Förstudie pensionärer September-november, 2012

Förstudie pensionärer September-november, 2012 Projektledare: Martin Kling Projektdeltagare: Anna-Karin Lindahl Robert Olsson Ann-Christin Svahn Annika Sydberger-Norrman

Kronofogdens omvärldsanalys 2012 visade signaler att pensionärer kunde vara en särskild riskgrupp för att drabbas av överskuldsättning. Därför bestämdes att en förstudie skulle tas fram för att kartlägga den utpekade riskgruppen. Förstudien fokuserar på blivande pensionärer och deras förutsättningar. Detta för att se med vilka förutsättningar framtidens pensionärer, som grupp, kommer att möta pensionsavgången. De signaler som förstudien tar avstamp i är: - Budget- och skuldrådgivare varnar om fler ärenden från pensionärer - Det nya kreditsamhällets eventuella påverkan på blivande pensionärer - Omställning från förvärvsarbetande till pensionär - Ökat antal ärenden med pensionärer och blivande pensionärer hos Kronofogden Följande områden har kartlagts: - Attityder/betalningsförmåga bland blivande pensionärer (55-64 år) - Regeringens framtidsplaner för pensionärer - Pensionärer och blivande pensionärer för verkställighet hos Kronofogden - Framtida pensionärsgrupper med risk för låg pension - Andra myndigheters insatser kopplade till pensionärer och blivande pensionärer - Blivande pensionärers (55-65 år) levnadsförhållanden Attityder/betalningsförmåga År 2010 genomförde TNS/SIFO en segmentundersökning på uppdrag av Kronofogden. 1 781 personer som speglade befolkningen mellan 18-64 år intervjuades. Segmenteringen baserades på respondenternas attityder när det gäller var ansvaret ligger om en individ har ekonomiska problem kombinerat med deras betalningsförmåga de närmaste två månaderna. Utifrån denna segmentundersökning har Kronofogden tagit fram specifik information kopplad till åldersspannet 55-64 år. Underlaget ger en fingervisning om gruppens attityder och betalningsförmåga. Underlaget grundar sig på djupintervjuer med 495 individer i åldersspannet.

Segmentundersökningen utgår från en matris om sex olika fält som motsvarar befolkningen. I det fält där befolkningen löper mycket hög risk att drabbas av överskuldsättning anser individen att det egna ansvaret är lågt och det konstateras att individens betalningsförmåga är ett problem. I fallet blivande pensionärer (55-64 år) hamnar majoriteten i den gröna rutan på övre raden i mitten Ej risk segment 3 inga problem med betalningsförmågan och en balans mellan individens och samhällets ansvar. TNS/SIFO har gjort bedömningen att åldersgruppen inte är en riskgrupp. Detta grundar man bland annat på följande information: - Ur ett kunskapsperspektiv hade 70 procent av gruppen ett stort intresse för ekonomi och 52 procent ansåg att kunskaperna i ekonomi är bra eller som 11 procent svarade, mycket bra. Gruppen tänker inte speciellt mycket på sin ekonomi och anser att individen har ansvar för att hitta information om hur man sköter sin ekonomi och den bästa kunskapen får man när man själv sökt svaren och man kan då också vara en aktiv konsument. - 75 procent av de tillfrågade skulle om de fick problem med sin ekonomi vända sig till en budget- och skuldrådgivare respektive banken. Om man inte klarar sin ekonomi är det individens ansvar. Att känna sig ekonomiskt oberoende och att kunna sova gott om natten är de drivkrafter man har. - 70 procent av åldersgruppen uppger att de hade personer i sin närhet som de kan låna en mindre summa pengar av om de skulle behöva. Knappt 90 procent av de tillfrågade hade en sparad buffert (klarade av att betala en kontantutgift på minst 8 000 kronor), vilket fördelade sig på 87 procent av männen och 90 procent av kvinnorna. 80 procent av gruppen svarade nej när de fick frågan om de levt över sina tillgångar. 80 procent hade inga pågående lån eller krediter.

- Under de senaste 12 månaderna hade 94 procent inte varit i den situationen att de inte skulle klarat att betala alla sina räkningar och 90 procent upplever inte att det är några problem med att betala sina räkningar under de kommande 2 månaderna. 2 procent angav att de är arbetslösa. - 86 procent upplevde att de för tillfället är fullt friska och mår bra. Regeringens framtidsplaner Den arbetsföra befolkningen i Sverige minskar från cirka 75 procent 2010 till ungefär 70 procent 2060. Om tjugo år beräknas var fjärde svensk vara över 65 år - och de flesta av dem kommer att vara friska och aktiva. En följd av detta är att i ett längre perspektiv kommer befolkningen att behöva arbeta mer och längre upp i åldrarna. Som pensionssystemet är utformat idag kommer pengarna inte räcka till åt alla pensionärer som lever friskare och längre. Bättre information om tjänstepension och privat sparande kommer få stor betydelse för hur stor den totala pensionen blir. Informationen om den allmänna pensionen som den ser ut idag är därför inte tillräcklig för att kunna göra rationella val mellan arbete, sparande och fritid. Det måste tydliggöras vilka effekter olika beslut såsom att jobba deltid, pensionsspara privat eller gå i förtida pension kan få för den samlade pensionen. En samlad pensionsinformation är av stor vikt för att detta skall kunna genomföras. Något beslut finns inte i dagsläget för hur detta skall genomföras men en seriös diskussion förs och beslut rörande frågan kommer inom de närmaste åren. Ett blocköverskridande samarbete kallat Pensionsgruppens arbete behandlar dessa frågor. I det korta perspektivet kopplat till pensionärers inkomster kan nämnas att regeringen höjt landets ålderspensionärers pensioner med 340 kronor det senaste året (2012). Under 2013 höjer man med ytterliggare 492 kronor. 1 Ärenden för indrivning hos Kronofogden I Kronofogdens register finns det i dagsläget cirka 438 000 personer. Detta inkluderar fysiska personer och personer med tillfälliga personnummer. Totalt har 4,6 procent av den totala befolkningen (9 540 065 personer) 2 skulder för indrivning hos Kronofogden. I åldersspannet 55-65 år har cirka 65 000 individer skulder hos Kronofogden vilket gör att 3,9 procent i det åldersspannet förekommer. Bland dem som är 66 år och äldre förekommer cirka 43 000 individer vilket utgör 1,9 procent av åldersgruppen. Om vi väljer att fokusera på när personer (födda 1947) får sin första skuld hos Kronofogden visar det sig att de flesta får sin första skuld (82 procent) innan de fyllt sextio år. Redan när 1 http://www.regeringen.se/sb/d/14903 2 http://www.scb.se/pages/product 25785.aspx

dessa individer är i femtioårsåldern (52 år) har flertalet (68 procent) förekommit i myndighetens register med minst en första skuld. Fyra procent av befolkningen får sin första skuld året de fyller 65 år. Detta talar för att skulderna börjar belasta dessa individer tidigare i livet. Själva pensionsavgången är alltså inte en faktor i sig. 3 Sammantaget kan konstateras att pensionärer (66+ år) och blivande pensionärer (55-65 år) har en lägre förekomst hos Kronofogden än genomsnittet av befolkningen. Samt att de som förekommer i Kronofogdens register oftast ådrar sig skulder långt tidigare än när de börjar närma sig pensionsavgången. 4 I sammanhanget bör dock nämnas att det sker en ökning av skulder bland blivande pensionärer i åldersgruppen 55-65 år. Mellan 2007 och 2012 har dessa skulder ökat med 3,5 procent. Bland pensionärer (66+) har ökningen under samma period ökat med 15,5 procent. Vad man bör ha i åtanke, och som tidigare nämnts, är att 1,9 procent av den genomsnittliga pensionären förekommer i Kronofogdens register. Ökningen sker alltså från mycket låga nivåer. 5 Framtida pensionärsgrupper med risk för låg pension Det finns grupper inom samhället som löper stor risk att få lägre pension än andra. Framförallt handlar det om egenföretagare, deltidsarbetande och utrikes födda. I fallet med de utrikes födda handlar det oftast om att de har jobbat för få år i Sverige. Det kan även vara så att deras arbetsgivare inte betalat in till tjänstepensionen. Ofta är det företag med ett fåtal anställda eller egenföretagare som brister i detta avseende. Kvinnor har i genomsnitt en lägre pension när de fyllt 65 år och gått i pension. Däremot förkommer män i samma åldersspann i större utsträckning i Kronofogdens register. 6 I sammanhanget bör nämnas att en låg pension, alltså inkomsten, inte är en faktor som ger risk för ökad överskuldsättning. 7 Andra myndigheters insatser Pensionsmyndigheten arbetar idag med gruppen 55+ genom att erbjuda muntlig information på stormöten kallade Inför pensionen. Mötena besöks i stor utsträckning av dem som redan fyllt 60 år. I informationen ingår ett stycke från Kronofogdens Gilla din ekonomi. Denna information handlar om att fler pensionärer hamnar i Kronofogdens register och att man bör göra en tidig prognos om hur mycket pengar man får kvar när man blivit pensionär. Just nu håller Pensionsmyndigheten på med en segmenteringsgruppering. Till våren 3 Kronofogden, Personer födda 1947 eller tidigare med skuld i Kronofogdens register 4 Kronofogden, Plex, 2012 5 Ibid. 6 Inkomstfördelning bland pensionärer, Rapport till finanspolitiska rådet, 2012 7 Alla vill göra rätt för sig, s. 23, KFM Rapport 2008:1

kommer myndigheten att rikta sig till kvinnor 55+ som anses som en riskgrupp. I dagsläget arbetar man enbart med denna grupp men de kommer kanske att rikta sig till andra målgrupper när segmenteringsundersökningen är klar. I dagsläget jobbar Pensionsmyndigheten också med att utöka och förbättra informationen på sin webbplats. 8 Inom Försäkringskassan finns idag inga projekt som arbetar med målgruppen pensionärer. När det gäller pensionen är det överflyttat till Pensionsmyndigheten. 9 Skatteverket tar i dagsläget fram en förstudie för olika företeelser och faktorer som ska vidareutvecklas under 2013. Att finna vägar att underlätta för pensionärer att inte hamna i situationen med kvarskatt är en av faktorerna de jobbar med. Skatteverket avser också att inleda ett samarbete med Pensionsmyndigheten för att nå ut med information till alla blivande pensionärer. Skatteverket ser även över informationen för pensionärer på sin webbplats. 10 Blivande pensionärers (55-64 år) levnadsförhållanden Uppgifterna i följande avsnitt är hämtade från SCB:s statistikdata: Undersökningarna av levnadsförhållandena (ULF/SILC) åren 2010/2011. SCB:s undersökning bygger på skattade genomsnittsvärden på sammanlagt 1 171 858 individer (55-64 år). Åldersgruppen utgör drygt 12 procent av befolkningen i riket. Kartläggningen syftar till att ge ett underlag gällande blivande pensionärers levnadsförhållanden. Gällande civilstånd kan man konstatera att det finns en hög andel gifta inom åldersgruppen (58 procent). Jämfört med hela befolkningen (+18 år) ligger andelen gifta runt 40 procent. Om vi i ekonomiskt avseende betraktar detta civilstånd som en trygghet (genom det ömsesidiga försörjningsansvaret) torde 55-64-åringarna vara säkrare i detta avseende än resten av befolkningen. Drygt 74 procent av åldergruppen äger sin bostad. Det är nästan tio procent högre jämfört med hela befolkningen (16+ år). I ekonomiskt avseende kan detta betyda att åldergruppen sitter på realtillgångar som kan kapitaliseras i ett läge där inkomsterna skulle förändras negativt. Alternativt att deras boendekostnader är lägre och att de kan minska utgifterna vid pensioneringen. Närmare 73 procent inom åldergruppen anger att de förvärvsarbetar. Motsvarande siffra för hela befolkningen (16-64 år) är drygt 70 procent. 4,7 procent uppgav sig vara arbetslösa vilket jämfört med hela befolkningen (16-64 år) är en procent lägre (5,7 procent). Angående inkomsterna av tjänst fördelat på åldergrupperna, så ligger inkomstspridningen hyfsat jämt över normalfördelningskurvan. Andelen kvinnor med låga inkomster är cirka tre 8 Peter Sylén, informatör, Pensionsmyndigheten, 2012 9 Kundcenter för partner, Försäkringskassan, 2012 10 Catharina Skarica, verksamhetsutvecklare, Skatteverkets huvudkontor, 2012

procent högre än för männen. Jämförande siffror för hela befolkningen saknas, varför det är svårt att säga om 55-64-åringarnas inkomster är bättre eller sämre som helhet. Andelen personer som pensionsparat en eller flera gånger om året är mycket hög inom åldergruppen 55-64 år. Drygt 90 procent av de förvärvsarbetande uppger att de sparat. Motsvarande siffra för befolkningen i övrigt är 81 procent. Bland de förvärvsarbetande (55-64 år) är det fler kvinnor än män i inkomstklasserna låg och medel som pensionssparar privat. I de högre inkomstklasserna (>400 000 kronor per år) är männens andel högre. I ekonomiskt hänseende visar siffrorna att det finns en planering inför ålderspensioneringen. Ett mått på tillståndet i den privata ekonomin är att bedöma kontantmarginalen. SCB redovisar statistik på hur många hushåll som kan få fram 8 000 kronor i kontanter inom en månads tid. 12,2 procent av 55-64-åringarna uppgav att de inte skulle klara detta. Motsvarande siffra för hela befolkningen (16+ år) är högre, 17,3 procent. SCB har även statistik som indikerar om hushållet anser sig ha ekonomiska problem. Definitionen av ekonomiska problem är om hushållet under de senaste 12 månaderna kommit efter med betalningen av någon hushållsräkning eller bolåneränta. Befolkningen i stort har en något högre andel ekonomiska problem och har sämre möjlighet att snabbt få fram ett större belopp kontanter (6 procent) än vad 55-64-åringarna (4,6 procent) har. Slutligen redovisas något om åldergruppen 55-64 år och deras hälsotillstånd. 74 procent anger att de har ett gott hälsotillstånd. Motsvarande andel för hela befolkningen (16+ år) är 78 procent. 55-64 åringarna har även en högre andel som anger dåligt hälsotillstånd (7,3 procent) i jämförelse med resten av befolkningen (5,6 procent). Ett gott tecken är dock att nästan 75 procent av åldergruppen 55-64 år är vid god hälsa. I ekonomiskt avseende innebär det att de kan fortsätta arbeta och därigenom ha en stabilare ekonomi. 11 Sammanfattning Utifrån underlaget gör Kronofogden bedömningen att pensionärer, eller blivande pensionärer, inte är någon omedelbar riskgrupp för överskuldsättning. Här nedan följer en sammanfattning av det underlaget: - En låg andel förekommer i Kronofogdens register bland blivande pensionärer (55-65 år, 3,9 procent). Bland pensionärer är förekomsten i registret ännu lägre (66+, 1,9 procent). Som jämförelse kan konstateras att 4,6 procent av befolkningen förekommer i Kronofogdens register. - Majoriteten av pensionärer i Kronofogdens register har fått sina första skulder innan de fyllt 52 år (68 procent). 82 procent har fått sin första skuld innan de fyllt 60 år. Skulder är med andra ord inte något som står i direkt relation till pensionsåldern. - Gruppen har ett individuellt ansvar för sin ekonomiska situation och en god betalningsförmåga. Bland blivande pensionärer (55-64 år) finns en hög andel som kunnat 11 SCB Undersökning/ULF, 2010/2011

betala sina räkningar de senaste tolv månaderna, en hög andel som har ett intresse för ekonomi, ett lågt antal som har krediter, ett lågt antal som levt över sina tillgångar, en hög andel buffertsparar, en hög andel pensionssparar, låg arbetslöshet, högre framtida pensioner och en hög andel som äger sin bostad. De signaler som inkommit från budget- och skuldrådgivare om ärenden från fler pensionärer är svåra att uttala sig om. Det finns ingen statistik att ta ställning till, utan detta grundar sig enbart på en uppskattning från budget- och skuldrådgivares sida. Utifrån förstudiens underlag är pensionärer tvärtom en av de grupper som förekommer i mycket liten utsträckning hos Kronofogden. Det nya kreditsamhällets påverkan på blivande pensionärer synes bli mindre än befarat. Blivande pensionärer har en mycket god finansiell situation och förmåga. Dessutom har man inställningen att det både är upp till samhället och individen att ta itu med finansiella problem, om sådana skulle uppstå. Med bakgrund av detta tyder det mesta på att omställningsproblemet från förvärvsarbetande till pensionär inte blir ett stort problem. Gruppen kommer även att vara satt under ett utökat informationsflöde då regeringens planer är att intensifiera kunskaper om sparande och ge mer information om att gå tidigare respektive senare i pension.