Samhällsekonomin. sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen. avtar kännbart. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel.

Prognos 3.8.11 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 11 1 Samhällsekonomin sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen avtar kännbart Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 535 7349 L Ö N TA G A R N A S

Ekonomisk prognos 11 1 Samhällsekonomin sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen avtar kännbart Löntagarnas forskningsinstitut spår att BNP-tillväxten i Finland blir 3,6 i år, dvs. bara, procentenheter lägre än i institutets förra prognos den 9 mars 11. Trots svagare internationella konjunkturer växer ekonomin något ännu i slutet av 11. Tillväxten hålls uppe av exportföretagens ökade orderstock och en relativt stark inhemsk efterfrågan. Nästa år förutspås Finlands BNP-tillväxt bli,1 eller en procentenhet lägre än i prognosen i våras. Prognosen bygger på uppfattningen att den ökade osäkerheten drar ned företagens investeringar i såväl utvecklade länder som tillväxtländer. Det inverkar negativt särskilt på länder som Tyskland, Finland, Sverige och Österrike i vars export produktionen av investeringsvaror och tillhörande tjänster har stor tyngd. Även om risken för en ny finanskris har ökat påtagligt kommer de globala finansmarknaderna enligt vår bedömning inte att kollapsa på samma sätt som hösten 8. När en öppen finanskris undviks blir avmattningen i tillväxtländernas BNP-tillväxt inte särskilt stor. Tillväxten i tillväxtländerna skapar tillsammans med något lugnare förhållanden på kapitalmarknaderna i utvecklade länder förutsättningar för produktionsåterhämtning under andra halvåret 1. Så sker i Finland redan därför att arbetsmarknadsläget inte hinner försämras nämnvärt och att kraftiga finanspolitiska nedskärningar har kunnat undvikas. Även om produktionsavmattningen motverkar en förstärkning av de offentliga finanserna under nästa år förbyts underskottet i ett litet överskott. I internationell jämförelse ter sig Finlands offentliga finanser starkare än förut, och någon högre räntepremie på finska statens långa lån är således inte att vänta. Det kan inte helt uteslutas att den nuvarande skuldkrisen i Europa kan komma att förvärras avsevärt och sprida sig till bankerna. Om så sker skulle samhällsekonomin åtminstone i EU-länderna och med största sannolikhet också i Nordamerika åter sjunka ned i recession. Det skulle då bli ännu svårare än förut att hålla ihop den europeiska valutaunionen. Tillväxten i Europa bromsar in BNP i EU-länderna och euroområdet växte med,5 under första kvartalet 11 och med 1,7 under det andra kvartalet jämfört med året innan. Under det andra kvartalet var tillväxten dock bara, jämfört med föregående kvartal. På grund av turbulensen till följd av skuldkrisen i Europa blir tillväxten under andra hälften av 11 jämförelsevis låg. BNP-tillväxten i euroområdet och EU-länderna beräknas bli 1,6 i år. Nästa år har euroområdet en BNP-tillväxt på bara 1,. Siffran dras ned av tillväxtinbromsningen i början av nästa år även om de ekonomiska utsikterna ljusnar något och tillväxten ökar mot slutet av året. Lägst är tillväxten fortsättningsvis i Medelhavsområdet, men med tilltagande försiktighet hos investerarna backar tillväxten mer än genomsnittligt i Tyskland och Sverige, vilket har stor inverkan på Finlands export. I Tyskland ökar totalproduktionen ännu i år med,4 Industriproduktion i euroområdet och eurons kurs mot USdollarn :1 11:8 1 M ånatlig förändring, 1 m ån. glidande m edeltal, E U R /U S D -1 Indus triproduk tion i euroområdet (vänster skala) E urons genom s nitts k urs m ot US -dollarn (höger skala) - :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: E C B, E uros tat Industriförtroende och industriproduktion i euroområdet 199:1 11:8 1 11 1 9 5= 1 S aldotal 8-3 Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) 7-4 199:1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 K älla: E uros tat 1,8 1,6 1,4 1, 1,,8,6 1-1 - (19)

men nästa år med bara 1,5. I Sverige backar tillväxten från 4,6 till,5. En relativt svag inhemsk efterfrågan präglar fortfarande utvecklingen i EU- och euroområdet. Investeringarna hålls tillbaka av det oroliga läget på kapitalmarknaderna och den privata konsumtionen dämpas av finanspolitiska åtstramningar och allt dystrare ekonomiska utsikter. När finanspolitiken stramas åt stannar tillväxten i den offentliga efterfrågan på,4 nästa år. Den genomsnittliga arbetslösheten i euroområdet sjunker inte längre utan ligger kvar på årets nivå, dvs. 1. Råvarupriserna sjunker räntorna fortsatt låga Avmattningen i den globala tillväxten pressar ned råvarupriserna på världsmarknaden. Enligt vår bedömning kommer oljepriset (Brent), som i snitt ligger på 15 US-dollar/fat i år, nästa år att sjunka till i genomsnitt 1 US-dollar. Då pristrenden också för andra råvaror snarare pekar nedåt ger importpriserna inte längre fart åt inflationen i euroområdet. Konsumentprisinflationen i euroområdet väntas avta från,4 i år till 1,6 nästa år. En inflationstakt på mindre än ger ECB möjlighet att stödja tillväxten med en expansiv penningpolitik. ECB förväntas därför sänka styrräntan med,5 procentenheter nästa år. Den förväntade räntesänkningen syns redan i marknadsräntorna. I de korta räntorna väntas inga nämnvärda förändringar under prognosperioden. Tre månaders Euribor beräknas ligga på i genomsnitt 1,4 i år och nästa år och räntan på tioåriga statsobligationer på i genomnsnitt 3 respektive,6. Eurons kurs mot US-dollarn antas ligga kvar ungefär på nuvarande nivå. Skuldproblem finns på bägge sidor om Atlanten, men både USA och Tyskland åtnjuter fortfarande förtroende på finansmarknaderna och lockar till sig investeringar som tenderar att stärka deras valutor. Andra attraktiva investeringsobjekt är schweizerfrancen, den japanska yenen och guld. Kina har revalverat sin valuta mot US-dollarn med omkring 4 hittills i år och väntas fortsätta göra det i minst samma takt. Kina måste ju försöka stävja den ökade inhemska inflationen. Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i euroområdet 199:1 11:8 11 15 1 95 9 85 5= 1 Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) S aldotal 8 199:1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 K älla: E uros tat BNP-tillväxt 1, 11 och 1 F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land 1 11 1 1-1 - -3-4 Allvarliga ekonomiska problem i USA ännu nästa år BNP-tillväxten i USA blev under första halvåret 11 mindre än en procent på årsnivå. Totalproduktionen var under första halvåret -6-4 - 4 6 8 1 K älla: E uros tat, Löntagarnas fors k nings ins titut Ekonomisk utveckling i euroområdet 1 1 Tabell 1. Internationell ekonomi Totalproduktion, volymtillväxt () 1 11p 1p Förenta staterna 3, 1,4 1,3 Euro-17 1,8 1,6 1, Tyskland 3,6,4 1,5 Frankrike 1,5 1,6 1,3 Italien 1,3,9,8 EU7 1,9 1,7 1,3 Sverige 5,7 4,6,5 Storbritannien 1,4 1, 1, Japan 4, -,5, Ryssland 4, 4, 3,5 Kina 1,3 9, 8,5 Källa: BEA, BOFIT, Eurostat, Löntagarnas forskningsinstitut B N P P rivat k ons um tion O ffentlig k ons um tion B ruttobildning av fast kapital E x port Im port 1 11p 1p 4 6 8 1 1 K älla: E uros tat, Löntagarnas fors k nings ins titut (19)

dock ännu knappt större än året innan. Av föregående års tillväxt på 3 utgjordes nästan hälften av lagerpåfyllnad efter recessionen. Men den effekten har klingat ut. Andra tillväxthämmande faktorer är den stagnerade bostadsmarknaden och neddragningar av offentlig konsumtion och investeringar. Hushållens stora skuldbörda bromsar också tillväxten i privat konsumtion, och med nuvarande sparkvot kommer skuldbördan inte att lätta särskilt snabbt. Arbetslösheten har redan länge rört sig kring 9 och sysselsättningsgraden kring 58 nivåer som senast sågs under depressionen för närmare 3 år sedan. Hittills har andra privata investeringar än bostadsinvesteringar och utvecklingen av utrikeshandeln stött den bräckliga tillväxten. Flera konjunkturindikatorer som presenterats den senaste tiden visar på att tillväxten i USA saktar in påtagligt. Tillväxten blir svag både i år och nästa år och beräknas stanna på 1,3 1,4. Vid nästa årsskifte kan USA till och med sjunka in i recession. Den spirande tillväxten kunde nästa år få grogrund i förbättrad lönsamhet för företagenoch i privata investeringar. Det skulle förbättra sysselsättningen och uppmuntra hushållen att konsumera. Förenta staternas centralbanks (Fed) beslut att frysa styrräntan på en nivå nära noll fram till 13 stöder tillväxten. Om tillväxtutsikterna ytterligare försämras kan Fed trots inflationshot snabbt starta det tredje programmet med köp av statsobligationer. Det skulle pressa ned de långa räntorna men ha rätt obetydliga effekter på realekonomin. Även om den amerikanska förbundsstaten också framöver kunde skuldsätta sig till mycket låg ränta har president Obama på grund av det politiska läget små möjligheter att få kongressens godkännande till finanspolitiska stimulansåtgärder. Följaktligen väntas han inte få igenom fortsatta sänkningar av arbetsgivaravgifterna och förlängning av perioden för arbetslöshetsersättningar under nästa år, vilket i kombination med det redan godkända sparpaketet bidrar till att dämpa tillväxten med drygt en procentenhet. Relativt arbetslöshetstal i valda länder 9:1 11:7 11 1 9 8 7 6 9:1 9:7 1:1 1:7 11:1 11:7 K älla: E uros tat Inflation i valda länder :1 11:7 6 4 - Ty s k land E uroom rådet F inland E uroom rådet U S A Japan Japan återhämtar sig efter tsunamin Följderna av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan i mars på vissa industribranschers globala produktionskedjor återspeglades i en något avtagande tillväxt i många länder. Samtidigt som produktionskedjorna småningom börjat återhämta sig under sommaren och emellanåt gett upphov till positivare ekonomiska nyheter har det dock blivit allt uppenbarare att det skuldtyngda Japan har stora svårigheter att finansiera återuppbyggnaden av de jordbävningsdrabbade områdena. Av allt att döma kommer återuppbyggnaden i Japan, som kan gynna exportmarknaden för finländska sågar och den finländska snickeriindustrin, att ta flera år i anspråk. Någon större efterfrågeboom är inte att vänta under nästa år. Tillväxten i tillväxtländerna avtar något Tillväxtländernas betydelse i världsekonomin ökar hela tiden. Enligt Internationella valutafondens (köpkraftskorrigerade) beräkningar utgjorde det största tillväxtlandets, dvs. Kinas, BNP redan nästan 14 av världsekonomin i fjol och var därmed i samma klass som USA:s privata konsumtion eller hela euroområdets totalproduktion. Mätt med bruttonationalprodukten är Kina och Indien sammantaget redan lika stora -4 :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: E uros tat, O E C D Styrräntor och kort marknadsränta 3.1. 6.8.11 7 6 5 4 3 1 Euribor 3 mån. E C B :s s ty rränta U S A :s c entralbank s s ty rränta 1.1. 1.1. 1.1.4 1.1.6 1.1.8 1.1.1 K älla: E uropeis k a c entralbank en, F inlands B ank (19)

som USA eller hela EU. Om dessutom Brasilien och Ryssland tas med i beräkningarna stiger de fyra största tillväxtländernas, BRIC-ländernas, andel av världsekonomin redan till en fjärdedel. BRIC-länderna står för drygt hälften av den globala tillväxten. Å andra sidan kämpar de alla nu mot hög inflation, vilket för sin del hämmar tillväxten. Valutakurser 3.8.6 6.8.11 13 3.8.6= 1 Fortsatt hög tillväxt i Kina och Indien Den snabba tillväxttakten i Kina undermineras av interna obalanser i ekonomin. Inflationen uppgick enligt senaste uppgifter till 6,5. Den höga inflationen är förknippad med en ännu högre löneökning. Den senaste tiden har Kina försökt dämpa den interna revalveringen genom att strama åt penningpolitiken och låta landets valuta förstärkas något mer än förut. Det bidrar till att minska Kinas export men också till att stärka balansen i världsekonomin. I takt med brant stigande löner har tillväxten i privat konsumtion tagit fart i Kina. Det är regeringens mål att öka den privata konsumtionens andel av BNP med 1 procentenheter under åren framöver, vilket innebär en helomvändning i landets senaste tillväxtstrategi där investeringskvoten hann stiga till 46. Trots den nominella löneökningen har den kinesiska exporten hållit fortsatt god fart. Den ekonomiska tillväxten har dock tydligt mattats av under första halvåret från 1,3 förra året och trenden antas fortsätta så att landets totalproduktion växer med 9 i år och 8,5 nästa år. I Indien har den höga inflationen på drygt 9 lett till penningpolitiska åtstramningar och tillväxten blir därför något lägre än väntat. Löneökningen och tillväxten i privat konsumtion avtar medan tillväxten i industriproduktionen däremot klart tagit fart under den senaste tiden. Indiens export är på väg att diversifieras till att innefatta olika industriprodukter. Tillväxten förutses bli hög både i år och nästa år, dvs. omkring 8. Tillväxttakten i Ryssland blir lägre än väntat Tillväxten i Ryssland har varit oväntat låg under första halvåret. Under det andra kvartalet föll den redan till 3,4. Orsaken låg i att exporttillväxten stannade av samtidigt som tillväxten i importen sköt i höjden och blev drygt. Trots att den höga inflationen tärt på hushållens realinkomster har den privata konsumtionen fortsatt att öka. De extra inkomster som oljeprisstegringen genererat har inte som förut kanaliserats till ökning av den inhemska produktionen, som dock väntas öka något under andra halvåret. För helåret blir tillväxten 4 men den vikande internationella konjunkturen väntas åter dämpa tillväxten något under nästa år. För Brasilien ser olika mätare på landets ekonomi rätt bra ut trots att även Brasilien tvingas bekämpa inflationen. Kapitalimporten har lett till ett kraftigt ökat penningutbud och appreciering av landets valuta. Underskottet i bytesbalansen har ökat men i rätt måttlig takt. Den offentliga och den utländska skuldsättningen är inte farligt hög. Finanspolitiken har skärpts och är inte längre expansiv. Tillväxten avtar och väntas bli 3, 3,5. Tillväxten i Finlands export dämpas märkbart nästa år Exporten av varor och tjänster ökade sist och slutligen med 8,6 förra året, medan exporttillväxten i vår marsprognos hade upps- 1 11 1 9 8 7 3.8.6 1.1.8 1.1.9 1.1.1 1.1.11 K älla: E uropeis k a c entralbank en Ekonomiska indikatorer för USA 199:1 11:7 1 1 8 6 Index C N Y /E U R JP Y /E U R U S D /E U R 4 ISM index över USA:s indus triak tivitet M ic higanunivers itetets index över konsumentförtroende 199:1 1994:1 1998:1 :1 6:1 1:1 Källa: ISM, University of M ichigan Industriförtroende och industriproduktion i Finland 1993:1 11:8 14 1 1 8 5= 1 S aldotal - 6 Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) 4-4 1993:1 1996:1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: E uros tat 4 (19)

kattats till 5,1. Särskilt tjänsteexporten blev betydligt högre än prognostiserat. I år beräknas exportvolymen totalt stiga med drygt 6 och importen i en något långsammare takt än så. Positiv effekt på exporten i år har uppsvinget i tjänsteexporten medan det försämrade marknadsläget för processindustrins varuexport i slutet av året inverkar negativt. Tack vare en god orderstock inom tillverkningen av maskiner och utrustning är branschens export fortsatt stark nästa år. Det oaktat kan exporten rentav tillfälligt minska under de första månaderna nästa år för att dock ta fart senare under året så att exporttillväxten slutligen blir 3,6. Importtillväxten blir nästa år en procentenhet lägre än exporttillväxten. Importpriserna ökar ännu i år snabbare än exportpriserna, men nästa år förbättras bytesförhållandet för första gången på länge när avmattningen i den globala tillväxten pressar ned priserna på olja och andra råvaror. Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i Finland 1996:1 11:8 13 1 11 1 9 8 7 5= 1 S aldotal Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) 3 1 Företagstjänster stöder tillväxten i år och nästa år 6-1 1996:1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: E uros tat Av de olika branscherna växer industrin i år med drygt 5 och nästa år med knappt 3. Förutom primärproduktionen och gruvdriften ökar företagstjänsterna klart snabbare än BNP i år. Också nästa år bidrar företagstjänsterna, som delvis går på export, till att stödja tillväxten. Tillväxten i byggbranschen faller från 6 i år till 3 nästa år. Inom handeln och transportbranschen är avmattningen klart mindre. Basservicen växer i en låg takt på 1, 1,5 både i år och nästa år som följd av den långsamma tillväxten i de offentliga finanserna. Investeringarna ökar men i lägre takt än förut Den totala investeringsvolymen ökade något i fjol jämfört med den mycket låga nivån 9. Investeringarnas tillväxttakt var fortsatt hög under det första kvartalet i år. Den vikande konjunkturen kommer dock att reflekteras även i investeringarna under nästa år. Bostadsbyggandet vände brant uppåt under 1. Uppgången var stark särskilt från och med det andra kvartalet jämfört med året innan. Vi förutspår att tillväxten i bostadsbyggandet avtar i år men för helåret uppgår till 1. Nästa år ligger bostadsbyggandet kvar på oförändrad nivå. För övrigt husbyggande skedde den branta vändningen uppåt något senare, dvs. under fjolårets sista kvartal och första kvartalet 11. Enligt vår bedömning blir tillväxttakten 9 i år. Tillväxten för övrigt husbyggande avtar något efter hand som de ekonomiska utsikterna försämras och beräknas stanna på 3 nästa år. Däremot sker det relativt små förändringar inom jord- och vattenbyggnad. En svag uppgång kan dock skönjas under nästa år bland annat tack vare ban- och vägprojekt. Investeringarna i maskiner och utrustning sjönk med 6,9 förra året. Under det första kvartalet i år steg de med 6,5 jämfört med motsvarande period i fjol. Också registreringen av nya motorfordon under första halvåret pekar på en kraftig uppgång i år. Vi förutspår att investeringarna i maskiner och utrustning ökar med 9,6 i år. Trots den vikande konjunkturen bedöms investeringarna i maskiner och utrustning fortsätta att växa under nästa Bytesbalansunderskott i förhållande till BNP 1 F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: IM F BNP och export 1985 1 1-1 -15-1 -5 5 1 års referenspriser, årlig procentuell förändring - E x port BNP till marknadspris -3 1985 1989 1993 1997 1 5 9 (19)

år, om än i en klart långsammare takt. Ökningen beräknas uppgå till 3,6 1. Totalt sett beräknas volymen av de privata investeringarna växa med 8,5 i år och, nästa år. De offentliga investeringarna växer med 6,4 i år främst tack vare kommunernas investeringar för att nästa år ligga kvar på oförändrad nivå. Tabell. Försörjningsbalans Sysselsättningstillväxten avtar Sysselsättningsnedgången bröts förra året. I år har sysselsättningen ökat varje månad frånsett mars, och i juli växte de sysselsattas antal med 1,1. Uppgången i sysselsättningen blir dock trög till följd av den avtagande ekonomiska tillväxten under slutet av året och nästa år. Vi spår att sysselsättningen för helåret 11 växer med i genomsnitt,9. Ökningen fortsätter 1, men takten sjunker till i genomnsnitt,5. Mätt med antalet arbetstillfällen är ökningen i år och nästa år 1. Typiskt i en recession är att arbetskraftsdeltagandet minskar eftersom arbetslösa försvinner ur arbetskraften när de upphör att aktivt söka arbete. Också den åldrande befolkningsstrukturen i Finland bidrar till att minska arbetskraftsdeltagandet. När läget på arbetsmarknaden förbättras ökar arbetskraftsdeltagandet i regel åter. När arbetslösheten ökade 9 och 1 minskade även arbetskraftsdeltagandet. Trots att sysselsättningen börjat öka har någon större uppgång i arbetskraftsdeltagandet ännu inte kunnat skönjas, delvis även beroende på den förändrade åldersstrukturen. Särskilt kvinnornas arbetskraftsdeltagande sjönk ännu under första halvåret i år. Den genomsnittliga förändringen jämfört med motsvarande period ett år tidigare var i januari juli en nedgång på,4 procentenheter. Arbetskraftsdeltagandet förblir i år i genomsnitt oförändrat jämfört med fjolåret och ökar nästa år med,1 procentenheter. 1 1 11p 1p Mrd. Procentuell volymförändring () Bruttonationalprodukt 18,3 3,6 3,6,1 Import 7,3 7,4 5,7,6 Totalt utbud 5,6 4,7 4,, Export 7,6 8,6 6,4 3,6 Konsumtion 14,8,1 1,8 1,4 privat 98,5,7, 1,8 offentlig 44,3,6,8,5 Investeringar 33,9,8 8, 1,9 privata 9,3 3,9 8,5, offentliga 4,6-3,8 6,4, Lagerförändring (inkl. statistiskt fel) 1 1,3 1,,, Total efterfrågan 5,6 4,7 4,, 1 Volymförändring uttryckt i procentenheter av BNP. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Till följd av förändringarna i sysselsättningen och arbetskraftsvolymen sjunker antalet arbetslösa i år med 1 personer från fjolårets genomsnittsnivå och förblir nästa år i det närmaste oförändrat. Arbetslösheten beräknas både i år och nästa år uppgå till i genomsnitt 8. Finlands varuexport i januari maj 11 S verige Ty s k land R y s s land H olland S torbritannien U S A K ina K älla: Tullen 1 3 4 5 1 15 A ndel av exporten (nedre skalan) F örändring (övre s k alan) Bytesförhållande och handelsbalans 1998 1 14 1 1 8 6 4 5 = 1 M n euro H andels balans (höger skala) B y tes förhållande (vänster skala) 1998 4 6 8 1 1p Konjunkturindikator för produktionen 1996:1 11:6 13 1 11 1 9 = 1 15 1 5 8 1996:1 1999:1 :1 5:1 8:1 11:1 K älla: S tatis tik c entralen (19)

Anpassningen av arbetsvolymen i ekonomin sker inte bara genom förändring av sysselsättningen utan också via antalet arbetade timmar. Typiskt i konjunkturväxlingar är att antalet arbetade timmar till en början anpassas mer än sysselsättningen och när produktionen åter vänder uppåt också börjar öka före sysselsättningssiffrorna, eftersom antalet arbetade timmar är lättare att anpassa än antalet sysselsatta. Det framgick bland annat förra året då timmarna ökade trots att sysselsättningen i genomsnitt fortfarande minskade. Om konjunkturuppgången hade fortsatt skulle utvecklingen småningom ha vänt och sysselsättningen således ökat något mer än antalet arbetade timmar. En avtagande tillväxt innebär dock att sysselsättningsökningen dämpas då företagen blir försiktigare i sina rekryteringar. Tillväxten i antalet arbetade timmar minskar också till följd av permitteringar och färre övertidstimmar. Antalet arbetade timmar ökar i år och nästa år i samma takt som sysselsättningen, dvs. med,9 respektive,5. Ekonomisk upp- och nedgång sker delvis också via produktivitetstillväxt. Arbetsproduktiviteten vände uppåt 1 efter två år av nedgång. BNP-tillväxten på 3,6 och ökningen i antalet arbetade timmar på,9 i år betyder att produktiviteten ökar med,5 per arbetad timme. 1 växer produktiviteten på motsvarande sätt med 1,6 per arbetad timme. Inflationen mattas av Konsumentpriserna i Finland stiger under prognosperioden fortfarande klart snabbare än genomsnittet för euroområdet. Avmattningen i den globala tillväxten bromsar dock uppgången i priserna på olja och andra råvaror, vilket dämpar även den inhemska inflationen redan i år så att den 11 blir i genomsnitt 3,3. Nästa år bidrar sjunkande priser på råvarumarknaderna och och inte längre stigande boendekostnader till att bromsa den inhemska inflationen. Som motvikt stiger dock en del indirekta skatter (bl.a. bränsle-, alkohol-, tobaks-, sötsaks- och fordonsskatten), vilket bidrar till inflationen med drygt en halv procentenhet. Totalt sett avtar inflationen dock till i genomsnitt omkring,6 nästa år. BNP och sysselsättning 199 1 8 6 4 - -4-6 BNP till marknadspris, års referenspriser, procentuell förändring -8 A ntal s y s s els atta, procentuell förändring -1 199 1993 1996 1999 5 8 11p Investeringar 199 1 1 1 8 6 4 Mn euro, till års referenspriser Ma s kin e r, u tru s tn in g o ch tra n s p o rtm e d e l B o s ta d s b yg g a n d e Övrigt hus byggande Jo rd - o ch va tte n b yg g n a d Ö vrig a in ve s te rin g a r 199 1993 1996 1999 5 8 11p Lönerna stiger långsammare än priserna i år Arbetskraftsutbud och sysselsättning 1985 1 Under 1 steg lönerna i lägre takt än tidigare på -talet, och inkomstnivån fortsätter att stiga i måttlig takt även i år. De nominella inkomsterna beräknas öka med,9. Avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden har förts på förbundsnivå och löneökningarna är avtalade för ett år. Avtalsperioderna varierar branschvis liksom också avtalsstrukturen. Största delen innehåller en företags- eller arbetsplatsspecifik lokal pott. En typisk löneökningsmall bestod i början av året av en generell löneökning på cirka en och en halv procent och en lokal pott på knappt en procent. Den höjande effekten av löneglidning och strukturella faktorer på inkomstnivån är i år något större än förra året. Små lönelyft har inneburit att Finlands priskonkurrenskraft mätt med enhetsarbetskostnader förbättras i euroområdet. Den under året accelererade inflationstakten har tärt på köpkraften, och realinkomsterna sjunker med nästan en halv procent i år. 1 pers oner 8 6 4 A rbets k raft S y s s els atta 1985 1989 1993 1997 1 5 9 (19)

Den svaga realinkomstutvecklingen ökar trycket på lönehöjningar och ansträngningarna att stärka löntagarnas köpkraft och konsumtionsmöjligheter. När löneavtalen ingås på förbundsnivå får de avtalade lönehöjningarna inom en bransch genomslag i lönekraven i andra branschers senare löneförhandlingar. Enligt vår prognos stiger lönerna nästa år med drygt 3 och realinkomsterna växer måttligt. Utgångspunkten är antagandet om ökad lönesamordning på arbetsmarknaden. I praktiken påverkas löne- och prisutvecklingen i varje fall av vilken lönehöjningslinjen blir i det osäkra ekonomisaka läget. Tillväxten i hushållens köpkraft försvagas Tillväxten i lönesumman blir i år högre än förra året, dvs. 5,. Orsaken ligger i en något snabbare inkomstökning och ett ökat antal arbetade timmar. Kapital- och företagarinkomsterna beräknas öka i något snabbare takt än lönesumman. Den låga inflationen 1 återspeglas i årets indexförhöjningar av transfereringarna, och socialskyddsförmånerna ökar därför i något lägre takt än lönesumman. Förändringarna i förvärvsinkomstbeskattningen har endast obetydlig effekt på hushållens köpkraft. Den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg, men ändringarna i statens inkomstbeskattning verkar i motsatt riktning. Hushållens nominella disponibla inkomster ökar med 4,4. Den allt högre inflationstakten innebär dock att tillväxten i hushållens sammantagna reala köpkraft blir 1,4 och alltså lägre än förra året. Nedgången i realinkomsten medför att den reala disponibla inkomsten per löntagare sjunker med omkring en halv procent. Tillväxten i lönesumman dämpas något nästa år då antalet arbetade timmar ökar i mindre grad än i år. Däremot ökar tillväxten i transfereringarna till hushållen något då den höga inflationstakten 11 leder till indexjusteringar på nästan 4 under nästa år. Ändringarna av inkomstbeskattningen och socialförsäkringsavgifterna bedöms påverka köpkraftsutvecklingen endast marginellt då åtgärder i motsatt riktning gör att effekterna i stort sett tar ut varandra. Med dessa antaganden beräknas tillväxten i de disponibla inkomsterna bli 4,3 nästa år eller omkring en procentenhet lägre än i år. Ökningen i den reala köpkraften stannar på 1, trots att inflationen avtar. Följaktligen kommer lönernas andel av företagens mervärde att krympa både i år och nästa år. Relativt arbetslöshetstal 1985 1 15 1 5 1985 1989 1993 1997 1 5 9 Arbetsproduktivitet och arbetade timmar 199 1, årlig förändring 1 5-5 A rbets produk tivitet A rbetade tim m ar -1 199 1993 1996 1999 5 8 11p Enhetsarbetskostnader, årlig procentuell förändring :1 11:1 Svag köpkraftsutveckling dämpar konsumtionsviljan 3 Den privata konsumtionen har ännu inte nått upp till nivåerna före recessionen. Den vände brant uppåt på våren 1 men tappade klart fart under det första kvartalet i år. Förra året ökade framför allt förvärven av kapitalvaror och sällanköpsvaror kraftigt. Mer pengar än förut användes bland annat på köp av transportmedel, heminredning och hemvård. Den fortsatt låga räntenivån har för sin del stött den privata konsumtionen när lånekostnaderna förblivit måttliga. Hushållen har uppdämda konsumtionsbehov som de två senaste årens relativt anspråkslösa köpkraftsutveckling dock gör svårare att förverkliga. Dåliga ekonomiska nyheter om ökad osäkerhet i den globala ekonomin och skuldkrisen i euroområdet har ytter- 1-1 E uroom rådet F inland S verige U S A - :1 :1 4:1 6:1 8:1 1:1 K älla: O E C D 9 (19)

ligare tärt på konsumenternas förtroende under innevarande år. Tilltron till utvecklingen av den egna ekonomin har visserligen inte rubbats i samma omfattning som tilltron till hela landets ekonomiska utveckling. Den privata konsumtionen förutspås växa med, i år och 1,8 nästa år, alltså i en något raskare takt än hushållens köpkraft. Sparkvoten krymper bägge åren, sammantaget med cirka en och en halv procentenhet. Tabell 3. Nyckeltal i prognosen 1 11p 1p Arbetslöshet () 8,4 8, 8, Arbetslösa (1 -tal) 4 14 15 Sysselsatta (1 -tal) 447 469 481 Sysselsättning () 67,8 68,5 69, Inflation, konsumentprisindex () 1, 3,3,6 Lönenivå, lönenivåindex (),6,9 3,1 Hushållens disponibla realinkomst (), 1,4 1, Inkomstnivåindex 199 1 1 8 6 4 199 1993 1996 1999 5 8 11p Konsumentpriser 1985 1 Bytesbalansöverskott (mrd. ) 3,4 3,1 4,7 Handelsbalansöverskott (mrd. ),8 1,8 3, 8 Statens finansiella överskott mrd. -9,4-6,6-5,4 av BNP -5, -3,5 -,7 Offentliga sektorns finansiella överskott mrd. -4,6-1,,3 av BNP -,5 -,5, Offentlig Emu-skuld av BNP 48,4 49, 49, Skattegraden () 4,1 43,4 43,3 Korta räntor (3 mån. Euribor),8 1,4 1,4 Långa räntor (1 års statsobligationsränta) 3, 3,,6 Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 6 4-1985 1989 1993 1997 1 5 9 Harmoniserat konsumentprisindex 1:1 11:7 Skärpt indirekt beskattning förbättrar statens finansiella ställning 5 4 1 m ån. förändring, F inland E uroom rådet Den ekonomiska tillväxten och höjningen av indirekta skatter ökar statens skatteintäkter i år. Höjningen av den allmänna mervärdesskatten och å andra sidan sänkningen av mervärdesskatten i restaurangbranschen ger tillsammans med den omvända mervärdesskatten på byggtjänster, som infördes i april, ett nettobidrag till statens skatteintäkter på cirka 53 miljoner euro i år. På intäkerna av indirekta skatter inverkar också skärpningen av energiskatterna som ökar statens skatteintäkter med uppskattningsvis 73 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten och den breddade avfallsskattebasen genererar tillsammans med accishöjningarna på sötsaker, glass och läskedrycker ytterligare 1 miljoner euro i 3 1-1 1:1 3:1 5:1 7:1 9:1 11:1 K älla: E uros tat 1 (19)

skatteintäkter för staten. Allt som allt ökar statens indireka skatteintäkter med 1 i år. Höjningarna av indirekta skatter fortsätter nästa år. Breddningen av mervärdesskattebasen till tidningsprenumerationer, accishöjningarna och höjningen av bil- och fordonsskatten ger staten ett skatteintäktstillskott på cirka 65 miljoner euro nästa år. Accishöjningarna gäller tobak, alkohol, sötsaker, glass, läskedrycker, flytande bränslen och lotterier. Det största bidraget till statskassan ger höjningen av accisen på alkohol och flytande bränslen. Sammantaget ökar skattehöjningarna och skattebasbreddningen statens indirekta skatteintäkter med 7 nästa år. Intäkterna av direkta skatter blir i år klart större än förra året när lönesumman växer i en takt av drygt 5. Tillskott till de direkta skatterna ger också samfundsskatteintäkterna som beräknas växa betydligt när företagens resultat förbättras i år. De höga tillväxtsiffrorna förklaras delvis av den låga jämförelsenivån då samfundsskatteintäkterna alltjämt är på väg uppåt efter det branta fallet 9. Kapitalinkomstskatteintäkterna stiger även om de påverkas negativt av den senaste tidens marknadsturbulens. Totalt sett ökar statens direkta skatteintäkter med drygt 1 i år. I beskattningen av löneinkomster nästa år föreslås en justering för en uppgång i inkomstnivån på,5. I övrigt förblir beskattningsgrunden för löneinkomster oförändrad i statsbeskattningen. Antalet arbetade timmar och inkomstnivåökningen ger ett fortsatt tillskott till statens direkta skatteintäkter även om tillväxttakten avtar jämfört med 11. Höjningen av kapitalinkomstskatten med två procentenheter, skattens progressivitet för kapitalinkomster över 5 euro och skärpningen av beskattningen av onoterade företags dividender ökar statens direkta skatteintäkter med drygt miljoner euro nästa år. Sänkningen av samfundsskattesatsen med en procentenhet minskar däremot statens skatteintäkter med 15 miljoner euro nästa år. Konträrt motsatt verkan har nedskärningen av kommunernas samfundsskatteinkomstandel nästa år.. Följaktligen beräknas statens samfundsskatteintäkter växa i samma takt som de övriga direkta skatteintäkterna under nästa år, dvs. med totalt 5 jämfört med årets nivå. Statsandelarna till kommunerna ökar med cirka 4 i år. Nästa år beräknas tillväxten bli 6 trots nedskärningar. De ökade skatteintäkterna och den tröga tillväxten i konsumtionsutgifterna stärker statens finansiella ställning. Statens finansiella underskott bedöms minska från 9,4 miljarder euro i fjol till 6,6 miljarder euro i år och 5,4 miljarder euro nästa år. Realinkomster procentuell förändring 199 1 5 4 3 1-1 - 199 1993 1996 1999 5 8 11p Funktionell inkomstfördelning i företagsverksamhet 1975 1 75 7 65 6 55 5 1975 198 1985 199 1995 5 1 Hushållens reala disponibla inkomster 1985 1 Kommunernas skatteintäkter ökar 1 Den tydliga tillväxten i lönesumman och den genomsnittliga ökningen i kommunalskatteprocenten på, procentenheter ökar kommunalskatteintäkterna väsentligt i år. Då också samfundsskatteintäkterna väntas öka märkbart växer kommunernas direkta skatteintäkter sammantaget med 6,7 i år. De fortsätter att växa nästa år, om än i en något lägre takt än i år. Den lägre tillväxttakten beror bland annat på att tillväxten i lönesumman avtar och att kommunernas samfundsskatteintäktsandel krymper med fem procentenheter. Kommunernas finansiella ställning försvagas av statens planerade nedskärning av statsandelarna på 631 miljoner euro nästa år. Kommunernas motreaktion lär knappast utebli kommunalskatteprocenten väntas stiga med i genomsnitt, procentenheter också nästa 5-5 -1 1985 1989 1993 1997 1 5 9 11 (19)

år. Totalt sett beräknas kommunernas direkta skatteintäkter växa med 3,9 nästa år. Privata konsumtionsutgifter och sparkvot 1985 1 Socialinpo ökar arbetspensionsbolagens premieintäkter Arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas socialskyddspremier växer nominellt med drygt 7 i år och nästan 5 nästa år. I år är det särskilt den snabba tillväxten i lönesumman och höjningarna av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna som ökar premieintäkterna. När tillväxten i lönesumman avtar nästa år minskar också tillväxten i arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas intäkter. Dessutom ökar arbetspensionsanstalternas utgifter kännbart på grund av dels höjningarna av arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen inom arbetslöshetsskyddet dels den indexförhöjning av pensionerna som görs till följd av den snabba uppgången i löner och konsumentpriser under föregående år. Därför växer utgifterna för pensioner och andra förmåner i snabbare takt än premieintäkterna. Skattekvoten ökar, utgiftskvoten minskar Skattekvoten ökar med drygt en procentenhet i år som följd av höjningarna av indirekta skatter och socialskyddsavgifter. Nästa år beräknas skattekvoten förbli i det närmaste oförändrad trots ytterligare åtstramning av den indirekta beskattningen. Sänkande på skattekvoten verkar sänkningen av företagsskattesatsen. Skattekvoten beräknas uppgå till 43,3 av BNP nästa år. Å andra sidan sjunker de offentliga utgifternas BNP-andel från 55,3 till 54 i år och till 5,9 nästa år. Detta därför att den finanspolitiska åtstramningen till stor del består i en dämpning av utgiftstillväxten. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättras i år, och det offentliga underskottet uppgår till bara,5 av BNP. Underskottet i statsfinanserna utgör 3,5 av BNP i år men minskar markant jämfört med fjolåret. Underskottet i statsfinanserna fortsätter att krympa under nästa år så att hela den offentliga sektorn börjar visa ett litet överskott. Värt att notera är också att kommunernas finansiella ställning förbättras och nästa år ligger nära noll. Regeringen undvek tvärbromsning Positivt i den nya regeringens finanspolitik är att regeringsprogrammet följs såtillvida att de allt dystrare ekonomiska utsikterna inte har gett upphov till nya sparåtgärder som i dagens läge drastiskt kunde försämra det ekonomiska klimatet och försvaga sysselsättningen. En positiv åtgärd är också höjningen av grundtryggheten för att förbättra de svagaste ställning. Tilläggsanslagen för underinvesterade ban- och vägnät är också en åtgärd i rätt riktning. Finansministeriets färska budgetförslag följer nästan till punkt och pricka det i våras avtalade regeringsprogrammet med utgiftsnedskärningar och skattehöjningar i början av regeringsperioden. Det ser ut som om de reala utgifterna i statens budgetekonomi nästa år kommer att ligga kvar på 11 års nivå. Också för kommunernas konsumtionsutgifter stannar tillväxten nästa år på samma nivå som i år, trots att staten minskar inkomstöverföringarna till kommunerna 1 1 8 6 4 - -4 P rivat k ons um tion, års referenspriser, procentuell förändring S park vot, -6 1985 1989 1993 1997 1 5 9 Hushållens skuldkvot 1989 1 15 1 75 5 1989 199 1995 1998 1 4 7 1 K älla: S tatis tik c entralen Offentliga sektorns finansiella överskott i procent av BNP 1985 1 15 1 5-5 S taten -1 K om m uner O ffentliga s am fund S oc ials k y dds fonder -15 1985 1989 1993 1997 1 5 9 1 (19)

från det tidigare planerade. I det fall att de offentliga konsumtionsutgifterna realt växer med bara,5 nästa år är finanspolitiken i Finland å andra sidan lika stram som i euroområdet i genomsnitt och klart stramare än i euroområdets övriga mest kreditvärdiga länder som till exempel Tyskland. Problematiskt i den nya regeringens budgetförslag kan anses vara att det inte ger möjlighet att göra avkall på den avtalade tidpunkten för utgiftsnedskärningar för att prioritera sysselsättningen i ett läge där konjunkturutsikterna är dystrare än vad som förutsågs i maj juni. Att delvis skjuta upp utgiftsnedskärningar till en senare tidpunkt är möjligt eftersom konjunkturförsvagningen beror på externa faktorer som åtminstone än så länge kan betraktas som tillfälliga. Det globala ekonomiska läget kommer med stor sannolikhet att vara betydligt ljusare i slutet av regeringsperioden. Vi bedömer att förutsättningarna för en förstärkning av den inhemska privata efterfrågan också i utvecklade länder småningom mognar i linje med en normal konjunkturcykel även utan aktivt finanspolitiskt stöd. Regeringens budgetförslag innehåller också avvägningar som visar att en ofta kortsiktig lobbning, som numera uttryckligen handlar om skattesänkningar, delvis har lyckats. Enligt vår bedömning kommer Finlands skattekvot knappast alls att förändras eller rentav sjunka en aning nästa år då däremot de offentliga utgifternas andel av BNP märkbart minskar. Bland annat är de neddragna anslagen till högskolor och FoU ett exempel på att siktet inte är tillräckligt stadigt inställt på ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning även i ett längre perspektiv. Försummade investeringar i humankapital och infrastruktur är dock ett ännu allvarligare problem i EU-länderna i genomsnitt och i USA. I vidstående tabell presenteras prognoser som bygger på Löntagarnas forskningsinstituts modell EMMA. De stöder i huvuddrag institutets makroekonomiska prognos. Särskilt i prognosen för 1 har siffrorna i makromodellen använts. Statens bruttoskuld och offentliga sektorns Emu-skuld i procent av BNP 1985 1 8 6 4 S tatens bruttos k uld E m u-s k uld 1985 1989 1993 1997 1 5 9 K älla: S tatis tik c entralen, F M, Löntagarnas fork s nings ins titut Offentliga utgifter i förhållande till BNP 1985 1 65 6 55 5 Tabell 4. Prognoser enligt EMMA för 11 och 1 1 11 () 1 () Privat konsumtion +,3 +1,7 Privata investeringar +5,3 +1, Export +6,4 +4,3 Import +5,3 +3,1 BNP +3,6 +,1 1 Bygger på Löntagarnas forskningsinstituts prognos för den internationella ekonomin och innehåller institutets bedömning av de offentliga finansernas utveckling. Källa: Löntagarnas forskningsinstitut 45 4 1985 1989 1993 1997 1 5 9 Löntagares inkomstskattegrad 199 11 4 Den internationella kreditkrisen och Finland 38 36 Under recessionen 8 9 försvagades de offentliga finanserna dramatiskt i redan tidigare skuldsatta euroländer med stora underskott, såsom Grekland och Portugal, liksom också i Irland där fastighetsmarknaden överhettats. Här låg den grundläggande orsaken till skuldkrisen i Europa. Typiskt för ett krisland är att det är litet, hör till ett större valutaområde och anses ha obetydlig eller åtminstone otillräcklig ekonomisk tillväxtpotential. När tillväxen i totalproduktionen i utvecklade länder började tappa fart på sommaren 11 ökade turbulensen på kapitalmarknaderna. Då uppstod även tvivel på Italiens och Spaniens förmåga att klara sina skul- 34 3 3 8 199 1993 1996 1999 5 8 11p 13 (19)

der. Misstron mot euroområdet är fortfarande stark trots att ECB med sina stödköp av statsobligationer åtminstone hittills har lyckats få ned räntorna på italienska och spanska statsobligationer på andrahandsmarknaden. De offentliga underskotten växte kännbart också i länder utanför euroområdet, såsom i USA, England och Japan. På kapitalmarknaderna har de här stora länderna som har egen valuta dock lyckats bevara sin ställning, även om USA:s stora bytesbalansunderskott och offentliga underskott har ökat oron på kapitalmarknaderna, vilket bland annat kunnat ses i fallande aktiekurser. Osäkerheten har ytterligare ökat efter den amerikanska regeringspolitikens återvändsgränd som visar att de mest extrema republikanerna ökat sin makt i representanthuset så att det blivit hart när omöjligt att bedriva en konjunkturanpassad sysselsättnings- och tillväxtpolitik. Skuldkrisen i Europa och de ekonomiska och politiska problemen i USA har satt avtryck i tillverkningsföretagens och hushållens beteende. I utvecklade länder förklaras det svaga läget delvis av att den finanspolitiska stimulansen inte tillräckligt inriktats på tillväxtfrämjande objekt, såsom utbildning och offentlig infrastruktur, och att den var otillräcklig 9. I USA förtog åtstramningsåtgärder på lokal nivå effekten av de federala stimulansåtgärderna och i Europa föll stimulansåtgärderna till stor del på Tysklands ansvar. Naturligt nog utgör det faktum att de sydeuropeiska staterna, frånsett Spanien, hade skuldsatt sig för mycket redan före recessionen en förklaring till varför de inte kunnat tillgripa massiva stimulansåtgärder och varför deras kreditvärdighet försvagats på finansmarknaderna. I dagens läge finns det ingen enkel lösning på skuldproblemet i Europa. Att tidigarelägga offentliga sparåtgärder som reaktion på den tilltagande osäkerheten på kapitalmarknaderna leder bara till att man går från ett problem till ett annat. Den direkta stärkande effekt på de offentliga finanserna som extra sparåtgärder åstadkommer upphävs ofta genom effekter som realiseras via en avmattad ekonomisk tillväxt. Problemet skulle bara förvärras om också euroländer med god kreditvärdighet, såsom Finland, började strama åt sin finanspolitik som reaktion på konjunkturförsvagningen. Stabiliseringen av ekonomin har blivit en uppgift för den europeiska och den amerikanska centralbanken, vars möjligheter dock är begränsade redan av den orsaken att penningpolitiken är extremt expansiv. I vidstående figur jämförs den nuvarande krisen med krisen för tre år sedan genom jämförelse av differensen mellan (en månads) Euribor på krediter utan säkerhet på interbankmarknaden och motsvarande Eonia (ränteswapkontrakt) på krediter med säkerhet uttryckt i räntepunkter (en hundradedels procentenhet). Figuren visar att misstänksamheten har ökat men inte är ens i närheten av nivån för tre år sedan. Finlands riksdag har redan godkänt ramavtalet mellan euroländerna och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) där EFSF:s garantier ökades till 44 miljarder euro, varav Finlands andel utgör 7,9 miljarder euro. I sitt program har regeringen också ställt sig positiv till EU-rådets preliminära beslut att utvidga EFSF:s garantibelopp till 78 miljarder euro, som höjer fondens lånekapacitet till 44 miljarder euro och Finlands garantiandel till drygt 17 miljarder euro. I sitt regeringsprogram kräver Finland säkerheter för sin garantiandel i nya EFSF-lån till vissa euroländer. Samtliga euroländer förväntas dock godkänna höjningen av EFSF till 78 miljarder euro. Tyskland kommer av allt att döma att föreslå autonom ställning för EFSF som då relativt smidigt kunde köpa bland annat olika länders statsobligationer. Samtidigt håller Europeiska kommissionen och särskilt Tyskland på att söka få igenom beslut som skulle skärpa bestämmelserna om minskning av de offentliga underskotten i euroområdet. Dessutom avtalades i juli 11 preliminärt att Grekland skulle beviljas stöd inom ramen för EFSF på förmånliga lånevillkor. Beslutet kräver ännu godkännande på nationell nivå. Som känt är frågan huruvida Grekland ska avkrävas säkerheter som villkor för lånet ännu öppen. Offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP 11 och 1 S torbritannien E uroom rådet Misstänksamheten på interbankmarknaden i euroområdet 8 och 11 18 16 14 1 1 8 6 4 1.9.8 1.7.11 U S A Japan K älla: O E C D Ränta på tioåriga statsobligationer i 6.8.11 F inland S verige D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: Thom s on R euters R äntepunk ter 1 mån. Euribor vs 1 mån. Eonia Swap 1.9. 7.1.8 1.7. 6.8.11 K älla: N ordea 11 1-1 -1-8 -6-4 - 5 1 15.9.8.7.11 13.1.8 1.8.11 14 (19)

Noteras bör att det ligger särskilt i bankernas intresse och i intresset hos länder utanför euroområdet att det gemensamma ansvaret snabbt och avsevärt kan ökas inom euroområdet så att bördan övertas av skattebetalarna i kreditvärdiga länder. Mot den bakgrunden är det förståeligt att sakkunniga som representerar dessa intressenter har föreslagit en betydligt större utvidgning av EFSF än planerat och dessutom övergång till ett system där euroområdet skulle finansiera problemländer genom upplåning på marknaden i form av gemensamt emitterade obligationer (eurobonds). Finland och Tyskland stöder dock inte förslaget som skulle öka det gemensamma ansvaret markant och vars godkännande skulle kräva ändringar i EU:s grundfördrag. Den planerade utvidgningen av EFSF:s garantier till 78 miljarder euro, som höjer lånekapaciteten till 44 miljarder euro, skulle lugna marknaden men samtidigt innebära att euroområdets kreditvärdiga länder övertar ett allt djupare ansvar för problemländernas krediter. I bästa fall kunde ett utvidgat EFSF skingra osäkerheten i euroområdet och förhindra att krisen sprider sig till bankerna i området. Det kunde leda till ljusare ekonomiska utsikter och ge fart åt tillväxten. Då skulle en begränsad ökning av det gemensamma ansvaret bidra till att hela euroområdet åter styrs in på en tillväxtbana utan oskäliga kostnader. Även Finlands redan fattade beslut om en begränsad ökning av det gemensamma ansvaret skulle då vara tillräckliga, förutsatt att frågan om säkerhetskrav kunde lösas på något sätt. I fortsättningen bör noteras att Finland ingalunda har samma nytta av ett ökat gemensamt ansvar som Tyskland och Frankrike vars banker har stora fordringar på de europeiska krisländerna. Om skuldkrisen i euroområdet fördjupas och tillväxtutsikterna märkbart försvagas ökar de kreditvärdiga ländernas kostnader för att hålla ihop valutaområdet oskäligt. Att i det läget öka det gemensamma ansvaret på olika sätt skulle för de kreditvärdiga länderna i euroområdet innebära en alltför stor risk för kreditförluster och också risk för att den ekonomiska tillväxten i länderna förblir låg då en alltför stor del av de offentliga medlen skulle användas till att stödja andra länder. Ett gemensamt ansvar ger även alltid i viss mån incitament att sko sig på andras bekostnad. Detta skulle i den här konstellationen framträda ännu tydligare eftersom finanspolitiken och skattesystemet i euroområdet inte är harmoniserade. Att åter försöka genomföra en relativt snabb harmonisering av finanspolitiken och skattesystemet i ett område där de offentliga finanserna är uppdelade på svaga och starka länder är i det närmaste omöjligt. Värt att notera är också att de stränga bestämmelser för att motverka underskott som Tyskland söker driva igenom i framtiden gör det svårt att bedriva en konjunkturutjämnande finanspolitik eller åtminstone skärper kraven på de offentliga underskottens genomsnittsnivå, vilket för sin del dämpar tillväxten. I ett allt svagare ekonomiskt läge skulle den naturligaste lösningen på skuldkrisen i euroområdet vara en depreciering av problemländernas valutor. Det skulle innebära slutet för valutaunionen. Hur en upplösning av valutaunionen kunde ske i praktiken är i dagens läge svårt att föreställa sig. Än så länge håller vi det alternativet för mindre sannolikt än en utvecklingsgång där lugnet slutligen lägrar sig på kapitalmarknaderna. Just nu förefaller det ligga även i Finlands intresse att bidra till att hålla ihop valutaunionen. I vårt basscenario skulle en måttlig utvidgning av EFSF:s lånekapacitet till 44 miljarder euro tillsammans med de i stort sett redan tagna besluten om sanering av krisländernas offentliga finanser vara tillräckligt för att återställa lugnet på kapitalmarknaderna. Då skulle räntan på italienska och spanska statsobligationer inte stiga på nytt och Offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP, F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: O E C D Offentlig skuld i förhållande till BNP, Ty s k land F rank rik e Italien S panien H olland F inland E uroom rådet U K U S A Japan K älla: O E C D 1 11-35 -3-5 - -15-1 -5 5 1 11 5 1 15 5 förtroendet för de banker som finansierat problemländerna inte svikta i en omfattning som kunde utlösa en bankkris. Stöd för en sådan utveckling ger exempelvis det faktum att det offentliga underskottet i euroområdet beräknas uppgå till bara drygt 4 i år och därmed bli betydligt mindre än i Japan, England och USA, dvs. länder med fortsatt god kreditvärdighet på de internationella kapitalmarknaderna. I detta scenario stabiliseras både euroområdets och USA:s tillväxtutsikter och aktiekurser i slutändan på en lägre nivå. I något skede skulle företagens och hushållens starkare finansiella ställning ge fart åt den ekonomiska tillväxten. I scenariot kunde med tiden även skuldomförhandlingar bli möjliga för att lätta de minsta europeiska krisländernas skuldbörda så att även de kunde styras in på en tillväxtbana. 15 (19)

Den ekonomiska utvecklingens inverkan på olika exempelfamiljers köpkraft Löntagarnas forskningsinstitut granskar i sina beräkningar hur förvärvsinkomster, transfereringar, skatter, bolånekostnader och hyror påverkar sex olika exempelfamiljers köpkraft. Beräkningarna beaktar finansministeriets föreslagna ändringar i inkomstbeskattningen, acciser och socialskyddet. Beräkningarna har gjort med hjälp av Folkpensionsanstaltens Jutta-modell. Exempelfamiljerna är de samma som förra året och har valts för att så mångsidigt som möjligt representera de finländska hushållen. Som representativ inkomsttagare enligt kön och yrkesbeteckning eller utbildning har valts 9 års medianinkomsttagare. I medianinkomsttagarens yrkesgrupp tjänar hälften mer och hälften mindre än medianinkomsttagaren. Data för 9 om exempelfamiljernas medianinkomster har hämtats ur Statistikcentralens månadslönestatistik för den privata sektorn. Bruttoinkomsterna för 1 har beräknats med hjälp av förändringen i Statistikcentralens branschvisa inkomstnivåindex. 1 För 11 och 1 grundar sig bruttoinkomsterna på Löntagarnas forskningsinstituts prognos för inkomstnivåutvecklingen. Inkomstnivåindex antas stiga med,9 11 och 3,1 1. Pensionärernas bruttoinkomster beräknas med hjälp av den faktiska förändringen av arbetspensionsindex för 11 och den prognostiserade förändringen för 1 då arbetspensionerna antas stiga med 3,6. Garantipensionen, som förbättrar ställningen för låginkomstpensionärer, beaktas redan i inkomsterna för 11. Vi prognostiserar att folkpensionen och garantipensionen stiger med 4 1. För arbetslösa har den i regeringsprogrammet föreslagna höjningen av grunddagpenningen med 1 euro/månad och höjningen av utkomststödets grunddel med 6 tagits med i beräkningana. Av reformen av det allmänna bostadsbidraget har beaktats att bassjälvrisken ändras till börja tillämpas först från förhöjt arbetsmarknadsstöd så att den som lever på arbetsmarknadsstöd inte heller framdeles har någon självriskandel. Linjär inkomstanpassning av bostadsbidraget och höjning av utgiftstaket träder enligt social- och hälsovårdsministeriet (SHM) i kraft först 13. I beräkningarna har också beaktats de föreslagna ändringarna av sjukvårds-, dagpenning-, arbetslöshetsförsäkrings- och arbetspensionsförsäkringsavgifterna i SHM:s budgetförslag för 1. Vid bedömningen av de kommande höjningarna av maximibeloppen för grundavdraget i kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdraget i statsbeskattningen har vi använt simuleringsmodellen Jutta. I statens inkomstskatteskala för 1 har gränserna höjts med,5. I beräkningarna har dessutom utifrån institutets prognoser gjorts antaganden om höjningar av hyror, kommunernas skatteprocenter och bolåneräntor. Alla siffror som använts i bakgrundsantagandena presenteras närmare i en bilaga. Inflationsprognosen för varje familj har gjorts med hjälp av likadana konsumtionskorgar som 1. Inflationsprognoserna för de olika nyttighetsgrupperna i korgarna bygger på Löntagarnas forskningsinstituts prognos där effekterna av skattehöjningarna i det nya regeringsprogrammet på inflationen för varje nyttighetsgrupp beaktats så att skattehöjningarna antas träda i kraft vid början av 1. Inflationen för varje familj har beräknats med hjälp av inflationsprognoserna och de familjevisa konsumtionskorgarna. Realinkomsten har beräknats så att den nominella nettoinkomsten rensats för inflationseffekter. Exempelfamiljer Tjänstemannafamilj, par med goda inkomster Barnlöst par som är medlemmar i Akava. Mannen är ekonom och kvinnan har juridisk utbildning. Månadslönerna 11 är 6438 respektive 566 euro. Familjen bor i en skuldfri ägarbostad. Tjänstemannafamilj, barn Föräldrarna hör till STTK och är ingenjör respektive sjukskötare. Månadslönerna 11 är 3377 respektive 876 euro. Familjen har två barn. Familjen bor i en ägarbostad och har bostadslån på 15 euro. Exempelfamiljernas nominella nettoinkomster, förändringar 11 och 1 Tjä n s te m a n n a fa m ilj, p a r m e d g o d a in ko m s te r Tjä n s te m a n n a fa m ilj, b a rn Arb e ta rfa m ilj, b a rn L å g a vlö n a d e n s a m fö rä ld e rfa m ilj, 1 b a rn Arb e ts lö s P e n s io n ä rs p a r 11 1 5 1 15 5 E uro/m ån. K älla: S tatis tik c entralen, P T 1 Branschvisa inkomstnivåindex för 1 har rapporterats för sjukskötare, försäljare och chaufförer. I övriga fall används Statisticentralens allmänna inkomstnivåindex för 1. 16 (19)

Arbetarfamilj, barn Föräldrarna hör till FFC och är lastbilschaufför respektive butiksbiträde. Månadslönerna 11 är 11 respektive 1998 euro. Familjen har två barn. Familjen bor i en hyreslägenhet på 8 kvadratmeter. Lågavlönad ensamförälderfamilj, 1 barn Familjen består av en ensamstående mamma och ett barn. Mamman arbetar som städerska och har en månadslön på 1847 euro. Familjen bor i en hyreslägenhet på 6 kvadratmeter. Ensamboende arbetslös Hushållet består av en ensamboende arbetslös som får arbetsmarknadsstöd, bostadsbidrag och utkomststöd och bor i en hyreslägenhet på 4 kvadratmeter. Pensionärspar Till hushållet hör två pensionärer av vilka den ena får genomsnittlig arbetspension och den andra folkpension. Paret bor i en skuldfri ägarbostad. Utvecklingen av exempelfamiljernas nominella inkomster Enligt våra beräkningar ökar alla exempelfamiljers nominella inkomster 11 och 1. Att tillväxten i nettoinkomsten för tjänstemannafamiljen med två barn avtar 1 beror på att rätten att dra av bolåneräntor i beskattningen delvis slopas och på antagandet om höjd kommunalskatteprocent. Beräkningarna utgår från att underskottsgottgörelsen för ränteavdrag i beskattningen fortfarande beräknas enligt den gamla kapitalinkomstskatteprocenten (8 ). Sålunda minskar familjens nettoinkomster med cirka 14 euro i månaden på grund av den minskade rätten att dra av bolåneräntor i beskattningen. Den ensamboende arbetslöses nominella inkomster stiger endast med 34 euro 1 trots att grundskyddet höjs med 1 euro. Den arbetslöses bostadsbidrag förblir oförändrat på grund av höjningen av självriskgränsen för bidraget, men utkomststödet minskar med cirka 5 euro. Utan höjningen på 6 skulle utkomststödet dock ha minskat med 75 euro så att den arbetslöses nettoinkomst blivit i det närmaste oförändrad. En observation utanför exempelfamiljerna värd att nämnas är att den nominella inkomsten för en arbetslös som bor tillsammans med en låglönetagare och som varken får bostadsbidrag eller utkomststöd skulle stiga med cirka 8 euro 1 på grund av höjningen av grundskyddet. Att pensionärsparets nominella inkomster stiger med hela 188 euro 11 beror på den nya garantipensionen. Höjningarna av folkpensionen och garantipensionen ger ett klart tillskott till pensionärsparets nominella inkomster på 6 7 euro också 1. För de övriga exempelfamiljerna stannar tillväxten i de nominella inkomsterna 1 nära nivån året innan. Alla familjer med arbetsinkomster drar nytta av lindringen av statens arbetsinkomstbeskatt- Inflationstakt för exempelfamiljerna 11 och 1 Tjäns tem annafam ilj, par med goda ink om s ter Tjäns tem annafam ilj, barn A rbetarfam ilj, barn Lågavlönad ens am förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par 1 3 4 5 Inflation ( ) K älla: S tatis tik c entralen, P T Exempelfamiljernas realinkomster i euro, förändringar 11 och 1 Tjäns tem annafam ilj, par med goda ink om s ter Tjäns tem annafam ilj, barn A rbetarfam ilj, barn Lågavlönad ens am förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par K älla: S tatis tik c entralen, P T Exempelfamiljernas realinkomster, relativa förändringar 11 och 1 Tjänstem annafam ilj, par m ed goda inkom ster Tjänstem annafam ilj, barn Arbetarfam ilj, barn Lågavlönad ensam förälderfam ilj, 1 barn A rbets lös P ens ionärs par -6-4 - 4 6 8 1 1 E uro/m ån. 11 1 11 1 11 1-4 6 S ourc e: S tatis tic s F inland, P T Tillväx t ( ) 17 (19)

ning, men full nytta får endast arbetarfamiljen med två barn och ensamförälderfamiljen för vilka skattelättnaden innebär cirka 9 euro större nettoinkomst per månad för varje arbetstagare i familjen. Inflationstakt för de olika exempelfamiljerna 1 avtar inflationstakten för de olika familjerna klart jämfört med 11, vilket beror på att uppgången i den allmänna prisnivån mattas av. Den höga inflationen för pensionärsparet 11 beror i huvusak på boende- och energikostnaderna, som stiger med drygt 6. 1 kommer inflationstakten för alla exempelfamiljer att ligga kring,5. För tjänstemannafamiljen med två barn och den ensamboende arbetslöse skulle inflationstakten 1 bli något lägre än här beräknat utan accishöjningen. I konsumtionskorgen för tjänstemannfamiljen med två barn spelar kommunikationer och bilkörning en viktig roll, medan livsmedel, tobak och alkohol utgör en relativt sett större andel i den arbetslöses konsumtionskorg jämfört med övriga familjer. Förändringar i de olika exempelfamiljernas realinkomster Genom jämförelse av de inflationsrensade nominella inkomsterna, dvs. realinkomsterna, med föregående års motsvarande inkomster kan man beräkna förändringen i euro i varje exempelfamiljs realinkomster. Figuren visar att realinkomsterna minskar för de flesta exempelfamiljer bägge åren även om nedgången klart avtar 1 när inflattionen mattas av. Köpkraften förbättras både för pensionärsparet och för den ensamboende arbetslöse 1. Anmärkningsvärt är dock att den arbetslöses köpkraft förbättras ungefär i samma mån som den försämrades året innan. Den tidigare nämnda nya garantipensionen syns som en klar ökning också i realinkomstförändringen för pensionärsparet. Den största inverkan på uppgången i pensionärsparets realinkomster 1 har höjningen av folkpensionen och garantipensionen. Relativt mätt utgör de övriga exempelfamiljerna realinkomstförluster 1 mindre än en halv procent, frånsett den arbetslöse som får 14 euro mer i månaden och således 1,7 högre realinkomst. Tabellbilaga 1. Antaganden i exempelfamiljeberäkningarna 11 1 Transfereringar och beskattning enligt regeringsprogrammet Arbetslöshetsskydd: grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd ( /mån.) 553 653 Bostadsbidrag: självriskens nedre gräns ( /mån.) 556 666 Utkomststöd: grunddel ( /mån.) 419 444 Kommunalbeskattning: grundavdragets maximibelopp ( /år) 5 75 Arbetsinkomstavdrag: maximibelopp ( /år) 74 85 Bolåneräntor: avdragsrätt 1 85 Statens inkomstbeskattning: höjning av undre gränser,65,5 Social- och hälsovårdsministeriet Sjukvårdsavgift (löntagare och företagare) 1,36 1,37 Dagpenningavgift (löntagare),8,83 Arbetslöshetsförsäkring,6,6 Arbetspensionsförsäkring (personer under 53 år) 4,8 5, Arbetspensionsförsäkring (personer över 53 år) 6,1 6,6 Löntagarnas forskningsinstituts prognos Förtjänstnivåindex, ökning,7 3,1 Hyresindex, ökning,6,6 Kommunernas skatteprocent, ökning,, Arbetspensionsindex, ökning 1,4 3,6 Nya bostadslån, medelränta,5,6 Ytterligare Ändringarna i energi- och trafikskatter och acciser har beaktats. Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 18 (19)

Tabellbilaga. Tjänstemannafamiljens (par med goda inkomster) inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 19 1118 11479 11834 Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) 4 4151 465 445 Nettoinkomster ( /mån) 6878 79 714 738 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 36,9 37,1 37, 37,6 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 3. Tjänstemannafamiljens ( barn) inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 59 677 64 6433 Erhållna transfereringar ( /mån) 11 11 11 11 Skatter ( /mån) 1559 1639 1669 176 Nettoinkomster ( /mån) 4551 4648 478 488 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 6,4 7, 6,7 7,4 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 4. Arbetarfamiljens ( barn) inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 4 491 4 433 Erhållna transfereringar ( /mån) 11 11 11 11 Skatter ( /mån) 84 864 885 97 Nettoinkomster ( /mån) 3368 3437 356 3614 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 1,1 1,1 1,1 1,4 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 5. Lågavlönade ensamförälderfamiljens (1 barn) inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 175 1795 1843 19 Erhållna transfereringar ( /mån) 83 86 9 9 Skatter ( /mån) 338 35 358 375 Nettoinkomster ( /mån) 1695 1731 1775 1815 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 19,3 19,5 19,4 19,7 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 6. Den ensamboende arbetslöses inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 551 551 553 653 Erhållna transfereringar ( /mån) 348 35 36 31 Skatter ( /mån) 13 91 9 16 Nettoinkomster ( /mån) 797 81 86 859 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 18,7 16,5 16,3 16, Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Tabellbilaga 7. Pensionärsparets inkomstutveckling 9 1 11 1 Bruttoinkomster ( /mån) 318 33 517 583 Erhållna transfereringar ( /mån) Skatter ( /mån) 363 363 368 395 Nettoinkomster ( /mån) 1956 196 149 188 Skatternas andel av bruttoinkomsterna () 15,6 15,6 14,6 15,3 Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 19 (19)