Dövas kultur och historia, 5 hp LITU10/LITN12/LITN02 Kursbeskrivning Höstterminen 2018
2 (10) Välkommen till Dövas kultur och historia, 5 hp Delkursen behandlar ämnen ur fältet dövstudier med fokus på dövas språk, kultur och historia. Delkursen behandlar även teckenspråkets ställning och dövrörelsens framväxt ur ett historiskt perspektiv, samt dövas språk och kultur i teckenspråkssamhället. Den tekniska utvecklingen och hur denna påverkat teckenspråkssamhället berörs också. Lärare: Johanna Mesch E-post: johanna.mesch@ling.su.se Kursens förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - förstå teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten - beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället - redogöra för hur förändringar i samhället har påverkat dövas kultur organisationsnivå. Kurslitteratur Delkurs 2: Dövas kultur och historia, 5 hp Bergman, Brita & Engberg-Pedersen, Elisabeth. 2010. Transmission of sign languages in the Nordic countries. I: Brentari, D. (red.), Sign languages. Cambridge: Cambridge University Press. S. 74 94. 21 s. (E-resurs, SUB.) Brown, Keith (red.). 2006. Encyclopedia of Language and Linguistics. Oxford: Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/referenceworks/9780080448541 (E-resurs, SUB.) Woll, B. Sign language: History. 307 309. 3 s. Zeshan, U. Sign languages of the world. 358 364. 7 s. Börstell, Carl. 2017. Härmed tecknar jag dig Språktidningen, nr 7, s. 52-57. 6 s. Einarsson, Jan. 2009. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. 29 50. 22 s. Fredäng, Päivi. 2006. Dövas liv med teckenspråk. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 77 82, 101 104, 107 126. 29 s. Hammar, Åsa. 1995. Döva elever vid Institutet för blinda och döfstumma i Stockholm åren 1808 1820. I Eriksson, B. E. & Törnqvist, R. (red.), Likhet och särart. Handikapphistoriska föreningen. 253 266. 14 s. (Finns i Mondo.)
3 (10) Holmström, Ingela. 2016. Det fungerar ju så bra! En problematisering av användning av teknologier för att främja delaktighet. I: Hansson, K., Apelmo, E. & Alftberg, Å. (red.), Ljud tar plats: Funktionshinderperspektiv på ljudmiljöer. Lund: Lund universitet. 53-81. 29 s. Holmström, Ingela & Bagga-Gupta, Sangeeta. 2013. Technologies at work: A sociohistorical analysis of human identity and communication. Deafness and Education International, Vol. 15, nr 1, s. 2-28. 27 s. Lundström, Beata. 1997. Den gemensamma kraften. Sveriges Dövas Riksförbund 1922-1997. 8 92. Valda sidor, ca 15 sidor. (Finns i Mondo) Lundström, Beata. & Stockholms dövas förening. 1995. Som en syskonkedja. Stockholms dövas förening, Stockholm. 11 30. 20 s. (Finns i Mondo) Lyxell, Tommy. 2016. Det svenska teckenspråket ett svenskt språk. I: Torbjørg Breivik (red.) Sprog i Norden 2016, s. 117 133. https://tidsskrift.dk/sin/article/view/24946 Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år dess utveckling och betydelse. Stockholm. 2 15. 14 s. (Finns i Mondo) Sutton-Spence, R. 2012. Poetry. I Pfau, R., Steinbach, M., & Woll, B. (ed.), Sign language: an international handbook. De Gruyter Mouton. S. 998-1022. 25 s. Svartholm, Kristina. 2010. Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv. Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 12 s. (Tillgänglig på webben.) (Publ. i förkortad version i: Dövas Tidning, Tidskrift för Sveriges Dövas Riksförbund, nr 1, 24 25 och nr 2, 24 25.) Ytterligare litteratur om högst ca 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Undervisningsformer Undervisningen ges på teckenspråk och sker i form av föreläsningar och seminarier. Examination Delkursen examineras genom i) muntlig gruppredovisning; ii) en skriftlig presentation av en fallstudie. Datum, tid och form för inlämning av examinationsuppgifter, se nedan. a) skriftlig presentation av en fallstudie 17 december 2018 b) muntlig gruppredovisning 18 december 2018 Instruktion för skriftlig (individuell) presentation av en fallstudie Uppgiften som bygger på ett självständigt val av tema från kursinnehållet eller kurslitteraturen. Uppgiften ska innehålla en frågeställning, vilken typ av händelse/aktivitet/förändring i dövsamhället/teckenspråkssamhället man avser att referera till samt en kort diskussion. Det ska finnas minst en referens från kurslitteratur.
4 (10) Den skriftliga redovisningen ska sammanfattas på 2-4 sidor inkl figurer/tabeller som är nödvändiga för att budskapet ska nå fram. Så här ser dispositionen ut: 1. Frågeställning (ex. Hur ser tolkens roll ut i den teckenspråkiga gemenskapen?) 2. Inledning (kort presentation om t.ex. bakgrunden) 3. Material och metod (metod ej nödvändigt här men du kan nämna vilka material du använt) 4. Resultat (vilka resultat har du fått fram) 5. Diskussion (kort diskussion om resultaten och ev material/metod) 6. Referenser Texten ska vara datorskriven i A4-format, enkelt radavstånd, normal marginalvidd, 12 punkters text, typsnitt Times New Roman. Rubriken på arbetet ska vara i 14 punkters fetstil och underrubrikerna i 12 punkters fetstil. Figurer och tabeller ska vara numrerade och ha en förklarande tabell/figur-text. -Tabelltext: Ska vara ovanför tabellen i 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Figurtext: Ska var nedanför figuren o 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Referenser ska vara skrivna 12 punkters New Times Roman längst ner på sidan (ej kursiv). Gruppredovisning Gruppens presentation bör främst göras muntligt (eller på teckenspråk) med hjälp av PowerPoint. Presentationen tar högst 15 minuter. Komplettering av examinationsuppgifterna kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kompletterande obligatoriska uppgifter kan lämnas in under förutsättning att kursen fortfarande ges. Schema/lokal i Timeedit Kolla aktuell tid och lokal. https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/ri15yxq1644z55qv5x014626y7y100315y 25Y2gQ5075X94Z30573Y5477Q7.html
5 (10) Kursöversikt Tillfälle Innehåll Referenser 1 Kursintroduktion Teckenspråkets historia Dövhistoria i korthet Bergman & Engberg-Pedersen 2010, Lyxell 2016, Woll 2006, Zeshan 2006 2 Språkgemenskap Einarsson 2009:29-50, Fredäng 2006, (Nordell & Sundholm 2008) 3 Dövundervisningens historia Hammar 1995, Svartholm 2010 4 Dövrörelsen förr och idag I 5 Dövrörelsen förr och idag II Lundström & Stockholms Dövas Förening 1995:11-30, Lundström 1997:8-92 Mesch & Mesch 2010:2-15, stenciler 6 Teknologiska utvecklingen Holmström 2016, Holmström & Bagga-Gupta 2013 7 Persontecken Börstell 2017 8 Vad är dövkultur? Teckenspråkig litteratur och poesi 2018-12- Skriftlig redovisning 17 Sutton-Spence 2012, stenciler 2018-12- 18 Gruppredovisning Lärare: Johanna Mesch (JM)
6 (10) Kriterier för kursbetyg Förväntat studieresultat 1. förstå teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten 2. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället 3. redogöra för hur förändringar i samhället organisationsnivå. A Studenten kan på ett insiktsfullt sätt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan på ett insiktsfullt sätt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan på ett insiktsfullt sätt redogöra för hur förändringar i samhället organisationsnivå. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan identifiera de viktigaste områdena och förstår att tydligt särskilja de olika nivåerna åt. B redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. redogöra för hur förändringar i samhället organisationsnivå. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra
7 (10) egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. Studenten kan i huvudsak identifiera de viktigaste områdena och särskiljer de olika nivåerna åt. C redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. redogöra för hur förändringar i samhället organisationsnivå. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. Studenten kan identifiera några viktiga områden och kan generellt särskiljer de olika nivåerna åt. D Studenten kan allmänt och metodiskt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten och kan utifrån sin inhämtade kunskap dra vissa egna slutsatser. Studenten kan allmänt och metodiskt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället och kan utifrån sin inhämtade kunskap dra vissa egna slutsatser. Studenten kan allmänt redogöra för hur förändringar i samhället organisationsnivå. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra vissa egna slutsatser. Studenten identifierar enstaka viktiga områden, de olika nivåerna hålls isär men är summariska i sin beskrivning. E Studenten kan allmänt och summariskt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten men saknar insikt Studenten kan allmänt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället men saknar insikt och Studenten kan allmänt och summariskt redogöra för hur förändringar i samhället
8 (10) och kunskapsbredd för att dra egna slutsatser. kunskapsbredd för att dra egna slutsatser. organisationsnivå. Studenten identifierar inga viktiga områden och de olika nivåerna hålls inte isär på ett tydligt sätt. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Övrig information Särskilt pedagogiskt stöd Om du har en dokumenterad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsattning E-post: studentstod@su.se E-post: dyslexi@su.se Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson: Åsa Gustafsson Telefon: 08-16 23 37 E-post: asa.gustafsson@ling.su.se När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med undervisningen och examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart.
9 (10) Regler för examination För universitetets regler gällande utbildning, examination, tentamensskrivningar och regler om disciplinära förseelser och åtgärder enligt högskoleförordningen, se Regelboken, Bok 2. (http://www.su.se/regelboken/) Kontakta din lärare om du känner dig osäker på vad reglerna innebär. Rektorsbeslut 2015-12-17, dnr SU FV 1.1.2-4021-15, innehåller universitets regler för tentamensskrivningar. Dessa regler gäller främst vid salstentamina men ska om möjligt även tillämpas vid andra examinationsformer så som hemtentamina, promemorior, laborationer och dylikt. De har antagits för att motverka risken för att fusk och/eller störande beteende ska förekomma vid tentamina. (http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-på-grundnivå-och-avanceradnivå/regler-för-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet-1.26334) Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Regelboken, Bok 2: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du tidigare lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas.
10 (10) För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information, se avsnittet om examination i Stockholms universitets regelbok.