Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Relevanta dokument
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av bakgrundshalter NOx, NO2 och NO i Stockholm

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Rapportering av åtgärdsprogrammet för luft 2017

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Andel fordon med dubbade vinterdäck

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftutredning Litteraturgatan

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Instruktion till verktyget

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftutredning Distansgatan

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Transkript:

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av kommun [Skriv här] SLB 2017:7

SLB 2017:7 Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO 2 vid Svärdsjögatan i Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Syfte... 5 Mätplatser... 6 Mätinstrument, Svärdsjögatan 3... 7 Temperaturdifferens... 7 Resultat... 9 Halter partiklar och kvävedioxid vid Svärdsjög 3, kalenderåret 2016... 9 Partiklar, PM10 och PM2,5... 9 Kvävedioxid, NO 2... 10 Halter kvävedioxid vid Svärdsjög 3, 1:a januari till 30:e april år 2017... 13 Jämförelse av NO2-halter ovan taknivå... 14 Halter kvävedioxid vid Svärdsjög 3 taknivå och DOAS taknivå, 2016... 14 Halter kvävedioxid vid Svärdsjög 3 taknivå och DOAS taknivå, jan-april 2017 16 Korrelation, Svärdsjögatan 3 tak och DOAS tak... 18 Kommentar... 19 Partiklar, Svärdsjögatan 3 gatunivå... 19 Kvävedioxid, Svärdsjögatan 3 gatunivå och ovan tak... 19 Kvävedioxid, jämförelse av takhalter vid Svärdsjögatan 3 och DOAS... 19 3

Förord SLB-analys ansvarar för kontrollen av utomhusluften i Stockholm kommun och är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för luftövervakning. På uppdrag av kommun utförde SLB-analys mätningar av halter av partiklar och kväveoxider i utomhusluften vid Svärdsjögatan 3 i under kalenderåret 2016. Mätperioden förlängdes fyra månader för kvävedioxid från 1:a januari till 30:e april år 2017. Uppdragsnummer: 2017074 Daterad: 2017-06-22 Uppdaterad: 2017-12-21 Handläggare: Magnus Brydolf Granskad: Michael Norman Miljöförvaltningen i Stockholm Box 8136 104 20 Stockholm www.slb.nu 4

Sammanfattning Mätningar av partikelhalter i gatunivå vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden av PM10 (50 µg/m³) och årsmedelvärden av PM10 (40 µg/m³) klarades med god marginal. Även miljökvalitetsnormen för årsmedelvärden av PM2,5 (25 µg/m³) klarades med god marginal. Mätningar av kvävedioxidhalter vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016 visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärden (40 µg/m³) klarades med god marginal både i gatunivå och ovan tak. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden (60 µg/m³) klaras med liten marginal i gatunivå och med god marginal i taknivå. Miljökvalitetsnormen för timme klarades med relativt god marginal i gatunivå och med god marginal ovan tak. Övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden (48 µg/m³) överskreds i gatunivå. Enligt föreskrifterna i SFS 2016:831 skall kontrollen ske genom mätningar om halten överskrider övre utvärderingströskeln. Jämförelsen av NO 2-halter i taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS i taknivå visar en mycket god korrelation mellan de båda mätplatserna. Den goda korrelationen gör att SLB-analys anser att resultatet från båda mätplatserna representerar urban bakgrundshalt i. Inledning Mätplatsen vid Svärdsjögatan 3 i ligger vid ett gatuavsnitt med relativt mycket trafik där många människor vistas. Partikelhalter mättes i gatunivå medan halter av kvävedioxid mättes både i gatunivå och ovan tak. Denna rapport innehåller en sammanställning av halter PM10, PM2,5 och NO 2 mätta vid Svärdsjögatan 3 men också en jämförelse av NO 2-halter mätta i taknivå vid Svärdsjögatan 3 och en DOAS-mätning av NO 2 ovan tak. Syfte Syftet med denna rapport är att presentera resultaten från mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016 och våren 2017 och visa hur mätta halter förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer samt att jämföra takmätningarna av NO 2 vid Svärdsjögatan 3 och DOAS. 5

Mätplatser Mätplatsernas läge och gaturummens utformning visas i figur 1. Mätplatsen var belägen på trottoaren på nordvästra sidan av Svärdsjögatan ca fem meter från närmsta fasad. Vid Svärdsjögatan 3 är gaturummet enkelsidigt bebyggt och trafikeras av ca 8 800 fordon per årsmededygn och 5 % tung trafik (år 2016). Insugen för mätluft i gatunivå var placerade 3-3,5 meter ovan gata och insuget för takmätningen ca 12 meter ovan gata. Insugens placering uppfyllde Naturvårdsverkets föreskrifter för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft NFS 2016:9. DOAS är ett optiskt instrument som mätt bakrundshalter i centrala under flera år. Mätsträckan är ca 460 meter lång och går ovan taknivå mellan Gruvgatan och Stadshuset. Figur 1: Beskrivning av mätplatsen vid Svärdsjögatan 3 och läget för DOAS mätsträcka (karta från Eniro.se) 6

Mätinstrument, Svärdsjögatan 3 Instrumenten för mätningar av partiklar och kväveoxider är godkända av Naturvårdsverket att använda vid kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluften. Samtliga parametrar medelvärdesbildades för kvartar, timmar och dygn. PM10 Mätinstrument: Grimm modell 180 Likvärdig med referensmetod NO x/no 2 Instrument: Environnement SA Modell AC32M Referensmetod Temperaturdifferens När temperaturen ökar med höjden uppstår ett temperaturskikt (inversion) som försvårar vertikal luftomblandning. Luftföroreningar som släpps ut under temperaturskiktet ackumuleras och halterna kan bli kraftigt förhöjda nära marken. Data för temperaturdifferens hämtades från en 22 meter hög mast belägen ca 100 meter norr om Södra Mariegatan i. Differensen mättes mellan 8 meter och 22 meter i förhållande till temperaturen två meter ovan marknivå. I denna rapport används temperaturdifferensen på 22 meters höjd. Inversioner varierar i styrka beroende på temperaturskillnad. Gränsen för inversion har satts till 0,5 grader. Figur 2 visar temperaturdifferens som dygnsmedelvärden under kalenderåret 2016 medan figur 3 visar temperaturdifferens som dygnsmedelvärden under perioden 1:a januari till 30:e april år 2017. Figur 2: Dygnsmedelvärden av temperaturdifferens vid masten i, kalenderåret 2016 7

Figur 3: Dygnsmedelvärden av temperaturdifferens vid masten i, 1:a januari till 30:e april år 2017 8

Resultat Mätningar av partikelhalter gjordes i gatunivå på nordvästra sidan gatan i ett enkelsidigt gaturum medan halter av kväveoxider mättes både i gatunivå och ovan tak. Resultaten presenteras som dygnsmedelvärden av partiklar (PM10 och PM2,5) och kvävedioxid (NO 2). Halter partiklar och kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3, kalenderåret 2016 Partiklar, PM10 och PM2,5 Figur 6 visar dygnsmedelvärden av PM10 och PM2,5 i gatunivå vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret år 2016. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden av PM10 (max 35 dygn över 50 µg/m³) och årsmedelvärden av PM10 (40 µg/m³) klarades med god marginal. Även miljökvalitetsnormen för årsmedelvärden av PM2,5 (25 µg/m³) klarades med god marginal. Figur 6: Dygnsmedelvärden av partiklar (PM10 och PM2,5) i gatunivå vid Svärdsjögatan 3 kalenderåret 2016 samt gräns för miljökvalitetsnormer (dygns- och årsmedelvärden ) Tabell 1 visar tidstäckning och mätresultat för partiklar vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016. Tidstäckningen var 98 % för både PM10 och PM2,5. Årsmedelvärdet för PM10 var 12 µg/m³ och årsmedelvärdet för PM2,5 var 4,7 µg/m³. Båda partikelfraktionerna klarade därmed nedre utvärderingströsklarna för årsmedelvärden, 20 µg/m³ för PM10 och 12 µg/m³ för PM2,5. Även nedre utvärderingströskel för PM10 dygn (max 35 dygn över 25 µg/m³) klarades. Högsta dygnsmedelvärdet under kalenderåret var 73 µg/m³ för PM10 och 16 µg/m³ för PM2,5. Dygnsmedelvärdet 50 µg/m³ överskreds vid sex tillfällen under kalenderåret. Miljökvalitetsnormen tillåter 35 dygn med dygnsmedelhalter över 50 µg/m³. 9

Tabell 1: Tidstäckning och halter partiklar (PM10, PM2,5) vid Svärdsjögatan 3, kalenderåret 2016 Svärdsjögatan 3 kalenderåret 2016 Partiklar PM10 PM2,5 Tidstäckning i procent Årsmedelvärden (µg/m³) (MKN PM10 40 µg/m³/ PM2,5 25 µg/m³) PM10: Antal dygn över 50 µg/m³ (max 35 dygn) PM10: Antal dygn över 35 µg/m³ (max 35 dygn) PM10: Antal dygn över 25 µg/m³ (max 35 dygn) 98 98 12 4,7 6-18 - 32 - Högsta dygnsmedelvärde (µg/m³) 73 (1 april) 16 (29 mars) Kvävedioxid, NO 2 Figur 7 visar dygnsmedelvärden av NO 2 vid Svärdsjögatan 3 i gatunivå och ovan tak under kalenderåret år 2016. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärden (40 µg/m³) klarades med god marginal både i gatunivå och ovan tak. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden (max 7 dygn över 60 µg/m³) klaras med knapp marginal i gatunivå och med god marginal i taknivå. Miljökvalitetsnormen för timme (max 175 timmar över 90 µg/m³) klarades med relativt god marginal i gatunivå och med god marginal ovan tak, se i tabell 2. 10

Figur 7: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i gatunivå och ovan tak vid Svärdsjögatan 3 kalenderåret 2016 samt gräns för miljökvalitetsnormer (dygns- och årsmedelvärden) 11

Tabell 2 visar tidstäckning och mätresultat för kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016. Tidstäckningen var 99 % i gatunivå och 98 % i taknivå. Årsmedelvärdet i gatunivå var 20 µg/m³ och i taknivå 13 µg/m³ och därmed klarades nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärden, 26 µg/m³, vid båda platserna. Övre utvärderingströskel för dygn (max 7 dygn över 48 µg/m³) överskreds i gatunivå men klarades med minsta marginal i taknivå. Nedre utvärderingströskeln för dygn (max 7 dygn över 36 µg/m³) överskreds i gatunivå och i taknivå. Högsta dygnsmedelvärde under kalenderåret var 96 µg/m³ i gatunivå och 80 µg/m³ i taknivå. Tabell 2: Tidstäckning och halter kvävedioxid (NO 2) i gatunivå och ovan tak vid Svärdsjögatan 3, kalenderåret 2016 Svärdsjögatan 3 Kalenderåret 2016 Kvävedioxid Gata Tak Tidstäckning i procent Årsmedelvärden (µg/m³) (MKN 40 µg/m³) Antal dygn över 60 µg/m³ (max 7 dygn) Antal dygn över 48 µg/m³ (max 7 dygn) Antal dygn över 36 µg/m³ (max 7 dygn) Antal timmar över 90 µg/m³ (max 175 timmar) 99 98 20 13 5 2 21 6 39 16 118 41 Högsta dygnsmedelvärde (µg/m³) 96 (18:e jan) 80 (18 jan) 12

Halter kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3, 1:a januari till 30:e april år 2017 Figur 8 visar dygnsmedelvärden av NO 2 vid Svärdsjögatan 3 i gatunivå och ovan tak under perioden 1:a januari till 30:e april år 2017. Figur 8: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i gatunivå och ovan tak vid Svärdsjögatan 3, 1:a januari till 30:e april år 2017 Tabell 3 visar tidstäckning och mätresultat för kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3 under perioden 1:a januari till 30:e april år 2017. Tidstäckningen var 97 % både i gatunivå och i taknivå. Periodmedelvärdet i gatunivå var 26 µg/m³ och i taknivå 17 µg/m³. Högsta dygnsmedelvärdet var 76 µg/m³ i gatunivå och 59 µg/m³ i taknivå. Dygnsmedelvärdet 60 µg/m³ överskreds under fem dygn i gatunivå och vid inget tillfälle ovan tak. Tabell 3: Tidstäckning och halter kvävedioxid (NO 2) i gatunivå och ovan tak vid Svärdsjögatan 3, 1:a januari till 30:e april Svärdsjögatan 3 1:a januari till 30:e april år 2017 Tidstäckning i procent Periodmedelvärden (µg/m³) Kvävedioxid Gata Tak 97 97 26 17 Högsta dygnsmedelvärde (µg/m³) 76 (19:e jan) 59 (24 jan) Antal dygn över 60 µg/m³ 5 0 13

Jämförelse av NO 2 -halter ovan taknivå Halter av kvävedioxid (NO 2) har mätts ovan taknivå i med nuvarande DOAS-instrument sedan år 2005. I detta avsnitt jämförs NO 2-halter från DOAS-mätningen med halter NO 2 från SLB-analys takmätning vid Svärdsjögatan 3. För att jämförelsen skall vara konsistent har mätdata anpassats så att tidstäckningen är identisk för båda dataseten. Resultaten presenteras som dygnsmedelvärden. Mätningen vid Svärdsjögatan gjordes i en punkt medan DOAS mätte längs en ca 460 meter lång sträcka. Jämförelsen kompletteras med temperaturdifferensen mellan 8 meter och 22 meter hämtad från meteorologiska masten i och visar hur tillfällen med markinversion påverkar NO 2-halterna ovan tak. Halter kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3 taknivå och DOAS taknivå, kalenderåret 2016 Figur 9 visar dygnsmedelvärden av NO 2 ovan taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS under kalenderåret 2016. Figur 9: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i taknivå, Svärdsjögatan 3 och DOAS, kalenderåret 2016 Tabell 4 visar tidstäckning och mätresultat för kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3, tak och DOAS tak under kalenderåret 2016. Efter anpassning av dataseten var tidstäckningen 91 % för båda parametrarna. Årsmedelvärdet vid Svärdsjögatan var 14 µg/m³ och vid DOAS-sträckan 13 µg/m³. Antal dygn över 60 µg/m³ var 2 st vid Svärdsjögatan och 3 st vid DOAS-sträckan. Antal timmar över 90 µg/m³ var 41 st vid Svärdsjögatan och 50 st vid DOAS-sträckan. Högsta dygnsmedelvärdet under kalenderåret var 80 µg/m³ vid Svärdsjögatan och 74 µg/m³ vid DOASsträckan. 14

Tabell 4: Tidstäckning och halter kvävedioxid (NO 2) ovan tak vid Svärdsjögatan 3 och DOAS, kalenderåret 2016 Svärdsjögatan 3, tak och DOAS, tak Kalenderåret 2016 Svärdsjögat an, tak Kvävedioxid DOAS, tak Tidstäckning i procent Årsmedelvärden (µg/m³) (MKN 40 µg/m³) Antal dygn över 60 µg/m³ (max 7 dygn) Antal timmar över 90 µg/m³ (max 175 timmar) 91 91 14 13 2 3 41 50 Högsta dygnsmedelvärde (µg/m³) 80 (18:e jan) 74 (18 jan) Figur 10 visar dygnsmedelvärden av NO 2 ovan taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS samt temperaturdifferens på 22 meter vid meteorologiska masten i under kalenderåret 2016. Gränsen för att markinversion har antagits till +0,5 grader och inträffade vid flera tillfällen under januari till mars och i december. När inversion inträffade var halterna av NO 2 ovan tak förhöjda vid båda mätplatserna. Figur 10: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i taknivå, Svärdsjögatan 3 och DOAS samt temperaturdifferens 22 meter ovan marknivå, kalenderåret 2016 15

Halter kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3 taknivå och DOAS taknivå, januariapril 2017 Figur 11 visar dygnsmedelvärden av NO 2 ovan taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS under 1:a januari till 30:e april år 2017. Figur 11: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i taknivå, Svärdsjögatan 3 och DOAS, 1:a januari till 30:e april år 2017 Tabell 5 visar tidstäckning och mätresultat för kvävedioxid vid Svärdsjögatan 3, tak och DOAS tak under 1:a januari till 30:e april år 2017. Tidstäckningen var 97 % för båda parametrarna. Periodmedelvärdet vid Svärdsjögatan var 17 µg/m³ och vid DOAS-sträckan 18 µg/m³. Dygnsmedelvärdet 60 µg/m³ överskreds inte vid något tillfälle vid Svärdsjögatan och 2 dygn vid DOAS-sträckan. Timmedelvärdet 90 µg/m³ överskreds vid 15 tillfällen vid Svärdsjögatan och vid 35 tillfällen vid DOAS-sträckan. 16

Tabell 5: Tidstäckning och halter kvävedioxid (NO 2) ovan tak vid Svärdsjögatan 3 och DOAS, 1:a januari till 30:e april år 2017 Svärdsjögatan 3, tak och DOAS, tak 1:a januari till 30:e april år 2017 Svärdsjögatan, tak Kvävedioxid DOAS, tak Tidstäckning i procent Periodmedelvärden (µg/m³) Antal dygn över 60 µg/m³ Antal timmar över 90 µg/m³ 97 97 17 18 0 2 15 35 Högsta dygnsmedelvärde 59 (24:e jan) 66 (24:e jan) Figur 11 visar dygnsmedelvärden av NO 2 ovan taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS samt temperaturdifferens på 22 meter vid meteorologiska masten i under perioden 1:a januari till 30:e april år 2017. Gräns för att markinversion har antagits till +0,5 grader och inträffade under januari till mars. Figur 11: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i taknivå, Svärdsjögatan 3 och DOAS samt temperaturdifferens 22 meter ovan marknivå, 1:a januari till 30:e april 2017 17

Korrelation, Svärdsjögatan 3 tak och DOAS tak Figur 12 visar korrelationen för dygnsmedelvärden av NO 2 ovan taknivå vid Svärdsjögatan 3 och DOAS under perioden 1:a januari år 2016 till 30:e april år 2017. R1-värdet är ca 0,95 vilket innebär en mycket god korrelation mellan dataseten. Figur 11: Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i taknivå, Svärdsjögatan 3 och DOAS, 1:a januari 2016 till 30:e april 2017 18

Kommentar Partiklar, Svärdsjögatan 3 gatunivå Mätningar av partikelhalter vid Svärdsjögatan 3 under kalenderåret 2016 visade att miljökvalitetsnormerna för både PM10 och PM2,5 klarades med god marginal. Även de nedre utvärderingströsklarna klarades för båda parametrarna. PM10-halterna var som högst under våren då fyra tillfällen med dygnsmedelhalter över 50 µg/m³ inträffade. Inget överskridande av dygnsnormen gjordes efter dubbdäckssäsongen slut i mitten på april. I månadsskiftet novemberdecember gjordes ytterligare två överskridanden av dygnsnormen. Med totalt sex dygn av överskridanden av dygnsnormen i gatunivå under kalenderåret 2016 bedömer SLB-analys att risken är liten för framtida överskridanden på platsen. Kvävedioxid, Svärdsjögatan 3 gatunivå och ovan tak Årsmedelvärdena av NO 2 i gatunivå och ovan tak klarade normvärdet med god marginal. Även den nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärden klarades vid båda mätplatserna. Dygnsnormen som avser extremvärden klarades med liten marginal i gatunivå medan övre utvärderingströskeln överskreds. Enligt föreskrifterna i SFS 2016:831 skall kontrollen ske genom mätningar om halten överskrider övre utvärderingströskeln. I taknivå klarades dygnsnormen med relativt stor marginal medan övre utvärderingströskeln klarades med liten marginal. Förklaringen till höga extremvärden i är kraftig markinversion som inträffar vid kallt och högtrycksbetonat väder under vinterhalvåret. Vid dessa tillfällen minskar luftomsättningen och utspädningen av förorenad luft och halterna kan bli kraftigt förhöjda i luftmassan nära marken och i taknivå. Utsläppen av NO 2 kommer dels från trafiken men också från förbränning kopplad till uppvärmning och industri. Under ett år med fler och kraftigare inversioner än under år 2016 bedömer SLB-analys att det inte går att utesluta att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden kan överskridas. Kvävedioxid, jämförelse av takhalter vid Svärdsjögatan 3 och DOAS Mätningar av NO 2 med DOAS i taknivå har pågått i sedan 2005. DOAS mätsträcka går över områden med liten utsläppsbelastning men också över trafikerade gaturum. Mätningen av NO 2 i ovan tak vid Svärdsjögatan 3 gjordes i en punkt ca 2 meter ovan taknock och ca 12 meter ovan gatunivå. Trots att mätmetoderna och mätplatserna är olika visar resultaten mycket god korrelationen. SLB-analys anser därför att båda mätningarna representerar urban bakgrundshalt i. 19

SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm. Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Box 8136, 104 20 Stockholm. Tel 08-508 28 800, dir. 08-508 28 925 URL: http://www.slb.nu 20