MORGONDAGENS ENERGIEFFEKTIVA SKOLOR & OFFENTLIGA LOKALER Nina Jacobsson Stålheim Utvecklingsledare Energi & Miljö Göteborgs Stad Lokalförvaltningen 6 oktober 2011
KORT OM LOKALFÖRVALTNINGEN Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder, admininistrativa lokaler - drygt 3000 byggnader - 2,1 miljoner m 2 Bygger om och nytt: - omsätter ca 1,3 miljarder i projekt varje år - nybyggd yta utgör ca 1% av totalytan per år 6 oktober 2011
KORT OM LFs ENERGI Total energiförbrukning inkl verksamhetsenergi 170 kwh/m 2, år Minskat 14 % sedan 2001 Mål: minska 25% 2001-2020 6 oktober 2011
KORT OM ENERGI I LFs NYPRODUKTION BBR kwh/ m 2, år 100 80 (17) 55 45 FK >200 m 2 <200 m 2 ENERGI- 45 2016? (50 % nybyggd m 2 ) MYNDIGHETEN 2019 (100 % nybyggd m 2 ) 2008 80% 20% 2009 70% 30% 2010 2011 2012 6 oktober 2011
KORT OM LFs LÅGENERGI 2011-2013: 1 nollenergibyggnad 2012-2014: 1 plusenergibyggnad 6 oktober 2011
BROTTKÄRRSSKOLAN ASKIM Klar augusti 2011 Förskola & skola f-5, 300 elever, 3600 m 2 Beräknad specifik energianvändning: 15 kwh/m 2, år Bergvärme 6 oktober 2011
TYPISKT LF LÅGENERGI FTX Behovsstyrd ventilation (temperatur och CO 2 ) Behovsstyrd belysning (närvaro och dagsljus) Vindfång lågtempererade zoner vid entréer Färre entréer Allt oftare flera plan, kompaktare Allt oftare tung stomme Luftläckage < 0,2 l/s, m 2 6 oktober 2011
TAUBESKOLAN NORRA ÄLVSTRANDEN Klar hösten 2012 Förskola & skola f-9 Fjärrvärme 6 oktober 2011
BJURSLÄTT ÄLDREBOENDE Klar hösten 2012 100 lägenheter Fjärrvärme 6 oktober 2011
TORSLANDASKOLAN Klar våren 2013 600 elever, åk 4-9, 8500 m 2 Fjärrvärme Fasadintegrerade solceller 6 oktober 2011
TRANSISTORGATANS FÖRSKOLA Nollenergi under projektering (klart våren 2013) Förskola 1-5 år Fjärrvärme både till uppvärmning och vitvaror etc Solceller tak, fasad, solavskärmning ca 400 m 2 45 MWh Laddstolpe för elfordon Brukarsamverkan interaktiva pedagogiska hjälpmedel, visualisering 6 oktober 2011
NOLLENERGIBYGGNAD FRAMTIDEN FÖR LF? Vårt primära energifokus: optimal energieffektivisering & så låg klimatpåverkan som möjligt Systemanalys optimal systemgräns för lokalt producerad energi? total energianvändning inkl produktion vad är klimatbelastningen för den energi som används? 6 oktober 2011
KONTAKTA OSS GÄRNA! nina.jacobsson@lf.goteborg.se 031-365 07 86 6 oktober 2011
Hur kan man optimera energianvändningen ur ett helhetsperspektiv? Magnus Brolin Dr Elektriska Energisystem magnus.brolin@sp.se SP Systemanalys
Helhetsperspektiv Hus och bebyggelse ingår i ett sammanhang som kopplar det till dess omgivning. Hur ser det ut utanför huset och hur påverkar det mig?
Miljö Staden Innovation Energisystemet Livscykeln Transport
Framtidens energisystem Bild: Vinnova
Smarta nät
Huset en del av energisystemet! Traditionell roll: Passiv förbrukare Förändrad roll: Aktiv förbrukare Producent Prosumers Bild: ETP SmartGrids
Förändringar i Norden Framtida förändringar i nordiska kraftsystemet: Mer förnybart, framför allt vindkraft. Mer elbilar. Större integration med Europa. Timvis mätning. Flexiblare konsumtion.
Vindkraft Vindkraften producerar när det blåser => Tillgången på energi varierar över dygnets timmar. Dessa variationer stämmer typiskt inte överens med hur behovet varierar.
Smarta nät ett paradigmskifte Konsumtionen varierar och produktionen anpassar sig Produktionen varierar och konsumtionen anpassar sig
Huset en del av energisystemet! Aktiv förbrukare: Förutsätter timmätning. Flexibilitet i förbrukning: Flytta laster & använda olika energislag. Konsumera då tillgången är stor (lågt pris). Kapa effekttoppar i systemet (högt pris). Bild: ETP SmartGrids
Priser på elmarknaden idag... Nordpool spotpriser 2010-02-22 Nordpool spotpriser 2010-05-07 (DK 2) 1600 60 1400 50 Pris EUR/MWh 1200 1000 800 600 400 Pris EUR/MWh 40 30 20 10 0-10 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-20 20-21 21-22 22-23 23-24 200-20 0 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-20 20-21 21-22 22-23 23-24 Tid på dygnet -30-40 -50 Tid på dygnet
... och i framtiden? Mer vindkraft => högre volatilitet Bild från: Effects of Large Scale Wind Capacities in Sweden, Elforsk rapport 09:102
Användarnas roll En mer aktiv roll i kraftsystemet förutspås. Stor tillit till användaren. Göra användaren mer aktiv. Vill att användaren är mer påläst. Ge automatisk support för att göra smarta val Demand Side Management!
DSM Demand Side Management ICT Beteendevetenskap Integritetsfrågor Styr och regler Användarfrågor DSM Marknader Incitament Kraftsystem
Projekt: SP DSM Projekt finansierat av SP. Mål: Att undersöka den tekniska potentialen för flexibilitet för hushåll. Att undersöka vilka investeringar som är ekonomiskt försvarbara.
Projekt: SP DSM Modellera en typisk villa med de förbrukare som finns däri. Viktiga enheter är de som har antingen i) hög energiförbrukning, och/eller ii) hög effekt. Fånga kopplingar mellan olika energislag: Fjärrvärme och el.
Projekt: SP DSM............
Projekt: SP DSM Slutsatser från projektet: Man kan göra en hel del tekniskt... Svårt att investera med flexibilitet som enda argument,... men i kombination med energieffektivisering/nybyggnation är det idé att fundera över flexibilitet! 16,00 14,00 12,00 Priser SE 2011-10-05 EUR/MWh 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda (EPBD2) - Nära Nollenergibyggnader (NNE) Svein Ruud SP Energiteknik
En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten... Efter 2018-12-31 ska alla nya offentliga byggnader vara NNE-byggnader och alla övriga nya byggnader från och med 2020-12-31
Kommissionen ska senast den 30 juni 2011, fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader. (Har i oktober 2011ännu inte synts till!) Med kostnadsoptimala nivåer (som ska sättas nationellt) avses den energiprestandanivå som leder till den lägsta kostnaden under den beräknade ekonomiska livscykeln, där den lägsta kostnaden bestäms med beaktande av energirelaterade investeringskostnader, kostnader för underhåll och drift. Den kostnadsoptimala nivån kommer sannolikt att fastställas med hjälp av en LCC-kalkyl (troligen ett nuvärde) där kommissionen har bestämt vissa gemensamma indata (kalkylränta, energiprisutveckling, livscykel, ) Värden som nämnts är: Diskonteringsränta; 3% Livscykel; 30 år för bostäder 20 år för lokaler
NNE-byggnad Nollenergihus Definition av NNE-byggnader (i Sverige): Mycket bra energiprestanda Fokus på bra byggnad! - Mycket energieffektivt klimatskal Boverkets ansvar - Mycket energieffektiva installationer - Randvillkor: kostnadsoptimalt (LCC) Stor andel förnybar energi Fokus på energiförsörjning! - inklusive producerat på fastigheten Andra myndigheters ansvar (eller i dess närhet) och delvis Boverkets ansvar? NNE-byggnader borde därför snarare kallas: Low Energy Near Zero Emission Buildings... och är troligen en klokare strategi än att kräva att varje enskild byggnad skall vara ett plushus!
Föreslagna målnivåer för nya byggnader Som etappmål för den nationella strategin för NNE-byggnader förslås att 25 procent av alla nya byggnader ska klara de ovan nämnda nivåerna år 2015. För år 2015 föreslås som etappmål för offentliga byggnader att andelen nya och renoverade byggnader om uppfyller målnivån ska vara minst 50 procent.
Klimatzonerna i BBR16 Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Boverket anser följande Att använda sig av benämningen eller termen nära-nollenergi i svensk lagstiftning vore olyckligt eftersom det för tankarna till att det till dessa byggnader nästan inte behövs tillföras någon, energi för värme, tappvarmvatten, kyla eller drift av tekniska installationer (fläktar, pumpar, hissar m.m.). I ett svenskt klimat är detta inte möjligt. och jag är benägen att hålla med, då benämningen nära-nollenergi inte stämmer med definitionen
Mina personliga kommentarer och förslag Orimligt hårda krav på icke elvärmda byggnader Använd en faktor 2 mellan icke-elvärmda och elvärmda byggnader Ställ hårdare krav på flerbostadshus än på småhus Klimatzonerna ger en för grov indelning. Vore bättre med krav som beror på årsmedeltemperaturen Förslag på NNE/BBR-krav 2021(kWh/m 2, år): Årsmedeltemperatur 0 C 3 C 6 C 9 C Flerbostadshus, icke-elvärmda 120 100 80 60 Flerbostadshus, elvärmda 60 50 40 30 En- och tvåbostadshus, icke-elvärmda 130 110 90 70 En- och tvåbostadshus, elvärmda 65 55 45 35 Även för lokaler bör en uppdelning mellan olika lokaltyper göras! Beloks A-nivå kan vara en utgångspunkt
Systemgräns i BBR 16 Hushållsel ingår ej i den specifika energianvändningen!
Systemgränsen Boverkets nuvarande systemgräns, d.v.s. att exkludera hushålls- och verksamhetsel/-energi kan behöva ses över. Spelar mindre roll vid beräkning och användning av schablonmässiga standardvärden för hushålls- och verksamhetsel/-energi Kan bli helt fel när man utvärderar verkliga byggnader med stora spridningar i hushålls- och verksamhetsel/-energi Stor risk att man silar mygg och sväljer kameler när andelen hushållsel blir större än all övrig energianvändning! Argumentet att inte inkludera hushålls-verksamhetselen därför att det är en beteendefråga håller inte då användningen av varmvatten som redan är minst lika beteenderelaterad. Att inkludera hushålls-verksamhetselen skulle också underlätta vid användning av solceller (mycket svårt att tillgodoräkna sig idag) + värmedrivna tvätt- och diskmaskiner
Energimyndighetens föreslagna process
Energimyndigheten planerar att starta demonstrationsplattformar för NNE-byggnader Planen är att stöda 500 demonstrationer under 2012-2015 100 nybyggda lokalerbyggnader 100 renoverade lokalbyggnade 100 nybyggda flerbostadshus 100 renoverade flerbostadshus 100 nybyggda småhus/villor Syftet är att visa på vad som är möjligt både tekniskt och ekonomiskt
Förslag till tekniska kriterier för att kunna få stöd inom NNE-demonstrationsplattformen för småhus På uppdrag av Energimyndigheten håller SP för närvarande på att ta fram förslag på tekniska kravkriterier för samtliga byggnadstyper. I det följande presenteras preliminära förslag för småhus/villor (en- och tvåbostadshus) Kravkriterierna är uppbyggda enligt följande prioritetsordning: 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. Stor andel förnybar energi Fokus i kriterierna ligger på punkt 1-2 ovan.
Mycket energieffektivt klimatskal = Byggnadsfysikaliska kriterier Specifik transmissionsförlust per golvyta: < 0,5 W/(K m 2 A temp ) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient: < 0,3 W/(K m 2 A om ) Specifikt luftläckage per golvyta: < 0,5 l/(s m 2 A temp ) vid ±50 Pa Genomsnittlig luftläckning: < 0,3 l/(s m 2 A om ) vid ±50 Pa Möjlighet till effektiv solavskärmning under sommarhalvåret
Mycket energieffektiva installationer = Installationstekniska kriterier Ventilation Specifik fläkteffekt (SFP) vid 0,35 l/(s m 2 A temp ): FTX: < 1,5 W/(l/s), FVP: 1,0 1,5 W/(l/s) Värmeåtervinning vid DVUT: > 70 % (jämfört med F-ventilation) (= minskning av värmeförlust på systemnivå, inte samma som temperaturverkningsgrad) Möjlighet till effektiv vädring under sommarhalvåret (frikyla om vädring är svårt, t.ex. p.g.a. externt buller) Varmvatten Specifik tomgångsförlust: Individuell mätning och debitering Energibesparande armaturer (värmeåtervinning) < 0,3 W/m 2 A temp inget krav, men ett plus
Forts. mycket energieffektiva installationer = Installationstekniska kriterier Värmedistribution Specifik pumpeffekt vid DVUT (SPP): motsvarande klass A Specifik eleffekt till cirk.pumpar vid DVUT: < 100 W/(l/s) < 0,2 W/ m 2 A temp Individuell mätning (och debitering) Värmepumpar (om sådana finns) Årsvärmefaktor (SCOP): > 3,5 Vitvaror Eleffektiva vitvaror: Minst klass A+ Belysning Eleffektiv fast belysning:
Stor andel förnybar energi = Svåra gränsdragningar Andel förnybar energi: > 50 % (inklusive hushållsel?) Värmepump: Ja, om > 50-70 % från berg, mark, sjö, uteluft Inte frånluft, om den räknas som värmeåtervinning Fjärrvärme: Beror på lokala förutsättningar! Ja, om huvudsakligen biobränsle Elektricitet: Ja, om egen produktion >50 % av behov Hur hantera framtida förändringar? Hur hantera spillvärme, t.ex. från ett raffinaderi? Hur hantera sopeldning? Långsiktigt hållbart? Hur långsiktigt säkerställa extern leverans av grön el
Christian Kylin, Forskning och Utveckling A-hus/Derome
10 Gt
The challenge
One Tonne Life
Projektet
Familjen - Lindell
Huset designat av Gert Wingårdh Klimatskal Trähus Sollådor Farstukvist Lågenergigrund
Energisystemet Solceller FTX - Ventilation Solvärme
Energi från solen Solcellsteknik frånsoltecture CIGS Tunnfilmsteknologi Byggnadsintegrerad
Visualisering EnergyWatch Energi balans Energi coach
Resultaten
Resan mot ett ton kg 45 0 30 0 15 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Boende Mat och dryck Resor Övrigt Veckobudget 80 kg CO 2 (Genomsnittsfamilj 540 kg CO 2 ) Baseline Teknik Beteende Robinson
Resultaten - 62% - 79% - 84% - 95% - 58% - 51% Mat Huset Resor Övrigt Totalt
Viktiga punkter
Energy användande
Energibalans
Ekonomi
Impact on family economy + $ 425 each month One Tonne Life Old house/car** + average food cost Production cost*/ Purchase price* $ 740 000 $ 595 000 Boendekostnad* $ 2 160 $ 2 460 Bilkostnad** $ 615 $ 775 Matkostnad & Övrigt $ 2 390 $ 2 355 Total månadskostnad $ 5 165 $ 5 590 * Stockholm **Volvo C30
Informationsspridning www.onetonnelife.se
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Martin Persson SP Energiteknik Solvärme/Solel
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Byggnader står för ca 40% av totala energianvändningen i Sverige Nära nollenergihus (NNE hus) Plusenergihus
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Prioriteringsordning NNE hus enligt Energimyndigheten 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Vilken förnybar energikälla har störst potential att tillgodose vårt behov av energi under en lång tid framöver?
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Idag är medeleffekten Ca 16 TW Vind 19 TW användbar 0,2 TW idag Sol 36,000 TW in till jordens landyta 50 TW användbar Beräknad ökning ~ 14 TW by 2050 ~ 33 TW by 2100 Biomassa 8 TW användbar Tidvatten/Vågkraft 2 TW brutto Geotermisk 16 TW användbar 0,13 TW idag Vattenkraft 1.6 TW användbar 0.6 TW installerad kapacitet
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Den mängd energi som används av människan varje år levereras av solen till jorden på en timme
Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Prioriteringsordning NNE hus enligt Energimyndigheten 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar Hur kan vi kombinera ett energieffektivt klimatskal med tillförsel av förnybar energi när vi bygger NNE hus?
Byggnadsintegrerade solfångare
Byggnadsintegrerade solfångare
Solfångarens lutning och orientering Orientering Söder Sydöst/sydväst Öst/väst Söder ± 45 Söder ± 90 Lutning 0-16% -16% -16% Lutning 15-6% -9% -17% Lutning 30-1% -6% -20% Lutning 45 -- -6% -23% Lutning 60-4% -11% -29% Lutning 90-25% -30% -44% 10
Värmebehov v.s energiutbyte typisk solfångare Men även solen har fläckar. Uppvärmning Instrålning 15 m2 solfångare Uppvärmning i morgon Varmvatten 10 m2 solfångare
Solceller som byggnadsmaterial-bipv
Byggnadsapplicerade solceller
Något om teknik Polykristallina eller monokristallina celler (Kiselceller): 14-18% verkningsgrad Tunnfilmsceller: ca 8-10% Gräzelceller (dye-sensitized solar cells) Titandioxid/ Rutenium:10-12% Polymera solceller 3-5%
Något om prisutveckling 1 kw peak (ca 8m 2 ) nätanslutet ger ca 700-1000 kwh/år i Sverige á 5-7 kr/kwh (utan bidrag) Förväntad livslängd på moduler är ca 25 år Förväntad kostnadssänkning med faktor 5 till 2020
Bidrag för Solel Solel: Bidrag på 60% av investeringen men endast 50 Mkr/år 2011 Redan klart att bidraget kommer finnas kvar nästa år men det är ännu oklart om bidraget kommer bli 60% av investeringen. Förslag om nettomätning på månadsbasis kommer! Energimyndigheten ansvarar, Länsstyrelsen handlägger Anläggningsägaren får bidraget Inga egentliga kvalitetskrav
Tack för visat intresse! För mer info: www.sp.se/solenergi www.svensksolenergi.se martin.persson@sp.se
Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Thorbjörn Gustavsson, SP Energiteknik
ByggaF-L-E www.lufttathet.se www.fuktcentrum.se
Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU-Väst. Finansieras av: SBUF Lågan VGR SP ZEB
ByggaE metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader Metoden skall säkerställa att byggnaden uppfyller krav som definierats för: Effektiv energianvändning God innemiljö Beständighet Omfattar hela byggprocessen, så som: Programskede Projekteringsskede Produktionsskede
ByggaE - metoden Metoden bygger på: Tydlig kravformulering Identifiering av kritiska moment och konstruktioner Kontroll och uppföljning Kommunikation Dokumentation Hjälpmedlen (metodens verktyg) utgörs av: Rutiner Checklistor Kontrollanvisningar Metodens tillämpbarhet har hög prioritet.
Kritiska moment Kvalitetskritiska moment/områden kan delas in i: Byggnadstekniska Processtekniska
Kritiska moment/områden av Byggnadsteknisk karaktär, exempel: Klimatskal (isolerförmåga, lufttäthet, fönster, dörrar) Installationer (prestanda på komponenter/system mm) Kylbehov (solavskärmning, fönster mm) Tappvarmvatten (produktion, distribution) Hushållens/verksamhetens utrustning Inneklimat (termisk komfort, luftkvalitet, ljud, ljus) Fuktsäkerhet Beständighet (konstruktioner, system, produkter) Robusthet / brukarvänlighet Byggnaden som system (optimering)
Kritiska moment/områden av Processteknisk karaktär, exempel: Kravformulering Handlingar (ritningar, detaljritn.) Arbetsberedning Tidspress Kunskapsbrist Granskning, kontroll och uppföljning Kommunikation och överföring av information (t.ex. mellan byggprocessens olika steg) Dialog mellan arkitekt, konstruktör och entreprenör Slutbesiktning och funktionsprovning
Processkede Programskede Hjälpmedel Byggherrens rutiner/checklistor för beställning Ex; Krav-/ kontrollomr: Ambitionsnivå Statusinventering (befintlig byggnad) Kravformulering Projektörens rutiner/checklistor för projektering Byggherrens checklista för uppföljning Komunikation/utbildn. Checklista för proj. Kritiska arbetsmoment Detaljredovisning Projekteringsskede Produktionsskede Entreprenörens rutiner/checkl. för produktion Byggherrens checklista för uppföljning Komunikation/utbildn. Kontrollplan Överlämning och erfarenhetsåterföring
Programskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor: Välj ambitionsnivå (byggnad, eget arbete). Vid ombyggnad genomför en inventering. Kravformulering (tekniska krav + krav på aktiviteter/processer). Upphandling och kontraktsgenomgång för att bekräfta att kraven uppfattats korrekt. Uppföljning av krav (utse ansvarig, ta fram plan). Vid behov: Initiera information/utbildning för upphandlade aktörer inför projektstart.
Projekteringsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Projektörens rutiner/checklistor: Utse en energisamordnare under projekteringsskedet. Genomgång av krav och avstämning med byggherren. Intern info/utbildning. Projektera och dokumentera med hjälp av checklista. Intern granskning. Identifiera, planera och dokumentera kritiska produktionsmoment i samverkan med entreprenör. Överlämning till entreprenör: Upprätta kontrollplan i samverkan med entreprenör. Sammanställ dokumentationen.
Projekteringsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor för uppföljning: Kontakt med ansvariga (energisamordnare) och avstämning av kommunikation av krav och informationsspridning/utbildning. Kontroll av dokumentation av produkter och lösningar. Få bekräftat att entreprenör granskat projekterade handlingar. Få bekräftat att projektör identifierat kritiska arbetsmoment i samråd med entreprenör och att kontrollplan för produktion upprättats.
Produktionsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Entreprenörens rutiner/checklistor: Utse ansvariga för viktiga moment på arbetsplatsen. Genomgång av kraven. Granskning av projekterade handlingar i samverkan med projektör med tanke på produktionskritiska moment/detaljer. Om metodändring visa att ändring uppfyller krav. Upprättande av kontrollplan i samråd med projektör. Intern information/utbildning som även omfattar underentreprenörer. Arbetsberedning (före varje nytt moment). Tidig/löpande funktionsprovning. Slutlig funktionsprovning. Återför erfarenheter till projektör.
Produktionsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor för uppföljning: Kontakt med ansvariga för viktiga moment och avstämning av intern kommunikation av krav och informationsspridning/utbildning. Begär dokumentation från egenkontroller enligt upprättad kontrollplan. Granska dokumentation från tidig/löpande provning och eventuellt ändringar. Få bekräftat/dokumentation från slutlig funktionsprovningar att kraven uppfyllts. Uppföljning av funktionskrav före garantitidens utgång
Arbetet genomförs i två steg: Steg 1: Metodutveckling (pågår nu) Steg 2: Testkörning och revidering Beräknas vara klart hösten 2012