Energisession 2010 Session 7, Planeringsmål för solenergi en strålande idé Nedan följer anteckningar från sessionen då den genomfördes som intervjuer med talarna samt en diskussion. Anteckningarna ska ses som ett referat och ansvar tas inte för exakta formuleringar. Lisa Ossman, Hållbar utveckling Väst, projektledare för Soluppgång in väst, presenterar projektet, presentationen ligger separat. Lars Andrén, Svenska Solenergiföreningen, var moderator för sessionen. Andrén inledde med att konstatera att Soluppgång i Väst (SiV) smittar för representanter från både Halland och Malmö var på sessionen för att lyssna och ta med sig erfarenheter från projektet SiV. Lars Andrén sammanfattade varför solenergi borde få ett större genomslag under kommande år 1. Det är valår och energi bör få ett större fokus i denna valomgång i och med kopplingen till miljö och klimat. 2. Konjunktursituationen är speciell, vilket skapar stor tillväxtmarknad framöver 3. Miljö- och klimatsituation solenergi kan fylla en mkt viktig roll för att nå uppsatta mål. Förutsättningarna är bättre än någonsin för solenergi anser Lars Dagens talare är: Claes Västerteg (c) Riksdagsledamot och vice ordf i miljö- och jordbruksutskottet Gert-Inge Andersson, (S), Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan och tillträdande ordförande i regionstyrelsen Maria Brogren, departementssekreterare, Näringsdepartementet. Arbetar bla med forskningsfrågor och statliga stöd till solenergi. Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik på Chalmers och vice ordf i Svensk Solenergi Jesper Peterson, handläggare, naturskyddsföreningen. Jobbar bland annat med märkning av el samt solenergi. Claes Västerteg (c) Vad har ni fått för politiska reaktioner på ert förslag om planeringsmål på 20 TWh till 2030? De har inte i detalj diskuterat målet, men det finns politiker som tycker detta är planekonomi. Även om de flesta tycker detta är ett bra sätt att visa marknaden vad som är önskat från politiskt håll. Det finns ett ökat intresse hos politiker för solenergi då de ser möjligheter till att utveckla marknaden och till nya arbetstillfällen. Varför ha mål? Målen är ett sätt att politiskt peka ut riktningen. Ett exempel är via el-certifikaten ett styrmedel som funkar och som är teknikneutralt.
Hur ska ni nu realisera det? Hur föra ut detta i landet Vi har kommunalt självstyre, vilket gör att vi inte kan peka med hela handen. Däremot kan man visa på vilka möjligheter kommunerna har som förebild genom att själva investera i solanläggningar. Detta gäller även för staten och dess fastigheter. Viktigt att offentliga aktörer går före. Ny energiriktning i C? Ökad satsningar på vind och sol, men politik är att kompromissa. Men det är mer intressant nu att utveckla och få driv i förnybara energikällor och så får man kompromissa om kärnkraften Blocköverskridande energipolitik? Skulle gärna sett att det fortsatt men kan bara beklaga att vi inte kunde fortsätta det, men samtidigt är vi alla överrens om mkt inom energipolitiken. Och det är ännu inte kört att det blir blocköverskridande igen. Fråga från publik: Det styrmedel som används är el-certifikat, vilket inte gynnar solenergi utan mer vind och bioenergi. Stöd mot sol? Svar: Det finns solstöd. Solceller är ännu inte konkurrenskraftigt. Det är samhällsekonomisk lönsamt med el-certifikat samt att man inte vill ge mer direkt stöd till sol. Det skall vara mer teknikneutralt. Fråga från publik: Har ni kollat på Danmarks beslut om att 50 % av elen skall komma från vind? Svar: Nej det har vi inte tittat på, men det vi har sett är att det har gett resultat och att det är ett sätt att peka ut riktningen. Vi vill vara mer teknikneutrala. Istället skruva upp elcertifikaten och på det sättet ge större marknad även för sol, liksom i andra, så som vågkraft. Tror du att energi kommer att bli en valfråga? Klimat kommer att bli en valfråga och då kommer energi med, hoppas det bara kommer att handla mer än om kärnkraft. Men det är arbetstillfällen som kommer att bli den stora valfrågan. Gert-Inge Andersson (s) Varför har Trollhättan satsat så mycket på solenergi? Vad är drivkraften? Finns det några nyckelaktörer? I så fall, hur kan man ta vara på dessa? Den första energiplanen antogs 1996 och där tog beslutet att Trollhättan skall minska beroendet av fossila bränslen till 2010 med 50 %. Och vi är nästan där! Vi har satsat mycket på förnyelsebar energi, såsom biogas, och vi har många verktyg i vår låda för att nå målen. De statliga stöden för solceller gjorde att investeringen med solceller på Nils Ericsongymnasiet var lönsam från fösta dagen. Detta eftersom solcellerna placerades som solavskärmning. Tror du på förnybar energi som en tillväxtfaktor i regionen? (med tanke på den tekniska och industriella kompetens som finns) Solceller ingen lysande affär, då det är dyrt, men det är ändå väsentlig att satsa. Viktigt att vi inte missa tåget, för annars kommer andra att ta den sektorn. Så som det hände för vind. Där var det Danmark som satsade. Kommunerna måste gå före och bidra till att skapa en marknad
för solenergi genom att göra egna investeringar och det är viktigt att kommunen är ett gott föredöme. Det har varit lätt att komma överens politiskt i Trollhättan, vilket bland annat har resulterat i energiplanen och att den har fått genomslag Vad tänka på vid en solcellsinvestering? Det är en profil och tillväxtfråga. Att det skapar arbete och engagemang har varit vägledande. Även om det har kostat pengar så har det gett mer. Och kommunen bidrar genom att skapa bra förutsättningar för marknaden genom att kommunen gör egna investeringar. Innovatum har startat upp ett energi- och transportcentrum som skall fortsätta forskning och utveckling på olika områden, solel kanske kan bli ett av dem. Vi hoppas på att få statligt stöd. Bättre miljö, hållbarare samhälle men även att ge arbetstillfällen är drivkraften och målet. Fråga från publik: Marknaden vill ha tydligare direktiv med planeringsmål på regionalnivåskulle det gå att genomför? Svar: Ja det skulle kunna vara ett alternativ och regionen är på väg ditåt. Hur kommer du att driva dessa frågor på din nya regionala position? Jag kommer att ta med mig frågorna in i regionen med mitt nya politiska uppdrag som ordförande i regionstyrelsen. Jag försöker koppla ihop saker och ting - livskvalitet och hälsa. Miljöproblem ger ohälsa och energi och hållbart samhälle har stor betydelse för hur vi mår. Fråga från publik: Hur skapa förutsättningar och underlätta för medborgarna för att få solenergi och även underlätta marknaden? Svar: Information, i synnerhet till dem som står i tomtkön och även genom exploateringsavtalen. Jag gillar inte tvång utan tror mer på information och att det syns i plånboken, men även styra via detaljplanen. Ytterligare en väg är att jobba med husleverantörerna så de kan leverera bra hus. Är energi en valfråga? Ja Maria Brogren Hur upplever du solenergins status i näringsdepartementet rent allmänt? Det är ingen som inte tycker om sol men sol är en liten fråga. Ser du något som liknar Centerpartiets planeringsmål kring solenergi hos de andra partierna? Vet ej, vi tittar inte på frågan på det sättet. Hur har intresset varit för det nya solelsbidraget? (se statistik i ppt-bilder som ligger separat) Det har varit ett stort intresse för solelsbidrag, men är inte förvånad då det fanns en stor efterfrågan på ett sådant stöd. Alla län utan två har sökt bidrag. Storstadsregionerna har sökt mest. Även Jönköpings län har det kommit in väldigt många ansökningar. Syns tydligt att informationssatsningar är kopplat till hur många sökande man får.
Kan/kommer ni att säkra upp den bidragsanstormning som varit? (dvs skjuta till mer pengar) Man har ökat medlen till stödet förra året. Oklart hur det ser ut i framtiden. Har det nya solelsbidraget, där anläggningsägaren står som sökande, lockat nya målgrupper? Över hälften av dem som söker bidrag är privatpersoner, tidigare var det bara offentliga fastighetsägare som fick söka Hur går tongångarna inför kommande budget? Vet ej. Clas Västerteg: Det är för tidigt i budgetprocessen för att det skall gå att säga än. Hur diskuteras det med fortsatta medel till solvärmestödet? Det är för tidigt i budgetprocessen för att kunna ge svar på det. Men det händer inte så mkt på solvärmebidrag sidan. Det förs en diskussion om hur man kan ändra stödet så det inte blir ett duttstöd som håller branschen under armarna. Det kommer att föras en dialog med solenergibranschen om hur stödet skall utformas. Angående nätanslutning, vilka förslag har regeringen lagt fram som underlättar för småskalig inkoppling på elnätet? 1. Nettoanvändare. Förslag att ta bort abonnemang om man på årsbasis är nettoanvändare (dvs köper mer el än man matar ut på nätet) 2. Nettomätning. Uppdrag har getts till energimarknadsinspektionen att utreda hur detta ska kunna lösas, klart 1 nov. Näringslivseffekter som stödet har gett? Vem fick leverera och vilka tjänster har gynnats av stödet? En utvärdering kommer att göras i slutat av treårsperioden. Gröna jobb kommer vara en valfråga tror hon. Jan-Olof Dalenbäck Vilka länder utmärker sig när det gäller solel respektive solvärme? USA använde solvärme innan oljan kom. Nu har solvärme kommit tillbaks igen. I Österrike är solvärme stort. De har en stark miljörörelse som har bidragit till att sol har utvecklats till en industri. Även i Tyskland är solvärme stort. Vad kan vi ta med från framgångsländerna? Politik - stöda förnyelsebar energi så som man gör i andra länder men som ej görs i Sverige. Måste göra det på ett sätt som ger snabbare förändring än vad el-certifikaten gör. Tekniskt och forskningsmässigt ligger vi långt framme, men politikerna och marknaden styr och är avgörande. Finns det någon/några av dessa länders modeller som skulle kunna tillämpas i Sverige? Politikerna måste sätta planeringsmål, ge ramarna för marknaden och visa riktningen för företagen, så de vågar satsa. Har man inte starka marknadskrafter kan man få problem med oseriösa företagare som kan förstöra för en hel bransch.
Upplever du några förändringar i attityden till solenergi idag jämfört med för 30 år sedan? Det har hänt mkt på de senaste 20 åren. Och det har hänt mycket hos de internationella företagen där de har marknadsförutsättningarna. Det är de företagen som driver utvecklingen. Valfråga? Det kan bli en fråga men inte så stor. Jesper Peterson Är du nöjd med resultatet från COP 15 i Köpenhamn? SNF är inte nöjd med resultatet från COP15, det var ett fiasko. Förhandlingarna borde gått mycket längre och lett till bindande avtal. Att komma överens är svårt för alla delegater har sin politik att följa. Vad gör naturskyddsföreningen för konkret för ökad användning av solenergi? Solenergi är en viktig pusselbit för ett hållbart system. SNF har tagit fram en grön guide och driver lobbyarbete för solenergi. Vi har även märkning på värme där solenergi finns med. SNF har ett nytt projekt för att driva på. Vi erbjuder alla att köpa andelar i solcellsanläggningar. De pengar som vi får in från försäljningen kommer att gå till olika energieffektiviseringsprojekt. Miljö är så mkt mer än sol, men snf är öppna för mer samarbete med andra organisationer. Vilket parti driver den bästa solenergipolitiken? Alla partier är ungefär lika dåliga att driva solenergifrågorna, inget är särskilt bra men heller inte jättedåliga. Kan miljö och energifrågorna bli en valfråga? Ja Här bröt vi diskussionen för en tävling med publiken som avslöjade hur väl de hade lyssnat under passet och hur mycket de kände till om solenergi. Tre personer stod som vinnare och de belönades med varsin solcellsficklampa. Frågor till alla/diskussion Vad är det som driver din solenergientusisam? Jesper: Miljöfrågan, tekniken går att applicera både i stort och litet Maria: Finns inga nackdelar och det är intressanta människor som jobbar med solenergi Vad ser du som avgörande för att solenergin ska få ett genombrott i Sverige? Vilka verktyg tror du är avgörande? Gert-Inge: Vi måste få marknaden att fungera och att samhället kan hjälpa till med det nu, men på sikt måste marknaden klara sig. Claes: Långsiktiga spelregler och kunskap hos gemene man behövs. Det finns okunskap och många myter kring solenergi. Från samhällets sida kan energi- och klimatrådgivningen spela en nyckelroll för att öka kunskapen.
Maria: Förenklade regler och bort regler som inte behövs förenkla och minska byråkratin för att underlätta installation. Det finns duktiga forskare inom området, men det händer inte så mycket för ingen vågar investera. Det finns ett glapp mellan forskning och marknad. Därför krävs det långsiktighet för att marknaden skall våga investera i solenergitekniken. Jesper: Det finns många fördomar så det behövs mycket information för att få bort. Det är till exempel viktigt att skilja mellan solceller och solfångare, vilket behöver tydliggöras. Kommunerna kan göra mer för att vara föregångare. Jan-Olof: Skall det slå igenom så måste alla i alla led bli bättre; institutioner, försäljare mm alla måste bli bättre och det måste finnas en marknad. Tekniken måste bli trovärdigare, t ex vet inte allmänheten skillnaden mellan solcell och solfångare. Kommentarer från publiken: Det är ett pedagogiskt problem att marknadsföra och jobba för solenergi då kunskapen är så låg. Kompetens saknas hos dem som skall installera och det skapar stora problem för privatpersonen att hitta någon som kan hela installationsbiten. Sätta upp upphandlingskriterier som till exempel ligger under BBR-kraven. Positivt det Trollhättan har gjort. Det behövs mer sånt för att det skall hända något. Lars A: Det saknas opinionsbildare som kan stå upp för tekniken. Det kan vara politiker, men det kan lika väl vara andra beslutsfattare, näringslivet, artister mm. Få fokus på solenergi på ett annat sätt än vad som sker idag. Gert-Inge: Vi måste titta på den nya tekniken, som är ännu effektivare. Det handlar mycket om produktionsutveckling. Måste ge bidrag till dem som jobbar med hela systemet. Jämför till exempel med biogas som har blivit marknadskraftiga efter systemtänkande. Vad är det som kommer att få solenergi att slå igenom? Resursfråga, klimatet eller tillväxt och sysselsättning? Jan-Olof: allt Jesper: Mer miljö än klimat Maria: Miljö kommer att spela en stor roll i framtiden, för det kommer att påverka alla Claes: En kombination. Det går inte att peka ut något mer en än något annat. Gert-Inge: Miljö och sysselsättning. Vad får solenergi kosta? (konkurrenskraftigt eller obegränsat?) Publiken: Fördubbla energipriset - då kommer förnyelsebar energislagen. Det är alltid billigare att spara en kwh än att producera en kwh. Jan-Olof: Höjning av energipriset räcker inte. Energikostnaderna är i förhållande en liten andel för en persons kostnader. Vi är okänsliga för prishöjningar på energipriset. Claes: Intressant även att fråga sig hur vi skall driva våra bilar - el är ju mycket intressant. Maria: Folk vill göra sin egen el och de vill köra sin bil på det. Hur tror du att Sveriges energiförsörjning ser ut år 2200? Hur stor andel utgörs av solenergi? Energimix om 200 år? Jan-Olof: Vi har inte en aning om vad det blir om 200 år. Det kommer att bli något helt nytt. Jesper: solen, småskaliga system och direktladdning.
Maria: Vi har ingen aning om det nu men tror det är förnyelsebart. Claes: Vi har ingen aning Gert-Inge: Inget fossilt bränsle, biobränsle, solenergi och något mer som vi inte vet nu. Det kommer att ske i samklang med vår natur. Och vi behöver mindre energi vi har blivit effektivare. Energi kommer inte att vara ett problem. Sammanfattning Lars Andren Det är glädjande och hoppfullt för solenergi. Vi kommer att använda mer solenergi i framtiden är jag övertygad om.