Motion 1 Hembygdsrörelsens varumärke bör stärkas Västergötlands Hembygdsförbund Sveriges hembygdsförbund har under de två senaste åren på ett hängivet sätt arbetat med mångfald och tolerans, vilket vi tycker är helt rätt. Vi tycker dock att det är dags att gå vidare med ett fördjupat arbete med att stärka hembygdsrörelsens varumärke. Det har ryktats att bladen i vårt märkesträd står för det som karaktäriserar vår folkrörelse, men så verkar inte vara fallet. Det lär i stället vara enbart rötterna som söker näring till ett kraftfullt träd. Vi tror att hembygdsrörelsen skulle vinna på att de fem grenarna i vårt märkesträd står för något, där mångfald och tolerans kan vara en del. Västergötlands Hembygdsförbund hemställer att Sveriges Hembygdsförbund inleder ett arbete med att stärka vårt varumärke att förbundet också anger fem centrala idéer som visar vad vårt märkesträd står för Vara 5 mars 2012 För Västergötlands Hembygdsförbund Lars-Erik Kullenwall Vice ordförande Mona Lorentzson Sekreterare Organisationsutredningen 2008 resulterade i beslutet att den tidigare symbolen med ett ensamt träd skulle överges till förmån för nuvarande symbol med träd, hjärta och H. Styrelsen konstaterar att den nuvarande symbolen lätt uppfattas som en logotyp endast för riksorganisationen, snarare än som en gemensam symbol för hela hembygdsrörelsen. Ett skäl till det är givetvis att de flesta föreningar och förbund har egna symboler. Styrelsen ser gärna åtgärder som stärker samhörigheten i rörelsen. Den ideologiska grundsynen är formulerad i text men skulle även kunna appliceras på en symbol. Ett arbete som laddar SHF:s symbol med rörelsens ideologiska grundsyn skulle bidra till att föra ut rörelsens gemensamma värdegrund. Styrelsen yrkar bifall till motionen. 1
Motion 2 Bevakning av de kulturhistoriska värdena i kyrkomiljöer i Sverige Halländska Hembygdsrådet och Skånes Hembygdsförbund Vi vill gärna ha våra olika kulturarv fördelade över hela Sveriges yta. Således vill vi gärna se i detta sammanhang att det kyrkliga kulturarvet är tillgängligt i hela landet. Kyrkor har förvisso ett starkt kulturskydd i nuvarande situation, men vi har vissa farhågor inför framtiden. Vi tror nämligen, att inom en 20-årsperiod många kyrkor blir övertaliga och då inte kommer att nyttjas till någon religiös eller kulturell verksamhet. Det finns då en risk att de avställda kyrkorna förfaller även om kyrkor byggda före 1940 byggnadsminnesförklaras, när de byter ägare. Kyrkor byggda efter 1940, som kan ha kulturhistoriska värden, har inte samma skydd om de skulle bli övertaliga. I Sverige finns dessutom kyrkor och kapell utan kulturskydd från andra trossamfund, där några borde anses ha kulturhistoriska värden. I andra delar inom den kyrkliga miljön, såsom kyrkogårdar och gravstenar finns det redan idag vissa problem då kyrkogårdar läggs igen och gravstenar tas bort. Många kyrkogårdar har idag blivit av med gravstenar, inte för att det saknas plats för nya, utan för att ingen av eventuella anhöriga velat ta över gravrätten. Om detta fortsätter kommer socknarna delvis att förlora sin historia och vi människor kan i en framtid ha svårare att hitta vår lokalhistoriska plats i världen. Kyrkogårdarna är synnerligen unika, då man där kan studera lokalt namnskick, by- och gårdsnamn, varierande stilmässig utformning samt gravvårdsmaterial som påvisar lokala näringar och hantverkskunnande med olika material. Vi är medvetna om, att våra stift har olika policy när det gäller griftefriden och var i hierarkin som ansvaret för gravvårdens vara eller icke vara kvar på kyrkogården ligger. Halländska Hembygdsrådet och Skånes Hembygdsförbund vill med denna motion lämna ett förslag till bevakning och ytterligare inventering av våra kyrkor och kyrkogårdar för att förstärka det kyrkliga kulturarvet. Ett helhetsperspektiv är viktigt. Vi yrkar således på att förbundsstämman beaktar ovanstående och ger Sveriges hembygdsförbund i uppdrag att förverkliga följande att-satser: att hembygdsförbund på olika sätt uppmuntrar till förstärkning av det kyrkliga kulturarvet med speciell tyngdpunkt på det lokala att man tar ett helhetsperspektiv på kyrkliga kulturarvet att övertaliga kyrkor bevakas och inventeras av hembygdsföreningar att kyrkor byggda efter 1940 inventeras och föreslås olika typer av skydd att kyrkogårdar inventeras och bevakas av t.ex. hembygdsföreningar i samarbete med respektive församling att gravstenar skyddas på de platser de en gång fått. De ska åtminstone räddas undan förstörelse. Återanvändning kan vara ett intressant alternativ att även vissa kyrkliga miljöer tillhörande andra samfund än Svenska kyrkan inventeras och beskrivs. Hembygdsföreningar kan göra insatser på detta område. Bengt Bengtsson Ordförande, Halländska hembygdsrådet Sven Jensén Styrelseledamot, Skånes Hembygdsförbund 2
Styrelsen instämmer i motionens oro för det kyrkliga kulturarvet. Även om kyrkans byggnader och miljöer är Svenska Kyrkans förvaltningsansvar för vilka det utgår ett statligt anslag, är det viktigt med ett bredare arbete med utgångspunkt från att ansvaret för kulturmiljön delas av alla (Kulturminneslagen 1:a kapitel). Hembygdsrörelsens djupa intresse för det lokala kulturarvet och vården om kulturmiljön gör att hembygdsföreningarna har ett naturligt intresse även för vad som händer med kyrkor som inte längre kan användas i kyrkans verksamhet. Styrelsen kan konstatera att SHF sedan tidigare engagerat sig i dessa frågor, men är samtidigt medveten om att utvecklingen kräver ett mer strategiskt arbete med regelbunden analys av behoven samt en tydlig policy gentemot Svenska Kyrkan och ansvariga myndigheter, ett utvecklat samarbete med andra organisationer, som t ex Släktforskarförbundet, samt folkbildande insatser riktade till hembygdsrörelsens alla aktiva. Styrelsen instämmer i motionens syfte, men mot bakgrund av SHF:s begränsade resurser är det svårt att se hur SHF kan tillmötesgå motionens yrkande i alla att-satser. Styrelsens uppfattning är frågan i stället bör formuleras som ett uppdrag till det särskilda Kulturmiljövårdsråd som styrelsen beslutat inrätta under 2012. Avsikten är att rådet ska ha en hög kompetens om kulturmiljövårdsfrågor och därmed kunna göra en kvalificerad bedömning av hur SHF bäst kan agera för att värna det kyrkliga kulturarvet. Styrelsen föreslår att motionen överlämnas till SHF:s kulturmiljövårdsråd, som får i uppdrag att efter en egen kvalificerad bedömning föreslå lämpliga åtgärder för främjande av det kyrkliga kulturarvet. 3
Motion 3 Ny handledning för torpinventering Västergötlands Hembygdsförbund Från flera av våra medlemsföreningar har inkommit förfrågningar om hembygdsförbundet har råd att ge hur en torpinventering ska genomföras med den teknik som nu står till buds med bl.a. GPS-teknik. En förening skrev följande: Vi tror att varje hembygdsförening till en viss del uppfinner hjulet när man startar en torpinventering. Under senare år har det blivit naturligt att datorisera arbetet. Inom släktforskningen har intresset ökat och nya programvaror har sett dagens ljus. Vi ber styrelsen ta fram en handledning som kan användas av alla föreningar. Den bör inbegripa val och rekommendationer av system och programvaror. Det gäller dels för torpinventeringen, dels för den släktforskning som kan kopplas till dem som bodde på de olika ställena. Förslag till val av metodik för GPS-information bör ingå. Vi ser ett värde i att föreningarna löpande på nätet kan ta emot nya uppgifter från intresserade forskare. Möjligheter att skapa länkar till bilder och texter bör anvisas. Vi har funnit att Sveriges Hembygdsförbund omkring 1990 tog fram en handledning. Vi anser att det är dags att ta fram en ny sådan och vårt förbund ansluter oss till ovanstående skrivelse.. Västergötlands Hembygdsförbund hemställer att Sveriges Hembygdsförbund tar fram en ny handledning för torpinventering, som uppfyller dagens krav enligt ovanstående skrivelse Vara 5 mars 2012 För Västergötlands Hembygdsförbund Lars-Erik Kullenwall Vice ordförande Mona Lorentzson Sekreterare Styrelsen ser med tillfredställelse att arbetet med torpinventeringar fortfarande engagerar hembygdsföreningarna. SHF:s handledning har några år på nacken, i stora delar är informationen helt korrekt men behöver kompletteras med avseende på den tekniska utvecklingen. Styrelsen yrkar bifall på motionen. 4
Motion 4 Torpinventeringars vidgande Kalmar läns Hembygdsförbund Sedan några årtionden arbetar ett flertal hembygdsföreningar med torpinventeringar, vilket är nog så lovvärt då resterna av torpställena många gånger försvunnit och dokumentation om dessa alltid varit bristfällig. Om man vidgar blicken till gårdar och självägande fastigheter har de senaste femtio eller rent av de sista 25 åren inneburit ofantligt minskade möjligheter att dokumentera dessa. 1961 fanns det 220 000 brukningsenheter som nu 2011 sjunkit till mindre än 70 000. På de många försvunna gårdarna bor kanske den gamle ägaren kvar några år, sen tar barnen ärver ägandet och därefter möjligen barnbarn (kusiner). Boningshuset styckas i många falla av och bildar en sommarstugefastighet och jorden går över till ännu aktiva grannar, Då försvinner i allmänhet traditioner och kunskap och åkernamn m m, som har levt på gårdarna sedan århundraden. Vi som lever nu har en snabbt minskande chans att dokumentera något som denna motion vill fästa hembygdsföreningarnas uppmärksamhet på. Alltså vidga torpinventeringen till tidigare självständiga hemman även om det fortfarande står en underhållen byggnad på den ursprungliga platsen. Målen, Loftahammar december 2011 Bruno Tjärvar Motionen har bifallits av Kalmar läns Hembygdsförbund Styrelsen uppskattar motionens engagemang för den kulturhistoria som finns bevarad hos gårdarna och de självägande fastigheterna. Styrelsen menar dock att det inte kan beskrivas som ett vidgande av torpinventeringen eftersom det handlar om helt andra kategorier av byggnader. Hembygdsföreningar har alltid en möjlighet att ta egna initiativ till att inventera och dokumentera dessa byggnader, i samverkan med fastighetsägarna. Styrelsen yrkar avslag på motionen. 5
Motion 5 Förvaring av gamla vapen Örebro läns Hembygdsförbund Polismyndigheten har under några år låtit registrera gamla uttjänta vapen. Anledningen till detta har visst varit att de gamla vapnen inte ska kunna komma ut på marknaden och kunna användas vid hot i samband med bankrån eller dylikt. Detta argument kan inte vara hållbart då farliga och användbara vapen ändå är i omlopp och enkelt kan köpas på svarta marknaden. Fellingsbro Hembygds- och Fornminnesförening har ägt och förvarat en gedigen samling gamla vapen som det varken inte funnits ammunition till eller att vapnen inte kunnat användas (igenrostade eller pluggade). De gamla vapnen har nu enligt polismyndighetens försorg inlämnats och destruerats. Någon möjlighet till överklagan har inte getts som är brukligt vid myndighetsbeslut. Ett alternativ hade möjligen varit att köpa ett dyrt vapenskåp med tillhörande larm för ca 30 40 000 kr men när vapnen ska visas upp gäller så stränga bestämmelser att det vore orealistiskt att göra den investeringen. Det är bedrövligt att en så viktig del av Fellingsbro sockens försvarshistoria försvunnit. Den började ju redan år 1536 vid Arboga möte när Gustav Vasa bestämde att ett antal ryttare skulle underhållas av socknen och då Fellingsbro Kompani bildades. Nu i dagarna har framkommit att det kan finnas andra tolkningar av bestämmelserna för förvaring av gamla vapen i de olika polisdistrikten. Här måste länens Hembygdsförbund i hela landet och Sveriges Hembygdsförbund centralt agera med att få enhetlighet och klarlägga vad som egentligen gäller om gamla vapens hantering och förvaring i framtiden. Det kanske kan vara på sin plats att göra uppvaktning på riksdagsnivå för att få en vettigare hantering av frågan. Fellingsbro Hembygds- och Fornminnesförening hemställer att Sveriges Hembygdsförbund låter skyndsamt utreda och agera kraftfullt i de frågor som tagit upp i motionen ang. förvaring av gamla vapen Fellingsbro den 12 mars 2012 Karl Arne Löthgren Ordförande i Fellingsbro Hembygds- och Fornminnesförening Örebro läns hembygdsförbund ställer sig bakom motionen. Styrelsen delar motionens oro bevarandet av gamla vapensamlingar. Det är en märklig konsekvens av lagstiftningen att man av kostnadsskäl tvingas destruera ett kulturarv som borde intressera en bred allmänhet. Styrelsen vill gärna undersöka vilka tänkbara alternativ som ryms inom gällande regelverk och ta upp frågan med berörda myndigheter, men vill samtidigt reservera sig för svårigheterna att driva krav på lagändringar. Styrelsen yrkar bifall på motionen. 6
Motion 6 Nutidsdokumentation Kronobergs läns Hembygdsförbund De digitala medierna har haft en enastående utveckling det senaste decenniet och skapat oanade möjligheter till nutidsdokumentation. Samtliga hembygdsföreningar uppmanas att filma egna aktiviteter men också satsa på inspelningar av berörda samhällen, landsbygd och händelser. I de arkiv jag känner till, framför allt Smålands museums, finns en rad äldre filmer, men moderna saknas helt. Jag är övertygad att situationen är likartad över resten av landet. Det är av stor vikt att vårt alldagliga liv och vår omgivande miljö dokumenteras. I framtiden kommer våra ättlingar älska filmerna och forskarna tacka er för era insatser. Eventuellt kan filmerna från länets olika delar klippas samman, där länsförbundet bekostar en gemensam DVD. Eller, varför inte en film om Sverige, där landets föreningar bidragit. Kan inte detta vara en idé till 100årsjubileet 2016. Jag föreslår att länsförbundsstämman ger riksförbundet i uppdrag att ta fram någon typ av handledning, mall eller dylikt, som kan vara ett stöd till landets föreningar i denna dokumentation. Med den nya teknikens hjälp är ju inte kostnaden mer än att den blir överkomlig för alla. Det vi ser idag är historia och dåtid i morgon. Samuel Palmblad Ledamot Kronobergs läns Hembygdsförbund Ovanstående motion har behandlats på länsförbundets årsmöte den 10 mars 2012 och beslutats vidareföras till Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma via förbundets ordförande Kjell Gustafsson Styrelsen ser det som mycket viktigt för hembygdsrörelsen att arbeta aktivt med nutidsdokumentation. På många sätt är det en fråga om hembygdsrörelsens långsiktiga överlevnad. Om rörelsen ska förmå locka nya medlemmar i framtiden, bör man även kunna levandegöra senare tiders kulturarv. Styrelsen instämmer i att ny teknik öppnar nya möjligheter till dokumentation och vill gärna undersöka förutsättningarna för ett utvecklat samarbete med studieförbund, länsmuseer och Nordiska Museet, som har särskild kompetens inom nutidsdokumentation. Styrelsen yrkar bifall till motionen. 7
Motion 7 Fast telefoni Västergötlands Hembygdsförbund Västergötlands Hembygdsförbund har blivit uppmärksammade på att den inledda nedmonteringen av den fasta telefonin ställer till stora problem för många av våra medlemmar, i synnerhet drabbar detta äldre människor. Vi är medvetna om att det ständigt sker en teknisk förändring också inom telefonin, men med en i många fall mycket dålig täckning i glesbygden gör att det mobila telenätet inte är ett godtagbart alternativ. Vårt förbund har som ett av våra mål att bibehålla en levande landsbygd. Saknas det telefonanslutning, som alla i dagens samhälle ser som en självklarhet, kommer målet om en levande landsbygd att bli helt omöjligt att uppfylla. Västergötlands Hembygdsförbund hemställer att Sveriges Hembygdsförbund till de statliga myndigheter som har till uppgift att se till att hela Sverige kan få möjlighet till primär samhällsservice, för fram vår oro och kräver att den aviserade nedmonteringen av det fasta telenätet avbryts tills full täckning kan garanteras genom det mobila telenätet. Vara 5 mars 2012 För Västergötlands Hembygdsförbund Lars-Erik Kullenwall Vice ordförande Mona Lorentzson Sekreterare Styrelsen ansluter sig helt till målet om en levande landsbygd. En förutsättning för att människor ska kunna leva och verka på landsbygden är att det finns fungerande samhällsservice och där är tillgången till fungerande telefoni särskilt viktig. Styrelsen konstaterar att det pågår en avveckling av det fasta telefonnätet och att teknikskiftet till mobil telefoni medför problem med täckning inom vissa områden. Styrelsens bedömning är att SHF bäst samverkar med andra landsbygdsorganisationer i dessa frågor. SHF är medlem i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och deltar i arbetet med ett nytt Landsbygdsprogram där frågor kring landsbygdens utveckling ständigt diskuteras. Styrelsens uppfattning är att SHF har bättre möjlighet att nå resultat i den fråga som motionen väcker genom fortsatt samverkan med andra berörda folkrörelser och i arbetet med landsbygdsprogrammet, än genom egna uppvaktningar av ansvariga myndigheter. Samtidigt finns ett värde i en mångfald av röster och då hembygdsrörelsen är en röststark aktör i landsbygdsfrågor bör SHF föra fram den oro som motionen uttrycker. Styrelsen yrkar bifall till motionen. 8
Motion 8 Hembygdsrörelsen, landsbygden och bolagen Ångermanlands Hembygdsförbund Landsbygden med dess resurser i skog, vatten, malm och vind är till stor del grunden för den välfärd hela vårt avlånga land vältrar sig i. På landet levde en gång merparten av Sveriges befolkning. Där fanns arbete och socknar med service i skolor, hälsovård, affärer och det mesta för uppehället. Idag ligger stora delar av landsbygden mer eller mindre öde. Kvar finns bolagen med sina skogar, kraftverksdammar, vindsnurror och gruvgångar. Vinstintressena med sina rationaliseringsåtgärder har underminerat det mesta av möjligheter för landsbygdsboende. Kvar finns ett fåtal, men kvar finns framför allt hembygdsrörelsen med sina hembygdsgårdar och områden som bevarar de gamla socknarnas och hembygdernas historia och kultur. Eldsjälar i tusental i hembygdsföreningar runtom känner ansvar för de nödvändiga bevarandefrågorna, ansvar för landsbygdens och hembygdens fortlevnad in i framtiden för överlevnad. En stark känsla finns av att våra bolag använder och utarmar vår landsbygd på dess rikedomar för att enbart berika sig. Många frågar sig om bolagen känner något ansvar för hembygden ute på landsbygden, ansvar för dess historia och känsla för hembygdsrörelsen som på ideell bas och för framtida bruk, räddar det som är kvar och det som en gång var. Ångermanlands hembygdsförbund yrkar att 2012 års riksstämma ger Sveriges Hembygdsförbund i uppdrag att arbeta för att hos aktuella bolag och intressen kräva ansvar för landsbygdens fortlevnad, och att bolagen av sina vinster avsätter medel och ger stöd till de krafter som i hembygdsrörelsen arbetar med bevarandefrågor i berättande, byggnader, arbete, textilkonst, kultur, boende och utkomstmöjligheter m.m. För Ångermanlands Hembygdsförbund mars 2012 Göte Nordmar Ordförande Lena Landin Sekreterare Styrelsen känner sympati för det motionen uttrycker. SHF är i mycket en organisation för landsbygden och småortssverige. Det är i högsta grad rimligt och rätt att företag som exploaterar bygdens resurser ger något tillbaka till lokalsamhället. Det är en uppfattning som delas av andra landsbygdsorganisationer. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, där SHF är medlem, arbetar t ex aktivt för att vindkraftverken ska kunna ägas lokalt för att en del av vinsterna ska komma samhället till del. Det är också till Hela Sverige ska leva som styrelsen vill hänvisa motionens yrkande. Styrelsen ser nämligen ingen möjlighet för SHF att själv verka för det som motionen föreslår, SHF har alltför begränsade resurser för att självständigt uppfylla motionens yrkande. Styrelsen yrkar avslag på motionen. 9