Föräldrar berättar om sitt vardagsliv och behov av stöd: En intervjustudie med en mindre grupp föräldrar som deltagit i ett föräldrastödsprogram Ulrika Widding, Forskarassistent, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
En dominerande diskurs om föräldraskap som problematiskt Curlingföräldrar Helikopter föräldrar Lawnmower parents Osäkra föräldrar Tiger Mother
En mängd olika former av råd och stöd Handböcker (Johansson 2007) Föräldramagasin (checklistor och tester), (Assarsson & Aarsand 2011) TV-program med en supernanny eller en familjeterapeut (Assarsson & Aarsand 2011, Johansson 2007) Statligt sponsrade föräldra-/parkurser i Europa och Norden (Boddy, Smith & Statham, 2011; Gillies 2005, 2008; Danielsen & Mühleisen 2009, Peters, 2012)
Problematiskt föräldraskap i nationella policies I svensk policy sammankopplas osäkra föräldrar med en ökning av barns psykiska ohälsa (Socialdepartementet, 2009) I brittisk policy antar man att osäkra föräldrar leder till: brottslighet icke-socialt beteende bristande respekt skolmisslyckanden och fattigdom (Gillies 2005, 2008)
I den dominerande diskursen beskrivs den problematiska föräldern i termer av olika sociala kategorier Problematiskt föräldraskap beskrivs t ex som: ineffective discipline practices, lack of maternal support, low parental supervision, and lack of attachment, vilket ofta förknippas med mödrar i arbetarklassfamiljer och etniska minoritetsfamiljer (Gillies 2008, 98) Dåligt föräldraskap beskrivs ofta som orsaken till: anti-social behavior and the decline of respect, with poor parents depicted as uncaring, irresponsible and out of control. (Gillies 2007, 6)
De intervjuade föräldrarna Fem av de sex föräldrar som fullföljde ett föräldrastödsprogram (ca 20 anmälda när kursen startade) Fyra mammor och en pappa i en mindre kommun i Umeåregionen, i olika yrken och någon studerande Intervjuerna handlade om: vad de tyckte om och mindes av kursen deras vardagsliv i familjen och behov av stöd tankar om bra/dåligt föräldraskap åsikter om samhället, den lokala kontexten och barns hälsa
Tema 1: Bra och dåliga föräldrar En bra förälder är engagerad, ansvarsfull, närvarande, kommunicerar med barnet och erbjuder emotionellt och praktiskt stöd, men sätter också gränser och agerar som moraliskt kompass En dålig förälder är oförmögen eller ointresserad av att sätta gränser, vilket leder till bristande respekt och försätter barnet i dåliga/ohälsosamma/ farliga situationer: En dålig förälder Det har jag ju sett många av och det är ju dom här som tror sig vara en bra förälder och låter barnen göra som dom vill. Det anser jag är en dålig förälder att.. jamen är ute då. Jamen, ät godis tills du blir mätt. Jamen, kalla mig det där fula ordet, det är ingen fara. Det anser jag nog är en riktigt dålig förälder som släpper sina barn fritt fram och får röja som dom vill. (Nr 1, Pappa)
Det känns som att det är sämre, alltså barnen har som sämre respekt för äldre. ( ) Mycket kommer ju hemifrån det här med hövlighet och eh Men jag menar är det då barn alltså nu i familjerna och föräldrarna går skift och kanske aldrig hinner med det här med med vare sig bordsskick eller hövlighet eller ingenting. Liksom en in och en ut. Skratt. Det det är ingen det är ingen, vardagsmässigt. Och så lastas det på skolan då att dom ska då se till att barnen ska lära sig då ta av sig mössan och det ena med det tredje. Eh så att det tycker jag har blivit en försämring måste jag säga. Att man skjuter över problemet till skolan. (Nr 2, Mamma)
En del vill ju båda hinna med jobbet och studera och nöjesliv och hela och så kommer barnen in där. Alltså dagen är ju inte så lång ändå. Och, och visst är det ju mer av det nu än vad det var förr. (Nr 2, Mamma) Jag tycker det är konstigt att alla kan skaffa barn och kvittera ut barnbidrag utan en motprestation. ( ) Fasen man skulle lägga in en motion om att ja men för att liksom kvittera ut ditt barnbidrag så krävs det att du faktiskt har gått en småbarnskurs, att du har gått en förberedelsekurs när du väntar barn. Och att du går en småbarnskurs medan barnen är små. Och att du kanske går en tonårskurs sen. Jag menar jag förstår inte att man liksom bara kastar ut barnbidrag huller om. (Nr 5, Mamma)
Tema 2: Det egna föräldraskapet Föräldrarna framställde sig som ansvarsfulla och engagerade, t ex genom att gå en kurs de beskrev som intressant, kul och nyttig Några föräldrar hade bytt bostadsort, bytt arbete eller valt arbetslöshet för sina barns skull: Vara hemma varenda morgon och stiga upp med barnen och vara med dom ute och följa med dom och ja hela biten alltså. Det var otroligt skoj och få hänga på dom att väcka dom på morgonen och bära ner dom till gröttallriken och sätta sig och se bolibompa, ja eller ner till tv n och så satt vi där och såg bolibompa en stund och sen kokar man gröt och så äter vi gröt och sen hittar man på nånting och vad som helst, ute i skogen eller ut och åka pulka eller nåt. Ja, man gjorde nånting med dom, och då fanns man ju där som förälder. Föräldern lagar maten och lunch och middag och så där. (Nr 1, Pappa)
Och stunder när man känner sig dålig (ett till matexempel ): Förr kände man sig ju som en dålig förälder ibland, helst när man satt på den här kursen. Och så fick man höra då just det här med att, ja, barnen ligger halv nio, eller halv åtta på kvällen då. Då kände jag mig som en dålig förälder. Att jag inte har nån ordning. ( ) Och det här att... jag har ingen frukost till barnen alltså där vi sitter allihop och äter fruk alltså så där ibland, nej, öh, vad ska ni äta?. Ja så ställer man fram det och ser dom på tv medans dom käkar och så sen är det ju Jag vet inte men det är ju för att jag har ju trögstartade barn på morgonen. Alltså dom tycker om att sova så att då får dom sova då så länge som möjligt. (Nr 4, Mamma)
Tema 3: Svårigheter som påverkar vardagslivet Ett krävande livspussel (arbete/studier, hushållsarbete, barnens skolgång och fritidsaktiviteter) Ett ojämlikt partner-/föräldraskap: Dom [barnen] respekterar ju han mer. Än mig. Om det är för att han är man eller för att han är mer konsekvent eller vad det är.. Och då kan jag tycka att det blir jobbigt för mig för jag får ju alltid älta och tjata och jag har ju det största ansvaret med, med läxorna, hushållet mat, tvätt, städning. (Nr 3, Mamma) Krasslighet några av barnen behövde nästan daglig medicinering eller återkommande kontroller på sjukhuset
Erfarenheter av missbruk och/eller våld i nära relationer: Och när jag ringde då polisen sa dom, allt som han gör måste du.. eh, anmäla för att det är så, ja Så du vet det, det är hela tiden. Och dom sa att så länge han inte inser att han gör fel och, och ja, ja, uppträder felaktigt. Så kommer du aldrig att bli av med han. Och han är inte färdig med dig än var det en som sa. Det är sånt där som är lite olustigt för man känner att Det, det blir ingen ro. Det blir ingen.man känner bara att jaha, vad ska härnäst bli då (Nr 2, Mamma)
Slutsatser Föräldrarna beskriver problematiskt föräldraskap på liknande sätt som nationella policies och allmän debatt (brist på respekt, gränssättning, familjer i upplösning etc) Ändå handlar deras egna berättelser om svårigheter som påverkar vardagslivet och som inte direkt behandlas i retorik eller praktik om föräldrastöd : Oförenliga krav i livspusslet Könade maktrelationer, våld Krasslighet
Kommentarer eller frågor?
Tack för att ni lyssnade!
Referenser Assarsson, L., and P. Aarsand. 2011. 'How to be good': media representations of parenting. Studies in the Education of Adults 43, no. 1: 78-92. Danielsen, H. and W. Mühleisen. 2009. Statens parkurs Godt samliv: Ideal og normer for samliv og kommunikasjon. [A good life together the state relationship course: ideals and norms for communication and living together]. Tidsskrift for samfunnsforskning 50, no. 1: 3-26. Gillies, V. 2005. Meeting parents needs? Discourses of support and inclusion in family policy. Critical Social Policy 25, no. 1: 70-90. Gillies, V. 2007. Marginalised mothers: Exploring working-class experiences of parenting. London, New York: Routledge. Gillies, V. 2008. Perspectives on Parenting Responsibility: Contextualizing Values and Practices. Journal of Law and Society 35, no. 1: 95-112. Gustafsson, I. 2010. Det eviga projektet att göra föräldrar till bättre föräldrar. [The never ending project of improving parents]. In Ta föräldrar på allvar: om föräldraskap och föräldrastöd. [Take parents seriously: about parenthood and parent support]., ed. I. Gustafsson and M. Kihlbom, 13-43. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa. Johansson, T. 2007. Experthysteri: Kompetenta barn, curlingföräldrar och supernannies. [Expertise hysteria: Competent children, curling parents and super-nannies]. Stockholm: Atlas. Socialdepartementet. 2009. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla. [A national strategy for developing parental support: of profit to all]. Stockholm: Socialdepartementet.