Synpunkter och förslag inför regeringens forskningsproposition

Synpunkter och förslag inför regeringens forskningsproposition 1

Innehåll Sida Förord 3 Sammanfattning 4 1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regionalnivå kan förnya det svenska FoI - systemet 2. Kluster: Stärk den svenska forskningsoch innovationspolitikens inriktning mot internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastruktur för test och demonstration 4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som verktyg för att utveckla sjukvård och samverkan med akademi och industri 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation 5 6 7 9 11 2

Förord Inför regeringens arbete med att ta fram en forskningsproposition som skall gälla från 2013, anser Västra Götalandsregionen att det är angeläget att ge kommentarer på de forskningsoch innovationspolitiska frågorna från ett lokalt och regionalt perspektiv. I utvecklingen av underlaget har en särskild dialog förts med viktiga parter i regionen såsom lärosäten, forskningsinstitut och näringsliv. Syftet med detta inspel är att lyfta fram utmaningar som den framtida forskningsoch innovationspolitiken bör hantera på internationell, nationell och regional nivå. Den 13 december 2011 fastställde Regionstyrelsen underlaget Synpunkter & förslag inför regeringens forskningsoch innovationsproposition varefter det överlämnades till regeringen (Dnr RS 681-2011). Detta är det andra inspelet från Västra Götalandsregionen till regeringens forskningsproposition. Tidigare inspel var till forskningspropositionen 2009-2012. 3

Synpunkter och förslag inför regeringens forskningsoch innovationsproposition 2012 Sammanfattning Västra Götalandsregionens inspel till kommande forskningsoch innovationsproposition pekar på att en decentralisering av strategier och genomförande av innovationsprocesser kan öppna för en ny era av svensk innovationspolitik. Det finns en stor potential att förnya det svenska systemet för forskning och innovation (FoI-systemet) med syfte att lösa viktiga samhällsutmaningar och samtidigt skapa förnyelse och tillväxt. 1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regional nivå kan förnya det svenska FoI-systemet. 2. Kluster: Stärk den svenska forskningsoch innovationspolitikens inriktning mot att bygga internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster. 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastrukturer för test- och demonstration. 4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som ett strategiskt verktyg för att utveckla sjukvården och dess samverkan med akademi och industri. 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation. I Västra Götaland finns ett konkurrenskraftigt forskningssystem som utmärker sig i ett nationellt och internationellt perspektiv. I regionen finns sex akademiska lärosäten: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Cirka hälften av Sveriges forskningsinstitut har sin placering i regionen. I regionen finns ett stort antal globalt verksamma kunskapsintensiva företag. Denna grupp av kunskapsaktörer är avgörande för regionens internationella attraktivitet. Näringslivets forskningsoch utvecklingsintensitet ligger fortsatt högt internationellt och ligger över de två övriga storstadsregionerna i Sverige. 1 Att Västra Götaland även fortsättningsvis är en attraktiv region för kunskapsintensiv produktion och FoU-verksamhet är en viktig nationell angelägenhet. Det finns ett brett engagemang från politik, näringsliv och akademi för att samverka för ett förstärkt forskningsoch innovationssystem. Med en mer decentraliserad svensk modell för FoI kan detta engagemang omsättas i förnyelse och tillväxt. 1 Investeringar i FoU som andel av bruttonational- respektive bruttoregionalprodukt: EU (1.9 %), Sverige (3.6 %), Västra Götaland (4.5 %). 4

1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regional nivå kan förnya det svenska FoI-systemet Skapa ett nationellt stödsystem för innovation vilket är mindre top-down och mer baserat på att samspela med initiativ som tas på regional nivå och i de faktiska innovationsklustren. Utveckla former för mer effektiv flernivåstyrning (mellan region, nation, EU). Det krävs bättre samordning mellan olika finansieringsinstrument. Inrätta en gruppering med uppdrag att utveckla en svensk strategi för europeiskt forskningsoch innovationssamarbete med bas i regionala och nationella prioriteringar. En viktig del av Västra Götalandsregionens tillväxtarbete kopplar till högre utbildning, akademisk forskning och kunskapsintensiv innovation inom akademiska centra, institut och näringsliv. För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete till nytta för företag och samhällsutvecklingen i stort är det viktigt att de nationella strategierna i högre grad än tidigare bidrar till att förstärka regionala aktiviteter snarare än att skapa parallella strukturer. Det regionala utvecklingsansvaret möter det nationella forskningsoch innovationsansvaret. I det sammanhanget är det problematiskt om nationella satsningar implementeras vilka konkurrerar med innovationsstrategier som mödosamt har framförhandlats, förankrats och etablerats på lokal/regional nivå. Det bör undvikas. Det finns en stor potential i en bättre utvecklad samverkan mellan regionala och nationella FoI-aktiviteter. En stark regional utvecklingspart med förmåga att koordinera och samla aktörer kan samspela med det nationella forskningsoch innovationssystemet på helt nya sätt. Arbetet med att utveckla detta samspel har bara påbörjats i det svenska systemet. Ett antal myndigheter har fått kommunikation med regionala parter som en del av deras uppdrag. Detta är bra men samarbetet kan utvecklas mycket mer och fördjupas. För att kunna dra nytta av potentialen behöver frågor om rollfördelning och kommunikationen mellan forskningsoch innovationsaktörer på olika nivåer i det nationella FoI-systemet lyftas och utvecklas. En liknande möjlighet finns i den regionala vs. europeiska dimensionen. En effektiv flernivåstyrning mellan regionala, nationella och europeiska forskningsoch innovationsstrategier är en viktig förutsättning för genomförandet av EU2020. Med en tydlig nationell och regional forskningsoch innovationsagenda kan Sverige bättre attrahera och nyttja resurser och därmed bidra till att uppfylla målen för den europeiska forskningsarenan. Sverige kan mer effektivt utnyttja och kombinera resurser från strukturfonder, ramprogram och strategiska utlysningar såsom t ex Knowledge Innovation Communities (KIC). 2 När EU år 2014 lanserar det nya forskningsoch innovationsprogrammet Horizon 2020 samlar man för första gången forskningsoch innovationsverktygen under ett ramverk. Det underlättar synergier mellan olika finansieringsinstrument. Men det ställer i sin tur krav på tydligare roller och uppdrag för nationella myndigheter och regionala aktörer. T ex kommer det att behövas bättre samordning mellan VINNOVAs roll som National Contact Point för EUs forskningsprogram och Tillväxtverkets uppdrag kring Competitiveness and Innovation Program (CIP). Även funktionen Regional Contact Points kan vidareutvecklas och på allvar implementeras. 2 KIC hanteras av European Institute of Innovation and Technology (EIT). 5

Det bör inrättas en gruppering med uppdrag att utveckla en svensk strategi för europeiskt forskningsoch innovationssamarbete. Strategin skall ha sin bas i regionala och nationella prioriteringar. Detta arbete bör också omfatta en plan för hur vi kan skapa synergier och kombinera olika forskningsoch innovationsverktyg samt strukturfonder. I det arbetet bör man ta tillvara på rekommendationerna i rapporten från EUs expertgrupp, publicerad i juni 2011. 3 EU-kommissionen betonar vikten av ett regionalt ägarskap i FoI-frågor för nå målen i EUs tillväxtstrategi inom EU2020 m a p prioriteringar för en hållbar, smart och inkluderande tillväxt: Regionerna måste anta en strategiutvecklarroll istället för en projekttagarroll och låta EUs finansieringsinstrument vara verktyg i processen. 4 För att skapa ett sammanhållet europeiskt forskningsoch innovationsområde krävs starka partnerskap mellan forskning, näringsliv och samhälle. Närhet är en betydelsefull faktor för att identifiera behov och samla aktörer kring insatser som kan stärka entreprenörskap, kreativitet, kluster och innovation. Den regionala nivån bör betraktas som laboratorie för genomförandet av forskningsoch innovationspolitik. Här kan man förverkliga de Triple Helix-samarbeten och offentligaprivata samarbeten (PPP) som är nödvändiga för att hantera de stora samhällsutmaningarna. I den kommande forskningsoch innovationspropositionen bör därför regionernas roll tydliggöras och stärkas. 2. Kluster: Stärk den svenska forskningsoch innovationspolitikens inriktning mot internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster Ta fram en gemensam strategi för starka regionala kluster av nationellt intresse. Använd den regionala nivån för att skapa fullskaliga laboratorier för innovation och implementering av nya lösningar i samverkan. Se detta som en ny svensk modell för tillväxt. Stöd mobiliseringar inför stora EU-satsningar som t ex KIC. De allt större samhällsutmaningarna och fokus på global konkurrenskraft gör det viktigt att forskningsoch innovationspolitiken stimulerar till satsningar på samverkan för att skapa starka kluster. Satsningarna bör baseras på en helhetssyn på forskning, utbildning och innovation. Sveriges framtida forskningsoch innovationspolitik behöver ytterligare profilera sig inom områden där nationen redan är internationellt konkurrenskraftig, där det finns förutsättningar för nyskapande inom eller i samverkan mellan branscher, samt där förutsättningar finns för att bygga helt nya kluster och framtida branscher, t ex inom tjänstesektorn. Starka områden behöver kombineras med utpekade samhällsutmaningar. Viktiga kompetenskluster är t ex: Life Science - innovation för att hantera konvergensen av en åldrande befolkning, nya sjukdomar p g a klimatförändringar och ökad mobilitet, nya och mer individuella behandlingar; Transport och fordon - innovation för att möta behovet av en fossilfri bas för mobilitet och transport; IT - innovation för ökad tillgänglighet, nya tjänster, informationskonvergens mellan olika områden; Kemi - sektorn måste påbörja en omställning 3 Se Expert Group on synergies, European Commission, DG Research, 2011. 4 European Institute of Public Administration. 6

till en råvarubas som inte använder fossila bränslen; Hållbar stadsutveckling ekologiskt och socialt hållbara lösningar för framtidens befolkningstäta storstadsregioner; Marint/maritimt innovation för mindre miljöbelastande sjöfart, omställning mot havsbaserad förnybar energi (vind, våg och alger); Livsmedel stärka innovationskraften i den gröna näringen genom hela livsmedelskedjan från jord till måltid; Energi och klimat energieffektivisering och ett minskat beroende av fossila råvaror. Det sker mobiliseringar regionalt men det behöver utvecklas nationella strategier för FoI inom dessa områden. Vid sidan av redan starka områden kan det skapas nya kopplingar mellan kultur och hälsa, design och miljö, textil och IT samt lärande och teknik som har potential att på sikt skapa nya branscher och bidra till samhällsutveckling. Den regionala nivån kan användas till att skapa en ny svensk modell för tillväxt. Staden, regionen och i bred mening, samhället, kan utgöra ett laboratorium för innovation och implementering av nya lösningar, till gagn både för ekonomisk tillväxt och för att lösa de stora samhällsutmaningarna (jfr utmaningsdriven innovation). Lösningarna består av produkter och tjänster vilka utvecklats ur forskning och inom företag. En allt större del av ekonomin utgörs av tjänster. Inom offentlig sektor är tjänster en mycket stor del av verksamheten. Därför är behovet av att fokusera på tjänsteinnovationer inom offentlig sektor stort. Västra Götalandsregionen ser gärna att området ges utrymme i den kommande forskningspropositionen. Den fullskaliga test- och demonstrationssajten är staden och regionen. Både problemen och lösningarna är systemiska, d v s många olika aktörer inom privat och offentlig sektor måste delta och dessutom vara beredda att ta olika roller. Det finns ett tydligt risktagande men också ett gemensamt ansvar för resultaten. På det sättet kan Sverige initiera och driva innovation på ett för omvärlden unikt sätt. 5 För att stärka klustrens internationella konkurrenskraft, bör den svenska forskningsoch innovationspolitiken understödja internationalisering och mobiliseringen inom den europeiska forskningsarenan (European Research Area ERA). T ex bör de pågående mobiliseringarna inför EUs kommande stora utlysningar (t ex KIC-utlysningar) understödjas på nationell nivå. 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastrukturer för test- och demonstration Öka satsningen på lokalt/regionalt organiserade plattformar för FoI, där industri, akademi, institut samt regionala och nationella myndigheter kan samverka för förnyelse och tillväxt. Utveckla stödformer för infrastruktursatsningar kring innovation (Test Sites). Medel för stöd till test och demonstration är nästan obefintliga i det svenska systemet. Regler för public-private-partnership bör vara mer stödjande. För att Sverige även i framtiden ska hävda sig som en dynamisk kunskapsnation behövs nya former för samverkan samt att forsknings-, test- och demonstrationsmiljöer etableras där akademin möter näringslivets utveckling och tillämpning. Tillsammans med andra aktörer har 5 Observera att detta inte skall förväxlas med sk innovationsupphandling. 7

Västra Götalandsregionen medverkat till att etablera ett antal sådana specialiserade och innovationsdrivande strukturer. Det har etablerats ett antal plattformar vilka initierar och driver innovationsprocesser genom att samla aktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden. 6 Denna modell har i många fall bättre förutsättningar att driva innovationsprocesser än t ex traditionella program. Plattformarna spelar en allt viktigare roll i ett dynamiskt innovationssystem och det är angeläget att den framtida nationella forskningsoch innovationspolitiken understödjer detta arbetssätt. Till plattformarna behöver kopplas adekvat demonstrations- och testinfrastruktur. Dessa krävs för att föra samman alla de många olika faser, delmoment och informationsflöden som existerar i gapet mellan forskning och kommersialisering. Sverige har konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom ett antal områden, däremot är infrastrukturen för test och demonstration inte tillräckligt utbyggd. I utvecklingsskeden där det råder osäkerhet om vilka teknikområden och affärsmodeller som kommer att vara framgångsrika på en global marknad är det extra angeläget med satsningar på test och demonstration. Sådana satsningar ger företagen stöd i tidiga marknadsfaser samtidigt som svenska aktörer kan samverka för att skapa de fakto standarder inom viktiga områden. Sverige har genom nästa forskningsproposition en unik möjlighet att etablera sig som en kunskaps- och demonstrationsarena genom att kanalisera medel från såväl regionala, nationella som europeiska resurser för att bygga upp en sammanhållen kapacitet för forskning, demonstration och innovation. ASTA (Active Safety Test Area) är ett aktuellt exempel på en offensiv satsning på test- och demoinfrastruktur som kommer att vara central för Sveriges internationella konkurrenskraft inom området aktiv trafik- och fordonssäkerhet. Här har Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, med stöd av Västra Götalandsregionen, spelat en ledande roll att få denna infrastruktur på plats. Nationella resurser bör stödja denna typ av anläggning av intresse för Sveriges attraktions- och konkurrenskraft. Modellen med test och demonstration kan även utvecklas och användas för det marina området samt inom området grön kemi. 6 Open Arena Lindholmen (Göteborg), Innovatum (Trollhättan) och Gothia Science Park (Skövde). I Göteborg pågår dessutom utveckling av Open Arena funktioner inom två andra science parks: Johanneberg Science Park, samt Sahlgrenska Science Park. I Borås pågår utvecklingen av liknande verksamhet under namnet Simonsland. I OECDs Territorial Review av Sverige från februari 2010, lyfter man fram Västra Götalands arbete med att utveckla samverkansplattformar som ett innovativt sätt att stimulera klusterutveckling och internationell positionering. 8

4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som verktyg för att utveckla sjukvård och samverkan med akademi och industri Västra Götalandsregionen kan ta ett nationellt ansvar inom utvalda områden, t ex via den strategiska satsningen på Gothia Forum som serviceenhet för klinisk forskning. Detta är en modell som kan vidareutvecklas och utgöra förebild för samverkan på nationell nivå. Uppbyggnaden av ett kvalitetsregister inom sjukvården utgör en central infrastruktur för klinisk forskning. Uppbyggnaden kan samordnas med genomförandet av den nationella IT-visionen. ALF-medel bör fördelas och prioriteras på regional nivå och inte av regeringen användas som en del av centrala satsningar. Den av Västra Götalandsregionen finansierade satsningen på Bild och interventionscentrum bör stödjas med kompletterande nationella satsningar. Medicinsk teknik är viktigt för både sjukvård och industriell utveckling. Fortsatt stöd till innovationsinsatser inom hälso- och sjukvården såsom innovationslussar och testbäddar bidrar till tillväxt genom att nya produkter och tjänster snabbare tas in i vården. Ett nationellt system för innovationsupphandling behövs för att finansiera merkostnader, bygga upp nödvändig kompetens, samt för att hantera risktagande. Västra Götalandsregionen har regionalt ansvar för utförande av hälso- och sjukvård, men har också en roll för utbildning, forskning och innovation inom området. Vidare har Västra Götalandsregionen nationellt sjukvårdsansvar för ett antal riksspecialiteter (t ex inom transplantation) och har som en av de största aktörerna i landet inom hälso- och sjukvård ett ansvar för att utveckla samverkan med andra regioner/landsting. Västra Götalandsregionen är en framträdande aktör inom klinisk forskning och en betydande del av kliniska prövningar i landet genomförs i regionen. Denna kliniska forskning är helt beroende av närhet till hälsooch sjukvårdens infrastruktur och baseras på en komplex och omfattande samverkan och samordning mellan offentliga och privata aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn. I regionen finns framstående akademisk forskning inom Life Science och ett starkt forskningsberoende näringsliv inom läkemedelsutveckling, biomaterial, bioteknik och medicinsk teknik av nationell betydelse. 7 Ett särskilt tydligt exempel är AstraZeneca, som vid anläggningen i Mölndal driver läkemedelsutveckling från tidigt upptäckt till klinisk forskning. Denna megasite är en av bara ett fyrtiotal liknande bland de globala Big Pharma -bolagen. Inom biomaterial och medicinteknik finns också ett antal framgångsrika medelstora företag. En förutsättning för att bedriva klinisk forskning är att det finns både organisation för samverkan och resurser. Olika modeller för samverkan har utvecklats. Ett exempel är Gothia Forum vilket etablerades som strategisk resurs för att hantera klinisk forskning i samverkan mellan sjukvård, akademisk forskning och företag. 8 Arbetssättet har uppmärksammats av andra regioner och 7 Carlsson, Ingvar (2011) Life Science i Västra Götaland: Möjligheter och utmaningar. 8 En utredning gjord av Boston Consulting pekar på betydelsen av en nära koppling mellan sjukvård och akademi. Ett aktuellt exempel för framtida samverkan är att Hjärt-Lungfonden nyligen i stark konkurrens valt att förlägga den stora SCAPIS-studien till Göteborg, vilket representerar ett av Sveriges genom tiderna största forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. 9

kan stå som modell för samverkan även på nationell nivå. Västra Götalandsregionen kan ta en ledande roll i att utveckla denna samverkan och avser att ta ett nationellt ansvar för kopplingen mellan sjukvård och klinisk forskning. En viktig delkomponent vid arbete med klinisk forskning är ett högkvalitativt patient- och behandlingsregister. Ett annat exempel på samverkan är därför det registercentrum vilket har skapats och som inom snar framtid skall samlokaliseras med centrum för registerforskning vid Göteborgs Universitet. Ytterligare ett exempel är arbetet med initiativ för ny medicinsk teknik via Bild- och Interventionscentrum (BOIC), som utgör en omfattande satsning från Västra Götalandsregionen på ett state-of-theart -centrum för bildtekniker och ingrepp. Denna regionalt finansierade teknikplattform skapar förutsättningar för en bättre sjukvård. Det finns också en uttalad vilja inom både forskning och företag att ta del av denna satsning för att utveckla FoI. För att fullt ut realisera potentialen med BOIC och göra den till en nod för triple-helixsamverkan behövs kompletterande investeringar i stödjande infrastruktur, t ex när det gäller pre-kliniska imaging-studier, utveckling av dataanalys och andra teknologier. Utvecklingen av imagingtekniker gör dem applicerbara inom vidare fält, t ex inom metabolismområdet. Inom detta område, som är starkt både industriellt och forskningsmässigt, finns också potential för samverkan med den nationella satsningen på infrastruktur inom det biomedicinska området i form av Science for Life Laboratories i Stockholm. Statliga satsningar för att utveckla centrumbildningar kring medicinsk teknik är därför av stor betydelse. Västra Götalandsregionen kan genom sin infrastruktur och nära samverkan med parter bidra både till att styra utbudet av klinisk forskning och medverka till en högre kvalitet. Forskningens förmåga att leverera patientnytta och bidra till evidensbaserad vård är en avgörande komponent. Med utgångspunkt från ALF-avtal och det regionala samarbetsavtalet mellan sjukvårdshuvudmannen och akademin (Hälso-SAM-avtalet) avgörs inriktning och prioriteringar vilka baseras på spetsforskning men även på patientvolymer och sjukdemografier. Det är viktigt att staten stödjer förutsättningarna för samverkan och samordning genom en fortsatt regional styrning av ALF-medel. I den förra forskningspropositionen lade Västra Götalandsregionen fram förslaget att vidga det medicinska forskningsområdet till det bredare begreppet hälsa och att sätta patienten i centrum. Genom att arbeta med ett patientperspektiv kan vårdbehov minska och behandlingstid kortas. Det är viktigt att fortsätta denna utveckling. I Västra Götaland finns en stark kompetens inom det vårdvetenskapliga forskningsfältet. 9 Som en del av ett bredare perspektiv och en systemsyn på hälso- och sjukvård behövs Vårdalinstitutet som funktion för att finansiera denna typ av forskning. Ett exempel på vidgat perspektiv och nyskapande är området vårdarkitektur, vilket har visat sig kunna påverka patienters tillfrisknande positivt. Det finns även ett behov av hälsoekonomer vilka inte bara god insikt i hur vården fungerar utan även kan hantera frågan om hur dessa nyskapande satsningar kan integreras med hälsooch sjukvårdsuppdraget. Framtidens hälso- sjukvård kommer kräva att ny teknik tas fram. Nya tekniska lösningar bör utvecklas i stark samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademi och näringsliv. Västra Götalandsregionen har byggt ett antal strukturer för detta, och arbetar för att ta tillvara innovationsförmågan hos dem som arbetar i vården. Fn sker detta genom innovationsslussen och via uppbyggnad av testbäddar för framför allt SME-företag. Det finns en stor utvecklingspotential att ta fram ny teknik och förbättra kvaliteten inom hälso- och sjukvården 9 Exempelvis genom den av regeringen finansierade strategiska satsningen på personcentrerad vård (GPCC). 10

genom sk innovationsupphandling. 10 Inom EU motsvarar den offentliga produktionen 16 % av värden som produceras inom unionens gränser. Svensk offentlig sektor upphandlar för 450-650 miljarder kronor per år. Idag är en försvinnande liten del innovationsupphandling. Ett skäl är att det finns oklarheter inom offentlig sektor kring hur LOU skall tolkas. Då det gäller hälso och sjukvården är det svårt att hitta resurser, kompetens och en lämplig del inom organisationerna där innovationsupphandling kan genomföras och drivas. Västra Götalandsregionen har därför tillsammans med Region Skåne och SLL med stöd från VINNOVA och SKL initierat ett nationellt nätverk för att skapa lärande kring innovationsupphandling. Ett fortsatt fokus på hur lagar och regler kan tillämpas för att både gynna offentlig sektor och innovativa företag är centralt för utveckling av detta område. 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation Ge universitet och högskolor ett samlat anslag för forskning, utbildning och samverkan. Lärosätenas möjlighet att arbeta med nyttiggörande kan utvecklas. Akademins samverkansroll bör dock inte reduceras till en fråga om att skapa enbart direkta, ekonomiska värden ur forskning. Institutssektorn behöver utvecklas och rollfördelning mellan lärosäten och instituten tydliggöras. Samverkan och tydlighet i ansvar mellan lärosäten och institut bör stimuleras och eftersträvas. Lärosäten i regionen bör ges möjlighet att fortsatt ta ansvar för lokal och regional utbildning och kompetenshöjning. Det behöver genomföras en nationell och historisk genomlysning av samverkansuppgiften (dvs en utvärdering av samverkansuppgiften, snarare än av lärosätena). Utbildning och forskning är viktiga aspekter av regioners förmåga att utgöra attraktiv miljö för internationella företag. Grund- och gymnasieskolan är en mer central fråga för företag än man leds att tro av hur FoI-diskussioner förs idag. För den högre utbildningen är det centralt att denna har en bas i akademisk forskning. Utbildning och forskning är beroende av kontakter med industri eller andra avnämare i samhället. Sveriges FoI-system måste kunna ta sig an samhällsutmaningar även om det inte ännu existerar lämpliga industriparter eller lämpliga excellenta forskningsmiljöer. FoI-systemet är m a o komplext och vi måste värna om det och genomföra väl avvägda förändringar. Därför behövs en nationell strategi för FoI vilken baseras på detaljkunskaper om hur systemet fungerar på lokal och regional nivå. Med nödvändighet handlar det om att förankra hur kopplingar skall ske mellan F och I via en öppen diskussion med kunskapssystemets aktörer. Universitet och högskolor har i det sammanhanget större möjlighet att uppfylla sin komplexa roll om de ges ett samlat anslag för forskning, utbildning och samverkan. Universitetens och högskolornas förmåga och möjlighet att kommersialisera forskningsresultat kan fortsatt utvecklas i det svenska systemet. Till exempel har Chalmers 10 Innovationsupphandling innebär både innovativa metoder för upphandling, funktionsstyrd upphandling och pre-kommersiell upphandling av ännu ej utvecklade produkter. 11

Tekniska Högskola varit drivande i det arbetet och Göteborgs Universitet och övriga lärosäten har ett fokus på innovation och entreprenörskap. Inom ett antal smala men viktiga forskningsnischer ligger forskningsuppgiften och utvecklingsaspekten nära varandra. Där kan akademin ha en roll att spela för verifiering, immateriella rättigheter, tidig utveckling, initial produktifiering samt för att medverka till skapandet av forskningsbaserade spin-offs. Även organisationer för tekniköverföring har en roll att spela i det sammanhanget (t ex holdingbolag). Det är fortsatt viktigt att öka insatserna på direkt värdeskapande från forskning inom de områden där detta är en verksam modell. Men bara en del av den kunskapsbaserade tillväxten kan förväntas ske direkt ur forskning. Därför är det viktigt att utveckla andra och nya modeller för kunskapsbaserade innovationsprocesser och nyttiggörande. I det sammanhanget utgör regionala samverkansplattformar en ny och viktig funktion i det svenska FoI-systemet. Frågan om rollfördelningen mellan akademin och institut har en lång historia i det svenska systemet. Utan att gå in i några detaljer om detta kan konstateras att det inte är rimligt att förvänta sig att akademin ensam skall kunna axla det utvecklingsansvar som tidigare delades mellan forskargrupper och starka industriparter. Effekten av dessa strukturella förändringar i forskningslandskapet behöver analyseras bättre och det kan behöva skapas radikalt nya kopplingar mellan å ena sidan utbildning och forskning och å andra sidan en rad samhällssektorer och framtidsutmaningar. Frågor om immateriella rättigheter, lärarundantag, och organisationer för tekniköverföring är bara en delmängd av detta problemkomplex och utgör i sig inte den enda vägen. En dellösning är att institutssektorn utvecklas och att rollfördelning mellan akademin och instituten tydliggörs. Samverkan och tydlighet i ansvar mellan akademi och institut bör stimuleras och eftersträvas. Detta är inte en fråga om omfördelning av medel, det finns behov av nya resurser till instituten. Lärosätena spelar en viktig roll för utbildningsnivån i regionen. Studenter uppskattar närhet till näringsliv och organisationer och lärosätena skapar en unik dynamik där de verkar. Spridningen av lärosäten är ett historiskt faktum och frågan är hur Sverige bäst tar tillvara på det system som skapats. Lärosätenas förmåga att komplettera och förstärka varandra utgör basen för regioners attraktivitet. Excellens i forskning är central för lärosätenas lyskraft internationellt, men för innovationsperspektivet är bredden inom forskningen och förmågan till samverkan fortsatt viktig. Mot bakgrund av ovanstående föreslås en stor nationell genomgång av resultatet av den sk samverkansuppgiften, med ett särskilt uppdrag om att analysera akademins långsiktiga roll för näringsliv och samhälle. 12

. Fler exemplar kan hämtas: 13 www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter