GRANSKNINGS Jämställdhetsintegrering i s offentliga miljöer Sakkunnig revisor: Richard Magnusson Beslutad av revisorskollegiet 2014-09-24 Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se
1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 4 3.1 Syfte... 4 3.2 Frågor... 4 3.3 Avgränsning... 5 4 REVISIONSKRITERIER... 5 5 METOD... 5 6 GRANSKNINGSANSVARIGA OCH STYRGRUPP... 5 7 GRANSKNINGENS RESULTAT... 6 7.1 s mål för jämställdhetsintegrering... 6 7.2 Tekniska nämnden/gatukontoret... 6 7.2.1 Mål för jämställdhetsintegrering i extern verksamhet... 6 7.2.2 Gatukontorets arbete för att uppnå utvecklingsplanens mål... 7 7.2.3 Utvecklingsplanens prioriterade områden... 8 7.2.4 Uppföljning och rapportering till nämnden... 8 7.2.5 Vidtagna åtgärder efter jämställdhetsanalys m.m.... 8 7.3 Stadsbyggnadsnämnden... 9 7.3.1 Mål för jämställdhetsintegrering i extern verksamhet... 9 7.3.2 Stadsbyggnadskontorets arbete för att uppnå utvecklingsplanens mål... 9 7.3.3 Utvecklingsplanens prioriterade områden... 10 7.3.4 Uppföljning och rapportering till nämnden... 10 7.3.5 Vidtagna åtgärder efter jämställdhetsanalys m.m.... 10 7.4 Intervjuer vid Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret... 11 8 REVISIONSKONTORETS SLUTSATSER... 11 9 KÄLLOR... 12 Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 2 (12)
1 Sammanfattning har granskat hur Tekniska nämnden/gatukontoret och Stadsbyggnadsnämnden arbetar för att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i den externa verksamheten, d.v.s. den som riktas till malmöborna. Utgångspunkten är den utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som Malmö kommunfullmäktige antog i september 2011. Jämställdhetsintegrering hos de två nämnderna som arbetsplatser, t.ex. lönenivåer, omfattas inte av granskningen. Både Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret har mål för jämställdhetsintegrering av den externa verksamheten. Beträffande Gatukontoret finns målen i jämställdhetsanalysen, som enbart varit informationsärende i Tekniska nämnden. Beträffande Stadsbyggnadskontoret finns ett inriktningsmål, men inga mål som specificerar innebörden av inriktningsmålet. Båda förvaltningarna arbetar enligt utvecklingsplanen med att göra jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik. Dock försvåras analyserna bl.a. av brist på tillförlitlig statistik, vilket båda förvaltningarna arbetar för att förbättra. Nödvändiga kunskaper och verktyg för att genomföra jämställdhetsanalyser som leder till åtgärder med avsedda effekter förefaller otillräckliga. Utvecklingsplanens prioriterade områden nämns i Gatukontorets verksamhetsplan. Stadsbyggnadskontoret nämner dem inte. Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten görs bl.a. i delårsrapporter, årsanalys och i samband med den årliga Plan för jämställdhet, mångfald och diskriminering. Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret har inte vidtagit specifika åtgärder baserade på den könsuppdelade statistiken och hittills genomförda jämställdhetsanalyser. De åtgärder som är aktuella är för närvarande att producera tillförlitlig könsuppdelad statistik. Det finns därutöver exempel på åtgärder som inte är en direkt följd av genomförda jämställdhetsanalyser. Ett är Gatukontorets projekt Rosens röda matta. s slutsats är att både Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret i princip uppfyller de s.k. effektmål som framgår av utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, men att ett antal utvecklingsområden finns: Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör öka utbildningsinsatser och liknande i syfte att möjliggöra att målen för jämställdhetsintegrering av verksamheten nås. Stadsbyggnadskontorets jämställdhetsanalyser bör initieras på respektive avdelning och genomföras mer kontinuerligt än hittills. För närvarande ligger ansvaret för genomförandet av utvecklingsplanen till stor del på HR-enheten. Stadsbyggnadsnämndens mål för jämställdhet i den externa verksamheten bör specificeras. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 3 (12)
Gatukontoret bör komplettera jämställdhets- och mångfaldsplanen med mål för jämställdhetsintegrering i den externa verksamheten. Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör genomföra jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik som resulterar i åtgärder för bättre jämställdhet i den externa verksamheten. 2 Bakgrund Jämställdhetsintegrering innebär enligt Europarådets definition (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Den 30 augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige att skulle underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därmed förband sig kommunen att integrera jämställdhetsperspektivet systematiskt i alla verksamheter. Malmö kommunfullmäktige antog i september 2011 en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Syftet är att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamhet. Det gäller såväl kommunens arbetsplatser som den verksamhet som riktas till malmöborna. Denna granskning avser att klargöra hur jämställdhetsperspektivet säkerställs i planering m.m. av offentliga miljöer. 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3.1 Syfte Syftet är att granska hur jämställdhetsperspektiv säkerställs i beslut, planering, genomförande och uppföljning av offentliga miljöer. 3.2 Frågor Den övergripande revisionsfrågan: Hur arbetar Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden för att säkerställa jämställdhetsperspektivet i beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av offentliga miljöer? Frågor: Vilka jämställdhetsmål har Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden? Hur arbetar Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden i sin verksamhet riktad till malmöborna för att uppnå utvecklingsplanens effektmål m.m.? Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 4 (12)
Hur arbetar Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden med jämställdhetsdeklarationens prioriterade områden 1? Hur följs resultat och effekter av arbetet med utvecklingsplanen upp och rapporteras till nämnderna? Vilka åtgärder har vidtagits som konsekvens av genomförda jämställdhetsanalyser? 3.3 Avgränsning Granskningen av jämställdhetsintegrering avgränsas till att avse Stadsbyggnadsnämndens och Tekniska nämndens/gatukontorets externa verksamhet, d.v.s. den som riktas till malmöborna. Jämställdhetsintegrering hos de två nämnderna som arbetsplatser faller alltså utanför avgränsningen. 4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan ofta hämtas från lagar och förarbeten, föreskrifter eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. s utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2011-2020 s budget 2014 Europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR 2 ) 5 Metod Granskningen genomförs genom intervjuer med tjänstemän, samt genom studier av dokument från och granskade nämnder samt från kommunexterna källor. 6 Granskningsansvariga och styrgrupp Projektledare från revisionskontoret: Richard Magnusson Kvalitetsgranskare från revisionskontoret: George Smidlund Revisorskollegiets styrgrupp TSM: Tomas Nordin, Anneli Bojesson, Bertil Ekelund, Göran Hellberg, Andreas Holmgren, Robabeh Taeri Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 3 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 1 2011-2013 bl.a. Rörlighet och transport samt 2014-2016 bl.a. Bostäder, Stadsplanering och lokal planering och Säkerhet och trygghet. 2 Council of European Municipalities and Regions. 3 Hot mot oberoende till följd av egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, skrämsel, övrigt. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 5 (12)
7 Granskningens resultat 7.1 s mål för jämställdhetsintegrering Malmö kommunfullmäktige antog i september 2011 en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Syftet är att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamhet. Det gäller såväl kommunens arbetsplatser som den verksamhet som riktas till malmöborna. Utvecklingsplanen har en vision och två huvudmål (arbetsgivarperspektivet utelämnat): Visionen är att senast 2020 ska vara en stad med jämställda verksamheter och en arbetsplats fri från könsdiskriminerande strukturer. Huvudmålet för verksamheten riktad mot malmöborna är att senast 2013 ska ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för - likvärdig verksamhet, service och bemötande - likvärdig myndighetsutövning - likvärdig fördelning av resurser - jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Utvecklingsplanens effektmål för verksamhet riktad till malmöborna är att förvaltningarna: kontinuerligt könsuppdelar all individbaserad statistik, så långt det är möjligt gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet ser över vad innehållet i den övergripande utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering har för betydelse för den egna verksamheten har verksamhetsspecifika mätbara mål och åtaganden som ökar jämställdheten. Dessa mål och åtaganden baseras på könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser och prioriterade artiklar har mätbara mål och åtaganden som kontinuerligt ingår i verksamhetsplaner och budget följer upp mål och åtaganden kontinuerligt i delårsrapporter och årsredovisning samt redogör i årlig kvalitetsredovisning eller motsvarande för insatser och hur målen för jämställdhet har uppfyllts I s budget 2014 framgår att skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet. Trafikljuset [indikatorn] visar förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering. 7.2 Tekniska nämnden/gatukontoret 7.2.1 Mål för jämställdhetsintegrering i extern verksamhet Övergripande mål, planer och motsvarande som gäller för hela utgör grund för gatukontorets strategiska plan, den s.k. målblomman. Bland de åtta planer m.m. som anges finns utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 6 (12)
Gatukontorets jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013 och 2014 avser inriktningsmål för jämställdhet och mångfald inom arbetsgivarrollen. Inriktningsmål för verksamheten riktad mot malmöborna finns ännu inte i jämställdhets- och mångfaldsplanen. I Gatukontorets jämställdhetsanalys är utgångspunkten Sveriges kommuner och landstings (SKL) mål för en jämställdhetsintegrerad samhällsplanering samt ytterligare två mål som Gatukontoret lagt till. Målen har inte beslutats av Tekniska nämnden: Kvinnor och män ska känna sig lika trygga. Kvinnors och mäns resande och val av transportmedel tär minsta möjliga på miljön. Fysisk planering underlättar för kvinnor och män att kombinera omsorgsarbete med lönearbete och får ett fungerande vardagslivspussel. Offentlig utsmyckning och gatunamn speglar och erkänner kvinnor och mäns erfarenheter och utmanar normer kring kön. Kvinnor och män deltar i medborgardialog/samråd på lika villkor och i samma utsträckning. Kvinno- och mansdominerade fritidssysselsättningar/verksamheter tilldelas lika mycket resurser. Offentliga platser ska främja ett jämställt stadsliv. Kvinnor och män ska inte skadas i trafiken. I Tekniska nämndens/gatukontorets internbudget 2014 framgår under kommunfullmäktigemålet skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet i löpande text ambitioner som t.ex. att det vid dialogmöten läggs stor vikt vid att försöka skapa förutsättningar för att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars röster ska höras lika mycket, samt att bokningarna till Malmöfestivalens evenemang ska fördelas jämnt mellan deltagande män och kvinnor. 7.2.2 Gatukontorets arbete för att uppnå utvecklingsplanens mål Under 2008-2013 drev Sveriges Kommuner och Landsting en särskild satsning på stöd till jämställd service i kommuner, landsting och regioner: Program för hållbar jämställdhet (HåJ). Gatukontorets arbete med jämställdhetsintegrering startade inom ramen för SKLs program med projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken under 2009 och 2010. Gatukontoret ansökte om och beviljades medel av SKL ytterligare en gång. Detta föregick alltså kommunfullmäktiges beslut om Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, som kom 2011. Gatukontorets jämställdhetsanalys 2013 bygger på SKLs jämställdhetsmål m.m. Analysen är resonerande, och upprättad på utvecklingsenheten, inte av respektive avdelning. Planering görs avdelningsvis utifrån jämställdhetsanalysen. Trafikavdelningen hade hösten 2013 en temadag/workshop om jämställdhetsintegrering med deltagande av konsult; därefter hade respektive enhet miniworkshops. Ledningen på trafikavdelningen beslutade i april 2014 om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering på trafikavdelningen. Den avser 2014/2015 och består av en lång rad mål/åtgärder, t.ex. inspirationsföreläsningar, utredning och test av s.k. gender budgeting 4, förslag på olika metoder och 4 Det handlar om s.k. jämställd verksamhetsstyrning utifrån både mål och resurser, vilket bl.a. innebär att resursanvändningen ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 7 (12)
angreppssätt för jämställdhetsintegrering och att verka för könsuppdelad statistik från Skånetrafiken. Även enheter inom stadsmiljöavdelningen har genomfört workshops m.m. Exploateringsenheten gick igenom jämställdhetsanalysen under våren 2014, med ambitionen att förstå och bli bättre inom jämställdhetsintegrering av stadslivet i offentliga rummet och i medborgardialogen. Gatukontoret har låtit en av landskapsarkitekterna vid stadsmiljöavdelningen arbeta halvtid vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp för att studera jämlikhet och jämställdhet i det offentliga rummet. Gatukontorets utvecklingsenhet har en ambition att utarbeta en styrmodell som tar hänsyn till jämställdhetsanalys och könsspecifika mål. En portföljmodell och en modell för samhällsekonomiska bedömningar ska ligga till grund för investeringsprioriteringar i framtiden och i denna ska de jämställdhetspolitiska målen inkorporeras. Avsikten är att en sådan modell ska tas fram och testas tillsammans med konsulter och forskare. Arbetet har enligt uppgift tagit en paus i väntan på Gatukontorets utvecklingsarbete inom ramen för projektstyrning av investeringar, där det är tänkt att riskanalys med jämställdhetsperspektiv ska utföras i förstudiefasen. 7.2.3 Utvecklingsplanens prioriterade områden Utvecklingsplanens prioriterade utvecklingsområden som rör Gatukontorets verksamhet är rörlighet och transport, stadsplanering och lokal planering, säkerhet och trygghet och upphandling av varor och tjänster. Dessa kommenteras i Gatukontorets verksamhetsplan. 7.2.4 Uppföljning och rapportering till nämnden Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten görs bl.a. i delårsrapporter och årsanalys. Dessa redovisas för Tekniska nämnden. Det som redovisas är framförallt användningen av könsuppdelad statistik och resultatet av det arbete som bygger på Gatukontorets jämställdhetsanalys. Gatukontorets plan för jämställdhet, mångfald och diskriminering (som enbart omfattar arbetsgivarperspektivet) behandlas av Tekniska nämnden. Gatukontorets jämställdhetsanalys har varit informationsärende i Tekniska nämnden (2014-03-26). Efter detta är enligt uppgift uppmaningen att mer könsuppdelad statistik från bl.a. upplåtelser och dialogmöten ska upprättas. 7.2.5 Vidtagna åtgärder efter jämställdhetsanalys m.m. Det framgår inga specifika förslag till åtgärder i Gatukontorets jämställdhetsanalys. Av slutsatserna i jämställdhetsanalysen framgår att huvudproblemet är att det saknas statistik för att kunna göra genomgripande jämställdhetsanalyser inom verksamheterna. Som framgår i avsnitt 7.2.2 har trafikavdelningen utarbetat en handlingsplan som bl.a. avser att förbättra den könsuppdelade statistiken. Ett konkret exempel på åtgärd inom ramen för jämställdhetsintegrering är projektet Rosens röda matta, som programenheten inom Gatukontoret genomfört, och fortfarande driver. En parkeringsplats i Rosengård har gjorts om till en mötesplats för unga Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 8 (12)
människor och öppnade i september 2013. Stadsdelens ungdomar, framför allt unga tjejer, har fått vara med och bestämma; musik och dans är centrala teman. 7.3 Stadsbyggnadsnämnden 7.3.1 Mål för jämställdhetsintegrering i extern verksamhet I Stadsbyggnadskontorets verksamhetsplan anges Stadsbyggnadsnämndens mål för jämställdhetsarbetet: Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering. I Plan för jämställdhet, mångfald och diskriminering anges för den externa verksamheten detta inriktningsmål: Stadsbyggnadskontorets arbete gentemot kvinnor och män, flickor och pojkar, byggmarknadens olika aktörer och övriga verksamma i Malmö ska vara jämställt och fritt från diskriminering. Aktiviteter för att uppnå målen 2014: Genomföra en jämställdhetsanalys utifrån medborgarperspektivet (Ansvar HR och Bostadsanpassning/tillgänglighet) Driva en bostadsförmedling med tydliga och transparenta regler för förmedling av bostäder. (Ansvar Boplats Syd) Driva en könsmedveten stadsplanering där kvinnor, mäns, flickor och pojkars olika erfarenheter, prioriteringar, behov och vardagsliv synliggörs och beaktas. (Ansvar PLAN) 7.3.2 Stadsbyggnadskontorets arbete för att uppnå utvecklingsplanens mål Stadsbyggnadskontoret har en jämställdhets- och mångfaldsgrupp där en representant för respektive avdelning ingår. Det är en HR-konsult vid Stadsbyggnadskontorets HRenhet som är kontaktperson (för både arbetsgivar- och verksamhetsperspektivet) i det nätverk som Stadskontoret sammankallar inom ramen för utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering. Det är också HR-konsulten som föreslagit vilka områden som bör bli föremål för jämställdhetsanalys, vilka godkänts av ledningsgruppen. Inga åtgärder har vidtagits som direkt resultat av de två genomförda analyserna. Stadskontoret konstaterar i sin årliga jämställdhetsredovisning från februari 2014 att förvaltningarnas jämställdhetsanalyser saknar förslag på åtgärder i många fall. Stadsbyggnadskontoret har följande jämställdhetsanalyser: 2012: Aktiviteter i samrådsfasen av Översiktsplan 2012 2013: Bygglov 2014: Ärendehanteringen vid bostadsanpassningsbidrag (ännu ej genomförd) Den första jämställdhetsanalysen (aktiviteter i samrådsfasen) avsåg att svara på frågan Vilka aktiviteter ska SBK använda sig av i framtida projekt där samråd står i fokus för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv?. Frågan besvaras med en fråga: Vad ska vi göra annorlunda nästa gång?. Den andra jämställdhetsanalysen (bygglov) syftade till att kartlägga Stadsbyggnadskontorets service i bygglovsprocessen och utifrån detta se över hur verksamheten bör förändras för att möta behoven hos kvinnor och män. Slutsatsen blev att upplevelsen av servicen inte är olika för kvinnor respektive män och att verksamheten inte behöver förändras för att möta behoven hos kvinnor och män. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 9 (12)
Stadsbyggnadskontorets mall för arbetsplatsträff (APT) innehåller en stående punkt benämnd Jämställdhet och mångfald, som möjliggör diskussion. Under 2013 skulle t.ex. samtliga enheter diskutera bl.a. Stadsbyggnadskontorets trycksaker 5 ur ett jämställdhetsperspektiv. Stadsbyggnadskontoret har under 2014 haft en s. k. studentmedarbetare som under ca 50-60 timmar arbetat med jämställdhetsintegrering ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet är att integrera och utveckla jämställdhetsfrågor i medborgardialogen. Det finns också exempel på jämställdhetsintegrering i ordinarie planering och projekt. Rapporten Förstudie och planprogram för en möjlig satsning på spårväg som stadsutvecklingsprojekt för några av Malmös starka kollektivtrafikstråk har tagits fram inom det förvaltningsövergripande projektet Spårväg etapp 1 och projektserien Framtidens kollektivtrafik. De alternativa sträckningarna har värderats utifrån elva parametrar, varav en är jämställdhet. Avsikten är att analyser av bl.a. jämställdhet ska ligga till grund för val av spårsträckningar. 7.3.3 Utvecklingsplanens prioriterade områden Stadsbyggnadskontoret hänvisar i t.ex. verksamhetsplanen inte till utvecklingsplanens prioriterade områden. Detta kan delvis bero på att Stadskontoret valde att inte arbeta mot de prioriterade områdena, då det ansågs viktigare att alla förvaltningar kom igång med arbetet med utvecklingsplanen under perioden 2011-2013 6. 7.3.4 Uppföljning och rapportering till nämnden Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten görs bl.a. i delårsrapporter, årsanalys och i samband med den årliga Plan för jämställdhet, mångfald och diskriminering. Dessa redovisas för Stadsbyggnadsnämnden. Det som redovisas är framförallt användningen av könsuppdelad statistik och resultatet av de jämställdhetsanalyser som genomförs. Jämställdhetsanalyserna redovisas för Stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp. 7.3.5 Vidtagna åtgärder efter jämställdhetsanalys m.m. Stadsbyggnadsnämnden resp. Stadsbyggnadskontoret har inte vidtagit specifika åtgärder baserat på den könsuppdelade statistiken och hittills genomförda jämställdhetsanalyser. Detta beror, åtminstone delvis, på att de inte konstaterat några tydliga brister i jämställdhet som behöver åtgärdas. I förstudie och planprogram Spårväg etapp 1 ingår, som nämnts ovan, jämställdhet som ett av fyra projektmål 7. 5 Exempelvis Planering Malmö och översiktsplanen. 6 Forsell/Scholten; Ambitiösa visioner vaga mål (s 24); Malmö högskola (2013) 7 De övriga är tillväxt, miljö och integration. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 10 (12)
7.4 Intervjuer vid Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret Av intervjuerna i denna granskning har framgått kritik både på Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret mot att det saknas kunskap och verktyg för att kunna genomföra jämställdhetsintegreringen i den egna delverksamheten. På ett generellt plan kan jämställdhetsintegrering verka enkelt, men i praktiken är det inte så. Svårigheter finns både när det gäller att könsuppdela statistik och att utifrån den som statistik som finns göra jämställdhetsanalys. Ett problem de intervjuade ger uttryck för är att det är svårt att isolera könsperspektivet från andra faktorer som ålder, inkomst, utbildning etc. 8 Det framgår av slutrapporten till den följeforskning som gjordes inom ramen för SKLs program för hållbar jämställdhet 20008-2013, där Malmö var en av deltagarna, bl.a. att De största hindren för att utvecklingsarbetet ska leda till långsiktiga effekter är i fallande skala: att det drunknar i annat pågående utvecklingsarbete, konkurrens med andra perspektiv, bristande engagemang hos chefer, svårigheter när det gäller att mäta och följa upp arbetet och tidsbrist. Dessa hinder har kommit till uttryck vid revisionskontorets intervjuer. På samma gång går det att konstatera att mycket har blivit gjort, och görs, särskilt vid Gatukontoret. 8 s slutsatser Både Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret har mål för jämställdhetsintegrering av den externa verksamheten. Beträffande Gatukontoret finns målen i jämställdhetsanalysen, som enbart varit informationsärende i Tekniska nämnden. Beträffande Stadsbyggnadskontoret finns ett inriktningsmål, men inga mål som specificerar innebörden av inriktningsmålet. Båda förvaltningarna arbetar enligt utvecklingsplanen med att göra jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik. Dock försvåras analyserna bl.a. av brist på tillförlitlig statistik, vilket båda förvaltningarna arbetar för att förbättra. Nödvändiga kunskaper och verktyg för att genomföra jämställdhetsanalyser som leder till åtgärder med avsedda effekter förefaller otillräckliga. Utvecklingsplanens prioriterade områden nämns i Gatukontorets verksamhetsplan. Stadsbyggnadskontoret nämner dem inte. Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten görs bl.a. i delårsrapporter, årsanalys och i samband med den årliga Plan för jämställdhet, mångfald och diskriminering. Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret har inte vidtagit specifika åtgärder baserade på den könsuppdelade statistiken och hittills genomförda jämställdhetsanalyser. De åtgärder som är aktuella är för närvarande att producera tillförlitlig könsuppdelad statistik. Det finns därutöver exempel på åtgärder som inte är en direkt följd av genomförda jämställdhetsanalyser. Ett är Gatukontorets projekt Rosens röda matta. 8 Inom genusvetenskapen benämns sådana samverkande faktorer intersektionalitet. Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 11 (12)
s slutsats är att både Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret i princip uppfyller de s.k. effektmål som framgår av utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, men att ett antal utvecklingsområden finns: Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör öka utbildningsinsatser och liknande i syfte att möjliggöra att målen för jämställdhetsintegrering av verksamheten nås. Stadsbyggnadskontorets jämställdhetsanalyser bör initieras på respektive avdelning och genomföras mer kontinuerligt än hittills. För närvarande ligger ansvaret för genomförandet av utvecklingsplanen till stor del på HR-enheten. Stadsbyggnadsnämndens mål för jämställdhet i den externa verksamheten bör specificeras. Gatukontoret bör komplettera jämställdhets- och mångfaldsplanen med mål för jämställdhetsintegrering som vänder sig till malmöborna. Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör genomföra jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik som resulterar i åtgärder för bättre jämställdhet i den externa verksamheten. 9 Källor Personer Namn Funktion/organisation Arnkvist, Terese HR-konsult, HR-enheten, SBK Dock, Marianne Arkitekt, strategiavdelningen, SBK Emanuelsson, Johan Chef, strategiavdelningen, SBK Eriksson, Anders Planeringssekreterare, välfärdsavd., Stadskontoret Hedman, Michael Chef, bygglovenhet 2, stadsarkitektavdelningen, SBK Hesslekrans, Åke Chef, planenhet 3, planavdelningen, SBK Holmqvist, Anna Chef, planenhet 1, planavdelningen, SBK Krook, Anna Landskapsarkitekt, programenheten, GK Mäki, Nima Studentmedarbetare, HR-enheten, SBK Niwhede, Mats Chef, bygglovenhet 1, stadsarkitektavdelningen, SBK Persson Westberg, Ingrid Chef, exploateringsenheten, stadsmiljöavdelningen, GK Resebo, Christian Chef, utvecklingsenheten, administrativa avd., GK Sallhed Canneroth, Agneta Chef, programenheten, stadsmiljöavdelningen, GK Svanfelt, Daniel Byråingenjör, strategiavdelningen, SBK Tanimura, Philip Planeringssekreterare, strategiavdelningen, SBK Wickenberg, Björn Chef, trafikmiljöenheten, trafikavdelningen, GK Zetterman, Mårten Chef, teknikenheten, trafikavdelningen, GK Rapport Jämställdhetsintegrering(208974)_TMP 12 (12)