Karlskrona kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Karlskrona kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Förord Det är dags att göra verkstad av alla fina ord om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och möjligheter att forma och leva sina liv. Det tjänar ALLA i samhället på, även de som inte definierar sig utifrån dagens två juridiska kön. Det här jämställdhetsarbetet behöver fortgå varje dag, överallt, i alla våra verksamheter. Jämställdheten ska inte behöva knacka på dörren till verksamheterna utan den ska finnas mitt i det sjudande dagliga arbetet och i de långsiktigt strategiska besluten vi fattar. Jämställdhet är ett viktigt verktyg när det gäller att nå ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. I projektet Hållbar jämställdhet har syftet varit att arbeta med jämställdhetsintegrering på en strategisk nivå. Arbetet har haft ett styr- och ledningsperspektiv. Styrningen är en förutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla jämställd service och tjänster till kvinnor och män, flickor och pojkar. Och det finns mycket kvar att göra, varför ser vi till exempel inte kön i budgetarbetet, i uppföljningen och i kvalitetsarbetet? Projektet har fått oss att fokusera mer på den könsuppdelade statistiken och att efterfråga könskonsekvensbeskrivningar och jämställdhetsanalyser i beslutsunderlagen. Projektet har också bidragit till mer jämställdhet för medborgare, brukare och elever. Till exempel får medborgare som har kontakt med kundservice idag ett normkritiskt och mindre könsstereotypt bemötande, brukare som kommer till behandlingsenheten får ett mer jämställt bemötande, jämställdhetperspektivet uppmärksammas tydligare vid medborgardialoger och en checklista har upprättats inom delar av tekniskas verksamhet. Det viktigaste nu är att lyckas behålla genusglasögonen på även efter att projektet fasas ut och nya projekt inom andra områden tar vid. Arbetet med jämställdheten fortsätter inte minst när det gäller framtagande av mål, åtgärder och uppföljning inom den sociala hållbarheten. Vi har mycket kvar att göra men ännu mer att vinna på att hitta, uppmärksamma och åtgärda ojämställdhet mellan könen. Sofia Bothorp Kommunalråd Karlskrona kommun 2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Resultat:... 5 Effekter:... 5 Reflektioner och utmaningar:... 6 Bakgrund... 7 Första omgången (HÅJ 1)... 7 Andra omgången (HÅJ 2)... 7 Övergripande plan för social mångfald... 7 Social hållbarhet... 8 Vision Karlskrona 2030... 8 Smart ekonomi... 9 Rapportens upplägg... 9 Målgrupp för rapporten... 9 Huset... 9 Grunden... 10 Vinden... 10 Rummen... 10 Struktur och kultur... 11 Syfte... 12 Genomförande... 13 Projektorganisation... 13 Projektgruppen:... 13 Styrgrupp:... 13 Utvecklingsarbetet... 13 Samarbete med andra aktörer... 14 Budget... 14 Utbildning och kommunikation... 16 Utbildningar... 16 Kommunikation... 17 Resultat... 18 Förutsättningar... 18 Mål... 18 Programmål och utfall... 18 Förvaltning... 20 Process... 20 Karlskrona kommun 3
Utfall... 20 Kommentarer... 20 Effekter för medborgare:... 23 Verksamhetsförbättringar:... 23 Analysseminarium... 24 Grunden... 25 Vinden... 25 Ledningsprocesser... 25 Stödprocesser... 26 Kärnprocesser... 26 Struktur och kultur... 27 Oförutsedda effekter... 27 Utvärdering och lärdomar... 29 Metodval... 29 Lärande uppföljning... 29 Programlogik... 29 Utvärderingsplan... 30 Reflektioner på metodvalen... 30 Utvärderingsrapportens struktur... 30 Resurser i HÅJ 2... 30 Personresurser... 30 Tid som resurs... 33 Finansiella resurser... 33 Resultat och aktiviteter... 33 Förmedlande instanser behövs... 34 Delaktighet och lärande... 35 Långsiktiga effekter... 35 Hållbarhet... 37 Faktorer för hållbarhet:... 37 Reflektioner och utmaningar... 38 Reflektioner... 38 Bilagor... 40 Karlskrona kommun 4
Sammanfattning Syftet med utvecklingsarbetet har varit att arbeta med jämställdhetsintegrering på en strategisk nivå. Det innebär att arbetet haft ett styr- och ledningsperspektiv. Projektet har inriktats på att skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna tillhandahålla jämställd service och tjänster till kvinnor och män, flickor och pojkar. Avgränsningar som gjorts i projektet är en prioritering att arbeta med processer på övergripande nivå för att få ett större genomslag och få jämställdhetsarbetet att genomsyra hela förvaltningarna. Resultat: - Förbättrad och större andel könsuppdelad statistik - Valt indikatorer som går att få könsuppdelade för att följa upp mål i ny budget (Budget antas 21 november) - Granskning av kunskapsresultat på Barn- och ungdomsförvaltningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och analysera resultat från attitydmätning - En jämställdhetsanalys av Lex Sarah har gjorts på Äldreförvaltningen. Den ska användas som arbetsmodell för fortsatt arbete och resultatet av analysen har bejakats i rutinen för Lex Sarah. - Arbetsmetoder på behandlingsenheten - Jämställdhetsintegrera processer i samband med införandet av nya ledningssystem i handikappförvaltningen och äldreförvaltningen - Beslut om kön som genomgående indelningsgrund på Vuxensektionen, Socialförvaltningen - Ett mindre könsstereotypt bemötande av missbrukare, vård utifrån behov och inte kön samt att samma frågor ställs och hänsyn tas till barn oavsett av missbrukarens kön. - Kontinuerliga reflektioner om bemötande i kundservice - Könsuppdelad statistik i säkerhetsbokslut. - Klagomål och synpunkter som kommer in genom kundtjänst/ felanmälan till tekniska förvaltningen sker könsuppdelat - Social konsekvensanalys har arbetats fram på Samhällsbyggnadsförvaltningen och ska tillämpas - Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta vidare med synpunkter och klagomål samt yttranden ur ett jämställdhetsperspektiv. - Nya rutiner för könsuppdelad statistik i anvisningar för bokslut Effekter: - Medborgare som har kontakt med kundservice får ett normkritiskt och mindre könsstereotypt bemötande Karlskrona kommun 5
- Brukare som kommer till behandlingsenheten får ett mer jämställt bemötande - Jämställdhetperspektiv beaktas i medborgardialoger, som samråd, på Samhällsbyggnadsförvaltningen - Jämställd sandupptagning och snöröjning - Elever ges bättre möjlighet att nå kunskapsmål i Idrott och hälsa Reflektioner och utmaningar: - Mångfaldsnätverkets otydliga uppdrag och mandat - Kvalitetsnätverkets roll för jämställdhet som kvalitetsfråga - Jämställdhet integreras med social mångfald och riskerar att försvagas som den maktstruktur som går igenom de andra diskrimineringsgrunderna - Skapa utrymme för reflektioner och lärande i det dagliga arbetet - Nyckeltal för jämställdhet - Stöd till förvaltningarna för fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering - Att arbeta med jämställdhet för träffsäkerhet, Smart ekonomi En stor del av de förväntade resultaten har uppnåtts. Det innebär att vissa styrdokument, lednings- och stödprocesser har jämställdhetsintegrerats, vilket skapar förutsättningar för långsiktiga verksamhetsförbättringar. Karlskrona kommun 6
Bakgrund Karlskrona kommun har beviljats medel från Sveriges Kommuner och Landsting SKL Program för hållbar jämställdhet (HÅJ) i två omgångar. Programmet är en del av SKL:s stöd till kommuner, landsting och regioner för att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar och pågår från 2008 till 2013. Första omgången (HÅJ 1) Första projektomgången startade 1 september 2009 och avslutades 31 december 2010. Karlskrona kommun beviljades 1,4 miljoner kronor i stöd för utvecklingsarbete. Initiativet till att delta i programmet togs av jämställdhetssamordnare på Kommunledningsförvaltningen som gick ut med frågan till samtliga förvaltningar om någon ville delta i en fördjupning/pilotprojekt. Äldreförvaltningen kom att delta. Förvaltningen har utbildat jämställdhetsinstruktörer, kartlagt och analyserat processer inom Dagliga aktiviteter ur ett jämställdhetsperspektiv. En utvecklingsplan har tagits fram och det finns idag herrgrupper med aktiviteter. Kommunledningsförvaltningen samordnade och genomförde utbildningar för förtroendevalda och medarbetare. Andra omgången (HÅJ 2) Andra programomgången fortlöpte mellan 1 januari 2012 och 31 oktober 2013. Kommunen beviljades 900 000 kronor. Totalt har SKL beviljat 2,3 miljoner i utvecklingsmedel. Andra projektomgången har haft ett styr- och ledningsperspektiv och samtliga förvaltningar har deltagit i olika utvecklingsarbeten. Jämställdhetsintegrering är den strategi regering och riksdag valt för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller vid sidan av ordinarie verksamhet. Om vi liknar organisationen vid ett hus har jämställdhetsarbetet oftast bedrivits vid sidan av huset i separata projekt utan att kunna påverka den dagliga verksamheten i större utsträckning. Jämställdhetsarbetet kan liknas vid en friggebod på tomten. Med jämställdhetsintegrering flyttar jämställdhetsarbetet, friggeboden, in i det stora huset. Vi får ett jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten av de medarbetare som finns i organisationen och det är först då organisationen kan leverera jämställd service och tjänster. Övergripande plan för social mångfald Kommunfullmäktige antog i december 2012 Övergripande plan för social mångfald. Ett mångfaldsperspektiv ska genomsyra beslut och verksamheter för att ge lika förutsättningar för kommunens medborgare. Genom att utveckla den egna organisationen ska kommunen möta medborgarens förväntningar och Karlskrona kommun 7
behov av tjänster och service. Ett normkritiskt perspektiv ska vara utgångspunkten för att synliggöra normer och maktstrukturer. Varje nämnd och bolag ska ta fram en handlingsplan med mål vart tredje år. Kommunstyrelsen ska stötta och ha uppsikt över nämnder och bolags verksamheter. CEMRdeklarationen och de jämställdhetspolitiska målen ska integreras i varje nämnd/bolags handlingsplan. Handlingsplanerna ska innehålla: - Kartläggning/inventering/nulägesanalys - Mål - Aktiviteter och åtgärder - Tidpunkt för genomförda åtgärder - Uppföljning och utvärdering - Redovisning varje år i årsbokslut Social hållbarhet Karlskrona kommun arbetar för att bli en hållbar kommun, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser mänskliga behov för alla människor. Det finns fyra principer för hållbarhet där den fjärde innebär att vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. Även om de tre första principerna är uppfyllda kan inte ett samhälle bli hållbart om det inte tar hänsyn till människors behov och att människor mår bra. Det handlar om bland annat delaktighet, identitet, frihet, avkoppling och trygghet. Människor är både kvinnor och män och idag ser villkoren för könen väldigt olika ut. Vision Karlskrona 2030 En vision är framtagen och ska ligga till grund för det framtida arbetet i Karlskrona. Vi gör det tillsammans - en framtid som håller Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Med en gemensam vision och en vilja att nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. (Vision Karlskrona 2030) De närmaste åren prioriteras fem utvecklingsområden. 1. Attraktiv livsmiljö 2. Snabba kommunikationer 3. Utbildning och kunskap 4. Upplevelsernas Karlskrona 5. Näringslivets Karlskrona I slutet av rapporten kommer projektet reflektera jämställdhet inom de olika områdena. Karlskrona kommun 8
Smart ekonomi Smart ekonomi är ett delprojekt inom SKL:s Program för hållbar jämställdhet. Genom konkreta exempel från vardagen visar projektet på kommunalekonomiska vinster av jämställdhetsintegrering. Sambandet mellan ekonomi och jämställdhet blir tydligt i beräkningsmodeller som jämför kostnaden för att göra en insats, med alternativet att inte göra insatsen. Beräkningsmodellerna visar att en jämställdhetsinsats över tid kan spara stora kostnader. Som Borås kommundirektör uttryckte Att investera i människor kostar. Att inte investera i människor kostar mera. Smart ekonomi handlar om att öka träffsäkerheten. Rapportens upplägg I denna resultatrapport presenteras resultaten från den andra programomgången, HÅJ 2. Rapporten innehåller både resultat och utvärdering. Rapporten presenterar reflektioner, upplevda dilemman och nya frågeställningar som vuxit fram under projektets gång. Det redogörs också för projektets syn på hur ett hållbart och framgångsrikt jämställdhetsarbete ges bäst förutsättningar. För utvärdering har projektet valt metoden lärande uppföljning. Lärande uppföljning är en kvalitativ metod som kombinerar lärande och uppföljning. Vanligtvis är uppföljningar kvantitativa. Alla är delaktiga i skapandet av könsmönster och genom kunskap och reflektion skapas bättre förutsättningar för att förändra mönster. Det ger möjlighet att gemensamt dra slutsatser som kan vara vägledande för det fortsatta arbetet. Under projektet har projektledare och utvärderare deltagit i en utvärderingsverkstad tillsammans med deltagare från andra kommuner, landsting och regioner som beviljats utvecklingsmedel för jämställdhetsintegrering. I utvärderingsverkstaden har en programlogik (bilaga 1) och en utvärderingsplan (bilaga 2) arbetats fram. Programlogiken är en arbetsmodell som klargör sambandet mellan planerade aktiviteter, förväntade resultat, resurser och de effekter projektet önskar utvecklingsarbetet ska leda till för medborgarna. Programlogikens mål och aktiviteter används också för att redovisa måluppfyllelse under projektet HÅJ 2. Projektledare ansvarar för rapportens första del och utvärderare för Utvärdering och lärdomar. Avslutande kapitel är gemensamt formulerat. Målgrupp för rapporten Rapporten är en formell slutrapport till Sveriges kommuner och landsting (SKL) men samtidigt en lägesrapport för intern användning i Karlskrona kommun. Rapporten beskriver vad som gjorts, det som påbörjats och pågår och sammanfattar de erfarenheter och reflektioner som gjorts under projektet. Därmed utgör rapporten underlag för det fortsatta arbetet. Huset Projektet har använt SKL:s husmetafor i arbetet. Huset består av olika rum som beskriver de processer som behövs för att fullgöra en kommuns uppdrag till medborgarna. Husmetaforen kan användas för att granska i vilken omfattning Karlskrona kommun 9
en kommun levererar en jämställd medborgarservice. Ju mer av huset som är jämställdhetsintegrerat desto större är möjligheten att kommunen tillhandahåller jämställd service och tjänster och att det består, blir hållbart. I resultatet presenterar projektet en bild av hur långt Karlskrona kommun kommit med att jämställdhetsintegrera processerna. Figur 1: Husmetafor om processer i kommunal verksamhet Grunden Grunden utgörs av kommunens invånare och brukare. De är ingen homogen grupp utan består av kvinnor och män, flickor och pojkar. Därför är det viktigt att använda könsuppdelad statistik som ett verktyg. Kön samverkar även med andra variabler och maktstrukturer som t ex ålder eller bostadsområde. Har kommunen analyserat hur de olika invånargruppernas behov ser ut är det lättare att göra rätt insatser och därmed öka träffsäkerheten. Vinden Vinden är styrningen och här finns övergripande styrdokument. Här finns lagar och förordningar samt andra nationella styrdokument som kommunen inte kan påverka, exempelvis läroplan eller riktlinjer från Socialstyrelsen. Här finns även lokala dokument som kommunfullmäktige beslutar om. Rummen Ledningsprocesser är system och rutiner som används för planering, genomförande och uppföljning. De dokumenteras i budget, verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och årsredovisning. Förtroendevalda beslutar om vad och när, alltså mål och budget. Cheferna om vem och hur, det vill säga Karlskrona kommun 10
verksamhetsplaneringen. Kvalitetsledning är planer för att kvalitetssäkra verksamheter, riktlinjer. Stödprocesser är det som organisationen behöver tillföra för att fungera effektivt som administrativa system och rutiner, HR (Human Resources), kommunikation och upphandling. Övriga stödprocesser är ekonomi. Det kan också vara IT-system för att följa upp kvalitet i verksamheten, medborgar- och brukarundersökningar. I husets innersta rum finns kärnprocesserna, myndighetsutövning, välfärdstjänster och långsiktig samhällsutveckling. Det är de tjänster och den service som kommunen tillhandahåller medborgarna. Här syns om kommunen levererar jämställt, om biståndbedömning utgår från individens behov utan att färgas av könsstereotyper och om samhällsplaneringen utgår från både kvinnor och mäns behov att underlättar vardagslivet för båda könen. Myndighetsutövning är biståndsbedömning, betyg, bygglov och tillsynsärenden. Välfärdstjänster är skola, omsorg, ekonomiskt bistånd och tekniska förvaltningens samhällsservice. Långsiktig samhällsutveckling innehåller samhällsplanering, åtgärder för företagsklimat och bostadsförsörjning. Struktur och kultur Struktur beskriver regler, ansvar, befogenheter och rutiner, en formell jämställdhet. Kultur blir synlig i förhållningssätt, värderingar och invanda mönster. Det kan finnas strukturer för jämställdhet men är kulturen en annan tenderar vissa planer är bli icke-planer och vissa beslut icke-beslut. Att upprättandet av planer och mål för jämställdhet inte prioriteras eller väljs bort. Informella processer påverkar därmed faktisk jämställdhet i organisationen. Karlskrona kommun 11
Syfte Syftet med utvecklingsarbetet har varit att arbeta med jämställdhetsintegrering på en strategisk nivå. Det innebär att arbetet haft ett styr- och ledningsperspektiv. Projektet har inriktats på de processer som huset beskriver som förutsättningar för att kommunen ska kunna tillhandahålla jämställd service och tjänster till kvinnor och män, flickor och pojkar. Avgränsningar som gjorts i projektet är en prioritering att arbeta med processer på övergripande nivå för att få ett större genomslag och få jämställdhetsarbetet att genomsyra hela förvaltningarna. Vi kommer inte vidare förrän ledningen i alla förvaltningar är med som en medarbetare uttryckte det efter första omgången av jämställdhetsintegrering. De kommunala bolagen har inte inkluderats i utvecklingsarbetet och var vid projektstart inte med i Mångfaldsnätverket. Karlskrona kommun 12
Genomförande Projektorganisation Projektägare har varit Kommunstyrelsens allmänna utskott KS AU och styrgruppen har bestått av sex personer ur kommunens ledningsgrupp. Referensgrupp har utgjorts av kommunens mångfaldsnätverk. Mångfaldsnätverket består av en eller två representanter från varje förvaltning och bolag. Mångfaldsnätverkets roll är att lyfta mångfaldarbete, verktyg och sprida goda exempel mellan förvaltningarna och bolagen. Projektledare och utvärderare har haft löpande avstämningar med ansvarigt kommunalråd för jämställdhet under hela projektperioden. Projektgruppen: Birgitta Jönsson, jämställdhetsamordnare, t o m 2012-04-30 Sandra Bizzozero, projektledare Sirpa Hjelm, utvärderare Styrgrupp: Annika Eklund, förvaltningschef Anneli Ekström, personalchef Anders Jaryd, förvaltningschef t o m 2013-10-30 Per Jonsson, ekonomichef Ann-Katrin Olsson, förvaltningschef Karl-Johan Svärd, tf förvaltningschef fr.o.m. 2013-11-01 Claes Wiriden, förvaltningschef En projektledare anställdes och har arbetat heltid med projektet. Utvärderare, på fem procent har funnits i organisationen och arbetet har bedrivits som lärande utvärdering/uppföljning. Inledningsvis var kommunens jämställdhetssamordnare med i projektet. Projektledare har genuskompetens och jämställdhetssamordnare och utvärderare har genomgått Nationell utbildning i strategiskt jämställdhetsarbete (NUSJ). NUSJ var en utbildning arrangerad av SKL. I projektet har det funnits ett nära samarbete med Eva Dahlberg, mångfalds- och folkhälsostrateg, fr.o.m. 2013-01-01. Utvecklingsarbetet Utvecklingsarbete har genomförts på varje förvaltning. De kommunala bolagen har inte bedrivit något utvecklingsarbete men har under projektets gång kommit att delta i Mångfaldsnätverket. Varje förvaltnings ledningsgrupp fick inledningsvis välja ut minst en process att jämställdhetsintegrera. Under 2012 har Karlskrona redovisat sitt jämställdhetsarbete i verktyget MakEquality. Det är ett webbverktyg som SKL tillhandahåller för att redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbetet. Genom verktyget kan kommunen kvalitetssäkra sitt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten och mäta jämställdhetsarbetet. En ny mätning genomförs under höst/vinter 2013. Utvecklingsarbetet har haft ett styr- och ledningsperspektiv. Vilket innebär att arbetet skett på en övergripande nivå. På ett par förvaltningar har arbetet skett Karlskrona kommun 13
på enhetsnivå men fått genomslag i beslut för hela förvaltningen. Arbetets fokus har varit styrning och ledning som en grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna leverera jämställd service och tjänster till medborgarna. Vissa utvecklingsområden har under projekttiden valts bort på grund av att det varit svårt att genomföra under den avsatta tidsperioden. Utvecklingsområden som valts bort är arbetet på Kulturskolan och att arbetet inom Barn- och ungdomsförvaltningen stannat vid en skola. På förvaltningarna pågår arbete för att arbeta mer processinriktat men arbetet har inte kommit så långt att det finns färdiga processkartläggningar. För att ge ledningen förutsättningar att jämställdhetsintegrera styrning och ledning har vi använt oss av SKL:s checklistor för jämställdhet. Samarbete med andra aktörer Under projekttiden har projektledare och utvärderare deltagit i Utvärderingsverkstad tillsammans med andra projektdeltagare. Verkstaden har letts av konsult Ann Boman. Samarbetet har bidragit till nya lärdomar om hur utvecklingsarbete kan bedrivas och utvärderas för att nå hållbara jämställdhetsförbättringar. Vidare har vi samarbetet med två sociologer, Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson från Blekinge tekniska högskola. De har genom lärandeseminarier för kommunens mångfaldsnätverk bistått med en modell för hållbart lärande och teorianknytning till situationer ur vardagslivet. Det har varit positivt för utvecklingsarbetet genom att höja medvetenheten och kunskapen om kön hos medarbetare i nätverket. Könsuppdelad statistik Könsuppdelad statistik är ett nödvändigt verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Det är först när kommunen synliggör hur beslut, åtgärder och bemötande faller ut för kvinnor och män som kommunen kan upptäcka likheter och skillnader och därmed kunna åtgärda dem om de är ett problem. I hur stor utsträckning statistik är könsuppdelad ser väldigt olika ut inom kommunen och på olika förvaltningar. Det finns en osäkerhet kring verksamhetssystemens förmåga att ta fram könsuppdelad statistik. Viss statistik går idag att få fram ur kommunens system och en del statistik kräver manuell hantering. Idag vet organisationen vad som går att få ut från verksamhetssystem och vart behov finns att komplettera med modul eller beakta vid en ny upphandling. På de förvaltningar där könsuppdelad statistik finns tillgänglig är det inte alltid den presenteras, kommenteras eller analyseras. Det återstår fortfarande arbete med att som rutin beställa och ta fram könsuppdelad statistik. Där könsuppdelad statistik inte finns behöver den tas fram och/eller samlas in. Medborgar- eller brukarundersökningar bör ha kön som bakgrundsvariabel för att svaren ska kunna analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv och få kunskap om hur våra tjänster och service svarar mot både kvinnors och mäns behov. Budget Karlskrona kommun har fått 900 000 kr i utvecklingsmedel från Sveriges kommuner och landsting SKL. Egen finansiering i avsatta budgetmedel i andra omgången är 50 000 kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom Visionsrådet tillsammans med tekniska förvaltningen varit med och delfinansierat en medborgardialog. Förutom avsatta medel har politiker i Karlskrona kommun 14
kommunstyrelse och nämnder och bolag, styrgrupp, ledningsgrupper, mångfalds- och folkhälsostrateg, mångfaldsnätverk och andra medarbetare deltagit i aktiviteter under ordinarie arbetstid. Arbetstiden är en del av organisationens medfinansiering. Kostnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) 698.000:- Processledning (konsultarvoden) 100.000:- Litteratur 2000:- Resor 100.000:- Total kostnad: 900.000:- Karlskrona kommun 15
Utbildning och kommunikation Utbildningar Genomförda utbildningar: - Föreläsning om normkritiskt perspektiv för Kommunstyrelsen av Magnus Sjögren. Syftet var att höja kunskapen om normkritik och hur genus samverkar med andra maktordningar. - Kväll om trygghet och jämställdhet i samhällsplaneringen för medborgare med syfte att öka kunskapen om trygghet och jämställd samhällsplanering. Deltog gjorde Magnus Sjögren, Equal Space, Micael Nilsson, Boverket. Sofia Bothorp, kommunalråd, Hans Juhlin, stadsarkitekt och Sandra Bizzozero, projektledare. - Workshop om jämställdhetsintegrerad budgetering för Kommunstyrelse, kommunens ledningsgrupp och berörda tjänstemän. Ann Boman, Ann Boman Utveckling AB, medverkade i syfte att ge verktyg för det fortsatta arbetet. - Vid tre tillfällen har Mångfaldsnätverket deltagit i Lärandeseminarier med forskare från Blekinge tekniska högskola, Kerstin Arnesson och Gunilla Albinsson. Syftet har varit att öka kunskapen och förståelsen för könets betydelse och för hållbar jämställdhet i Karlskrona kommun. - Mångfaldsnätverket har utbildats av projektledare om genus och jämställdhet samt om verktyg som stöd för jämställdhet. - Tekniska förvaltningens ledningsgrupp har fått kunskap och stöd och en checklista har arbetats fram. Checklistan har sedan implementeras och spridits på förvaltningen. - Behandlingsenheten har träffat projektledare och i workshops arbetat med jämställdhet i bemötande och genomförandeplan. - Fortlöpande under projektet har projektledare träffat en arbetsgrupp med controllers och arbetat med könsuppdelad statistik. - Kvalitetsnätverket har fått information om makequality med syfte att informera om verktyget, redovisa resultat och diskutera fortsatt användning. - Projektledare har deltagit i arbetsmöten på Samhällsbyggnadsförvaltningen och haft kontinuerlig kontakt med planavdelningen för lärande och stöd om jämställd samhällsplanering. - Äldreförvaltningen har genomfört en jämställdhetsanalys av Lex Sarah som ska fungera som en modell för fortsatt arbete. Projektledare har bjudits in vid flera olika tillfällen till olika grupper i organisationen för att bidra med sin kompetens. Det har under hela Karlskrona kommun 16
utvecklinsarbetet skett ett kontinuerligt lärande för medarbetare i organisationen. Vilka förändringar utbildningar/det kontinuerliga lärandet har bidragit till presenteras under verksamhetsförbättringar under resultat. Projektledare, utvärderare och Mångfalds- och folkhälsostrateg har under projekttiden deltagit i följande utbildningar arrangerade av Sveriges kommuner och landsting SKL: - Utvärderingsverkstad - Hur din organisation skapar hållbar förbättring - Utbildning i jämställdhetsanalys inom social omsorg - CEMR - från undertecknande till effekter Kommunikation Utvecklingsarbetet har kommunicerats internt via intranät och i en artikel i personaltidningen Viken. Vid flera tillfällen har projektet uppmärksammats både i lokaltidningar och i lokalradio. En föredragning om projektet har skett i Kommunfullmäktige som även direktsänds på webben via Karlskronakanalen. Målet med kommunikationsarbetet har varit att informera om projektet, skapa medvetenhet om jämställdhet både hos medarbetare och hos medborgare. Medborgare har bjudits in och ett 50-tal deltog i en medborgardialog om trygghet och jämställdhet i samhällsplaneringen. Vi bedömer att projektet är väl känt internt i organisationen och hos förtroendevalda men har svårt att bedöma hur väl känt det är hos medborgarna. Både intern och extern kommunikation har fungerat väl. Projektledare har besökt alla nämnder för att informera om projektet och om jämställdhetsintegrering. Posters från varje utvecklingsområde har ställts ut för Kommunstyrelse, kommunens ledningsgrupp och i fullmäktige. Media har bjudits in till Vernissagen och posters kommer att finnas tillgängliga för medborgare på några utvalda platser. Karlskrona kommun 17
Resultat Förutsättningar Ansvaret för jämställdhet ligger på Kommunstyrelsen. Karlskrona kommun har tidigare deltagit i jämställdhetsprojekt på förvaltningsnivå. Efter första omgången (HÅJ 1) bjöd Kommunstyrelsen in samtliga förvaltningar för att be dem redovisa sitt jämställdhetsarbete. Genomgången för redovisning avstannade, troligen för att det inte fanns utrymme bland övriga ärenden. Övergripande plan för social mångfald är ett vägledande dokument för varje förvaltning och bolag ska formulera egna mål. Det finns ett mångfaldsnätverk med representanter från varje förvaltning och bolag. Nätverket leds av Mångfalds- och folkhälsostrateg. Mål Nedan presenteras först programmål, sedan aktiviteter och sist de utvecklingsprocesser som ägt rum på varje förvaltning med utfall och kommentarer. Programmål och utfall Mål Utfall Kommentarer Påbörjat arbetet med jämställdhetsintegrerade internbudgetar Minst en process per förvaltning är jämställdhetsintegrerad Det finns en strategi för kvalitetsarbete enligt CEMR Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Saknas en samlad bild. Arbete pågår på förvaltningar i varierad omfattning. Sammanställning i bilaga 3 Redovisas i separat tabell CEMR integreras i handlingsplan för social mångfald Mångfaldsnätverket använder en verktygslåda i förvaltningarnas jämställdhetsarbete Politiker och anställda har ett ansvar att utföra sitt uppdrag jämställt för att motverka ojämställdhet. Politiker tar ansvar Inte uppfyllt Delvis uppfyllt En verktygslåda är under framtagande Redovisas i delar nedan I varierande grad. En del använder SKL:s checklista för jämställda beslut. Karlskrona kommun 18
Anställda tar ansvar - Medborgarservice Anställda tar ansvar - Chefer/handl./utr. Systematisk uppföljning/utvärdering Ökad kunskap om jämställd samhällsplanering Delvis uppfyllt Uppfyllt I varierande grad. Kundservice, behandlingsenheten och överförmyndarnämnden arbetar med bemötande. I varierande grad. En del använder checklista och det finns analyser i en del underlag. I plan för social mångfald hur man ska följa upp och redovisa men vi har inte sett effekten än. Sammanställning bilaga 4 Utvärdering visar att de som arbetar med fördjupad översiktsplan fått ökad kunskap Aktiviteter och utfall Aktiviteter Utfall Kommentarer Workshops om internbudget för chefer och politiker Seminarier om gender budgeting Mångfaldsnätverket deltar i Lärande seminarier En utbildning i processkartläggningsverktyget VisAlfa för alla förvaltningar. Där både analysering och förbättringar görs Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Formellt genomförd Genomförd workshop för chefer och politiker. Senarelagd budgetprocess innebär att internbudgetar inte granskats för 2014 Controller, Kommunstyrelse och kommunens ledningsgrupp Tre tillfällen i samarbete med Blekinge tekniska högskola VisAlfa används inte av alla förvaltningar för jämställdhet. Verktyget motsvarade inte förväntningarna. Äldreförvaltningen ska jämställdhetsintegrera processer i ett annat verktyg Karlskrona kommun 19
Ge förvaltningarna stöd i arbetet med integrera CEMR artiklarna i berörda styrdokument Projektledare samarbetar med Mångfaldsnätverket Uppfyllt Uppfyllt Mångfalds- och folkhälsostrateg och Projektledare informerat i nämnder, arbetsutskott och ledningsgrupper. Handlingsplaner är inte klara. Regelbundna avstämningar. Projektledare deltar på nätverkets träffar Införa MakEQuality Uppfyllt Genomföra en gång till. Beslut i kvalitetsnätverket efter redovisning Könsuppdelad statistik redovisas och analyseras i verksamhetsberättelse/plan Olika former av medborgardialoger Delvis uppfyllt Uppfyllt Arbete pågår med nya anvisningar Tyska kyrkan och Fördjupad översiktsplan för skärgården Genusutbildning Uppfyllt I olika former och för olika grupper Tillägg Ta fram en verktygslåda Delvis uppfyllt Verktygslådan är inte klar Måluppfyllelse process Förvaltning Process Utfall Kommentarer Barn-och ungdomsförvaltningen Lust att lära Delvis uppfyllt I handlingsplan att kunskapsresultat och lust att lära ska granskas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Konkret mål formulerats på en skola som ska följas upp och utvärderas Karlskrona kommun 20
Idrotts- och fritidsförvaltningen Rekryteringsprocess Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kulturförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ledningssystem Kartlägga lokaler och anläggningars nyttjande ur ett genusperspektiv Checklista för hållbarhet Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Inte uppfyllt Delvis uppfyllt Beslut i kvalitetsplan om att alla resultat och statistik redovisas och analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet ska beaktas i processkartläggningar och det ska göras analyser för bättre beslutsunderlag. Resurser ska fördelas likvärdigt Rapport klar Checklista för hållbara beslut finns framtagen och används av en testgrupp Arbetet startas först efter HåJ-projekts avslut Statistik framtagen. Blanketter granskade. Vidare analys krävs Upphandling Uppfyllt Ny inköps- och upphandlingspolicy ställer jämställdhetskrav Handikappförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Exploateringsmanual Kommunledningsförvaltningen Medborgarförslag Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Ställföreträdares arvoden Trygghet och säkerhet Kulturskolan FÖP Skärgården Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Delvis uppfyllt Ett arbetsdokument för jämställd rekrytering har tagits fram Kartläggning klar. Arbete pågår med att jämställdhetsintegrera handläggningsprocesserna Könsuppdelad statistik och bredare inbjudan till trygghetsvandringar Det har inte hittats tillfälle att arbeta med processen Processen för översiktsplan sträcker sig över lång tid och projektet har enbart varit med i en del Karlskrona kommun 21
Tekniska förvaltningen Genomförandeplan Utbildningsförvaltningen Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen Kundservice Uppfyllt Besökare för ett mer normkritiskt och jämställt bemötande Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Checklista tekniska Underlag budgetprocess Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Ny mall för genomförandeplan framtagen. Har i workshop arbetat med hur kön kan beaktas i den Ledningsgruppen använder checklista och sprider den till respektive enhet Arbete pågår med att se till könsfördelning på program, avhopp, de som når kunskapsmål och resursfördelning Lex Sara Uppfyllt Nya rutiner har införts Ledningssystem Delvis uppfyllt Arbete pågår och blir klart efter HÅJ-projekts avslut. Arbetsgång beslutad. Modell där jämställdhetsintegrering ingår Målet jämställdhetsintegrerad internbudget har under arbetet reviderats till påbörjat arbete med jämställdhetsintegrerade internbudgetar. Utvärderingsplan har reviderats då arbetet med den detaljplan som valdes ut avstannade. Tidsaspekten har varit något optimistisk. Mer realistiskt vore att beräkna längre tid för arbetet då flera politiker och medarbetare varit involverade och projektet som har spänt över en stor del av organisationen. Ett mer avgränsat utvecklingsarbetet hade medfört att resultat varit lättare att mäta. Utvecklingsarbetet kommer inte resultera i en jämställd verksamhet från 2014. Ett genomgripande arbete har påbörjats för att jämställdhetsintegrera processer som kommer att leda till en jämställd verksamhet om det fortlöper. Budgetarbetet på förvaltningarna är inte fullt ut jämställdhetsintegrerat. Det är ett ojämställdhetsproblem när vi saknar kunskap om hur tjänster, service och resursfördelning svarar mot kvinnor och män, flickor och pojkars behov. Utvecklingsarbetet har synliggjort det och flera förvaltningar har ambition om att fortsätta arbetet med att jämställdhetsintegrera internbudget. Kulturnämndens arbetsutskott talar om att göra ett jämställdhetsbokslut. Utvecklingsarbetet har påverkats av att budgetberedningen förlängts och arbetet med internbudgetar fördröjts. Idag finns en större kunskap i organisationen om jämställdhetsarbete men projektet har inte nått hela vägen fram. Det behövs fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering för att kunna kvalitetssäkra att Karlskrona kommun 22
kommunen tillhandahåller jämställd och likvärdig service och tjänster till kvinnor och män, flickor och pojkar. Effekter för medborgare: - Medborgare som har kontakt med kundservice får ett normkritiskt och mindre könsstereotypt bemötande - Brukare som kommer till behandlingsenheten får ett mer jämställt bemötande - Jämställdhetperspektiv beaktas i medborgardialoger, som samråd, på Samhällsbyggnadsförvaltningen - Jämställd sandupptagning och snöröjning - Elever ges bättre möjlighet att nå kunskapsmål i Idrott och hälsa Verksamhetsförbättringar: - Förbättrad och större andel könsuppdelad statistik - Valt indikatorer som går att få könsuppdelade för att följa upp mål i ny budget (Budget antas 21 november) - Granskning av kunskapsresultat på Barn- och ungdomsförvaltningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och analysera resultat från attitydmätning - En jämställdhetsanalys av Lex Sarah har gjorts på Äldreförvaltningen. Den ska användas som arbetsmodell för fortsatt arbete och resultatet av analysen har bejakats i rutinen för Lex Sarah. - Arbetsmetoder på behandlingsenheten - Jämställdhetsintegrera processer i samband med införandet av nya ledningssystem i handikappförvaltningen och äldreförvaltningen - Beslut om kön som genomgående indelningsgrund på Vuxensektionen, Socialförvaltningen - Ett mindre könsstereotypt bemötande av missbrukare, vård utifrån behov och inte kön samt att samma frågor ställs och hänsyn tas till barn oavsett av missbrukarens kön. - Kontinuerliga reflektioner om bemötande i kundservice - Könsuppdelad statistik i säkerhetsbokslut. - Klagomål och synpunkter som kommer in genom kundtjänst/ felanmälan till tekniska förvaltningen sker könsuppdelat - Social konsekvensanalys har arbetats fram på Samhällsbyggnadsförvaltningen och ska tillämpas - Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta vidare med synpunkter och klagomål samt yttranden ur ett jämställdhetsperspektiv. - Nya rutiner för könsuppdelad statistik i anvisningar för bokslut Karlskrona kommun 23
Analysseminarium Ett analysseminarium har genomförts med representanter från kommunstyrelse och kommunens ledningsgrupp. Syftet med seminariet var att analysera resultat, ta fram strategier för fortsatt arbete och visa utvecklingsarbete med posters (bilagor). Vid seminariet fick deltagarna arbeta i två grupper med dilemman (bilaga 5). Efter arbetet i grupp fick först den ena gruppen fortsätta diskussionen medan den andra lyssnade och sedan bytas av. Som modell för att presentera hur långt arbetet med jämställdhetsintegrering kommit i organisationens olika delar användes SKL:s husmodell. Utifrån husmodellen har vårt främsta fokus varit att integrera styrning, lednings- och stödprocesser. De insatser projektet gjort är främst på övergripande nivå och som inslag i lednings- och stödprocesserna men även en del kärnprocesser. Att integrera styr- och ledning är en förutsättning för att fortsätta arbetet med kärnprocesserna. Projektet har arbetet aktivt med internbudget och bokslut. Där kärnprocessernas pilar möter invånarna syns det om kommunen levererar jämställd service. Då arbetet varit inriktat på styr- och ledningsprocesser har projektet inte kunnat mäta någon förbättring här inom projekttiden. Figur 2: Husmetafor om jämställdhetsintegrering av processer i Karlskrona kommun Färgerna symboliserar hur långt kommunen har kommit med jämställdhetsintegreringen under projekttiden. Rött = inte jämställdhetsintegrerat Gult = jämställdhetsintegrering är påbörjad Grönt = jämställdhetsintegrerat Karlskrona kommun 24
Färgarna är en skattning av utvecklingsarbetets resultat gjord av projektledare, utvärderare och Mångfalds- och folkhälsostrateg tillsammans med ansvarigt kommunalråd, deltagare vid analysseminarium och styrgrupp. Färgsättningen beaktar de områden utvecklingsarbetet har arbetat med och kan enbart ses som en bild av dessa. Grunden Grunden som är kommunens invånare är ingen homogen grupp utan kvinnor och män, flickor och pojkar. Tillgång till könsuppdelad statistik men även andra variabler blir viktig, t ex att könsuppdela statistik i översiktplanering och program. Projektet har bidragit till en gemensam syn om vikten av könsuppdelad statistik och ett utökat användande. Vissa enheter har beslutat om att könsuppdela all statistik. Vinden Vinden är styrningen med nationella styrdokument kommunen inte kan påverka och dokument kommunfullmäktige beslutar om. En övergripande plan för social mångfald har antagits under projekttiden och en ny vision, Karlskrona 2030. Projektet har bidragit till att det i ny inköps- och upphandlingspolicy samt i ny kommunikationspolicy finns skrivningar om att beakta jämställdhet. Jämställdhet saknas i visionen, Karlskrona 2030. Projektet har granskat budget 2013 se rubrik verksamhetsplan och budget. Ledningsprocesser I huset olika rum finns ledningsprocesser, stödprocesser och kärnprocesser. Ledningsprocesser är system och rutiner som används för planering, genomförande och uppföljning. Verksamhetsplan och budget Projektet har granskat budget för 2013 och internbudgetar för samma år. Granskningen visar att det ofta saknas bekönade och jämställdhetsintegrerade mål. Jämställdhet nämns däremot vanligen i löpande text. Vidare ser projektet att det saknas indikatorer för kön/jämställdhet. Granskningsresultat finns som bilaga. Projektet har tittat på styrande partiers budgetförslag inför 2014. Budgeten synliggör kön inledningsvis i skrivning om kvinnligt företagande, i övrigt saknas kön. Kvalitetsledning Kvalitetsledning är planer för att kvalitetssäkra verksamheter, riktlinjer. Kommunens kvalitetsnätverk har fått information om makequality som verktyg. Projektet ser här en diskussion om jämställdhet som kvalitetsfråga på flera förvaltningar med det finns inget beslut på övergripande nivå om fortsatt användande av makequality eller riktlinjer för jämställdhets i kvalitetsarbetet framöver. Karlskrona kommun 25
Övriga ledningsprocesser Gällande övriga ledningsprocesser har projektet tittat på uppföljning i årsredovisning och bokslut/verksamhetsberättelser. I årsredovisning saknas ofta kön. I bokslut/verksamhetsberättelse skiljer det sig mellan förvaltningarna men flertalet saknar kvalitetsmått och uppföljning av jämställdhet. Stödprocesser Stödprocesser är det som organisationen behöver tillföra för att fungera effektivt som administrativa system och rutiner. HR Inom HR (Human resourses) är jämställdhetarbetet lagstadgat med lönekartläggningar som exempel. Projektet har inte haft ett internt perspektiv och därmed inte fokuserat på det interna arbetet. Ett dokument för jämställd rekrytering har skrivits fram av projektledare men det är inte klart hur det kommer att beaktas i rekryteringsprocessen framöver. Kommunikation Gällande kommunikation pågår ett arbete efter att kommunfullmäktige antagit nya policyers som beaktar jämställdhet. Kommunikationsavdelningen efterfrågar checklista som stöd i fortsatt arbete. Upphandling Arbete pågår efter beslut om ny inköps- och upphandlingspolicy. Jämställdhet beaktas i policy och upphandlingsenheten tar upp jämställdhet i utbildning för medarbetare som ska upphandla. Övriga stödprocesser Med övriga stödprocesser menar projektet ekonomi och här pågår arbete med att skriva in i anvisningar för olika dokument om att använda könsuppdelad statistik. Det kan också vara IT-system för att följa upp kvalitet i verksamheten, medborgar- och brukarundersökningar. Det pågår diskussioner om vilka undersökningar som går att beställa så kön presenteras. Kärnprocesser I det innersta rummet finner vi kärnprocesserna. Kärnprocesser är det som levereras till medborgarna, myndighetsutövning, välfärdstjänster och långsiktig samhällsutveckling. Myndighetsutövning Myndighetsutövning är biståndsbedömning, betyg, bygglov och tillsynsärenden. Processer ska jämställdhetsintegrera på vissa förvaltningar. Handikappförvaltningen och äldreförvaltningen har beslutat att jämställdhetsintegrera processer som rör myndighetsutövning. Sunnadalskolan har arbetat med betyg i Idrott och hälsa för flickor och pojkar. Utbildningsförvaltningen arbetar med att titta på hur elever når kunskapsmål ur Karlskrona kommun 26
ett jämställdhetsperspektiv. Men även studieavbrott, inflytande, hälsa och resursfördelning. Socialförvaltningen arbetar också med jämställdhet inom sitt verksamhetsområde. Välfärdstjänster Välfärdstjänster är skola, omsorg, ekonomiskt bistånd och tekniska förvaltningens samhällsservice. Barn- och ungdomsförvaltningen har skrivit i sin handlingsplan att lust att lära ska granskas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Handikappförvaltningen och äldreförvaltningen har beslutat att jämställdhetsintegrera processer som rör omsorg. I projektet har tekniska förvaltningen använt en checklista för att titta på sandupptag och snöröjning ur ett jämställdhetsperspektiv och kunnat se att förvaltningen gör rätt prioriteringar ur ett jämställdhetsperspektiv. Långsiktig samhällsutveckling Långsiktig samhällsutveckling är samhällsplanering, företagsklimat och bostadsförsörjning. Projektet har arbetat med Samhällsbyggnadsförvaltningen i deras arbete med en ny fördjupad översiktsplan för skärgården. Förvaltningen har tagit fram en social konsekvensanalys som alla medarbetare på planavdelningen ska använda i sitt fortsatta arbete. Konsekvensanalysen har jämställdhetsintegerats och ska användas i det fortsatta arbetet. Struktur och kultur Struktur beskriver regler, ansvar, befogenheter och rutiner. En formell jämställdhet. Kultur blir synlig i förhållningssätt, värderingar och invanda mönster. Vissa planer är icke-planer och vissa beslut icke-beslut. Informella processer påverkar faktisk jämställdhet. Projektet har arbetat med att skapa en hållbar struktur för att så skapa förutsättningar för jämställdhetsintegrering. När jämställdhet finns med i styrdokumenten och i processer på olika nivåer kan organisationen gå vidare och arbeta med de informella förutsättningarna. Man skulle kunnat arbeta med kulturen parallellt men det fanns inte resurser i projektet för detta mer än när förvaltningar själv valde att arbeta med mötet med medborgare. I det kontinuerliga lärandet har normer och värderingar beaktats även om tyngdpunkten i projektet varit strukturen. En övergripande plan för social mångfald har antagits i kommunfullmäktige där varje nämnd och bolag skulle ta fram handlingsplaner med mål och åtgärder. Än är det få handlingsplaner som beslutats i nämnder och bolag. Oförutsedda effekter Under projekttiden antog Kommunfullmäktige en plan för social mångfald. Det ledde till en konflikt mellan jämställdhet och mångfald. Frågor som diskuterats är om organisationen ska arbeta specifikt med jämställdhet då det finns en mångfaldsplan som beaktar alla diskrimineringsgrunder. Användandet av könsuppdelad statistik ifrågasattes och diskuterades. Under projektet har en dialog förts med politiker och medarbetare i ledning och mångfaldsnätverk. Mångfalds- och folkhälsostrateg har deltagit i arbetet som har utmynnat i en klarare bild i organisationen om vikten av könsuppdelad statistik för en god kvalitet på de tjänster och den service kommunen tillhandahåller. Karlskrona kommun 27
Tidigare jämställdhetssamordnare slutade under projektet och en ny medarbetare började. Under projektet har ett jämställdhetspolitiskt nätverk bildats på initiativ av ansvarigt kommunalråd. Nätverket består av ledamöter från kommunfullmäktige som träffas över partigränserna för att främja jämställdhet. I dagsläget har en träff genomförts och med representanter från några av de politiska partierna. En ny kommunikationspolicy har antagits i Kommunfullmäktige med skrivning om jämställdhet. Kommunikationsavdelningen efterfrågar SKL:s checklista. Antagandet av budget har flyttats från juni till november. Det har medverkat till att vi inte kunnat se resultat och utvärdera enligt den utvärderingsplan som antagits. Det är ännu för tidigt att säga något om det varit positivt eller negativt för jämställdhet då budgeten inte är antagen. Det finns dock signaler om att HÅJ haft en positiv inverkan på val av indikatorer. Hjälp med att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrerade internbudgetar efterfrågas. På överförmyndarnämnden har en kartläggning över ställföreträdares arvode gjorts. Kartläggningen visar att män som är ställföreträdare får en högre ersättning. För att veta om det är ett ojämställdhetsproblem krävs en vidare analys, något de kommer att arbeta vidare med. I arbetet med framtagandet av budgetförslag för 2014 från de styrande partierna har det valts indikatorer till mål utifrån de mått som går att få könsuppdelade. Karlskrona kommun 28
Utvärdering och lärdomar Metodval Projektgruppen för utvecklingsarbetet HÅJ 2 gjorde några viktiga metodval i samband med planeringen av projektets genomförande. I samråd med SKL valdes lärande uppföljning som utgångspunkt för arbetet. Detta ledde också till att projektmålen och aktiviteterna definierades med hjälp av programlogik och utvärderingsaktiviteterna med hjälp av metoden utvärderingsdesign. Lärande uppföljning Den typ av verksamhetsutveckling som syftar till att förstärka social hållbarhet kan svårligen beskrivas och mätas enbart med kvantitativa termer. Lärande uppföljning syftar till att förstärka genomförda kvalitativa och kvantitativa uppföljningar genom att erbjuda tillfällen för lärande. Detta sker genom reflektioner och problematiseringar där erfarenheter och uppföljningsresultat bearbetas till insikter som ska leda till förbättringar. Den som ansvarar för lärande uppföljning fungerar som samtalsledare och hjälper verksamhetens företrädare att reflektera över situationen. Lärande uppföljning som metod används fortlöpande under ett utvecklingsarbete och fungerar som ett stöd i utvecklingsprocessen. Den förstärker lärdomar och stödjer långsiktighet i och hållbarhet av jämställdhetsintegrering. När nu HÅJ 2 närmar sig slutet av projekttiden kan konstateras att valet av uppföljningsmetod var lyckat och kommer att leda till fortsatta förbättringar inom jämställdhet. Programlogik I det optimala tillvägagångssättet är det projektägaren som arbetar med programlogiken och fastställer vilka långsiktiga effekter som förväntas efter projekttiden, vilka resultat som är nödvändiga för att effekterna ska kunna förverkligas, och slutligen vilka aktiviteter som behövs inom projektet för att resultaten rimligen ska kunna uppnås. Fördelen med metoden är att projektets mål och arbetssätt blir väl förankrade hos dem som deltar i arbetet. Den skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och en gemensam förståelse för problematiken kring frågeställningen. Nackdelen är att detta arbetssätt är tidskrävande. Projektgruppen för HÅJ 2 valde att ta fram ett förslag till programlogik och utvärderingsplan (utvärderingsdesign) som sedan fastställdes av kommunstyrelsens allmänna arbetsutskott. Figur 3: Programlogik kan beskrivas som ett flöde som läses och arbetas med från höger till vänster till skillnad från vanliga flödesscheman. Resurser Aktiviteter Resultat (kortsiktiga) Effekter (långsiktiga) Källa: Lärande uppföljning för jämställda verksamhetet, SKL Karlskrona kommun 29