: Fördelning av totalt utsläpp av 1 244 ton koldioxid från transporter inom kommunala verksamheter. I kommunens transportutredning från 2009 gjordes en mätning av samtliga leveranser av gods, livsmedel inklusive varm mat till kommunala förvaltningar under en 16 dagars period. Mätningen visar att 40 % bestod av transport av varm mat inklusive retur av kärl. Övriga livsmedel och annat gods utgjorde 30 % vardera. En av utredningens slutsatser är att leveranserna kan minska genom en förbättrad beställarorganisation kan leveranserna minskas. Eftersom anläggningarna och därmed driften av avfalls-, vatten- och avloppssystemen är geografiskt utspridd över hela kommunen är det FAVRAB (VIVAB) som har det största transportbehovet bland de kommunala bolagen. 17

7) Lokal energiproduktion Vindkraft Produktionen av förnybar elenergi har fortsatt att öka genom utbyggnaden av vindkraft i Falkenberg. Mellan 2004 och 2009 har produktionen av vindkraftsel mer än trefaldigats. Samtidigt har antalet verk ökat från 27 till 43 och den installerade effekten har mer än fördubblats. Den genomsnittliga effekten per verk har ökat från 550 kw till 1190 kw. Vindkraft i Falkenbergs kommun 120 100 80 60 40 20 0 1997 2004 2008 2009 Antal verk Installerad effekt MW Årlig produktion GWh Figur 16: Utvecklingen av vindkraft i Falkenberg sedan 1997. År 2009 var produktionen ca 100 GWh. Våren 2007 togs fem kommunägda vindkraftverk i drift vid Lövstaviken. De har en sammanlagd effekt på 11,5 MW. Tillsammans med fyra äldre verk som ägs av kommunen respektive Falkenberg Energi producerade dessa 2009 drygt 28 GWh förnybar elenergi. Vattenkraft Det finns fyra större vattenkraftverk i Falkenbergs kommun, Skogsforsen, Bällforsen, Yngredsfors och Ätrafors. De senaste 10 åren har den sammanlagda årliga produktionen i dessa i genomsnitt varit 209 GWh. Produktionen 2009 var 180 GWh. Kommunägda Hertings kraftverk har en genomsnittlig årlig produktion på ca 13 GWh. 2009 bidrog Herting med 11,8 GWh. Dessutom bidrar småskaliga vattenkraftverk med ca 6 GWh årligen. Totalt producerades 198 GWh elenergi med vattenkraft. Sammantaget motsvarar den lokala kapaciteten för elkraftsproduktion hälften av den totala tillförseln av Andel elenergi. lokal Den elenergiproduktion årliga produktionen av totala i de elbehovet kommunägda 2009 (612 vindkraftverken GWh) och kraftverket i Hertingforsen är ca 40 GWh, vilket är något mer än vad som används inom kommunal verksamhet (inklusive drift av vatten och avlopp m.m.). Vindkraft Fbg 100 Småskalig vattenkraft 6 Hertings kraftverk 12 Övrig tillförsel 314 Ätran större kraftverk 180 Figur 17: Fördelning av totalt 612 GWh tillförd energi i Falkenbergs kommun. 18

Biogas I slutet av 2008 togs en ny biogasanläggning i drift i Falkenberg. Anläggningen har kapacitet att årligen producera 37 GWh gas som uppgraderas för att användas som drivmedel. Falkenberg Biogas ägs till 20 % ägs av Falkenbergs kommun. Övriga delägare är EON och Gekås Ullared. Fjärrvärme Sedan 2003 har fjärrvärmen i centralorten byggts ut kraftigt. Produktionsanläggningen, som använder flis som energiråvara, har nått sin maximala produktionskapacitet. Topplastkapaciteten består av olja och naturgas. Av tillförseln var 87 % biobränsle år 2009. Sedan 2004 har två mindre nät, i Vessigebro och Ullared, tagits i drift. I Ullared finns en pelletspanna med 1,5 MW effekt och i Vessigebro en brikettpanna på 1,1 MW. Som säkerhet och för att klara leveranserna under de allra kallaste dygnen finns oljepannor. Tillförseln består till över 90% av biobränsle. MWh 100 000 80 000 60 000 Fjärrvärme i Falkenbergs kommun Totalt tillfört Totalt levererat 40 000 20 000 0 1997 2003 2004 2008 2009 Figur 18: Tillförd energiråvara och levererad energi i fjärrvärmesystemet i Falkenbergs kommun. 19

8) Koldioxidutsläpp Med minskad energitillförsel och ökad andel förnybar energi i tillförseln är utsläppen av koldioxid lägre 2009 jämfört med 2004, 217 000 ton respektive 244 000 år 2004. Utsläppen är lägre inom alla sektorer. Den största minskning har skett i bostäder med drygt 9000 ton/år, vilket är en minskning med 28 %. I transportsektorn har utsläppen minskat med 6 % men i absoluta tal är minskningen nästan 8000 ton. Transporter står för drygt Procentuell fördelning CO2-utsläpp och hälften av koldioxiden. energianvändning 2009 procent 60 50 40 30 20 10 0 24 11 13 användning Bostäder Lokaler Jord-, skogsbruk, fiske 9 5 5 CO2-utsläpp 24 20 Industri 34 55 Transporter Figur 19: Andel i procent av energianvändningen respektive CO2-utsläpp per sektor. Jämfört med 1990 var utsläppen från energianvändningen sammantaget ca 7 % lägre år 2009. I bostadssektorn har omställningen av energianvändningen inneburit att de årliga koldioxidutsläppen minskat med 18 000 ton eller drygt 40 %. Även i industrisektorn är minskningen ca 18 000 ton eller 30 % jämfört med 1990. Minskningen beror förmodligen på en kombination av omställning och konjunkturläge. Utsläppen från transporter var 2009 ca 26 000 ton högre än 1990, en ökning med 30 %, trots en liten minskning sedan 2004. 140 000 120 000 100 000 80 000 ton Koldioxidutsläpp per sektor 1990 1995 2004 2009 60 000 40 000 20 000 0 Bostäder Lokaler Jord-, skogsbruk, fiske Industri Transporter Figur 20: Utsläpp av koldioxid från energitillförseln per sektor. 20

9) Mål och handlingsplan utifrån kommunens olika roller Att leva upp till Falkenbergs kommuns vision att växa för en hållbar framtid förutsätter att dess innebörd kommer till uttryck i kommunikation och handling både i förhållande till kommuninvånare, företag, föreningar och den egna organisationen. Att energianvändningen i samhället är effektiv och att förnybara energikällor används är en av de viktigaste förutsättningarna för hållbar utveckling. Kommunen kan påverka tillförsel och användning av energi genom sin roll som: ansvarig för barn- och vuxenutbildning, för utveckling av näringsliv för samhällsplaneringen och bygglov enligt plan och bygglagen, för tillsynen av företag enligt Miljöbalken ägare till energibolag med både elnät och fjärrvärme till vind och vattenkraftverk, delägare i biogasanläggning till bostadsbolag, till kontors- och verksamhetslokaler till vatten och renhållningsbolag köpare av tjänster och produkter, samt en stor arbetsgivare i kommunen Utöver Energiplanen ingår energifrågor som viktiga aspekter också i andra planer och policys. I programmet till den nya översiktsplanen (ÖP) för Falkenberg kommun föreslås fem strategier för samhällsbyggandet: 1. Planera för en hållbar samhällsutveckling 2. Satsa på hållbara person- och godstransporter 3. Förstärk Falkenbergs stad 4. Styr bebyggelseutvecklingen i kustnära lägen 5. Skapa förutsättningar för bebyggelseutveckling på landsbygden Samtliga skapar förutsättningar för en mer effektiv energianvändning. I förslaget till Plan för den ekologiska hållbarheten (PfEH) är Begränsad klimatpåverkan ett av de miljömål som planen fokuserar på. Alla förslag till kommunala delmål för att begränsa klimatpåverkan har relevans för energitillförsel och användning, varför de också ingår i energiplanen. Kommunens policy för utbyggnad av vindkraft utgår från att en välavvägd placering och utformning av vindkraftverk ger ett harmoniskt intryck och därmed kan motsättningar minskas och acceptansen för vindkraften som sådan blir större. I kapitel 10 och 11 redovisas handlingsplanen uppdelad på dels Falkenbergs kommun som geografiskt område, dels på de den kommunala verksamheten som organisation. Varje kapitel inleds med mål, därefter beskrivs förslag till åtgärder kopplade till respektive mål. 21

10) Mål och åtgärder för Falkenbergs kommun 1. Invånarna i Falkenberg är beredda att i sin vardag göra aktiva val som bidrar till en hållbar utveckling 2. Behovet av biltransporter minskar 3. Antalet resor med kollektivtrafik i kommunen ska öka med 50 % till år 2015 4. Användningen av energi i bostäder och lokaler minskar med 10 % till 2015 5. Produktionen av förnybar energi ökar med 50 % till 2015 6. Senast 2020 motsvarar mängden förnybar elenergi som produceras i Falkenbergs kommun den årliga förbrukningen 7. Tillgängligheten och användningen av förnybara drivmedel ökar Mål 1 Invånarna i Falkenberg är beredda att i sin vardag göra aktiva val som bidrar till en hållbar utveckling. Bakgrund För att minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen är det nödvändigt att alla samhällssektorer omfattas, att alla invånare och verksamheter bidrar. I sin egen verksamhet ska kommunen vara en föregångare men behöver också uppmuntra och påverka övriga delar av samhället. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har till uppgift är att sprida oberoende information till hushåll, företag och organisationer och är därmed en viktig resurs för arbetet. Exempel på kommunala förvaltningar och bolag som i sin utåtriktade verksamhet fortlöpande kan påverka är Barn- och utbildningsförvaltningen, bygglovskontoret, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Falkenbergs Näringslivsbolag, Falkenberg Energi, Falkenbergs Bostad och FAVRAB. Förslag till åtgärder 1. I den uppsökande delen av energi- och klimatrådgivningen prioriteras opinionsbildning för omställning av persontransporter så att fler ska välja kollektivtrafik och cykel för dagliga transporter, ökad kunskap bland skolelever och höjd medvetenhet bland små och medelstora företag om möjligheter till energieffektivisering. För att förstärka arbetet med att förmå kommuninvånare att göra energieffektiva och förnybara val, samverkar och samordnar energi- och klimatrådgivningen det dagliga rådgivningsarbetet med andra kommunala verksamheter. 2. För att synliggöra betydelsen av energi- och klimatfrågan genomförs årliga energidagar med aktiviteter som lockar och engagerar allmänheten att delta. 3. Kommunens hemsida, tidningen Framtid Falkenberg, bolagens kundtidningar m.m. används regelbundet som kanal för att sprida kunskap och inspiration för en hållbar utveckling. 4. Samarbetsformer och gemensamma initiativ mellan kommun och näringsliv utvecklas för ökad hushållning med energi, ökad andel och produktion av förnybar energi i Falkenberg. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål och åtgärd 1 och 4 följer förslaget till Plan för ekologisk hållbarhet. Mål 2 Behovet av biltransporter minskar. Bakgrund Transportsektorn står för 34 procent av all energianvändning i Falkenberg men för 55 procent av koldioxidutsläppen. För att minska utsläppen av koldioxid är det inte tillräckligt att andelen förnybara drivmedel ökar. Samtidigt behöver transportarbetet effektiviseras och beroendet av biltransporter minska. Med minskade biltransporter följer att utsläpp av andra luftföroreningar minskar, försörjningstrygghet ökar, mindre resurser behöver tas i anspråk, minskat buller och begränsning av den markareal som behövs för vägar och gator. 22

Kommunen kan styra mot minskade utsläpp genom sin roll som samhällsplanerare, som beställare av kollektivtrafik och andra transporter och där föregå med att ställa miljökrav på transporter. Projekt som Säker Skolväg innebär också att behovet av att föräldrar skjutsar barnen till skolan minskar. Förslag till åtgärder 1. Tillgänglighet till kollektivtrafik prioriteras i fysisk planering och skall vid sidan om cykelvägar, alltid tillgodoses i områden med stort exploateringstryck av översiktsplanen utpekade stråkområden. 2. Förutsättningar för åtgärder som minskar klimatpåverkan från gods- och persontrafik utreds. 3. Utbyggnad av en infrastruktur som främjar cykeltrafik, genom gena och snabba cykelvägar, väderskyddade cykelställ, lånecyklar m.m som markerar att cykling prioriteras. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Samma mål finns i PfEH, åtgärder har samma innebörd som i PfEH. Åtgärderna behandlas också i arbetet med ÖP och i Trafikplanen. Mål 3 Antalet resor med kollektivtrafik i kommunen ska öka med 50 % till år 2015. Bakgrund Ett effektivt och snabbt sätt att minska beroendet av biltransporter är att fler åker kollektivt. Att transportera en person en km i tåg ger koldioxidutsläpp som är ca 10 procent av utsläppen för bil. För buss är energianvändningen och koldioxidutsläppen ca en tredjedel av mängden för bil. Ökad rörlighet och växande arbetsmarknader är gynnsamma för den ekonomiska utvecklingen men en omfattande pendling med bil står i konflikt med den nödvändiga minskningen av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Därför behöver fler få upp ögonen för kollektivtrafiken som alternativ till bilen. Kollektivtrafiken måste också utvecklas för att vara attraktiv för fler. Förslag till åtgärder 1. Informationssatsning genomförs, riktade till arbetsplatser för ett ökat kollektivåkande. (tävlingar, utmaningar m.m.). 2. Inom den kommunala organisationen ska det finnas en ansvarig som aktivt utvärderar och utvecklar kollektivtrafiken i kommunen och regionen i samarbete med regionen och Hallandstrafiken. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål 3 och åtgärd 1 finns även i PfEH. Mål 4 Användningen av energi i bostäder och lokaler minskar med 10% till 2015. Bakgrund Genom förbättringar av byggnadsteknisk standard och tekniska installationer beräknas det finnas möjligheter till minskad energianvändning i befintlig bebyggelse med minst 20 % om energieffektiva lösningar väljs vid renoveringar och ändringar. I ny bebyggelse styrs minimistandarden för byggnadens energiprestanda av nationella byggregler men genom bättre isolering och omsorgsfullt utförande är det fullt möjligt att bygga med betydligt bättre energiprestanda. Den ökade byggkostnaden betalas av att driftskostnad blir lägre. Därför är det viktigt att vid investeringsbeslut bedöma kostnaderna från ett livscykelperspektiv. Förslag till åtgärder 1. Fördelarna med energieffektiva byggnader lyfts alltid fram vid bygglovsförfrågningar och annan kontakt med byggherrar. Folder med information ställs samman. 2. När kommunen genom exploateringsavtal överlämnar mark för att bebyggas med bostäder och lokaler av exploatörer, fastställs i avtalet att byggnaderna skall utformas så att den årliga energianvändningen för 23

värme, varmvatten och fastighetsel (kwh/m2 A temp) följer kommunens Miljöplan för byggande vad gäller energiprestanda. I exploateringsavtal där kommunen inte äger marken finns ett frivilligt åtagande för exploatören att följa kommunens miljöplan för byggande. 3. Falkenbergs Bostad bygger endast lågenergihus, där energianvändningen (kwh/m2 A temp) är ca 50% lägre jämfört med kraven i byggreglerna. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål 4 inklusive åtgärder har samma innebörd som i PfEH. Mål 5 Produktionen av förnybar energi ökar med 50 % till 2015. Bakgrund Under de närmaste 15 åren förutses en kraftig utbyggnad av bostadsbeståndet i Falkenbergs centralort. Samtidigt bedöms förutsättningarna för en utbyggnad av (biobränslebaserad) fjärrvärme som utesluten av ekonomiska skäl. En ökad användning av naturgas och elenergi till värmepumpar, blir en sannolik följd av detta. För att inte beroendet av icke förnybar energi ska öka i kommunen behöver tillgången till förnybara energikällor, som sol- och bioenergi öka. Dessutom måste de nya byggnaderna vara så energieffektiva som möjligt. Ökad lokal produktion av förnybar energi skapar inte bara förutsättningar för att minimera beroendet av fossil energi men innebär också möjligheter för en hållbar utveckling med nya arbetstillfällen och förstärkt kompetens inom förnybar energi och teknologi. En ökad produktion kan ske med småskaliga installation av teknik i enskilda byggnader, genom bättre nyttjande av redan befintliga anläggningar för förnybar energi eller genom uppförande av större anläggningar för t.ex. biogasproduktion, solenergi eller vindkraft. Förslag till åtgärder 1. Rutiner införs för att möjligheterna till samverkan/samutnyttjande av befintliga anläggningar eller resurser (t.ex. spillvärme) undersöks vid alla byggprojekt. 2. Stadshus AB föreslår åtgärder för att öka samverkan och samordning mellan koncernens bolag så att befintlig kompetens och resurser inom områden som rör förnybar energi kommer till bästa nytta för en hållbar utveckling i kommunen. 3. Ett insamlingssystem för matavfall från storkök och restauranger utvecklas, så att matavfallet kan gå till biogasproduktion. 2014 ska minst 10 % av köken vara anslutna. 4. En utredning tillsätts för att undersöka vilka åtgärder som kommunen kan och bör göra för att värmeoch varmvattentillförsel till nybyggda bostadsområden i centralorten ska bli hållbar. 5. En ansvarsfull utbyggnad av vindkraften fortsätter. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål 5 och åtgärd 3 finns även i PfEH. Mål 6 Senast 2020 motsvarar mängden förnybar elenergi som produceras i Falkenbergs kommun den årliga förbrukningen. Bakgrund Ökad produktion av förnybar elenergi innebär nationellt sett en ökad försörjningstrygghet och i ett europeiskt perspektiv att elproduktion med fossila bränslen kan ersättas. Falkenberg kan bidra till en sådan utveckling främst genom att ta till vara kommunens förutsättningar för vindkraft både vid havet men också i inlandsområden med bra vindförhållanden. Om merparten av de planerade vindkraftsanläggningarna kommer till stånd är målet realistiskt att nå genom vindkraftsutbyggnad. Men det förutsätter att elanvändning totalt sett inte ökar nämnvärt från nuvarande nivå. Mer än hälften av elenergin används i lokaler och inom industrin i Falkenberg. Samtidigt är tillverkning och handel de största branscherna inom näringslivet. Den ekonomiska utvecklingen i de här branscherna ger tydligt utslag i det totala behovet av elenergi. För att nå målet 24

är det därför viktigt, förutom utbyggd produktionskapacitet, att också genomföra åtgärder för att effektivisera användningen av elenergi inom alla samhällssektorer och att det förhållandevis stora beroendet av elvärme i bostäder minskar. Förslag till åtgärder 1. En arbetsgrupp tillsätts för att förverkliga den pågående vindkraftsutredningens förslag. En ansvarsfull utbyggnad av vindkraften fortsätter. 2. Energi- och klimatrådgivningen informerar fortlöpande om effektivisering och alternativ till elvärme. 3. Vid all nybyggnad skall utgångspunkten vara att värme- och varmvattentillförseln sker så att ett ökat elberoende undviks. När ny samlad bebyggelse planeras ska lösningar med gemensamma anläggningar för värme och varmvatten prioriteras. Sådana värmecentraler innebär stor flexibilitet för att nyttiggöra olika former av förnybar energi. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål 6 finns även i PfEH. Åtgärd 1 ingår i förslag till Översiktsplan. Mål 7 Tillgängligheten och användningen av förnybara drivmedel ökar. Bakgrund Till 2020 ska minst 10 % av energin till transportsektorn inom EU vara förnybar. Andelen biodrivmedel i Sverige var 5,4 % år 2009. Till största delen bestod biodrivmedelsanvändningen av låginblandning av etanol i bensin men den mesta ökningen sedan 2008 har bestått av låginblandning FAME (fettmetylestrar t.ex. RME) i diesel och biogas i fordonsgas. År 2009 fanns i Falkenberg totalt 20 989 registrerade personbilar. Av dessa var 584 st sådana som övervägande kan köras på förnybara bränslen, 98 av dem var gasfordon. Av drivmedelsanvändningen var ca 6,2 % förnybar (exkl låginblandning i bensin och diesel). Lagkravet att tankställen som årligen säljer mer än 1000 m3 konventionellt bränsle också måste tillhandahålla ett förnybart drivmedel har i första hand inneburit att E85 finns tillgängligt. Idag finns inte ett bränsle/ en enskild teknik som kan ersätta fossila drivmedel. Under överskådlig tid kommer flera parallella tekniker att finnas. För att privatpersoner och företag skall kunna och våga satsa på andra förnybara drivmedel måste de finnas tillgängliga till ett pris som kan konkurrera med fossila drivmedel. I den fysiska planeringen och genom att medverka i olika pilotprojekt kan kommunen främja och underlätta för att förnybara drivmedel blir tillgängliga i Falkenberg. Förslag till åtgärder 1. Förslag till hur infrastrukturen för förnybara drivmedel kan förbättras och byggas ut tas fram. 2. Kommunens och kommunala bolags upphandling av nya bilar skall främja gas- och elbilar. 3. Vätgastankställe uppförs i Falkenberg som pilotprojekt. Koppling till andra kommunala planer och policydokument Mål 7 inklusive åtgärder finns även i PfEH. 25

11) Mål och åtgärder för kommunal verksamhet Strategi för energieffektivisering Kommunen har beviljats ett 4-årigt statligt stöd till energieffektivisering. En av förutsättningar för stödet är att presentera en strategi för energieffektivisering. Nedan redovisade mål och åtgärder utgör den handlingsplan som ska ingå. Till handlingsplanen bidrar också de utbildnings- och informationsåtgärder som finns för kommunen som helhet. Strategin utgår från de övergripande målen i kommunens Plan för den ekologiska hållbarheten. Strategin för energieffektivisering ska enligt Statens energimyndighets föreskrifter gälla energianvändningen för värme, varmvatten och driftel i kommunala byggnader samt transporter. Den omfattar verksamheten som bedrivs av kommunen och de kommunala bolagen i egna lokaler. Om processenergi för t.ex. drift av pumpar i vatten- och avloppssystemet, inte kan särskiljas från den energi som används för värme och varmvatten i vissa lokaler omfattas inte dessa lokaler. Detta gäller för FAVRAB:s samtliga anläggningar, därför ingår endast bolagets kontorsbyggnad i strategin. Mål ska sättas för 2014, men också långsiktigt till 2020. Alla jämförelser, siffervärden och övriga förutsättningar utgår från förhållandena 2009. Inrapportering av handlingsplan och resultat av genomförda åtgärder görs årligen till energimyndigheten. Pågående eller beslutade åtgärder. Kommunen har under de senaste åren utrett och beslutat om åtgärder som på olika sätt påverkar energianvändningen i den kommunala verksamheten. Den s k Svarta listan låg till grund för ett beslut att fasa ut fossil olja i kommunens lokaler. Fram till 2012 kommer resterande drygt 500 m³ olja/år ha ersatts av förnybar energi. Även naturgaspannor har ersatts med anslutning till fjärrvärme. Kommunens miljöprogram för byggande specificerar bl.a. energianvändningen i nybyggda lokaler. Mot bakgrund av genomförda energideklarationer i kommunala lokaler och en analys av effekterna av energisparåtgärder som gjorts under de senaste fem åren, har ett principbeslut fattats om investeringar i ytterligare effektiviseringar. En utredning om samordning av varutransporter i den kommunala verksamheten ledde till beslut att som ett första steg förbättra beställarorganisationen för att minska antalet transporter och att krav på särredovisning av transportkostnader ska ställas vid upphandlingar. Kommunstyrelsen har beslutat att vid upphandling av fordon (personbilar och lätta lastbilar) ställa krav som motsvarar kraven för miljöfordon. I första hand ska gasbilar upphandlas. Parallellt skall infrastrukturen för gasfordon utvecklas. Ett s.k. 100+avtal har tecknats med leverantören av fordonsgas. Avtalet innebär att leverantören garanterar att till gasnätet levereras lika mycket biogas som används av kommunala fordon. Även för byggnader som värms upp av gas kan kommunen fr o m hösten 2011 teckna 100+avtal. I kommunens resepolicy betonas att före beslut om resor, pröva om de kan ersättas av videokonferenser eller liknande, att vid resa alltid välja det mest miljövänliga alternativet, kollektivtrafik i första hand, tåg och buss före flyg. Vid resa med personbil ska kommunens poolbilar (gasfordon) alltid användas i första hand. De senaste åren har kommunen i växande omfattning anlitat privata entreprenörer för att driva kommunal verksamhet. Ytterligare verksamheter är aktuella för att läggas ut på entreprenad. Detta innebär för energianvändning att kontrollen av den flyttas från den kommunala förvaltningen till privata företag. För att inte syftet med kommunens mål på energi och klimatområdet ska förfelas måste energianvändning och effektivisering ingå i kravspecifikationerna vid upphandling av de här verksamheterna. 26