STRATEGI. Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

Relevanta dokument
POLICY. Policy för medborgardialog

Policy för internationellt samarbete. KS

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunstyrelsens mångfaldsutskott

Policy för internationellt samarbete. (AU 192) KS

Internationell strategi. för Gävle kommun

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år

Strategi för digitalisering

Haninge kommuns internationella program

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Internationell strategi Sävsjö Kommun

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration

Strategi för internationellt arbete - remissvar

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Internationell strategi. Finspångs kommun

Riktlinjer för styrdokument i Hallsbergs kommun

internationell strategi 1

POLICY. Policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Kommunstyrelsens kontor. Riktlinjer. För styrdokument i Södertälje kommun

RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv

Verksamhetsplan

POLICY. Internationell policy

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

POLICY. Policy för upphandling och inköp

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Policy för Hållbar utveckling

Riktlinjer för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 23 maj 2018 Diarienummer KS 2017/555

Regler för kommunikation

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

Riktlinjer för Mjölby kommuns webbplatser och sociala medier

Policy för hållbar utveckling

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Program för ett integrerat samhälle

Riktlinjer för styrdokument

Ingvor Bergman (S), ordförande Dan Hovskär (KD), 1:e vice ordförande Johanna Johansson (SD) Lena Sjödahl (M) 21 23

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Styrdokument. Riktlinjer. Kommunstyrelsen. Tillsvidare. Kommunchef. Dokumenttyp. Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige , 83

Policy. Policy för inköp och upphandling i Tranemo kommun

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 138 Dnr KS/2018:202. Riktlinjer för Mjölby kommuns webbplatser och sociala medier

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Näringslivsplan för Trosa kommun

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/

Kommunikationspolicy för Växjö kommunkoncern

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ENLIGT DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) KAP 2 3, 5, 9 SKOLLAG (2010:800) KAP 6 8

Policy. Integrationspolicy

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

E-strategi för Strömstads kommun

Kommunala pensionärsrådet

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

Varumärkesplattform. Luleå kommun

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Strategi för kompetensförsörjning i Hallsbergs kommun

Internationell strategi för Hjo kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Riktlinje för internationellt arbete

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan

Digitaliseringsstrategi

Riktlinjer för styrdokument

RIKTLINJE. Riktlinjer för internkontroll

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Transkript:

STRATEGI Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

Typ av styrdokument Strategi Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2017-06-07, 81 Diarienummer KS 2017/228 106 Giltighetstid 2017-07-01 2018-12-31 Dokumentet gäller för Samtliga nämnder i Falköpings kommun Dokumentansvarig Kommunstrateg mångfald och kvalitet Tidpunkt för Andra halvåret 2018 aktualitetsprövning 2 (7)

Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 5 Uppkomst av nätverket... 5 Nätverkets syfte... 5 Strategi... 6 Fokus 2018... 6 Önskad effekt... 6 Effekter för de enskilda kommunerna... 6 Åsiktsmässigt innehåll... 7 3 (7)

Inledning Vi välkomnar gärna, men hela Sverige måste ta ansvar! Sverige växer och allt fler människor med olika kulturell och etnisk bakgrund bosätter sig här. Med utvecklingen följer olika politiska utmaningar. Fyrkommunsnätverket har kompetensen och den organisatoriska förmågan. Kommunerna behöver dessutom inflyttning och ny arbetskraft för att fortsätta utvecklas. Det är inte rimligt att inte hela Sverige tar ansvar och att exempelvis kostnaderna fördelas på ett bättre sätt. Kommunerna behöver tänka tillsammans, lyfta blicken och hitta gemensamma och smarta lösningar. Det kan dessutom behövas nya regelverk som underlättar för kommunerna att klara utmaningen. Fyrkommunsnätverket är stolta över Sveriges generösa flyktingpolitik och hjälper mer än gärna andra människor. Det handlar om solidaritet, inga barn ska lämnas ensamma i något flyktingläger, men kommunerna behöver breda, gemensamma lösningar. Det behövs nya tillväxtvägar. Vem f-n tar ansvar för detta? Strategi för fyrkommunsnätverket #vem f-n 2017 2018. Kommunstyrelsens ordförande i kommunerna Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö 4 (7)

Bakgrund Uppkomst av nätverket Samarbetet påbörjades år 2013 och nätverket består per maj 2015 av Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö kommuner. Grupperingen utkristalliserades ur den så kallade 14-grupp som samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och som var de kommuner som tog emot mest nyanlända och därför hade gemensamma utmaningar och behov av erfarenhetsutbyte. Ett resultat av detta arbete blev 35-punktsprogrammet för en förbättrad asyl- och flyktingpolitik som antogs av hela SKL. Perioden 2013 2015 har varit en etableringsfas och uppstart i arbetet. Ett antal aktiviteter har genomförts under åren samt under 2016. Egen logotype, hemsida och kommunikationskanaler Debattartiklar Nätverksträffar mellan kommunerna Utvecklingsprojekt, tex UNESCO Informella ministermöten och andra beslutsfattare på departementen och SKL Fördjupat samarbete med SKL Påverkansaktiviteter under Almedalsveckan 2013 2016 Plattform för gemensamt ställningstagande Analys av SKL:s 35-punktsprogram Ungvux förslag till konkret pilotprojekt för ökad lokal tillväxt Nationell påverkanskonferens, Stockholm Nätverkets syfte Nätverkets grundläggande syfte är att utveckla respektive kommun genom att samverka för att driva relevanta frågor och skapa samarbeten inom områden med gemensamt intresse för nätverkets medlemmar. Det syftar även till att profilera kommunerna som utvecklingskommuner som vill ta ett nationellt helhetsgrepp kring asyl- och flyktingmottagandet. Som tillväxtkommuner vill fyrkommunsnätverket medverka till att skapa smarta lösningar för att utbilda och matcha människor mot arbete, förstärka den likvärdiga och kompensatoriska skolan samt utveckla nya bostadsområden med utgångspunkt i det socialt hållbara. Systematiskt påverkansarbete ska ske tillsammans där kommunernas situation lyfts fram i olika sammanhang. Syftet är då att skapa nationell förståelse bland beslutsfattare för situationen ute i kommunerna för att öka det nationella ansvarstagandet. 5 (7)

Strategi Strategin är att etablera budskapet på ett nationellt plan. Skapa dissonans genom oväntade nationella aktiviteter och relationer. Alltid umgås med riksorganisationer och nationella nivåer. Hitta oväntade samarbeten med till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet/enskilda företag och regeringen. Nya oväntade effekter kan uppnås som kommunen kan dra nytta av och det skapas konkreta exempel på vad kommunledningen gör för att utveckla kommunen, vilket kan kommuniceras till invånarna. Fokus 2018 Nätverket har beslutat att fortsätta samarbetet till och med den 31 december 2018. Detta för att skapa en långsiktighet och samordning i ett antal insatser för att uppnå nätverkets syfte. Önskad effekt Skapa förutsättningar för kommunerna att ta sitt ansvar och klara sitt uppdrag genom ökade anslag, ändrade regelverk och andra åtgärder utifrån plattformens agenda Andra ska känna till kommunerna och ta kontakt för samarbeten och för studiebesök Näringslivet ska ha kommunerna som första val vid etableringar Regering och myndigheter ska ha kommunerna i åtanke vid pilotprojekt, referensgrupper, utlokalisering av myndigheter och som part vid utredningar samt remissinstans Andra ska omnämna kommunerna som goda exempel och sprida kontakter Ökad kompetens internt i kommunerna Trygg demokratiutveckling i kommunerna Ökad social inkludering och en positiv interkulturell samhällsutveckling Effekter för de enskilda kommunerna Samarbetet syftar till olika delar och kan ha flera tänkbara effekter. Systematiskt påverkansarbete där kommunernas situation lyfts fram i olika sammanhang Skapa nya samarbeten och nationella arenor där kommunernas frågor lyfts och där kommunens profil kommuniceras Initiera utvecklingsarbeten/projekt mellan kommunerna för att ge utbyte av erfarenheter, kompetensutveckling och synergieffekter genom samverkan 6 (7)

Göra lokala insatser i kommunerna med olika projekt, påverkansarbete och kommunikation utifrån kommunens behov av stöd, kompetens och strategier Löpande rådgivning till kommunens ledning och kommunikationsenhet Politisk uppdatering om vad som händer i omvärlden, omvärldsbevakning Åsiktsmässigt innehåll För att tydliggöra förhållningssätt och öka resultaten behöver arbetet intensifieras och stärkas, fyrkommunsnätverket främst ser att det krävs tydligare fokus på debatt och påverkan av beslutsfattare, myndigheter och offentliga Sverige. Dels handlar det om kunskaper, men även om att visa på akuta behov. Nätverket har därför arbetat fram en gemensam plattform som kommunikativ bas, med förhållningssätt kring relevanta frågor. Plattformen ska ses som en utgångspunkt för arbetet och måste utvecklas löpande. Dels beroende på vilka nya politiska beslut och direktiv som kommer och dels utifrån löpande förslag som till exempel Ungvux. 7 (7)