Aktivt kol från rötslam

Relevanta dokument
Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Miljöpåverkan från avloppsrening

Kromatografi. Kromatografi

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Ett intelligent val av vattenbehandlingssystem

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Presentation av EnvoSep kombinationen EnvoCarb/Envo Turf

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Biochar ett Win-Win-Win scenario? + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering. + Hög adsorption av bekämpningsmedel

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Kemiska analyser allmänt

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas

Statens naturvårdsverks författningssamling

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Hållbar återvinning av näring

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Vattenreningsteknik 3p (5p)

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Avloppshantering och miljömålen

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

M a i n t e n a n c e. O i. Oljenedbrytning [Oxidation]

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Innovativ zeolit syntesteknik med stor p

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Undersökningsmetodik av PFAS förorenade områden Betydelsen av PFAS unika kemiska egenskaper och spridningsförutsättningar

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Kemi Kunskapens användning

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

F1 F d un t amen l a s KEMA00

PM Dagvattenföroreningar

Studie Biokol - en möjlighet att reversera klimatförändringarna

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Rening vid Bergs Oljehamn

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Mål och betygskriterier för kemi

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Certifiering av avloppsslam

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

bolaget är ett av ägarföretagen

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Reningstekniker för länsvatten. NRM Västerås Henrik Ekman

Inläsningsblad, organisk kemi

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Organisk kemi Kolets kemi

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012


Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Brandholmens avloppsreningsverk.

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

Slamspridning på åkermark

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Materia Sammanfattning. Materia

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Transkript:

Aktivt kol från rötslam Potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten Alexander Betsholtz VA-teknik, LTH

Bakgrund SLAM? Deponi/anläggningsjord Aktivt kol/biokol Åkermark Förbränning Extraktion av fosfor ur aska?

Innehåll Mål Aktivt kol vad är det? Produktion av aktivt kol från slam Labförsök Resultat från litteraturen Slutsats och framtida studier

Mål 1. Utvärdera litteratur kring produktion av slambaserat aktivt kol (SBAK) och dess potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten (2). Producera SBAK i lab och (3). Jämföra dess egenskaper med ett kommersiellt aktivt kol (KAK)

Aktivt kol Poröst material bestående av aromatiska kolstrukturer Grafen-lager Grafit Som grafit, fast ej kompletta lager som ligger huller om buller Kan skapas från organiskt material (Ex. kokosnötskal, träflisor och stenkol) Aktivt kol

Aktivt kol egenskaper Porstorlek och distribution Ø Mikroporer (<2 nm) Ø Ansvarar för majoriteten av den fysiska adsorptionen ØMesoporer (2-50 nm) Ø Adsorption av stora molekyler Ø Viktiga för masstransporten Ø Makroporer (>50 nm) Ø Viktiga för masstransporten Specifik yta (m 2 /g) Ø Ø Proportionell mot andelen mikroporer Kan ge en indikation på adsorptionskapaciteten Aktivt kol Mikroporer Mesoporer Makroporer

Aktivt kol egenskaper Ytans kemiska karaktär ØFunktionella grupper på kanterna av det aktiva kolets aromatiska lager. Funktionella grupper ØKolets oorganiska innehåll ØViktiga för kemisk adsorption (via kemiska bindningar).

Produktion av aktivt kol Två steg: 1. Pyrolys Ø Upphettning av material till 500-1000 C i syrefri miljö. Ø Skapar grundstrukturen hos det aktiva kolet 2. Aktivering Ø Selektiv/försiktig oxidation med gas (CO 2, H 2 O) eller kemikalier (starka syror och baser) Ø Öppnar upp otillgängliga porer Ø Kan introducera funktionella grupper HO O

Produktion av SBAK genom aktivering med vattenånga SBAK Torkat rötslam Ugn 550-800 C N 2 +H 2 0

Mål Utforska hur olika produktionsparametrar påverkar kolets porositet. Temperatur Närvaron av vattenånga Exponeringstid

Resultat Specifik yta Specifik Yta (m 2 /g) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 800 C + H 2 O (30 min) 800 C + H 2 O 800 C 550 C 550 C + H 2 O Sludge ash P_550_60 PA_550_60 P_800_60 PA_800_60 PA_800_30

Resultat Specifik yta 1200 1000 Specifik yta (m 2 /g) 800 600 400 200 0 Sludge ash P_550_60 PA_550_60 P_800_60 PA_800_60 PA_800_30 Commercial carbon

Adsorption av organiskt material (COD) % Avskiljning 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 COD-adsorption 0 200 400 600 800 1000 1200 Koncentration PAC [mg/l] SBAC CAC

Resultat från litteraturen SBAK innehåller en högre halt oorganiskt material än CAC, vilket ger SBAK mindre specifik yta (färre mikroporer) CAC är generellt bättre på att adsorbera små, organiska, hydrofoba, oladdade. Den oorganiskt delen är dock viktig för adsorption av laddade/hydrofila ämnen Kemiskt aktivering genererar SBAK med högre specifika ytor, högre utbyte och fler funktionella grupper, men kräver kemikalier... Material Askhalt (%) Rötslam 30-40 SBAC 40-90 Trä 0,3-1 KAK < 20

Resultat från litteraturen SBAK kan vara bra på att adsorbera: Tungmetaller (till exempel Cu 2+ och Cd 2+ ) Tackvare hög jonbytesförmåga från sura funktionella grupper eller andra oorganiska joner i kolet (ex. Ca 2+ ). Färgämnen SBAK har visat sig bra på att adsorbera stora organiska molekyler, tackvare deras generellt sett höga andel mesoporer Hydrofila organiska molekyler SBAK kan adsorbera vissa små, vattenlösliga ämnen bättre än än KAK.

Slutsatser SBAK är generellt sätt sämre än KAK på att adsorbera små, organiska, hydrofoba föroreningar men dess oorganiska innehåll kan möjliggöra en högre adsorption av hydrofila föroreningar, bland annat tungmetaller. Finns skäl att studera mer

Framtida studier Kemisk eller fysisk aktivering? Optimering och uppskalning av tillverkningsprocesser Testa adsorption av mikroföroreningar (läkemedelsrester, PFOS, mm) Hur värderar vi SBAK? Vad är alternativen för slammet (åkermark, förbränning, biokol mm?)

Tack!

Porstorleksdistribution med och utan vattenånga Porvolym (cm^3/g*å) 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0 Porstorleksdistribution Med vattenånga J Utan vattenånga (endast! " ) L PA_800_60 P_800_60 10 40 160 640 Porstorlek (Å)

Olika exponeringstid Porstorleksdistribution 0,01 Porvolym (cm^3/g*å) 0,008 0,006 0,004 0,002 30 min J 60 min L PA_800_60 PA_800_30 0 10 40 160 640 Porstorlek (Å)

Jämförelse SBAK och KAK Porvolym (cm^3/g*å) 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0 Porstorleksdistribution KAK J SBAK L 10 40 160 640 Porstorlek (Å) Commercial carbon PA_800_30

Organiskt utbyte 0 % Carbon 10 % Carbon 30 % Carbon