Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Relevanta dokument
Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampbehandling i höstvete

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampbekämpning i vårkorn

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Svampsjukdomar i havre

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Svampsjukdomar i maltkorn

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Två såtidpunkter i höstvete

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

Veckorapport - Linköping vecka 22

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växjö möte 3 december 2014

Jordbrukardagar 2018

Fungicidförsök i stråsäd 2017

Växjö möte 6 december 2016

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Veckorapport - Skara vecka 26

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Jordbrukardagar 2018

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Jordbrukardagar 2018

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Fungicidförsök i stråsäd 2016

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Bekämpning av insekter i vårsäd

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Växjö möte 4 december 2013

Utv.st

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Jordbrukardagarna 2010

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Jordbrukardagar 2016

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Nu är höstvetet i axgång

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Växjö möte 4 december 2012

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Utnyttja restkvävet i marken

Jordbrukardagar 2019

Jordbrukardagar 2017

Markens mineralisering högre än normalt

Kvävestrategi i höstvete

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och strategier

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Växjö möte 4 december 2018

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptaget har tagit fart

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Växjö möte 8 december 2015

Årets kvävemätningar har startat

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Aktuella ogräsförsök 2015

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Jordbrukaredagarna 2011

Oväntat högt kväveupptag

Transkript:

ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar i höstvete under olika år. I elva av årets tolv försök blev angreppen generellt mycket svaga. Även merskördarna för svampbehandling blev små på ca 100 kg/ha i genomsnitt för en svampbehandling. I det tolfte försöket i sorten Mariboss blev det däremot ett relativt kraftigt angrepp av framförallt brunrost. I detta försök resulterade behandlingarna i merskördar på cirka 1000 kg/ha i flera led. Långtidseffekten av olika preparat studerades också i detta försök. Behovet av svampbehandling varierar mycket mellan åren framförallt beroende av väderleken. För att belysa hur behovet varierar och vilka strategier som är lönsamma, läggs årligen ett relativt stort antal försök ut i fält med normala växtföljder och i de mest odlade sorterna. Serien har funnits under många år med likande upplägg. Val av preparat varierar mellan åren och försöker återspegla vanliga behandlingsalternativ i praktiken. Referensförsöken är finansierade av försöksregionerna och Jordbruksverket. METOD Årets försök lades ut på 12 platser i Mellansverige inklusive Gotland. Fyra försök i vardera Svea och ÖSF-området, tre i FiV området och ett på Gotland. Hela försöket behandlas mot insekter i DC 47-49 med 0,14 Teppeki och 0,2 Mavrik i 200-300 l vatten/ha. Försöken bestod av fem behandlingar samt obehandlat led. Preparat och innehåll av aktiva substanser framgår av tabell 1. Ascra Xpro l/ha har liksom i fjol använts som referensprodukt i årets försök. Behandlingar med Ascra Xpro har gjorts vid stråskjutning, DC och strax före axgång DC 47-51. Dessutom fanns en delad behandling med Ascra Xpro vid stråskjutning (DC ) samt l/ha i axgång (DC ). Som jämförelse till Ascra Xpro fanns också ett led med Elatus Era l/ha med en behandling strax före axgång (DC 47-51). Det sista ledet var ett så kallat öppet led som skulle användas som ett behovsanpassat led. Eftersom infektionstrycket var väldigt lågt i år tack vare det torra och varma vädret, fanns det egentligen inget behov av detta led. För att ändå utnyttja ledet, gjordes en sen Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041 Led Behandling Dos Mängd aktiv substans i försöken Beställare 1 Obehandlat Region 2, 4, 5, 6 Ascra Xpro protioconazol 65 g/ha bixafen 32,5 g/ha fluopyram 32,5 g/ha Region/VSC 3 Elatus Era protioconazol 75 g/ha bensovindiflupyr 37,5 g/ha Region/VSC 5 protioconazol 40 g/ha tebukonazol 80 g/ha Region/VSC 218 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

behandling i axgång (DC ) med Ascra Xpro l/ha. Det gav en möjlighet att studera behandlingstidpunktens betydelse eftersom vi då fick tre tidpunkter med Ascra Xpro. På grund av den snabba utvecklingen av grödan i år var det svårt att hinna med alla behandlingstidpunkterna på en del platser. Försöken på Glyttinge och Skälsund blev bara behandlade vi två tidpunkter istället för tre. Den första tidpunkten vid stråskjutning föll bort i dessa försök. RESULTAT På flera av försöksplatserna förekom vetets bladfläcksjuka (DTR) redan tidigt under våren. Även mjöldagg förekom i en del av försöken. Dessa angrepp utvecklades emellertid inte i någon större utsträckning tack vare den torra och varma väderleken under sommaren. Vid slutgraderingarna fanns endast små angrepp av DTR i en del av försöken. Även lite gulrost förekom i några försök. Generellt blev merskördarna låga för behandlingarna. Trots det extrema vädret under året och stora generella problem med torkan och värmen har alla försök utom ett i serien kunnat sammanställas. Ett försök i ÖSF-området fick kasseras på grund av ojämna torkskador i försöket. Grundskördarna ligger på mellan 7000 och 9000 kg/ha i flertalet försök. I Sveaområdet och på Gotland finns försök med lägre skördenivåer. Skörderesultaten redovisas för respektive försöksområde i tabellerna 2-4. Merskördarna för behandlingarna varierar en del mellan försöken. I två försök, ett i Östergötland och ett i Västra Götaland, är merskördarna förvånansvärt höga trots små angrepp. I dessa försök ligger merskördarna på mellan ca 400 och 800 kg för de olika behandlingarna, vilket också statistiskt skilt från det obehandlade ledet. I övriga försök är merskördarna betydligt lägre. Sammantaget över samtliga försök med svaga angrepp, så ligger merskördarna på mellan 80-150 kg/ha för de olika behandlingarna, dock ej signifikant (tabell 5). Tabell 2: Merskördar för svampbekämpning i höstvete i FiV området och på Gotland 2018. L9-1041 Forshall Grästorp Elisgården Vara Hede Mellerud Medeltal 3 försök Rel.tal Källunge Visby 1 Obehandlat 7 120 8 270 b 8 510 7 970 100 5 670 2 Ascra Xpro 47-51 -30 +420 a +20 +130 102-100 3 Elatus Era 47-51 -30 +350 ab -120 +70 101 +40 4 Ascra Xpro +40 +530 a +80 +220 103 +100 +120 +540 a -40 +200 103-60 6 Ascra Xpro 0 +540 a +80 +200 103 +10 P-värde 87, ns 0,046 0,864, ns 0,234 ns 0,385, ns Förfrukt Höstraps Åkerböna Åkerböna Höstraps Sort Julius RTG Reform Ellvis Julius Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC 75-77 Svartpricksjuka 0 0 0 0 DTR 1,4 0 0 0 Gulrost 0 0 0 0 Län/antal försök O O O 3 I SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 219

BRUNROST OCH VETETS BLADFLÄCKSJUKA I FÖRSÖKET PÅ GLYTTINGE Försöket på Glyttinge avviker från den generella angreppsbilden, eftersom det blev ett kraftigt angrepp av brunrost i fältet. Sorten var Mariboss och den är känslig för brunrost. De första symtomen kunde man se i mitten av juni ca 14 dagar efter första behandlingstidpunkten i försöket. Ungefär samtidigt som de första symtomen noterades gjordes den andra behandlingen i försöket. Några behandlingar blev alltså utförda innan svampen var etablerad och ett led blev behandlat när det fanns begynnande symtom i fältet. Försöket har graderats vid flera tidpunkter. Vid den första tidpunkten den 26 juni fanns angrepp i obehandlat led och ledet med den sena behandlingstidpunkten. I övriga led fanns inga symtom. Den 4 juli, ca en månad efter första behandlingstidpunkten, var effekten fortfarande nästa 100 % i leden med tidig behandling, även om enstaka pustlar med brunrost förekom i samtliga led. Den 12 juli, ca 6 veckor efter första behandlingstidpunkten, hade leden med Ascra Xpro börjat få lite angrepp, vilket förstärks ytterligare vid sista graderingen en vecka senare. Då hade effekten påtagligt avtagit i de led som behandlades vid första tidpunkten med Ascra Xpro. Det led som behandlades två veckor senare hade nu mindre angrepp än de led som behandlades vid första tidpunkten med Ascra Xpro. Angreppet i detta led hade inte ökat sedan veckorna före. Det led som utmärker sig mest är led 3 med Elatus Era, som även vid den sista graderingen 7 veckor efter behandlingen, hade över 99 % effekt mot brunrosten. Endast enstaka pustlar gick att hitta i detta led (figur 1). Det fanns även en del vetets bladfläcksjuka i detta försök som också har bidragit till merskörden för svampbekämpning. Angreppet utvecklades emellertid inte lika dramatiskt som brunrosten och bekämpningseffekten var relativt likartad för de olika svampbehandlingarna. Tabell 3. Merskördar för svampbekämpning i höstvete i Svea området 2018. L9-1041 Brunnby Västerås Åsby Hallstahammar Giresta Örsundsbro Vallgårda Uppsala 1 Obehandlat 4 460 8 500 6 380 5 040 ab 6 100 Medeltal 4 försök Relativtal 2 Ascra Xpro 47-51 -120 +100 +30-20 ab -10 100 3 Elatus Era 47-51 -160 +160-20 -190 b -60 99 4 Ascra Xpro -60 +110-140 +230 a +30 100 +150 +200 +130 +150 a +150 102 6 Ascra Xpro +80 +60-50 +220 a +70 101 p-värde 62, ns 53, ns 0,841, ns 0,035 0,133, ns Förfrukt Vårkorn Höstraps Höstvete Höstraps Sort Julius RTG Reform Julius Julius Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC 75-85 Svartpricksjuka 0 0 0 DTR 0 0 0 Gulrost 0 0 0,15 Län/antal försök U U BC BC 4 4 220 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR NÄRINGEN Årets försök visar att under de torra och extremt varma betingelser som rådde under året, så utvecklas inte flertalet svampsjukdomar och effekten av svampbehandling blir också liten. Under sommaren fanns en diskussion om att en svampbehandling kan ge någon form av fysiologiska effekter som kan motivera en behandling. Det finns inget större stöd för detta i årets försök. Av årets tio försök med små angrepp går det bara att hitta lönsamma behandlingar i två av försöken. Samtliga led i övriga försök visar ett tydligt negativt netto för en svampbehandling och merskörden för behandling är i bara ca 100 kg/ha i genomsnitt i dessa tio försök. Försöket på Glyttinge visar att det även ett varmt och torrt år kan bli betydande angrepp av vissa svampar. Brunrost drabbade framförallt Maribossfält som är känsliga för brunrost. Angreppen i dessa fält orsakade säkert en hel del skördeförluster även om angreppen etablerades relativt sent i grödan. De som helt avstått från svampbehandling tidigare under säsongen, eftersom det var liten risk för angrepp av flertalet sjukdomar, stod utan skydd när brunrostangreppet kom. En hel del frågor kom om hur sent det kan vara motiverat att göra en specifik bekämpning mot brunrosten. Årets försök visar att behandling under sen axgång/begynnande blomning var motiverad, men en tendens finns till lägre skörd i detta led i jämförelse med leden med tidigare behandling. Den sena behandlingen på ett begynnande angrepp dämpade angreppsutvecklingen men stoppade den inte helt. De behandlingar som gjordes före angreppet etablerades i fältet, har kraftigt fördröjt eller nästan helt förhindrat symtomutveckling i försöket. Med de doser som användes i försöket, har skyddet mot brunrost varat i minst fem veckor. Tabell 4. Merskördar och behandlingseffekt för svampbekämpning i höstvete i ÖSF området 2018. L9-1041 Skälsund Norrköping St Lövhulta Eskilstuna Medel 2 f Rel.tal Glyttinge Linköping Rel.tal Brunrost % Blad 1 DC 85 1 Obehandlat 8 620 d 8 050 8 340 100 8 860 b 100 22,4 a 2 Ascra Xpro 47-51 +480 bc +40 +260 103 +910 a 110 2,85 bc 3 Elatus Era 47-51 +870 a -100 +380 105 +990 a 111 0,08 d 4 Ascra Xpro +630 b -20 +300 104 +940 a 111 2,46 bc +330 c -400-40 100 +1060 a 112 1,69 c 6 Ascra Xpro +360 c -30 +160 102 +760 a 109 4,93 b P-värde 0,0003 0,160, ns 0,494, ns 0,0003 0,0001 Förfrukt Höstvete Höstrasp Ärter Sort Torp Julius Mariboss Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC 75-85 Svartpricksjuka 0 0 0 DTR 0,7 6,2 Gulrost 0,25 0 0 Brunrost 0 0 11,5 Län/antal försök E D 2 2 E 1 1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 221

DISKUSSION En intressant fråga är varför två av försöken fått lite större merskördar trots obetydliga svampangrepp. Tyvärr är det nog svårt att förklara med den kunskap vi har idag. Det visar att det finns en variation mellan olika försöksplatser och visar därmed också vikten av att ha flera försök i en serie för att lättare kunna se den generella trenden. 35 30 25 Obehandlat Elatus Era DC 47 Ascra Xpro DC 47 Ascra Xpro DC 47+ DC 61 Ascra Xpro DC 61 20 15 10 5 0 26-jun 27-jun 28-jun 29-jun 30-jun 01-jul 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul Figur 1: Angreppsutveckling av brunrost i försöket L9-1041 2018 på Glyttinge ca fyra till sju veckor efter första behandlingstidpunkten. Tabell 5: Merskördar och ekonomiskt netto för svampbekämpning i 10 höstveteförsök med svaga angrepp samt för försöket på Glyttinge 2018. L9-1041 Bek. Netto Skörd och merskörd, kg/ha Bek. Netto Medel 10 försök Rel.tal 1,17 kr/kg 1,75 kr/kg Glyttinge 1,17 kr/kg 1,75 kr/kg 1 Obehandlat 7 060 100 8 860 b 2 Ascra Xpro 47-51 +80 101-470 -450 +910 a +490 +970 3 Elatus Era 47-51 +80 101-580 -570 +990 a +470 +1 000 4 Ascra Xpro +150 102-350 -280 +940 a +520 +1 030 +110 102-900 -870 +1060 a +190 +760 6 Ascra Xpro +130 102-410 -370 +760 a +310 +710 P-värde 0,294, ns 0,0003 *Bekämpningsnetto: Spannmålspris 1,17 respektive 1,75 kr/kg. Kostnader Körkostnad 163 kr/ha och behandling, körskada 0,4% vid DC, 0,8 % vid DC 47-59 och 1,0 % vid dubbelbehandling. Preparatkostnader: Ascra Xpro 663 kr/l, Elatus Era 890 kr/l, 570 kr/l 222 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018